# Anmälan mot Socialnämnden i Solna kommun; fråga om det var rätt att hålla barnsamtal inom ramen för en uppföljning enligt 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen utan att först ta upp saken med barnens vårdnadshavare

JO 2022-06-08 dnr 4363-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2022-06-08             4363-2021             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Anmälan mot Socialnämnden i Solna kommun; fråga om det var rätt
                        att hålla barnsamtal inom ramen för en uppföljning enligt 11 kap. 4 a §
                        socialtjänstlagen utan att först ta upp saken med barnens
                        vårdnadshavare


                          Beslutet i korthet: Inom ramen för en uppföljning enligt 11 kap. 4 a §
                          socialtjänstlagen beträffande två barn samtalade företrädare för nämnden med
                          barnen utan att barnens vårdnadshavare dessförinnan hade fått information om
                          samtalen och möjlighet att meddela sin inställning till åtgärden.
                          Vid en uppföljning enligt 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen får ett barn höras utan
                          vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (11 kap.
                          4 c § och 11 kap. 10 § socialtjänstlagen). JO har i flera tidigare beslut uttalat sig om
                          möjligheten för nämnden att hålla barnsamtal inom ramen för en utredning enligt
                          11 kap. 1 § socialtjänstlagen utan att först samtala med barnets vårdnadshavare om
                          saken. JO har då uttalat bl.a. följande: En allmän utgångspunkt är att
                          vårdnadshavarnas inställning till att samtal hålls med barnet ska efterfrågas och i
                          största möjliga mån beaktas. När nämnden kontaktar en vårdnadshavare innan ett
                          samtal med barnet äger rum är det inte tillräckligt att enbart informera
                          vårdnadshavaren om att samtal kommer att hållas. Nämnden ska också vid kontakten
                          efterfråga vårdnadshavarens inställning till åtgärden. Om barnet har två
                          vårdnadshavare, ska deras respektive inställning klarläggas.
                          JO uttalar i det här beslutet att det saknas anledning att se annorlunda på saken när
                          det gäller att hålla barnsamtal inom ramen för en uppföljning enligt 11 kap. 4 a §
                          socialtjänstlagen.
                          I sitt remissvar till JO angav nämnden bl.a. att samtalen med barnen genomfördes
                          efter flera misslyckade försök att få kontakt med vårdnadshavaren och att det
                          bedömdes vara nödvändigt att prata med barnen om deras situation.
                          I beslutet finner inte JO anledning att kritisera nämnden för att den inte tillfrågade
                          vårdnadshavaren om hennes inställning till samtal med barnen innan samtalen ägde
                          rum. JO understryker dock i beslutet att överväganden om varför samtal hålls utan att
                          föräldrarna dessförinnan kontaktats ska dokumenteras.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                     Dnr 4363-2021        Sid 2 (5)




Bakgrund och anmälan
Den 5 april 2021 inledde Socialnämnden i Solna kommun en uppföljning enligt
11 kap. 4 a § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, efter en avslutad barnutredning
beträffande AA:s barn BB och CC. Företrädare för nämnden samtalade med
barnen den 26 maj 2021. Därefter avslutades uppföljningen den 1 juni 2021
utan insats.

I en anmälan till JO klagade AA bl.a. på att samtalen med barnen hade
genomförts utan att hon dessförinnan hade fått information om att de skulle ske.
Hon förde vidare fram att hon, till följd av nämndens agerande, inte hade någon
möjlighet att förbereda barnen på vad som skulle hända och att barnen mådde
dåligt efter det inträffade.

Utredning
JO tog inledningsvis del av vissa handlingar från socialtjänsten. Därefter
begärde JO att nämnden skulle yttra sig över vad AA hade fört fram i sin
anmälan. Nämnden skulle även svara särskilt på vissa frågor.

Nämnden anförde bl.a. följande i ett remissyttrande:

      1. Beslut om uppföljning enligt 11 kap 4 a § SoL fattades 2021-04-05 utifrån
         den fortsatt höga oron kring barnens hemsituation och då socialtjänsten inte
         hade lyckats få kontakt med barnen eller fått komma hem till familjen.
         Föräldrarna hade även erbjudits stöd i form av familjesamtal som de inte
         svarat på om de avsåg att ta emot.
      2. Flertalet överväganden gjordes inför att ta kontakt med barnen på skolan.
         Innan detta hade många försök gjorts att få kontakt med barnen via
         föräldrarna för att få barnens bild av sin situation. Då socialtjänsten ej
         lyckades få till samtal i dialog med föräldrarna och då oron fortsatt var hög
         utifrån den inkomna orosanmälan från polisen om lägenhetsbråk, belamrad
         och smutsig/stökig lägenhet, togs kontakt med jurist för att bolla möjligheten
         att ta kontakt med barnen i skolan. Juristen ansåg att vi hade skäl att gå
         vidare då vi inte fick tillgång till barnen via föräldrarna. Föräldrarna hade
         heller inte samtyckt till samtal med barnen under tidigare utredningar år
         2009 och 2014. Då vår bedömning var att vi denna gång behöver träffa och
         samtala med barnen bestämdes att vi behövde göra det i skolan, då vi annars
         inte fick tillgång till dem.
      3. Diskussion hade förts med modern om att vi ansåg det nödvändigt att få till
         samtal med barnen och vi hade föreslagit flertalet tider både på
         socialkontoret och i hemmet. Vid dessa tider dök dock inte familjen upp/var
         inte hemma/öppnade inte dörren. Kontaktförsök gjordes med modern samma
         dag innan socialtjänsten avsåg att träffa barnen i skolan, men modern
         svarade inte i telefonen.
          Efter att samtalen med barnen hade ägt rum på skolan framkom ingenting
          ytterligare som väckte oro varpå beslut att avsluta uppföljningen togs 2021-
          06-01. Barnen samtalade med socialsekreterare om sin vardag, om sina
          föräldrar samt om den nya lägenheten de flyttat till och utifrån det de
          berättade gjordes bedömningen att ny utredning ej bör inledas.
Till remissyttrandet fogade nämnden sina beslut om att inleda respektive avsluta
uppföljningen i fråga om barnen.

AA kommenterade remissyttrandet.
                                                                       Dnr 4363-2021         Sid 3 (5)




Bedömning
JO:s granskning
AA har klagat på flera delar av nämndens handläggning. Jag begränsar mina
uttalanden till omständigheten att nämnden höll samtal med BB och CC utan att
först ta upp saken med AA.

Rättsliga utgångspunkter
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors
självbestämmande och integritet (1 kap. 1 § SoL). Vid åtgärder som rör barn ska
barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller
behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande
(1 kap. 2 § SoL). Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och
genomföras tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd från nämnden (11 kap. 1 § SoL).

När en utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas utan
beslut om insats, får nämnden besluta om uppföljning av barnets situation
(11 kap. 4 a § SoL). En sådan uppföljning får alltså göras om nämnden anser att
barnet, utan att det finns sådana förhållanden som motiverar tvångsvård, har ett
särskilt behov av stöd eller skydd från socialnämndens sida men samtycke till
en sådan åtgärd saknas.

Vid en uppföljning enligt 11 kap. 4 a § SoL får nämnden ta de kontakter som
anges i 11 kap. 2 § första stycket SoL och samtala med barnet i enlighet med
11 kap. 10 § tredje stycket SoL (11 kap. 4 c § första stycket SoL). Av de
nämnda bestämmelserna framgår bl.a. följande: Socialnämnden får, för
bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de
kontakter som behövs. Ett barn får höras utan vårdnadshavarens samtycke och
utan att vårdnadshavaren är närvarande.

När det kommer till frågan om att samtala med barn inom ramen för en
utredning enligt 11 kap. 1 § SoL har jag tidigare uttalat bl.a. följande (se JO
2020/21 s. 445):

      Nämnden ska i varje enskilt fall omsorgsfullt överväga om det finns behov av att
      samtala med ett barn inom ramen för en utredning. Det finns inte någon
      bestämmelse om att vårdnadshavarnas inställning ska undersökas före ett sådant
      samtal. Av 1 kap. 1 § och 3 kap. 5 § SoL följer dock att de bör informeras om
      samtalet innan det genomförs (prop. 2009/10:192 s. 33).
      [En] allmän utgångspunkt är att vårdnadshavarens inställning till att samtal hålls
      med barnet ska efterfrågas och i största möjliga mån beaktas. Frivillig
      medverkan och bästa möjliga samarbete med barnets vårdnadshavare är alltid att
      föredra och bör eftersträvas så lång det är möjligt (se t.ex. JO 2016/17 s. 514, dnr
      6547-2014 och JO 2012/13 s. 288, dnr 7161-2010).
      –––
                                                                        Dnr 4363-2021       Sid 4 (5)




      När nämnden kontaktar en vårdnadshavare innan ett samtal med ett barn äger
      rum är det inte tillräckligt att den enbart informerar vårdnadshavaren om att
      samtal kommer att hållas. Nämnden ska vid den kontakten ta reda på
      vårdnadshavarens inställning till åtgärden. Om barnet har två vårdnadshavare ska
      deras respektive inställning klarläggas. Vårdnadshavarnas inställning till samtal
      med barnet ska alltid dokumenteras i barnets ärende.
      Vid kontakten med nämnden ges vårdnadshavaren en möjlighet att bidra med
      information om barnet som kan vara värdefull för nämnden att känna till vid det
      planerade samtalet. Vårdnadshavaren kan också framföra eventuella synpunkter
      på formerna för samtalet. Som jag nämnt ovan ska nämnden i den mån det går
      beakta eventuella synpunkter från vårdnadshavarna när det gäller samtal med
      barnet. Det kan naturligtvis finnas situationer där en vårdnadshavare inte vill att
      hans eller hennes barn ska tala med nämnden. Vårdnadshavaren har dock ingen
      möjlighet att bestämma om samtal ska äga rum eller inte. Det är nämnden som
      beslutar om den saken.
Enligt min mening saknas det anledning att se annorlunda på saken när det
kommer till barnsamtal som hålls inom ramen för en uppföljning enligt 11 kap.
4 a § SoL.

Bedömning i det här fallet
Innan socialnämnden genomför ett barnsamtal inom ramen för en uppföljning
enligt 11 kap. 4 a § SoL bör utgångspunkten vara att en vårdnadshavare inte
bara ska informeras om samtalet utan också få tillfälle att klargöra sin
inställning till den åtgärden.

Av handlingarna framgår att nämnden den 26 maj 2021 samtalade med BB och
CC utan att dessförinnan ha informerat AA om samtalen eller ha frågat henne
om hennes inställning till dem. Nämnden har i sitt remissvar framhållit att
samtalen genomfördes efter flera misslyckade försök att få kontakt med barnen
genom AA och att AA inte hade samtyckt till samtal med barnen i nämndens
tidigare utredningar. Nämnden har också angett att den hade en oro för barnen
och att den bedömde att det fanns skäl att prata med dem om deras situation.

Den möjlighet som socialtjänsten har enligt 11 kap. 10 § tredje stycket SoL
motiveras av att en vårdnadshavare inte ska kunna hindra att ett sakligt
motiverat samtal genomförs med barnet. Ett samtal kan vara nödvändigt för att
säkerställa att socialtjänsten får ett tillräckligt underlag och därigenom goda
möjligheter att ta ställning till behovet av att ingripa i det enskilda fallet och att
avgöra vilka insatser som är nödvändiga (prop. 2009/10:192 s. 16 och JO
2013/14 s. 414).

Nämnden synes ha gjort bedömningen att det var nödvändigt att samtala med
barnen och att det var en viktig del av uppföljningen. Det är naturligtvis möjligt
att ha olika åsikter i dessa frågor. Det är dock sådana bedömningsfrågor som JO
normalt inte uttalar sig om. Jag finner inte skäl att frångå den principen i det här
fallet. Enligt min uppfattning saknas det skäl att kritisera nämnden för att
samtalen genomfördes med AA:s barn utan att nämnden först informerade
henne om dem och frågade henne om vilken inställning hon hade till åtgärden.
                                                               Dnr 4363-2021      Sid 5 (5)




I de handlingar som jag har tillgång till finns inte de överväganden
dokumenterade som nämnden redogjort för i sitt remissvar om behovet av att
höra barnen utan att först ta upp saken med AA. Eftersom jag inte har tillgång
till allt material som nämnden har om barnen, nöjer jag mig med att understryka
att överväganden av det här slaget ska dokumenteras (11 kap. 5 § SoL och
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2014:5] om
dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och
LSS). Med det sagt finner jag inte skäl att uppehålla mig ytterligare vid den
saken.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
