# Anmälan till åklagare för brott mot det inom strandskyddsområde gällande nybyggnadsförbudet: Utrymmet för bedömning av gärningens allvar och av uppsåt m.m. Brottets beteckning enligt miljöbalken

JO 2001-01-31 dnr 4317-2000

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2001-01-31           4317-2000              1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Anmälan till åklagare för brott mot det inom strandskyddsområde
                        gällande nybyggnadsförbudet: Utrymmet för bedömning av gärningens
                        allvar och av uppsåt m.m. Brottets beteckning enligt miljöbalken

## Bakgrund

Ett av Miljö- och byggnadsnämnden i Hultsfreds kommun den 19 oktober 2000
                        (§ 149) meddelat beslut avsåg anmälan för misstanke om brott, såsom framgår av
                        följande protokollsutdrag.

                        På rubricerad fastighet har uppförts en byggnad inom strandskyddsområde utan
                        tillstånd.
                                  –––
                                  Miljö- och byggnadsnämnden har – – – avslagit ansökan om bygglov i efterhand för
                                  den olovligt uppförda gäststugan.
                                  Enligt miljöbalken 7 kap 16 §, får inte nya byggnader uppföras inom
                                  strandskyddsområde.
                                  Den som med uppsåt eller av oaktsamhet vidtar en sådan åtgärd utan att ha inhämtat
                                  tillstånd som föreskrivs i miljöbalken kan dömas enligt 29 kap 8 § punkt 5.

## Beslut

Miljö- och byggnadsnämnden konstaterar att en bestämmelse har överträtts och att
                                  överträdelsen är straffbelagd och beslutar att överlämna ärendet till
                                  Åklagarmyndigheten för eventuell utredning om miljöbrott föreligger.

## Anmälan

AA ville att JO skulle pröva om detta beslut var förenligt med ”god
                        förvaltningssed, myndighetsutövning och rimlig lagtillämpning”. Han sade sig som
                        ansvarig för byggnaden varken haft uppsåt eller ha varit oaktsam och anförde bl.a.
                        skäl för att strandtomten i fråga inte var allemansrättsligt tillgänglig. Enligt hans
                        mening gällde saken en bagatell och var anmälan till åklagare kränkande.

## Bedömning

I ett beslut den 31 januari 2001 anförde JO Berggren följande.

                        –––




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 4317-2000        Sid 2 (3)




Enligt 26 kap. 2 § miljöbalken skall tillsynsmyndigheten anmäla överträdelser av
bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till
polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott. Jag förutsätter
här att tillsynsansvaret beträffande strandskyddsområden av länsstyrelsen såsom
primärt ansvarig har överlåtits till den nu aktuella kommunala nämnden i enlighet
med vad som är möjligt enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt
miljöbalken.

I förarbetena till miljöbalken har regeringen beträffande tillsynens innebörd i
förevarande hänseende anfört bl.a. följande (prop. 1997/98:45 del 1 s. 495 f. resp.
del 2 s. 267).

      Regeringen vill betona att när överträdelser som är straffbelagda upptäcks vid
      tillsynen skall tillsynsmyndigheten som ett led i tillsynen vara skyldig att anmäla
      misstanke om brott till polis- eller åklagarmyndigheten. – – –
      Regeringen vill i detta sammanhang framhålla behovet av regelbundna och täta
      kontakter mellan tillsynsmyndigheterna å ena sidan och polis och åklagare å den
      andra. Erfarenheten är att där sådant samråd förekommit mer regelmässigt har goda
      resultat åstadkommits.
      Naturskyddsföreningen har i sitt remissvar pekat på det ringa antal brott mot
      miljölagstiftningen som anmäls och anfört att tillsynsmyndigheten bör vara skyldig
      att anmäla varje överträdelse. Myndigheten skulle då inte behöva ta ställning till
      frågor av betydelse för straffbarheten av överträdelsen. Naturvårdsverket anför
      däremot att det bör övervägas om inte tillsynsmyndigheten bör ges rätten att avstå
      från att göra anmälan om överträdelsen kan anses helt bagatellartad. Det bör då
      betonas att endast om en överträdelse är att betrakta som bagatellartad eller helt
      obetydlig kan det vara tillåtet för en tillsynsmyndighet att underlåta att göra
      åtalsanmälan.
      Regeringen understryker vikten av att tillsynsmyndigheten verkligen anmäler
      brottsmisstanke när sådan föreligger. Detta är en förutsättning för att
      straffbestämmelserna skall få avsedd betydelse för efterlevnaden – – – Av
      Rikspolisstyrelsens remissyttrande framgår att det är troligt att så inte alltid skett.
      Regeringen bedömer att ett bättre resultat i detta avseende kan förväntas om
      tillsynsmyndighetens skyldighet att anmäla misstanke om brott är obligatorisk. Som
      Åklagarmyndigheten i Göteborg påpekar skall misstanke om brott anmälas utan att
      tillsynsmyndigheten gör någon bedömning av om tillräckliga skäl för åtal finns. Den
      bedömningen ankommer på polis och åklagare. Frågan har behandlats av JO i beslut
      den 6 november 1989. JO har också understrukit vikten av att tillsynsmyndigheten
      gör åtalsanmälan när det föreligger en klar misstanke om att straffbar överträdelse av
      miljöskyddslagen har begåtts. JO anser sammanfattningsvis att utrymmet för att
      avstå från åtalsanmälan av den anledningen att myndigheten inte finner den
      subjektiva sidan av brottsrekvisitet täckt bör minimeras, och att varje objektivt sett
      beaktansvärd överträdelse bör underställas åklagarens bedömning. Vad JO anfört
      skall således gälla även vid överträdelser av miljöbalkens regler.
      –––
      Tillsynsmyndigheten är skyldig att, som ett led i tillsynen, anmäla de överträdelser
      av balkens regler och andra regler som har utfärdats med stöd av balken och som är
      straffbelagda till polis- eller åklagarmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall inte
      själv göra någon bedömning av om överträdelsen kan föranleda fällande dom eller
      om det är ett ringa brott utan anmäla de faktiska förhållandena så snart en straffbar
      överträdelse kan konstateras. Gärningens allvar, om vårdslöshet eller uppsåt
      förelegat, vem som är ansvarig för överträdelsen i straffrättslig mening och liknande
      bedömningar skall ske i den efterföljande brottsutredningen.
                                                                  Dnr 4317-2000    Sid 3 (3)




Enligt miljöbalkens straffbestämmelser i 29 kap. är, som nämnden anger i beslutet,
brott mot det inom strandskyddsområde gällande nybyggnadsförbudet straffbelagt.
Förbudet gäller om inte dispens har meddelats (7 kap. 18 §). Om gärningen är att
anse som ringa, döms inte till ansvar (29 kap. 11 § första stycket). Brottet har ingen
särskild beteckning (8 § första stycket 5). Nämndens beteckning ”miljöbrott” hör
inte hemma i det aktuella sammanhanget, ty den avser förorening av mark eller
vissa andra gärningar som anges i 29 kap. 1 §. Den bör därför inte användas
övergripande för alla eller något urval av brott på miljöbalkens område, utöver vad
1 § täcker.

Mot den ovan angivna bakgrunden, rörande bl.a. bestämmelserna om tillsyn och
dessas tillämpning, ger anmälan inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande i vidare mån än vad som nu skett.
