# Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län för långsam handläggning av bedrägeriärenden

JO 2009-04-28 dnr 4328-2008

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2009-04-28        4328-2008              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län för långsam handläggning
                        av bedrägeriärenden

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Polismyndigheten i Stockholms län med
                        anledning av handläggningstiden i några bedrägeriärenden. Hon uppgav bl.a. att
                        hon polisanmälde de första bedrägerierna i februari/mars 2004 och att polisen
                        redan vid sin första IP-adressökning i september 2004 fick fram en misstänkt
                        person. Trots det lades ärendena ned under hösten 2004 med motiveringen att det
                        saknades bevis. Detta medförde att bedrägerierna fortsatte obehindrat till
                        februari/mars 2007, vilket orsakat henne stort psykiskt lidande helt i onödan. Först
                        våren 2007 vidtog polisen utredningsåtgärder.

## Utredning

Från polismyndigheten infordrades handlingar i ärendena K95238-04, K210450-
                        04, K246103-04, K175111-06, K27621-07, K28993-07 samt K52638-07. Vidare
                        inhämtades dom i Södertörns tingsrätts mål B 8067-07 och beslut i Svea hovrätts
                        mål B 7922-07. Av dessa handlingar framkom i huvudsak följande.

                        En polisanmälan om försök till bedrägeri upprättades den 16 april 2004 (K95238-
                        04). Enligt anmälan hade någon i AA namn beställt varor från H&M Rowells och
                        uppgett hennes personnummer samt en c/o adress till sin egen bostad. AA blev
                        kontaktad av företaget för att komplettera sin kreditansökan. Beslut att lägga ned
                        förundersökningen fattades i juni 2004 med motiveringen att förutsättningar att
                        styrka brott av en specifik person saknades.

                        Den 24 augusti 2004 upprättades en anmälan (K210450-04) som rubricerades som
                        ofredande. Även i detta fall hade någon beställt varor via Internet i AA:s namn,
                        denna gång från företaget La Redout. AA fick ett brev hem angående detta och
                        kunde därför stoppa paketet. Samma dag beslutade polismyndigheten att för-
                        undersökning inte skulle inledas då brottet uppenbart inte går att utreda. Tre dagar
                        senare, den 27 augusti 2004, ringde AA till polisen och kompletterade uppgifterna.
                        Hon uppgav att det fanns en person på La Redouts IT-avdelning som kunde få fram
                        IP-adressen på den som gjorde beställningar i hennes namn och lämnade namn och
                        telefonnummer till denna person. Hon ifrågasatte också rubriceringen ofredande



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                  Dnr 4328-2008   Sid 2 (6)



och undrade om det inte skulle vara bedrägeri. Ärendet togs upp den 28 augusti
2004 och lades ned den 29 januari 2007 med motiveringen att det finns anledning
att anta att fortsatt utredning ej kan styrka brott. Såvitt framgick vidtogs inga
utredningsåtgärder under tiden.

Nästa anmälan upprättades den 29 september 2004 (K246103-04) då AA anmälde
att en okänd gärningsman återigen handlat saker med hjälp av hennes
personnummer. Denna gång hade hon fått brev från Intrum Justitia om att hon
skulle betala 3 048 kr för en skuld hos ett företag som heter BonÁ Parte. Hon
uppgav att hon hade lämnat uppgifter till polisen i de två tidigare anmälningarna
men att utredarna inte ringt upp och att utredningarna lades ned trots att hon hade
mer upplysningar att lämna till utredare. Den 30 september 2004 återkom AA och
lämnade ytterligare upplysningar, bl.a. den e-postadress beställningarna hade skett
från samt telefonnummer till en person vid postorderföretaget BonÁ Parte som
kunde lämna uppgifter om utredningen. Förundersökningen lades ned den 24
januari 2007 med motiveringen att det finns anledning att anta att fortsatt utredning
ej kommer att kunna styrka brott. Någon utredningsåtgärd vidtogs såvitt framgått
inte under tiden från anmälan till nedläggningsbeslutet.

Ett bedrägeri gällande beställning via Internet från Interflora anmäldes av AA den
17 juli 2006 (K175111-06). Denna gång hade någon beställt varor för 1 200 kr som
levererades den 10 juli 2006. AA refererade till tidigare anmälningar och uppgav
denna gång en postadress till den person hon trodde utsatte henne för bedrägerier.
Vidare uppgav hon att både IT-chefen hos Ellos-koncernen (La Redout) och
beställningsmottagaren hos Interflora hade sagt till henne att de kunde lämna ut IP-
adresser m.m. som den misstänkta hade använt sig av till polisen. Telefonnummer
och namn till dessa personer lämnades i anmälan.

En anmälan (K27621-07) upprättades den 31 januari 2007. AA anmälde då
ytterligare ett bedrägeri via Internet. Någon hade gjort en beställning från Panduro
Hobby i hennes namn och hon blev uppringd av en person vid företaget som hade
några frågor om beställningen. I anmälan uppgav hon den e-postadress som
beställningen hade gjorts från (samma som tidigare) samt den adress varorna skulle
levereras till.

Den 1 februari 2007 upprättades en anmälan (K28993-07) angående bedrägeri. AA
anmälde då att hon denna dag hade fått en faktura från Interflora för varor som
levererats till en adress i Jönköping. Även denna beställning var gjord från samma
e-postadress som tidigare.

Slutligen anmälde AA den 27 februari 2007 bedrägerier vid två tillfällen via
Internet (K52638-07). Någon hade återigen beställt blommor hos Interflora i
hennes namn med leverans till två olika adresser och fakturan till henne. AA
uppgav att hon hade pratat med en person hos Interflora och fått en IP-adress.
Telefonnummer till denna person samt aktuell IP-adress lämnades i anmälan.
Denna anmälan kompletterades den 21 mars 2007 då polisen fick ytterligare
uppgifter om försök till bedrägeri genom Internetbeställningar hos Interflora i AA
namn.
                                                                       Dnr 4328-2008    Sid 3 (6)



Förundersökningen i de tre anmälningarna från 2004 (K95238-04, K210450-04
samt K246103-04) återupptogs den 8 februari 2007. Därefter hölls förhör med AA
den 12 februari 2007. Några vittnen hördes i mars och den misstänkta i april och
maj. Samtliga ärenden slutredovisades till åklagaren i början av maj 2007.

Åtal väcktes den 29 juni 2007 för bedrägeri vid fyra tillfällen och försök till
bedrägeri vid fyra tillfällen. Tingsrätten dömde i oktober 2007 den tilltalade för
bedrägeri vid tre tillfällen och försök till bedrägeri vid tre tillfällen. Påföljden
bestämdes till skyddstillsyn och AA tillerkändes skadestånd för bl.a. sveda och
värk. Domen överklagades av den dömda som uteblev från huvudförhandlingen i
hovrätten, varför överklagandet förföll.

Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
handläggningstiden i de aktuella ärendena.

Polismyndigheten (biträdande länspolismästaren BB) kom in med ett remissvar till
vilket var fogat ett yttrande från polismästaren CC, Söderorts polismästardistrikt
(här utelämnat).

Efter att inledningsvis ha hänvisat till Söderorts polismästardistrikts yttrande
beträffande bakgrunden samt en redogörelse för den rättsliga regleringen,
redovisade polismyndigheten polismästardistriktets bedömning följt av
myndighetens egen bedömning.

      Polismästardistriktets bedömning
      Söderorts polismästardistrikt gör bedömningen att skyndsamhetskravet enligt 23
      kap. 4 § RB inte har uppfyllts i ärendena K210450-04 och K246103-04 som lades
      ned efter att ha legat i balans utan åtgärder i ca 28 månader. Handläggare hade bytts
      i ärendena fyra gånger. Polismästardistriktet uppger att det inte är acceptabelt att
      inga utredningsåtgärder vidtagits i ärendena under mer än två års tid och detta
      särskilt som det i det ena ärendet fanns obearbetade uppgifter efter en IP-sökning
      som pekar på en särskild adress, vilken senare visade sig vara adressen till den
      kvinna som så småningom delgavs misstanke om brott. Vidare anser distriktet att det
      inte är acceptabelt att en förundersökning läggs ned som innehåller obearbetade
      uppgifter. Distriktet upplyser om att det under den aktuella tidsperioden rådde en
      väldigt ansträngd arbetssituation på kriminalenheten, med ett stort ärendeinflöde
      med många frihetsberövade personer och personal som slutade. Detta medförde
      prioriteringar där ärenden med frihetsberövade och ärenden om brott begångna mot
      kvinnor eller barn samt brott begångna av ungdomar prioriterades. Även med
      beaktande av detta anser distriktet att det inte är acceptabelt att utredningar blir
      liggande i balans i över två år och att utredningar läggs ned med obearbetat material.
      Distriktet beklagar det inträffade.
      Distriktet upplyser vidare om att kriminalorganisationen inom distriktet har genom-
      gått en omorganisation med syfte att få en effektiv utredningsverksamhet. I dag har
      distriktet regelbunden uppföljning av öppna ärenden som är äldre än sex månader.
      Distriktet hoppas att de vidtagna åtgärderna skall förhindra en upprepning av det
      inträffade.
      Beträffande den övriga handläggningen och övriga ärenden anser polis-
      mästardistriktet att skyndsamhetskravet inte har åsidosatts. Från det att för-
      undersökningarna återupptogs har utredningarna bedrivits snabbt och effektivt.
                                                                        Dnr 4328-2008    Sid 4 (6)

## Polismyndighetens bedömning

Polismyndigheten instämmer i polismästardistriktets bedömning att skynd-
      samhetskravet i 23 kap. 4 § RB inte har uppfyllts vad gäller ärendena K210450-04
      och K246103-04 och att det självklart inte är acceptabelt att ärenden förblir outredda
      under mer än två års tid och därefter läggs ned trots att det i det ena ärendet finns
      uppgifter som kan leda utredningen framåt.
      Resursbrist, prioritering av andra slag av ärenden och byte av handläggare ett flertal
      gånger synes vara en bidragande orsak till det inträffade men i likhet med distriktet
      anser polismyndigheten att dessa skäl inte är godtagbara. Ärenden som är
      utredningsbara måste utredas så skyndsamt som möjligt och därmed inom rimlig tid,
      detta oavsett om det är bestämt att andra slag av ärenden skall prioriteras i första
      hand. Det ankommer på förundersökningsledaren (som i dessa fall var en polisman)
      att tillse detta samt även att ge handläggarna behövliga direktiv för arbetet. Det kan
      vidare konstateras att adressuppgiften som framkom i ett av ärendena från 2004 var
      den senare dömda kvinnan adress. Det är anmärkningsvärt att inga utrednings-
      åtgärder vidtogs trots att det fanns relevanta uppgifter. Det kan också konstateras att
      när utredningen av samtliga bedrägerifall mot AA väl genomfördes kunde den inom
      en relativ kort tid framgångsrikt avslutas med ett förundersökningsprotokoll, vilket
      ledde till åtal och dom. Av domen i Södertörns tingsrätt den 9 oktober 2007 framgår
      att åtalet gällande brotten i de ovan två nämnda utredningarna, försök till bedrägeri
      och bedrägeri, visserligen ogillades men att den åtalade kvinnan dömdes för
      bedrägeri i de övriga fallen som nu är föremål för JO:s granskning. Polis-
      myndigheten är således mycket kritisk till den bristfälliga hanteringen av dessa två
      ärenden.
      Vad gäller bedrägeriärendena från 2007 anser polismyndigheten att skyndsamhets-
      kravet har uppfyllts. Dessa ärenden utreddes tillsammans med de återupptagna
      ärendena skyndsamt under vårterminen och förundersökningsprotokollet redo-
      visades till åklagarmyndigheten i maj 2007.
      Beträffande bedrägeriärendet från 2006, som låg i balans i fem månader, överlämnar
      myndigheten åt JO att avgöra om skyndsamhetskravet har uppfyllts eller inte.
      Som polismyndigheten tidigare uppgivit i yttranden till JO, råder sedan oktober
      2006 en ny organisation avseende utredning av bedrägeribrott inom myndigheten, i
      syfte att effektivisera utredningsarbetet. Särskilda bedrägerirotlar finns vid
      polismästardistrikten i City, Norrort och Södertörn. Vid dessa rotlar handläggs länets
      samtliga bedrägeribrott, med undantag för de som handläggs vid länskriminalpolis-
      avdelningen. Vid bedrägerirotel Syd i Södertörn utreds bedrägeri- och
      förskingringsbrott som inträffat i upptagningsområdena Södertörns, Söderorts,
      Södertälje och Nacka polismästardistrikt. Med denna organisation föreligger bättre
      förutsättningar för ett mer effektivt och rättssäkert utredningsarbete gällande dessa
      brott. Detta innebär vidare att Söderorts polismästardistrikt inte längre utreder
      bedrägeriärenden.
      Vidare har Söderorts polismästardistrikt vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med
      problemen med utredningsverksamheten inom distriktet, genom omorganisation av
      kriminalverksamheten och införandet av regelbundna uppföljningsrutiner.
      Polismyndigheten anser att erforderliga åtgärder har vidtagits i syfte att förbättra
      utredningsverksamheten inom såväl hela myndigheten som Söderorts polismästar-
      distrikt och att förutsättningarna för en rättssäker och effektiv handläggning av
      ärenden därmed har förbättrats.
      Polismyndigheten vill avslutningsvis beklaga den bristfälliga hanteringen av de två
      ovan nämnda utredningarna.
AA yttrade sig över polismyndighetens remissvar och uppgav bl.a. att ett
beklagande från myndigheten inte var tillräckligt utan krävde även ersättning för
sveda och värk i form av ekonomisk kompensation.
                                                                 Dnr 4328-2008    Sid 5 (6)



Bedömning
En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger och
finns det inte längre skäl att fullfölja förundersökningen så ska den läggas ned,
vilket följer av 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken.

Av utredningen framgår att AA anmälde bedrägerier och försök till bedrägerier
under en period av nästan tre år. Det framgick av anmälningarna att någon hade
kommit över hennes personuppgifter och gjort beställningar i hennes namn på
Internet. Redan i den andra anmälan från augusti 2004 lämnade AA
kontaktuppgifter till en person som kunde hjälpa till att få fram den IP-adress
beställningen hade gjorts från och i den tredje anmälan från september 2004 angav
hon även den e-postadress beställningarna kom från. En IP-sökning gjordes enligt
polismyndigheten under hösten 2004, men resultatet från denna bearbetades inte. I
stället blev de två senare ärendena från 2004 liggande i 28 månader utan att
ytterligare åtgärder vidtogs och i januari 2007 lades de ned med motiveringen att
”det finns anledning anta att fortsatt utredning ej kan styrka brott.”

Under sommaren 2006 och i början av 2007 anmälde AA ytterligare fyra
bedrägerier eller försök till bedrägerier. När utredningsåtgärder till slut vidtogs
under våren 2007 kunde polisen på tämligen kort tid utreda alla anmälningarna och
en person åtalades för brott enligt samtliga anmälningar och dömdes i oktober 2007
också för flertalet av de åtalade gärningarna. – Motiveringen till besluten i januari
2007 att lägga ned två av anmälningarna framstår mot denna bakgrund inte som
särskilt välgrundad och det kan ifrågasättas om besluten verkligen fattades efter en
noggrann genomgång av ärendena.

Som förklaring till den utdragna handläggningstiden har polismästardistriktet i
huvudsak hänvisat till det ansträngda arbetsläget under den i ärendet aktuella
tidsperioden.

Anmälningar om misstänkt bedrägeri blir, enligt min erfarenhet, av olika skäl
alltför ofta liggande för länge innan de utreds. Det ansträngda arbetsläget anges i
princip alltid som förklaring. Det nu aktuella ärendet är alltså inget undantag. Jag
har också under senare år vid upprepade tillfällen kritiserat Stockholmspolisens
handläggning av bedrägeriärenden, senast i två beslut under april månad (dnr 5903-
2008 och 727-2009). Arbetssituationen vid myndighetens bedrägerigrupper är
således väl känd för mig.

Oavsett varför ärenden blir liggande är det fullständigt oacceptabelt att underlåta
att vidta åtgärder under så lång tid som nu varit fallet, särskilt om det finns
obearbetade uppgifter i anmälningarna. För AA:s del medförde polisens bristfälliga
hantering av anmälningarna från 2004 att samma person fortsatte att använda
hennes personuppgifter vid flera tillfällen under ett par års tid. Jag har därför
förståelse för att hon upplever att en stor del av bedrägerierna har skett ”helt i
onödan”, då det visade sig att brotten faktiskt var relativt enkla att utreda. Det
aktuella ärendet är dessvärre ett tragiskt exempel på att polisens underlåtenhet att
utreda ett ärende på ett tillfredställande sätt kan få olyckliga konsekvenser för den
                                                               Dnr 4328-2008   Sid 6 (6)



drabbade – av den aktuella domen framgår exempelvis att AA påverkats mycket
negativt av det inträffade.

Sammantaget anser jag att polismyndigheten förtjänar allvarlig kritik för
hanteringen av ärendena från 2004. Med hänsyn till de tidigare anmälningarna kan
inte heller ärendet från 2006 anses ha hanterats med erforderlig skyndsamhet.

Vad som i övrigt kommit fram föranleder inte något annat uttalande från min sida
än att jag vill nämna att JO inte är behörig att pröva ersättningsanspråk.

Ärendet avslutas.
