# Kritik mot välfärdsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun för hur genomförda samarbetssamtal har redovisats till tingsrätten

JO 2015-03-25 dnr 4353-2013

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2015-03-25              4353-2013             1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot välfärdsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun för hur
                        genomförda samarbetssamtal har redovisats till tingsrätten


                          Beslutet i korthet: Humanistiska nämnden i Örnsköldsvik hade fått i uppdrag av
                          tingsrätten att genomföra samarbetssamtal med två föräldrar. Resultatet av sådana
                          samtal ska redovisas till domstolen. Det ska framgå av redovisningen om föräldrarna har
                          ingått överenskommelser eller om samtalen inte längre tjänar något syfte. Eftersom det
                          som har kommit fram vid samtalen omfattas av sekretess ska man däremot inte redogöra
                          för samtalens innehåll.
                          Förvaltningen får kritik för att redovisningen av samtalen innehöll en redogörelse för
                          innehållet i samtalen och familjerättens bedömning av föräldrarnas förmåga att se till
                          barnens bästa, utan att detta hade begärts av domstolen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot två familjerättssekreterare vid
                        välfärdsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun. Klagomålen rörde bl.a. att
                        familjerättssekreterarna till tingsrätten hade redovisat resultatet av samarbetssamtal
                        som hade ägt rum med två föräldrar. Han anförde bl.a. följande.

                        BB och CC var parter i ett tvistemål vid Örnsköldsviks tingsrätt som rörde frågor
                        om vårdnad och boende om deras tre gemensamma barn. Tingsrätten beslutade den
                        15 februari 2013 att uppdra åt Humanistiska nämnden att hålla s.k.
                        samarbetssamtal med föräldrarna. Familjerättssekreterarna DD och EE genomförde
                        fem samtal. De tre första samtalen dokumenterades i ett protokoll och de två övriga
                        samtalen i var sitt protokoll. Han ifrågasätter den redovisning till tingsrätten som
                        familjerättssekreterarna lämnade den 14 maj 2013.

                        Till anmälan hade bl.a. förvaltningens skrivelse till tingsrätten den 14 maj 2013
                        fogats. I det dokumentet, som var undertecknat av DD och EE, redovisades bl.a.
                        när samarbetssamtal hade ägt rum, föräldrarnas inställning till skolgången för två
                        av barnen och att ”Utifrån barnens bästa behöver föräldrarna snarast bestämma
                        skolplaceringen så att [en av döttrarna] och [sonen] så tidigt som möjligt får veta
                        vilken skola de ska börja på vid höstterminens start 2013.” Vidare anfördes bl.a.
                        följande:




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 4353-2013      Sid 2 (4)




      Föräldrarna är överens om att de misstror varandra och har lätt att missuppfatta vad
      det är de har kommit överens om. Följden av det här är att i dagsläget pratar inte
      föräldrarna med varandra om frågor som rör barnen. Någon möjlighet till flexibilitet
      inför barnens behov är svårt att uppnå.
      Föräldrarna upplevs ha stora svårigheter att samarbeta för gemensamma lösningar
      kring barnen. Samtalsledarna upplever att [modern] i större mån haft fokus på vad
      som blir bäst för barnen och strävan att föräldrarna gemensamt ska samarbeta i
      frågor kring [barnen]. Samtalsledarna bedömer inte att föräldrarna via samarbets-
      samtal eller liknande kan nå bättre samarbete i framtiden med anledning av
      föräldrarnas misstro mot varandra.

Utredning
JO begärde att Humanistiska nämnden skulle göra en utredning och lämna ett
yttrande när det gällde frågan om det funnits förutsättningar för att redovisa
samarbetssamtalen till tingsrätten på det sätt som hade gjorts.

Nämnden beslutade att som sitt remissvar lämna in en skrivelse från
välfärdsförvaltningen. I skrivelsen anfördes bl.a. följande:
      När tingsrätten beslutar att uppdra åt socialnämnden att i barnens intresse anordna
      samtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna (samarbetssamtal) så ska utfallet av sam-
      arbetssamtalet redovisas. Några tydliga direktiv hur dessa återrapporteringar ska se ut har
      inte getts av tingsrätten eller av socialstyrelsen. JO (JO 1994/95 s 506) har uttalat att
      information om föräldrarnas ståndpunkter under samtalen inte bör lämnas till domstolen. I
      normalfallet redovisas om föräldrarna kommit överens eller inte utan någon form av
      bedömning från samtalsledarnas sida. Inför ett slutgiltigt beslut brukar tingsrätten begära
      in en vårdnads-, boende- och umgängesutredning enligt 6 kap. 19 § tredje stycket FB.
      I det aktuella ärendet redovisades samtalets utfall till tingsrätten 2013-05-14. Vårdnads-
      havarna hade då inte nått en samförståndslösning kring var de två yngre barnen
      skulle gå i skola, tre månader innan skolstart. Handläggarna förmodade att tingsrätten
      skulle behöva fatta ett interimistiskt beslut i vårdnads- och boendefrågan för att skol-
      frågan därefter skulle kunna lösas. Det skulle inte enligt handläggarnas bedömning vara
      möjligt att genomföra en vårdnads-, boende-, umgängesutredning före skolstart. För att
      påskynda processen så att barnen så snart som möjligt skulle få veta vilken skola de
      skulle börja på efter sommarlovet valde handläggarna att redovisa utfallet av samarbets-
      samtalet på det sätt som gjordes. Syftet var att ge tingsrätten familjerättens uppfattning
      om vem av vårdnadshavarna som under samtalen tydligast förmått fokusera på barnens
      bästa.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Enligt 6 kap. 18 § andra stycket föräldrabalken, FB, kan en domstol i ett mål om
vårdnad, boende eller umgänge uppdra åt socialnämnden att i barnets intresse
anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

Socialnämnden ska enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, sörja för att
föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal under sakkunnig ledning i syfte att nå
enighet i frågor som rör deras barn när det gäller vårdnad, boende och umgänge.

En uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har kommit fram under ett
samarbetssamtal omfattas av sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men. Det
                                                                  Dnr 4353-2013       Sid 3 (4)




framgår av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. En
uppgift som omfattas av sekretess får inte lämnas till en annan myndighet i andra
fall än dem som anges i OSL, en annan lag eller i en förordning (8 kap. 1 § OSL).
Enligt 12 kap. 2 § OSL kan den enskilde som huvudregel helt eller delvis häva den
sekretess som gäller till skydd för honom eller henne (den enskilde kan alltså
samtycka till att en uppgift lämnas ut).

Resultatet av sådana samarbetssamtal som en domstol har uppdragit åt nämnden att
genomföra ska redovisas till domstolen. Det innebär att familjerätten ska informera
om huruvida föräldrarna har ingått överenskommelser eller huruvida samtalen inte
längre tjänar något syfte. Eftersom det som har kommit fram vid samtalen omfattas
av sekretess ska man däremot inte redogöra för samtalens innehåll. Information om
parternas ståndpunkter bör inte heller lämnas till domstolen. Det är närmast
parternas ansvar att i rättegången framföra sina ståndpunkter i tvistefrågorna. Det
finns därför inte något behov av att familjerätten redovisar vad parterna i den delen
har anfört vid samarbetssamtalen (JO 1994/95 s. 506, dnr 2522-1993 och
Socialstyrelsen, ”Vårdnad, boende och umgänge”, s. 175).

I föräldrabalken finns regler (6 kap. 19 och 20 §§ FB) om hur tingsrätten kan
inhämta uppgifter från socialtjänsten innan domstolen fattar beslut om vårdnad,
boende eller umgänge. Ett yttrande till domstol som avges av socialnämnden eller
av en tjänsteman efter nämndens delegation ska som huvudregel kommuniceras
med föräldrarna innan det ges in till domstolen (jfr JO 2001/02 s. 282,
dnr 556-2000, och JO 1996/97 s. 297, dnr 4414-1995).

I den skrivelse som i det här fallet lämnades till domstolen efter de genomförda
samarbetssamtalen informerades domstolen bl.a. om respektive förälders
inställning till barnens skolgång och om familjerättssekreterarnas bedömning av
föräldrarnas förmåga att se till barnens bästa. Enligt remissvaret var det uttalade
syftet att ge domstolen ”familjerättens uppfattning om vem av vårdnadshavarna
som under samtalen tydligast förmått fokusera på barnens bästa”.

Handläggarnas redovisning och bedömning lämnades inte på begäran av tingsrätten
utan på handläggarnas eget initiativ. JO har tidigare uttalat att bestämmelsen i
5 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937) ger stöd för att en socialnämnd som
under en pågående tvist i domstol om vårdnad, boende och umgänge får kännedom
om förhållanden som kan vara av betydelse för prövningen kan informera
domstolen även om domstolen inte har begärt något yttrande (jfr JO:s beslut den 21
oktober 1997 i ärende dnr 3825-1996). Frågan om huruvida det finns skäl att lämna
sådan information till domstolen ska prövas av nämnden som sådan eller av den
eller de tjänstemän som nämnden har delegerat uppgiften till (jfr t.ex. JO 2001/02
s. 282, dnr 556-200). Ett sådant yttrande ska också enligt 11 kap. 8 § SoL
kommuniceras med de som berörs innan det lämnas till domstolen.

Det kan ifrågasättas om uppgifterna i skrivelsen över huvud taget var av sådant
slag att det fanns skäl att lämna dem till tingsrätten utan att domstolen hade begärt
                                                                 Dnr 4353-2013    Sid 4 (4)




ett yttrande. Under alla förhållanden borde den frågan inte ha prövats av de berörda
tjänstemännen utan av nämnden eller någon som fått den uppgiften av nämnden.
Det verkar även som om uppgifterna lämnades utan att föräldrarna hade fått ta del
av dem. Förvaltningen förtjänar kritik för handläggningen.

Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
