# Kritik mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av att en 15-åring inte gavs rådrum med att godkänna ett föreläggande av ordningsbot

JO 2009-04-22 dnr 4323-2008

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2009-04-22             4323-2008               1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Skåne med anledning av att en 15-åring
                        inte gavs rådrum med att godkänna ett föreläggande av ordningsbot

## Anmälan

AA begärde i en anmälan, som kom in till JO den 21 augusti 2008, att JO skulle
                        granska om befattningshavare vid Polismyndigheten i Skåne gjort sig skyldig till
                        tjänstefel med anledning av polismäns agerande i samband med en kontroll av
                        mopeder och deras ägare vid en skola i november 2006. Han ifrågasatte bl.a. om
                        inte hans son, som nyligen fyllt 15 år, borde ha medgetts rådrum med att godkänna
                        ett föreläggande av ordningsbot.

## Utredning

Från polismyndigheten infordrades en kopia av ordningsboten av vilken framgick
                        följande. En polisman utfärdade den 29 november 2006 ett föreläggande av
                        ordningsbot för BB. Enligt gärningsbeskrivningen hade BB kört moped klass 1
                        utan att vara behörig till det. BB godkände samma dag föreläggandet.
                        Bötesbeloppet var 1 800 kr. På baksidan av ordningsboten hade antecknats ”Fadern
                        underrättad per telefon”.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
                        vilka överväganden som hade gjorts i frågan om rådrum.

                        Polismyndigheten (biträdande länspolismästaren CC) kom in med ett remissvar i
                        vilket inledningsvis redogjordes för bakgrunden i enlighet med följande.
                                  Den 29 november 2006 genomförde personal från närpolisområde Kristianstad,
                                  Polisområde Nordöstra Skåne, en kontroll av mopedförare vid Rönnowsskolan i
                                  Åhus. Av det aktuella ordningsföreläggandet framgår att det utfärdades av
                                  polisinspektören DD. Denne har tillfrågats och då förklarat att eftersom så pass lång
                                  tid förflutit har han inget minne av den aktuella händelsen. I generella termer
                                  beskriver han arbetsmetoden enligt följande.
                                  Det arbetssätt som polispersonalen tillämpar vid kontroll av såväl moped som förare
                                  i skolmiljö bygger på ett samarbete mellan skola och polis. Kontrollerna genomförs
                                  oftast efter klagomål och i samverkan med skolans ledning. Kontrollen utförs genom
                                  att en polisman och en anställd vid skolan uppehåller sig i nära anslutning till
                                  frekventa uppställningsplatser för mopeder inom skolområdet. Då någon elev
                                  anländer på moped noteras såväl namn som tidpunkt för körningen. Då kontrollen
                                  avslutats kallas aktuell elev ut till sin moped där kontrollen av såväl mopedens



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 4323-2008     Sid 2 (4)



      beskaffenhet som mopedförarens behörighet sker. Kontrollen sker med en elev i
      taget för att på det sättet iakttaga behovet av integritet.
      Vid utfärdande av ordningsföreläggande till en person som nyss fyllt 15 år
      uppkommer regelmässigt frågan om rådrum. Istället för att meddela rådrum och
      överlämna ordningsföreläggandet till den unge kontaktar polismannen vårdnads-
      havaren och informerar denne om vad som inträffat. Vårdnadshavaren har då
      möjlighet att godkänna att ett ordningsföreläggande utfärdas. Vid de tillfälle då
      vårdnadshavaren ställer sig tveksam upprättas istället en primärrapport som
      överlämnas till utredningsverksamheten i närpolisområdet.
      Detta förfaringssätt dokumenteras i anteckningsfältet på baksidan av ordnings-
      föreläggandet. Vid granskning av det aktuella föreläggandet finns det noterat:
      ”Fadern underrättad per telefon” och en signatur.
Efter en redogörelse för tillämpliga bestämmelser gjorde polismyndigheten därefter
följande bedömning.
      Polismyndigheten kan konstatera att det förflutit relativt lång tid mellan det att
      ordningsföreläggandet utfärdades och anmälan till JO ingavs, vilket medför
      svårighet att utreda vad som faktiskt förevarit och måste medföra viss försiktighet i
      vilka slutsatser som kan dras.
      I det aktuella fallet synes inte något rådrum ha begärts av den unge eller av dennes
      vårdnadshavare som polismannen var i kontakt med innan föreläggandet utfärdades.
      Frågan är om polismannen likväl, mot bakgrund av den misstänktes låga ålder och
      att ordningsboten avsåg ett relativt högt belopp (1 800 kr), borde ha medgett rådrum.
      Som redogjorts för ovan så framgår det av Rikspolisstyrelsens (RPS) föreskrifter
      och allmänna råd att rådrum särskilt bör beaktas när den unge är under 18 år och
      botbeloppet, vid den tidpunkten, var 800 kr eller mer. Bakgrunden torde vara de
      uttalanden som gjordes av departementschefen i lagmotiven, vari det framgår att när
      det gäller utfärdande av ordningsföreläggande till de yngsta lagöverträdarna är det
      befogat att polismännen är särskilt försiktiga, eftersom det kan vara en risk att de
      unga inte inser innebörden av ett föreläggande. Det framhölls vidare i motiven att
      det i sådana fall är lämpligt att de får rådrum så att de kan rådfråga föräldrarna eller
      annan vuxen person (jfr NJA II 1966 s. 428 och Kommentaren till rättegångsbalken;
      P Fitger Del 3 s. 48:39).
      I det aktuella ärendet råder osäkerhet i fråga om den unge misstänkte själv haft
      möjlighet att rådfråga sin förälder eller om det endast var utfärdande polisman som
      samtalade med vårdnadshavaren. Så vitt går att se idag så synes Rikspolisstyrelsens
      allmänna råd inte ha följts eftersom det framstår som om samtalet mellan polis-
      mannen och vårdnadshavaren fått ersätta ett rådrum för den unge misstänkte.
      Myndigheten ställer sig generellt tveksam till ett sådant förfarande och anser att
      rådrum bör meddelas i sådana fall även om polismannen varit i kontakt med en
      vårdnadshavare.
AA yttrade sig över remissvaret och anförde bl.a. att sonen inte gavs möjlighet att
kontakta någon innan han under stor press skrev på föreläggandet.

Bedömning
Jag kan inledningsvis nämna att vad som kommit fram om den aktuella kontrollen
av mopeder och förare inte ger anledning till något uttalande från min sida.

När det sedan gäller tillvägagångssättet vid utfärdandet av nu berörd ordningsbot
ger utredningen vid handen att BB, som endast ett par dagar före händelsen fyllde
15 år, godkände ordningsboten på platsen och att bötesbeloppet uppgick till 1 800
kr samt en polisman per telefon underrättade BB:s pappa om saken.
                                                                   Dnr 4323-2008   Sid 3 (4)



Enligt 48 kap. 16 § första stycket rättegångsbalken bör ett föreläggande av
ordningsbot utfärdas i den misstänktes närvaro, varvid polismannen ska ge den
misstänkte tillfälle att omedelbart godkänna föreläggandet. Av andra stycket
framgår att om föreläggandet utfärdas i den misstänktes frånvaro eller om en
misstänkt, som är närvarande när föreläggandet utfärdas, behöver rådrum, får
polismannen ge honom eller henne tillfälle att ta ställning till frågan om
godkännande senare. – I förarbetena uttalades att, när det gäller de allra yngsta
lagöverträdarna, det är befogat att polismännen är särskilt försiktiga när det gäller
att utfärda ordningsföreläggande, eftersom det kan vara en viss risk att dessa inte
inser innebörden av ett föreläggande. Det framhölls vidare att det beträffande dem
kan vara lämpligt att de får rådrum så att de kan fråga föräldrar eller annan vuxen
(NJA II 1966 s. 422).

I Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot
inom Polisen (FAP 261-1) finns också allmänna råd i saken. Enligt dessa bör den
misstänkte om denne är under 18 år medges rådrum för att rådgöra med föräldrarna
eller annan vuxen person. Detta bör särskilt beaktas om botbeloppet överstiger en
viss summa (vid den i ärendet aktuella tidpunkten var det 800 kronor men sedan
mars 2008 uppgår detta belopp till 2 000 kr, se råden till 10 § i RPSFS 2005:5
jämfört med motsvarande råd i nu gällande 15 § i RPSFS 2008:1).

I sammanhanget kan också nämnas att en möjlig rättsverkan av en felaktig
tillämpning av nämnda regelverk är att ordningsboten anses ogiltig och därför
undanröjs (se t.ex. Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 20 december
2002 i mål Ö 2657-02).

Det kan således konstateras att utgångspunkten i ett fall som det nu aktuella är att
den unge ska ges rådrum med att godkänna ett föreläggande av en ordningsbot. I
ärendet framgår dock att BB redan i samband med händelsen godkände
ordningsboten varför något rådrum, varvid han gavs tillfälle att diskutera saken
med föräldrarna eller annan vuxen person, inte medgavs.

Frågan kan möjligen ställas om ett sådant samtal som skedde mellan polismannen
och BB:s pappa kan ersätta ett rådrum. Det har inte helt gått att klarlägga i vilket
skede kontakten skedde och vad som exakt sades vid telefonsamtalet. I
ordningsboten står endast ”Fadern underrättad per telefon”. AA har också bekräftat
att han fick en underrättelse från en polisman om att sonen hade gjort sig skyldig
till olovlig körning. DD har å sin sida upplyst att han, med tanke på den tid som
förflutit, inte närmare minns den aktuella händelsen men har redogjort för
arbetsmetoden i generella termer. Han har därvid upplyst att polisen, i stället för att
överlämna ordningsföreläggandet till den unge och ge denne rådrum, kontaktar den
unges vårdnadshavare och informerar om det inträffade och att vårdnadshavaren då
har möjlighet att godkänna att ett föreläggande utfärdas. Om vårdnadshavaren
ställer sig tveksam upprättas i stället en primärrapport.

Som framgått är det bakomliggande syftet med rådrum i ett fall som detta att den
unge ges tillfälle att i lugn och ro själv diskutera saken med föräldrarna eller annan
vuxen person innan han bestämmer sig för om han ska godkänna föreläggandet.
                                                                    Dnr 4323-2008    Sid 4 (4)



Det är inte svårt att förstå att en ung person, utan sådant rådrum, kan känna stor
press att i närvaro av polisen godkänna föreläggandet. Det arbetssätt som DD har
beskrivit kan alltså inte, enligt min uppfattning, ersätta ett egentligt rådrum utan får
snarare ses som en underrättelse till föräldrarna om händelsen.

Jag är sammanfattningsvis kritisk till den ovan redovisade arbetsmetoden, och jag
utgår från att polisen framdeles i dessa fall meddelar rådrum i enlighet med de
anvisningar som finns på området. Detta utesluter givetvis inte att föräldrarna
underrättas på sätt som skett. Jag noterar att också polismyndigheten ansett att
rådrum bör meddelas även om polismannen varit i kontakt med en vårdnadshavare.

Ärendet avslutas.
