# Mycket allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att den har åsidosatt de förvaltningsrättsliga kraven vid sin omorganisation

JO 2009-01-26 dnr 4346-2008

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2009-01-26         4346-2008              1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                      5359-2008
Cecilia Nordenfelt




                        Mycket allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att den har åsidosatt
                        de förvaltningsrättsliga kraven vid sin omorganisation


                        JO Nordenfelt meddelade den 26 januari 2009 beslut i ett antal ärenden med
                        anknytning till Försäkringskassans omorganisation. Här återges inledningsvis
                        hennes beslut i två ärenden, varav ett upptogs på hennes eget initiativ. I de följande
                        referaten återges hennes beslut i de fem typfall som utgjorde grund för utredningen
                        samt ett beslut som gäller kassans hantering av inkommen e-post.

## Sammanfattning

Under senare delen av 2008 skedde en kraftig ökning av antalet JO-anmälningar
                        mot Försäkringskassan. Anmälningarna syntes i betydande omfattning ha samband
                        med den omorganisation av kassan som genomfördes under framför allt 2008.
                        Anmälarna klagade bl.a. på långsam handläggning och bristande tillgänglighet. Jag
                        uttalar i detta beslut mycket allvarlig kritik mot Försäkringskassan för att ha
                        åsidosatt de förvaltningsrättsliga kraven i samband med omorganisationen.

## Bakgrund

Riksförsäkringsverket och landets 21 försäkringskassor slogs den 1 januari 2005
                        ihop och bildade en statlig myndighet, Försäkringskassan. Den nya myndigheten
                        inledde ett omfattande förändringsarbete. Genomförandet av den nya
                        organisationen har skett successivt, omfördelningen av ärenden och medarbetare
                        har pågått sedan sommaren 2007 och avslutades under hösten 2008.

                        Jag blev redan i slutet av 2007 uppmärksammad på vissa problem som föreföll ha
                        samband med Försäkringskassans omorganisation. Klagomål som gällde dröjsmål
                        med Försäkringskassans handläggning och utbetalning av aktivitetsstöd ökade
                        märkbart vid denna tid. Det föranledde mig att den 30–31 januari 2008 inspektera
                        Försäkringskassan, Nationellt koncentrerad verksamhet Aktivitetsstöd. Vid
                        inspektionen besökte jag såväl huvudkontoret i Stockholm som det handläggande
                        kontoret i Östersund. Under inspektionen (dnr 405-2008) framkom att en del av de
                        uppkomna svårigheterna kunde hänföras till faktorer som kassan inte hade haft
                        möjlighet att påverka. I protokollet från inspektionen framhöll jag att det likväl var
                        angeläget att kassan inför framtiden tog tillvara erfarenheterna från den då
                        genomförda omorganisationen av aktivitetsstödet.


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                  Dnr 4346-2008      Sid 2 (10)
                                                                      5359-2008



Jag besökte därefter den 8 april 2008 Försäkringskassans huvudkontor och fick en
redogörelse för Försäkringskassans förändringsarbete och hur den framtida
organisationen skulle se ut (dnr 2002-2008). Jag kan i efterhand konstatera att
Försäkringskassan vid den tidpunkten, trots erfarenheterna från aktivitetsstödet,
inte till fullo insåg vilka problem som skulle uppstå.

Under den senare delen av 2008 kom det in ett mycket stort antal klagomål till JO
som gällde dels långa handläggningstider hos Försäkringskassan, dels svårigheter
att komma i kontakt med kassans handläggare. Klagomålen handlade främst om
ärenden gällande sjukpenning, föräldrapenning och bostadstillägg till pensionärer.
Många anmälare beskrev den oro och ilska de kände över att Försäkringskassans
handläggningstid fått ekonomiska konsekvenser för dem, t.ex. svårigheter att betala
räkningar i tid. Många var också mycket upprörda över att det inte längre var
möjligt att ringa direkt till en handläggare utan att man i stället hänvisades till
Försäkringskassans kundtjänst. Denna skulle i sin tur vidarebefordra ett
meddelande till en handläggare att man ville bli uppringd; detta fungerade dåligt.

Initiativärendet (dnr 4346-2008)
De problem som det ökade antalet anmälningar tog upp föreföll sammanhänga med
Försäkringskassans omorganisation. Jag beslutade därför att inom ramen för ett
initiativärende anmoda Försäkringskassan att yttra sig över ett antal typfall där
klagomålen såg ut att böra hänföras till denna. I de anmälningar som därefter har
kommit in till JO och som jag bedömt sammanhänger med omorganisationen har
jag som regel endast underrättat anmälaren om att klagomål av samma slag, t.ex.
om kontaktsvårigheter och långsam handläggning, redan var under utredning i
initiativärendet.

Anmälan från AA (dnr 5359-2008)
Liknande frågor togs också upp i en anmälan av AA, LO-TCO Rättsskydd AB.
Försäkringskassan har yttrat sig även i det ärendet. Jag kommer dock i detta beslut
endast att behandla de frågor som avser svårigheter att komma i kontakt med
kassan och att få veta vem som fattat beslut i ärendet. – Härutöver tog AA också
upp frågor som rör bl.a. kassans rutiner vid verkställighet av domar och
hanteringen av fullmakter m.m. AA bifogade exempel på ärenden som enligt hans
mening inte behandlats korrekt. När det gäller de delarna kan jag konstatera att
problemen är av den art att de med viss regelbundenhet aktualiseras hos JO och att
de inte har direkt samband med omorganisationen. Jag finner mot den bakgrunden
inte tillräcklig anledning att ytterligare fördjupa mig i de frågeställningarna. AA
har naturligtvis möjlighet att återkomma i de enskilda ärendena.

De remitterade typfallen
Jag har fattat ett separat beslut beträffande de remitterande typfallen denna dag,
varför jag här endast i korthet redogör för dem.

I ett ärende, dnr 4319-2008, som avsåg sjukpenning, beskrev anmälaren sin kontakt
med Försäkringskassan. Kassan hade hjälpt henne att fylla i en sjukförsäkran. När
hon hörde av sig efter två månader hade hennes ärende ännu inte börjat handläggas.
                                                                        Dnr 4346-2008     Sid 3 (10)
                                                                            5359-2008



Hon ringde därefter vid upprepade tillfällen för att få närmare besked om sitt
ärende och hänvisades vidare till olika tjänstemän utan att ha fått något besked. När
hon äntligen fick kontakt visade det sig att hennes försäkran var felaktigt ifylld
trots att hon hade fått hjälp av kassan. Hon måste därför fylla i en ny ansökan. För
att det hela skulle gå snabbare besökte hon kassan igen för att få hjälp. När hon
kom dit var det emellertid ”datastopp” hos kassan vilket gjorde att det inte gick att
fylla i en ny försäkran på ett tillförlitligt sätt. I ett annat ärende, dnr 4452-2008,
som gällde föräldrapenning, fick Försäkringskassans handläggningstid till följd att
anmälaren för att klara ekonomin var tvungen att begära ekonomisk hjälp genom
kyrkan och socialtjänsten. I ytterligare ett ärende, dnr 4459-2008, ansökte
anmälaren i juni 2008 om havandeskapspenning från och med september 2008. I
slutet av augusti hade hon ännu inte fått något besked och inte heller trots flera
försök lyckats få kontakt med någon handläggare på Försäkringskassan.

Andra klagomål behandlade främst svårigheten att få kontakt med
Försäkringskassan. I ett ärende, dnr 4382-2008, beskrev anmälaren, som är anställd
vid Skatteverket, de svårigheter hon upplevde när hon i tjänsten skulle kontakta
Försäkringskassan. Det gällde bl.a. att Försäkringskassan inte ringde tillbaka trots
att hon hade lämnat meddelanden och att kassan inte heller besvarade e-
postmeddelanden. I ett annat ärende, dnr 4266-2008, beskrev anmälaren, en
tandläkare, liknade svårigheter avseende kontakten med Försäkringskassan.

Utredning
Initiativärendet
Ärendet remitterades till Försäkringskassan för yttrande enligt en hos JO upprättad
promemoria. Denna innehöll i huvudsak vad som ovan upptagits under rubriken
Bakgrund. I remissen angavs att kassans remissvar särskilt borde behandla de
generella problem som tycktes ha uppstått i samband med omorganisationen och
vilka åtgärder som Försäkringskassan ansåg nödvändiga för att komma till rätta
med situationen.

Försäkringskassan anförde i remissvaret (daterat den 24 oktober 2008) genom
dåvarande generaldirektören BB följande (här har inte tagits med kassans
bedömningar i de enskilda ärendena).

      Försäkringskassans omorganisation
      Försäkringskassan möter ökade krav från såväl medborgare som uppdragsgivare om
      att bli en mer serviceinriktad och effektiv myndighet med rätt och enhetlig
      tillämpning av försäkringen. Genomgripande förändringar krävs för att nå
      Försäkringskassans målbild om att ha medborgarnas fulla förtroende när det gäller
      service, bemötande och effektivitet, att aktivt bidra till färre sjukskrivna och fler i
      arbete och att vara en av landets mest utvecklande arbetsplatser med mycket låg
      sjukfrånvaro. Målet är att det ska vara enkelt, snabbt och rätt för medborgarna.
      Riksdagen beslutade, att från och med 2005, slå samman de tidigare 21 allmänna
      försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket till en myndighet. Detta kombinerat
      med att dåtidens Försäkringskassa inte klarade de krav som kan ställas på en modern
      myndighet krävde en genomgripande förändring av verksamheten. Ett av de
      viktigaste skälen till riksdagens beslut var de stora regionala skillnaderna i
      regeltillämpningen.
                                                                 Dnr 4346-2008     Sid 4 (10)
                                                                     5359-2008



Mot denna bakgrund fattade Försäkringskassans styrelse, i november 2006, ett
inriktningsbeslut om verksamhetsstrategi för Försäkringskassan. Beslutet följdes
under våren 2007 av ställningstaganden kring verksamhetsstruktur och
etableringsorter för en ny kundmötesorganisation.
Styrelsens beslut innebar att de tidigare länskontoren upphörde och i stället har ett
kundcenter för privatpersoner och partners samt 60 lokala försäkringscenter
etablerats. Av planerade 20 nationella försäkringscenter är i dagsläget nitton invigda.
Det sista kommer att etableras den 6 november 2008.

Försäkringskassans tillgänglighet
Enligt förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet ta emot besök och
telefonsamtal från enskilda. Myndigheterna ska också se till att det är möjligt för
enskilda att kontakta dem via telefax och e-post. Varje ärende där någon enskild är
part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten
eftersätts.
Försäkringskassan har i sin verksamhetsstruktur valt följande tillvägagångssätt för
att uppfylla förvaltningslagens krav.
Försäkrade och partners kan kontakta Försäkringskassan genom
•        kundcenter (KC),
•        personlig handläggare (PHL),
•        personligt besök (lokalkontor/service- och samverkanskontor),
•        självbetjäning via telefon eller Internet,
•        post,
•        e-post och
•        telefax.
KC:s uppgift är att vara den försäkrades första kontakt med Försäkringskassan och
så långt möjligt lösa den enskildes ärende direkt.
Frågor som inte kan omhändertas av KC förs vidare till nationellt alternativt lokalt
försäkringscenter/lokalkontor (NFC, LFC/LK) via journalföring/konversation i
ärendehanteringssystemet eller via e-post. Mottagande handläggare ska kontakta den
enskilde inom 48 timmar.
Direktkontakter med enskilda sköts i första hand av personliga handläggare eller
handläggare som är verksamma vid KC eller LK. Syftet med detta är att öka
tillgängligheten för kunderna, snabba upp handläggningen och effektivisera
verksamheten.

Generella problem
Förändringsarbetet inom Försäkringskassan är en av de allra största omdaningarna i
svensk statsförvaltning. Den praktiska omflyttningen av ärenden och medarbetare
har pågått sedan sommaren 2007 och kommer att vara slutförd under hösten 2008.
Sedan den nya myndigheten etablerades den 1 januari 2005 har antalet anställda
minskat med ca 3 000, till största delen beroende på myndighetens anslagssituation.
Samtidigt som den strukturella omvandlingen pågår har riksdagen fattat beslut om
genomgripande regelförändringar inom sjukförsäkringen och tandvården från den 1
juli 2008. Även inom andra områden har regelförändringar verkställts. Härutöver har
regeringen fattat beslut om att bilda en ny pensionsmyndighet. Detta beslut får
givetvis inverkan på Försäkringskassans planerade omflyttningar och utbildningar.
Strukturomvandlingen har medfört att en stor del av handläggarna utbildas för att
kunna hantera nya förmånsslag. Nyrekryterade medarbetare behöver därtill
grundläggande kunskaper om bl.a. förvaltningslagen och andra regelverk kopplat till
myndighetsutövning.
                                                                 Dnr 4346-2008     Sid 5 (10)
                                                                     5359-2008



Även flytten av ärenden, såväl digitalt som fysiskt, är mycket omfattande. Flertalet
av de s.k. volymärendena har flyttats. Med volymärenden förstås frekventa ärenden
som ofta inte kräver ett personligt möte och som handläggs inom de nationella
försäkringscentren.
KC för privatpersoner och partners har etablerats. Under sommaren har otillräcklig
bemanning i kundcentren medfört oacceptabelt långa väntetider.
I det IT-system som driftsattes vid införandet av det nya tandvårdssystemet
samverkar Försäkringskassans system med sju systemleverantörers. De senare
arbetar på uppdrag av tandläkarna. Initialt har tekniska problem uppstått. Sedan
driftsättningen har Försäkringskassans IT-organisation haft regelbundna kontakter
med systemleverantörerna för att analysera de fel som uppstått. För
Försäkringskassans del handlar det om ett 40-tal fel som rättats inom maximalt
några dagar.

Åtgärder

Kundcenter
För KC har väntetiden för privatpersoner hittills under oktober i genomsnitt varit två
minuter. Svarstiden för e-post är för närvarande 24 timmar. Detta är i enlighet med
den målnivå som fastställts i Försäkringskassan.
KC för privatpersoner har sedan april 2008 anställt ytterligare ca 100 medarbetare,
vilket har förbättrat bemanningen men även inneburit att utbildningsinsatser har
krävts. I KC för partners har bemanningen ökat med 21 personer under samma
period.
Från och med den 13 oktober har KC för privatpersoner utökat sina öppettider. De
nya öppettiderna är 8.00 till 21.00 samtliga vardagar, 8.00 till 15.00 på lördagar samt
15.00 till 21.00 på söndagar.
För föräldraförsäkringen finns sedan den 17 september möjligheten att få svar på
generella frågor genom en chattfunktion på Försäkringskassans webbplats.
De nya tandvårdsreglerna som trädde i kraft den 1 juli 2008 har medfört en ökad
belastning på KC för partners. För att möta efterfrågan har kompetensgruppen för
tandvård utökats från åtta till 28 personer. All personal har genomgått en
kompletteringsutbildning. De ärenden som rör odontologi och som KC för partners
inte kan besvara, hanteras av försäkringsodontologiska rådgivare som ringer upp
vårdgivarna. Ett system för mottagande och åtgärdande av tekniska problem har
införts under oktober månad.
KC för partners ger service till arbetsgivarna, sjukvården och tandvården. Från och
med mitten av september har partnergruppen utökats med Arbetsförmedlingen,
kommunerna, Kronofogdemyndigheten och försäkringsbolagen. Under 2009
planeras ytterligare vidgning av partnergruppen med bl.a. Skatteverket och
Migrationsverket.

Nationella försäkringscenter
Som ovan beskrivits har den största strukturomvandlingen skett från de tidigare
länsorganisationerna till NFC. Vid NFC handläggs ärendeslag med stora volymer
där personlig kundkontakt ofta inte är nödvändig.
Försäkringskassan har uppmärksammat att telefaxnummer och e-postadress saknas
på våra brevmallar, vilket kan medföra svårigheter för de försäkrade att vid behov
komma i kontakt med rätt person inom myndigheten. Beslut om åtgärder för att
komma till rätta med detta problem pågår.
Genom införandet av ett produktionsplaneringsverktyg har möjligheten att aktivt
matcha ärendevolymer med antalet medarbetare väsentligt förbättrats. Den
eftersläpning i handläggningen som, inom flera ärendeslag, uppstod under
sommaren har reducerats och målnivån för de flesta ärendeslagen beräknas nås
under senhösten. Information om beräknad handläggningstid publiceras på
                                                                   Dnr 4346-2008      Sid 6 (10)
                                                                        5359-2008



Försäkringskassans webbsida och uppdateras varje vecka. Besked om
handläggningstider kommer även att införas i KC:s talsvar.

Tandvårdssystemet
För den partnergrupp som berörs av tandvårdsreformen har det initialt varit viktigt
att förstärka KC för partners i syfte att korta väntetiderna. Detta har gjorts i två steg
där Försäkringskassan i juli och augusti utökade bemanningen från åtta medarbetare
till arton och därefter med ytterligare tio medarbetare.
Den talsvarsfunktion som finns har kompletterats med en callbackfunktion som ger
tandläkaren möjlighet att själv ta beslut om att stanna kvar i kön eller behålla sin
plats i kön och bli uppringd. I augusti tillfördes talsvarsfunktionen en slinga för att
besvara ärenden som gäller den gamla tandvårdsförsäkringen 65+/65-.
Som tidigare sagts tillhandahåller Försäkringskassan sedan den 1 oktober
odontologisk support genom sina försäkringsodontologiska rådgivare.
En förbättrad IT-support har etablerats under oktober. Den innehåller i ett första steg
att Försäkringskassans IT-helpdesk via KC för partners bedömer det tekniska
problemet på grundval av ifyllda webbformulär och därefter återkopplar till
vårdgivaren/systemleverantören.
Inför driftssättningen den 1 juli 2008 och inom ramen för de gemensamma testerna
tillhandahöll Försäkringskassan en testmiljö för de externa systemleverantörerna.
Testmiljön hölls öppen några veckor efter avslutade gemensamma tester. Behovet av
testmiljö har dock framställts som ytterst önskvärt för fortsatta analyser och
vidareutveckling hos leverantörerna. Försäkringskassan har därför återställt
tillgången till testmiljö fr.o.m. den 5 september 2008.

Enskilda ärenden
Försäkringskassan har ett internt servicemål att skriftlig vidareförmedling för
kontakt med en försäkrad ska ske inom 48 timmar (två arbetsdagar) efter det att den
blivit registrerad. Dessa vidareförmedlingar besvaras i den turordning de inkommer.
Vid otydliga frågor eller om ett svar till en försäkrad resulterar i flera följdfrågor
ringer handläggare tillbaka till denne.
På grund av sommarens höga belastning i kombination med låg bemanning och
pågående omställning av personalen har servicemålet inte kunnat uppnås under
denna period.
–––

Försäkringskassans slutsatser
Som angetts ovan har Försäkringskassan under de gångna månaderna haft stora
svårigheter att tillgodose de krav enskilda och partners har rätt att ställa. Detta beror
till stor del på den pågående förnyelsen. I regeringens uppdrag till Sveriges
förvaltningsmyndigheter ingår att fortlöpande utveckla verksamheten.
Försäkringskassans organisation har inte i nämnvärd grad förändrats sedan de
allmänna försäkringskassorna infördes på 1950-talet. Trots en mycket noggrann
planering har problem uppstått i samband med förnyelsen och främst under
innevarande år. Erfarenheter från andra stora förändringsarbeten visar att detta inte
är unikt. Förändringarna som görs är dock nödvändiga för att klara myndighetens
uppdrag på lång sikt. Försäkringskassans utveckling har, sedan 2005 då en
myndighet infördes, varit positiv. Det praktiska fullföljandet av den struktur som
beslutet att skapa en myndighet innebar, har dock orsakat att den positiva
resultatutvecklingen tillfälligt har brutits. Resultaten för september 2008 pekar på att
den tidigare positiva trenden är tillbaka.
Försäkringskassan beklagar självfallet de svårigheter som drabbat de försäkrade
under denna period.
–––
                                                                              Dnr 4346-2008   Sid 7 (10)
                                                                                  5359-2008



      Försäkringskassan beklagar att vi under sommaren inte kunnat upprätthålla den
      servicenivå som enskilda och partners har rätt att kräva. De åtgärder som vidtagits i
      kombination med att omorganisationen inom de närmaste veckorna är genomförd
      har påtagligt förbättrat både tillgänglighet och resultat.
AA:s anmälan
Försäkringskassan anförde i remissvaret (daterat den 21 november 2008) genom
dåvarande generaldirektören BB såvitt nu är av intresse följande.
      –––

      1. Inte möjligt för enskilda att kontakta Försäkringskassan via telefax eller e-post
      På den här punkten har det under en period på några månader funnits brister i
      kontaktinformationen på myndighetens brev och skrivelser som gått ut till
      försäkrade, och det är beklagligt. Detta har emellertid nu åtgärdats.
      I alla kommuniceringsskrivelser och andra skrivelser anges numera faxnummer. Där
      lämnas också liksom tidigare en hänvisning till Försäkringskassans hemsida
      www.forsakringskassan.se. På hemsidan finns ytterligare kontaktinformation, till
      exempel ett webbformulär och numera också en vanlig e-postadress. [...]

      2. Vid kommuniceringar anges inte namn på vem som handlägger ärendet eller till vem som
      muntliga uppgifter kan lämnas
      När det gäller beslut finns ett uttryckligt krav på att beslutsfattarens och i
      förekommande fall föredragandens namn ska anges (21 § myndighetsförordningen
      [2007:515]). När det gäller andra typer av skrivelser, till exempel
      kommuniceringsskrivelser, finns inte ett uttryckligt rättsligt krav på att
      handläggarens namn ska anges, även om både handläggarens namn och
      telefonnummer givetvis lämnas ut på begäran från den enskilde. I myndigheters
      serviceskyldighet enligt förvaltningslagen (1986:223) ligger dock att det ska vara
      enkelt att ha med myndigheten att göra, till exempel om man vill lämna synpunkter i
      sitt ärende.
      Direktkontakter med försäkrade hanteras i första hand av personliga handläggare
      eller handläggare som är knutna till kundcenter eller lokalkontor. Alla försäkrade
      med mer omfattande ärenden, till exempel försäkrade som har tidsbegränsad
      sjukersättning, har en personlig handläggare. En försäkrad som inte har en personlig
      handläggare och som ringer till Försäkringskassan och vill ställa en fråga eller ha
      hjälp med något får i första hand hjälp av en handläggare på kundcenter.
      Handläggarna på kundcenter har god generell kunskap om förmånerna. De har också
      tillgång till Försäkringskassans elektroniska ärendehanteringssystem. Han eller hon
      kan därmed få information om det aktuella ärendet. Kundcenter har öppet 8.00 till
      21.00 samtliga vardagar, 8.00 till 15.00 på lördagar samt 15.00 till 21.00 på
      söndagar. Om en försäkrad efter att ha pratat med en handläggare på kundcenter
      behöver prata direkt med den tjänsteman som handlagt ärendet ska kundcenter
      informera handläggaren som då ringer upp den försäkrade inom 48 timmar.
      Under några månader har det förekommit att handläggarens namn inte angetts i
      skrivelser, till exempel kommuniceringsskrivelser, som gått ut till den försäkrade. I
      stället har hänvisning gjorts till kundcenter. Detta har gällt ärenden där den
      försäkrade oftast inte har särskilt behov av stöd. De som har sådant behov har en
      personlig handläggare och då har de försäkrade direktkontakt med sin handläggare,
      jfr ovan. Tanken har varit att kundcenter ska ta samtalen och så långt det är möjligt
      minska telefonsamtalen till övriga handläggare för att därigenom snabba upp
      handläggningen och effektivisera verksamheten.
      Det är emellertid rimligt att försäkrade även i till exempel kommuniceringsskrivelser
      som går ut från myndigheten får information om vem som handlagt ärendet. I alla
      skrivelser ska därför handläggarens namn anges. Information om detta har den 4
      november i år gått ut i organisationen i form av ett internt meddelande. Även i
                                                                       Dnr 4346-2008     Sid 8 (10)
                                                                            5359-2008



      fortsättningen kommer det dock av skrivelserna framgå att man i första hand ska
      vända sig till kundcenter om man har synpunkter eller frågor i ärendet. Om den
      försäkrade önskar prata direkt med den som handlagt ärendet kontaktar kundcenter
      handläggaren som ringer upp den försäkrade inom 48 timmar.
      –––

      Sammanfattande bedömning
      I anmälan hävdar AA att de brister han påpekar i vissa fall skulle vara uttryck för
      ”ett systematiskt och medvetet åsidosättande av förvaltningslagen”.
      Försäkringskassan vill bestämt tillbakavisa detta påstående. Som framgår av
      Försäkringskassans yttrande till JO den 24 oktober 2008 är syftet med
      förnyelsearbetet tvärtom att Försäkringskassan ska bli en mer serviceinriktad och
      effektiv myndighet än tidigare. I detta ligger givetvis att Försäkringskassan på bästa
      sätt ska uppfylla de krav förvaltningslagen ställer.
      Redovisningen ovan visar dock att det beträffande de tre första punkterna i anmälan
      [varav två behandlas här; JO:s anm.] under en period förekommit brister av mer
      generell karaktär i Försäkringskassans hantering. Detta beklagar Försäkringskassan.
      Av redovisningen framgår vilka åtgärder Försäkringskassan vidtagit för att komma
      till rätta med bristerna.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Försäkringskassan fördelar en betydande del av statens medel. För en stor del av
landets befolkning är socialförsäkringsersättning, t.ex. barnbidrag, föräldrapenning,
pension eller sjukpenning, av avgörande betydelse för försörjningen. Både för
staten och för den enskilde är det därför av synnerligen stor betydelse att
Försäkringskassans handläggning av socialförsäkringsärenden sker effektivt och
rättssäkert i enlighet med bestämmelserna i bl.a. lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) och i förvaltningslagen (1986:223).

Förvaltningslagen innehåller grundläggande regler för hur myndigheterna ska
handlägga sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Förvaltningslagen
har också till ändamål att säkerställa att myndigheterna lämnar service till
allmänheten. Av intresse i det sammanhanget är särskilt 4–7 §§ förvaltningslagen.

4 § förvaltningslagen behandlar myndigheternas allmänna serviceplikt. I
paragrafen anges att varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och
annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.
Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art,
den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda
ska besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel
myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

Av 5 § förvaltningslagen framgår att myndigheterna ska ta emot besök och
telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, ska
allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna ska också se till
att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk
post och att svar kan lämnas på samma sätt.
                                                                  Dnr 4346-2008    Sid 9 (10)
                                                                      5359-2008



Enligt 6 § förvaltningslagen ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp
inom ramen för den egna verksamheten. Vidare anges i 7 § förvaltningslagen att
varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt
som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten
beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra
myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig
lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att
ha med den att göra.

Reglerna i 4 § ger – tillsammans med 5–7 §§ om myndigheternas tillgänglighet för
allmänheten, om samverkan mellan myndigheter och om allmänna krav på
handläggningen av ärenden – uttryck åt vad statsmakten anser bör känneteckna
kontakterna mellan myndigheterna och enskilda och myndigheterna emellan. De
beskriver med andra ord vad som kan betecknas som god förvaltningsstandard.
Regleringen syftar också till att stärka serviceandan i förvaltningen. Den inskärper
vikten av att myndigheterna underlättar allmänhetens kontakter med dem. För att
reglerna ska fylla sitt syfte har de getts lagform och gjorts tillämpliga i all
förvaltningsverksamhet (se Hellners-Malmqvist, Förvaltningslagen med
kommentarer, 2 uppl. 2007, s. 66)

I 21 § myndighetsförordningen (2007:515) anges att det för varje beslut i ett ärende
ska upprättas en handling som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som
har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som varit med vid den
slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Försäkringskassan blev den 1 januari 2005 en statlig myndighet efter att tidigare ha
bestått av 21 skilda försäkringskassor och Riksförsäkringsverket. Bakgrunden till
reformen var bl.a. att försäkringskassorna inte tillämpade lagstiftningen på ett
enhetligt sätt. Efter reformen påbörjades ett arbete med att förändra och
modernisera Försäkringskassan. I remissvaret har kassan redogjort för de olika
åtgärder som redan vidtagits eller nu planeras för att kassan ska bli en modern,
serviceinriktad och effektiv myndighet.

Jag vill understryka att jag inte lägger några synpunkter på Försäkringskassans
organisation. Den frågan ligger utanför mitt uppdrag. Min utgångspunkt i detta
beslut är i stället de förvaltningsrättsliga krav som ställs på myndigheten bl.a. i
fråga om snabbhet, service och tillgänglighet. Dessa krav gör sig särskilt starkt
gällande i en verksamhet som många enskilda är beroende av för sin försörjning.

Försäkringskassan beskriver sig som en organisation med högt ställda mål.
Beskrivningen motsvarar dock inte den verklighet som mött många enskilda som
kontaktat Försäkringskassan. Tvärtom har det funnits stora brister, särskilt i fråga
om snabbhet, service och tillgänglighet.

I sammanhanget kan jag nämna att anmälningarna till JO mot Försäkringskassan
ökade med drygt 65 % under perioden augusti–december 2008 jämfört med samma
period 2007 (310 resp. 186 anmälningar). Min bedömning är att en mycket stor del
                                                                    Dnr 4346-2008    Sid 10 (10)
                                                                        5359-2008



av ökningen kan hänföras till problem som uppstått i omorganisationen. Den bild
som förmedlas i dessa anmälningar och i de typfall som varit underlag för
Försäkringskassans yttrande i initiativärendet är att det varit svårt eller omöjligt för
enskilda att komma i kontakt med kassan. Det har framkommit att
telefonkundtjänsten inte gått att nå inom rimlig tid och att meddelanden om
önskemål om uppringning inte åtgärdats. Den försäkrade har inte heller, ens på
direkt fråga, fått veta namnet på handläggaren eller fått dennes
direkttelefonnummer. Vidare har det i skrivelser till berörda försäkrade inte
framgått hur man via telefax och elektronisk post kommer i kontakt med kassan,
och skrivelser och beslut har saknat uppgift om handläggare. Det har också varit
svårt att få besked om hur det går med det egna ärendet. Samtidigt har
handläggningstiderna i en del fall blivit mycket långa, och många har fått vänta
orimligt länge på beslut och utbetalning av t.ex. sjukpenning och föräldrapenning.

Försäkringskassan har i arbetet med omorganisationen uppenbarligen försummat
att i tillräcklig utsträckning beakta de förvaltningsrättsliga kraven på
ärendehandläggningen. Det är också anmärkningsvärt att Försäkringskassan inte
hade bättre beredskap för de problem som en så omfattande omorganisation
rimligen kunde väntas medföra. Det är tydligt att Försäkringskassan underskattade
svårigheterna vid genomförandet av den nya organisationen.

Min förhoppning är naturligtvis att de åtgärder för att komma till rätta med
problemen som Försäkringskassan utförligt beskriver i sina remissvar ska vara
verkningsfulla och problemen därmed övergående. Detta hindrar emellertid inte att
Försäkringskassan förtjänar mycket allvarlig kritik för att ha åsidosatt de
förvaltningsrättsliga kraven i omorganisationen.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag i dag har fattat beslut i fler ärenden där
klagomålen har samband med Försäkringskassans omorganisation. Förutom
ovannämnda ärenden, dnr 4266-2008, 4319-2008, 4382-2008, 4452-2008 och
4459-2008, gäller det även dnr 1308-2008, 2489-2008 och 4560-2008.

Jag överlämnar en kopia av detta beslut till socialförsäkringsutskottet och
Socialdepartementet för kännedom.
