# Anmälan mot Kommunstyrelsen i Kalix kommun angående handläggningen av ett ärende om bostadsanpassningsbidrag

JO 2008-11-24 dnr 4332-2007

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2008-11-24        4332-2007              1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Anmälan mot Kommunstyrelsen i Kalix kommun angående
                        handläggningen av ett ärende om bostadsanpassningsbidrag

## Anmälan

I en anmälan den 3 oktober 2007 och i senare ingivna skrivelser framförde AA
                        klagomål mot Kalix kommun med anledning av handläggningen av ett ärende om
                        bostadsanpassningsbidrag.

                        Av skrivelserna och därtill fogade handlingar framgick bl.a. följande. I februari
                        2004 ansökte AA hos Kalix kommun om bostadsanpassningsbidrag avseende
                        sonen BB:s behov. Socialnämnden i Kalix kommun beslutade den 8 december
                        2005 att bevilja bostadsanpassningsbidrag. AA överklagade socialnämndens beslut
                        till Länsrätten i Norrbottens län. Länsrätten fann i ett beslut den 17 november 2006
                        att kommunen i ärendet borde ha kommunicerat ett ritningsförslag med AA och att
                        kommunen också borde ha motiverat sitt beslut i ärendet. Länsrätten fastslog att det
                        förelåg brister i handläggningen och beslutade att undanröja det överklagade
                        beslutet och visa ärendet åter till kommunen för en helt ny handläggning. I en
                        skrivelse till AA i januari 2007 meddelade kommunen att ärendet skulle ges en helt
                        ny handläggning och att en ny utredning skulle genomföras. Därefter förekom
                        kontakter mellan kommunen och AA. I en skrivelse till AA den 5 april 2007
                        framförde kommunen att det i ärendet hade bildats en arbetsgrupp, bestående av en
                        arbetsterapeut från Norrbottens läns landsting, en sjukgymnast och en
                        psykoterapeut från Previa och en ingenjör från kommunförvaltningen, som skulle
                        sammanträffa med AA. AA framförde till kommunen att han motsatte sig att
                        arbetsgruppen diskuterade hans ärende. Vidare meddelade han att han inte ville
                        sammanträffa med hela arbetsgruppen, men att vissa av personerna i gruppen var
                        välkomna att besöka bostaden. AA framförde också att han ansåg att de intyg som
                        tidigare getts in i ärendet gav ett tillräckligt beslutsunderlag.

                        AA angav till grund för anmälan bl.a. följande. Kommunen avsåg inte att fatta
                        beslut i ärendet om den inte fick genomföra en ny utredning och hade villkorat
                        handläggningen med att han skulle delta i möten med hela arbetsgruppen.
                        Kommunens strävan var att man skulle uppnå enighet om vilka bostads-
                        anpassningsåtgärder som skulle genomföras. Kommunens vägrade att fatta beslut i
                        ärendet, vilket förhindrade möjligheten till överprövning. AA framförde också att



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                        Dnr 4332-2007     Sid 2 (5)



enligt kommunens rutiner brukade ansökningar om bostadsanpassningsbidrag
upprättas först efter det att kommunen beviljat bidrag och åtgärderna hade utförts.

Utredning
Muntliga upplysningar angående handläggningen av ärendet hämtades in från
Kalix. Det framkom vidare att ansvaret inom kommunen för prövningen av
ärenden om bostadsanpassningsbidrag hade övergått till kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen i Kalix kommun anmodades att göra en utredning och yttra sig i
enlighet med en hos JO upprättad promemoria.

Kommunstyrelsen anförde i ett den 18 februari 2008 beslutat yttrande bl.a.
följande.

## Yttrande

–––
      Ärendet avser ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Ansökan gjordes muntligt
      med där efterföljande skriftlig ansökan (år 2004), enligt vad som AA framför är
      (var) brukligt i Kalix kommun. Till detta önskar kommunen anföra att samtliga
      ansökningar om bostadsanpassningsbidrag sedan en tid tillbaka, och således även i
      dagsläget, görs skriftligen. Ärendet utreddes, med aktiv medverkan från pojkens
      vårdnadshavare (anmälaren). I december 2005 beslutade kommunen
      (socialnämnden) i laglig ordning om bostadsanpassningsbidrag. Nämnden var
      lagligen kallad och ordförande ansåg att beslutsunderlaget var tillfyllest för att fatta
      beslut. Inga oklarheter förelåg utifrån nämndens synpunkt. Beslutet var dock ej helt i
      enlighet med det byggnadsförslag som anmälaren förespråkat. Anmälaren ansökte
      om att få avslagsbeslut på de anpassningar som byggnadsritningen ej inkluderat, och
      som anmälaren förespråkat, vilket de också fick. Kommunens beslut expedierades
      till anmälaren, som valde att nyttja sin lagliga rätt att överklaga beslutet till
      länsrätten. Länsrätten i Norrbottens län fattade beslut i målet den 17 november 2006.
      Länsrätten undanröjde kommunens beslut och visade ärendet åter till kommunen för
      helt ny handläggning. Av länsrättens domskäl framkom att länsrätten valde att ej ta
      ställning i själva sakfrågan om vilka anpassningar som föreföll rimliga med
      utgångspunkt från barnets behov, utan länsrätten grundade sitt beslut på de
      förvaltningsrättsliga brister man fann att kommunen gjort sig skyldig till.
      Ärendets handläggning återupptogs för helt förnyad handläggning i enlighet med
      länsrättens domslut. Från tiden för länsrättens dom i ärendet till tiden för AA:s
      anmälan till JO har kommunen, i sin utredning, funnit att omfattande kontakter har
      skett mellan flertalet berörda och, vid vissa tillfällen, ej berörda personer i ärendet.
      Det har förekommit diskussioner och kontakter mellan kommunen och anmälaren,
      mellan kommunen och anmälarens ombud i länsrätten (som sedermera ej var ombud
      i den fortsatta handläggningen men ändock inblandad), anmälaren och olika
      kommunala tjänstemän (såväl ansvarig handläggare som förvaltningschefer och
      kommunchef) samt mellan anmälaren och enstaka politiker (ordförandena i såväl
      socialnämnden som kommunstyrelsen). Kommunen är självkritisk till detta då det
      skedda naturligtvis försvårat och försenat ansvarig handläggares arbete då denna fått
      spendera värdefull tid på att utreda vad som påståtts sagts ifråga om anpassningarna
      i bostaden. Denna problematik föranledde ett välgrundat beslut av ansvarig chef att
      kontakter med anmälaren från kommunens sida skulle ske genom ansvarig hand-
      läggare. Kommunen har tagit lärdom av det skedda och har tagit fasta på detta i sitt
      interna arbete med utbildning och information om kommunens riktlinjer för
      handläggningsprocessen.
      Kommunen har i sin utredning funnit att ärendets handläggning försenats. kraftigt
      med bakgrund till att man från kommunens sida, och med utgångspunkt från
      länsrättens dom, önskat uppnå enighet med anmälaren om vilka anpassningar som
                                                                         Dnr 4332-2007     Sid 3 (5)



      tordes rimliga i bostaden. Någon lagstadgad skyldighet att uppnå enighet med
      sökanden finns ej för kommunen och, trots att kommunens ambition varit att inte
      bara uppfylla bostadsanpassningslagens krav på funktionella lösningar för den
      funktionshindrade pojken utan även att försöka uppfylla anmälarens önskemål om
      anpassade lösningar för övriga familjen, kan denna välvilja från kommunens sida
      tyvärr anses vara en bidragande orsak till dels att tydliga beslut i ärendet ej delgetts
      anmälaren dels att själva handläggningstiden försenats. Även i detta hänseende
      finner kommun anledning till stark självkritik, särskilt då detta kan utgöra grund för
      anmälarens upplevelse av att dennes rätt till överprövning försvagats eller till och
      med förhindrats.
      I brev daterat den 16 maj 2007 framförde kommunen sitt önskemål om anmälarens
      deltagande i den helt förnyade handläggningen. Mot bakgrund till anmälarens
      anförande om att beslut endast skulle grundas på av anmälaren önskat
      beslutsunderlag, förtydligade kommunen i aktuell skrivelse att den helt förnyade
      handläggningen ålagts, och hade stöd i, länsrättens domslut. Kommunens inställning
      till frågan om relevant beslutsunderlag föranleddes av att ansvarig handläggare
      ansvarar för att säkerställa att underlag inför beslut är vad som rimligen kan
      förväntas och att, om inte sökanden är villig att självmant komplettera besluts-
      underlaget med önskat material, det åligger ansvarig handläggare att ex officio
      säkerställa bästa möjliga beslutsunderlag. Detta innebärande att, inom ramen för
      handläggningen, utreda ärendet med stöd av aktuellt material samt att anlita de
      specialister behövliga för klarläggande av vissa punkter. Det synes såväl orimligt
      som rättsstridigt skulle ansvarig handläggare, och därigenom kommunen, ej
      anstränga sig för att utforma ett så välgrundat beslutsunderlag som möjligt. Detta
      särskilt då det i det samlade ansökningsmaterialet framhålls att individuella
      lösningar för pojken behöver göras. Att kommunens formulering av skrivelsen
      medfört att anmälaren uppfattat det som att kommunens villkorat handläggningen
      finner kommunen mycket olyckligt och något som kommunen i sin interna
      utredning tagit fasta på för kommunens fortsatta kvalitetssäkringsarbete av den
      kommunala handläggningen.
      Kommunen har i sin interna utredning uppmärksammat att enstaka brister funnits i
      aktuellt ärende. Förutom redan utförda åtgärder mot detta kommer kommunen
      beakta att oklara handläggningsrutiner förtydligas ytterligare i kommunen sedan
      tidigare påbörjade arbete med riktlinjer för dokument- och ärendehantering inom
      kommunens organisation samt att detta lyfts särskilt vid efterföljande
      utbildningsinsatser.

      Fortsatt handläggning
      –––
      Kommunen önskar poängtera att ärendets handläggning ej vid någon tidpunkt varit
      vilande, tvärtom. Ärendet är och har, som framkommit av ovanstående, hela tiden
      varit ett prioriterat sådant med ambition att hitta en för barnet tillfredsställande
      funktionell lösning. Ansvarig handläggare arbetar idag med att ta fram beslut i
      ärenden, vilka sedermera i förvaltningsrättslig ordning kommer att kommuniceras
      med anmälaren (sökanden). Vid behov och som eventuellt stöd i ärendet har
      handläggaren även kommunens förhållandevis nyanställda jurist, vilken i sin tur
      även haft fruktsamma kontakter med anmälaren och dennes stödresurs i hand-
      läggningsfrågan. Kommunens ambition är att ärendet inom det snaraste skall kunna
      avslutas.
      –––
AA kommenterade remissvaret. Han vidhöll sin anmälan samt framförde klagomål
också beträffande den fortsatta handläggningen av ärendet. Av handlingar som AA
gav in framgick att kommunstyrelsen fattade beslut i ärendet den 30 september
2008.
                                                                  Dnr 4332-2007    Sid 4 (5)



Bedömning
Rättslig reglering
Enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223) ska varje ärende där någon enskild är part
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Förvaltningsmyndigheterna har ett ansvar för att deras ärenden blir tillräckligt
utredda. Utredningsansvaret innebär att myndigheten ska leda utredningen och se
till att nödvändigt material kommer in. (Se Hellners och Malmqvist,
Förvaltningslagen med kommentarer, s. 74 f.).

Av 20 § förvaltningslagen framgår att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett
ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas bl.a. om
beslutet inte går någon part emot.

Enligt 7 kap. 25 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i ärende
om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider betydande men
om uppgiften röjs.

Kommunens handläggning av ärendet om bostadsanpassningsbidrag efter
länsrättens beslut om återförvisning
Inledningsvis bör nämnas att ärendet om bostadsanpassningsbidrag inleddes redan i
februari 2004. När ärendet återförvisades till kommunen genom länsrättens beslut
den 17 november 2006 borde inriktningen givetvis ha varit att det skulle hand-
läggas skyndsamt.

Utredningen visar dock att så inte skett. Kommunstyrelsen har yttrat att
handläggningen kommit att försenas kraftigt på grund av att kommunen önskade
uppnå enighet med AA om vilka anpassningar som skulle göras i bostaden. Som
kommunen nämnt i yttrandet finns det emellertid inte någon skyldighet att uppnå
enighet om vilka åtgärder som ska beviljas i ett ärende om bostadsanpassnings-
bidrag. En sådan inriktning av handläggningen innebär tvärt om en uppenbar fara
för rättssäkerheten. Kommunens uppgift i ärenden om bostadsanpassningsbidrag är
– i enlighet med de allmänna reglerna om ärendehandläggning – i huvudsak att
klargöra vilken eller vilka åtgärder en ansökan avser, att ansvara för att
förutsättningarna för bidrag utreds samt att i ett skriftligt beslut ta ställning till
ansökan i dess helhet. Anser kommunen att bidrag inte kan lämnas beträffande
någon åtgärd ska skälen för detta anges i beslutet. Härigenom ges sökanden
möjlighet att överklaga kommunens beslut. Efter överklagande är det slutligen
allmän förvaltningsdomstol som prövar frågan om bostadsanpassningsbidrag ska
beviljas.

Kommunen tillsatte som framgått en särskild arbetsgrupp bestående av även
utomstående personer och framförde önskemål att AA skulle sammanträffa med
denna arbetsgrupp. Kommunen har i remissyttrandet pekat på sitt utredningsansvar
och, som yttrandet får förstås, menat att man anlitade specialistkompetens för att
åstadkomma ett fullgott beslutsunderlag.
                                                                    Dnr 4332-2007   Sid 5 (5)



AA var skeptisk till arbetsgruppen med hänsyn till sekretessaspekten. Om
arbetsgruppen tog del av sekretessbelagda uppgifter i ärendet utgår jag emellertid
från att kommunen dessförinnan säkerställde att sekretessen gällde även för de
utomstående tjänstemännen. Det finns mot bakgrund av myndighetens utrednings-
skyldighet inte heller i övrigt något att erinra mot att en arbetsgrupp tillsattes.

Kommunen vidhöll dock sitt önskemål att AA skulle sammanträffa med hela
arbetsgruppen även sedan han meddelat att han inte ville det. Kommunen, som
alltså har ansvar för att ärendet utreds, borde i den situationen ha kunnat hämta in
nödvändiga upplysningar från AA på något annat sätt, t.ex. vid ett
sammanträffande med handläggaren i ärendet, vilket AA samtyckte till. Nu kom i
stället kommunens sätt att hålla fast vid sitt önskemål att ytterligare fördröja
handläggningen.

Det kan således konstateras att kommunen har brustit i flera avseenden vid
handläggningen av ärendet. Kommunen har i sitt yttrande varit självkritisk på flera
punkter som i sak sammanfaller med de kritiska synpunkter jag nu framfört. Det
kan sammanfattningsvis konstateras att handläggningen delvis haft en informell
karaktär och att kommunen inte tillräckligt beaktat den rättsliga reglering som
föreligger och sitt eget ansvar därvidlag.

Övrigt
Vad AA har anfört i övrigt, bl.a. angående handläggningen efter det att kommunen
yttrade sig till JO, ger inte tillräcklig anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från JO:s sida. I anslutning härtill kan nämnas att jag i ett särskilt ärende
(dnr 5195-2008) har beslutat att inte utreda de klagomål AA framfört om att
kommunen på sin hemsida publicerat beslutet i ärendet om bostadsanpassnings-
bidrag.
