# Ett skattekontors handläggning av taxeringsärenden har varit bristfällig i flera avseenden. Dessutom fråga om jäv har uppkommit för tjänsteman som anmälts till JO

JO 2005-09-30 dnr 4366-2004

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                    Sid
                                                                           2005-09-30          4366-2004             1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Ett skattekontors handläggning av taxeringsärenden har varit
                        bristfällig i flera avseenden. Dessutom fråga om jäv har uppkommit
                        för tjänsteman som anmälts till JO


                        JO Nordenfelt meddelade den 30 september 2005 ett beslut med följande
                        innehåll.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 22 oktober 2004 begärde AA att JO skulle
                        granska skattekontoret i Halmstads handläggning av vissa ärenden rörande ett
                        bolag som han var ställföreträdare för. AA anförde i huvudsak att handlägg-
                        ningen av bolagets överklaganden varit för långsam samt att Skatteverket
                        underlåtit att vidta föreskrivna taxeringsåtgärder med anledning av Länsrätten i
                        Hallands läns domar den 6 maj 2004. I en komplettering som kom in till JO den
                        15 november 2004 framförde vidare AA kritik mot att den handläggare som
                        anmälan avsåg hade fortsatt att handlägga ärenden rörande bolaget efter det att
                        anmälan kom in. AA framförde också kritik mot hur denna handläggare agerat i
                        samband med bolagets deklarationsavlämnande taxeringsåret 2003. I ytterligare
                        en komplettering, som kom in till JO den 8 december 2004, klagade AA på att
                        samme handläggare underlåtit att behandla bolagets ansökan om F-skatt med
                        den skyndsamhet sådana ärenden kräver.

## Utredningen

Anmälan samt den skrivelse som kom in till JO den 15 november 2004
                        remitterades till Skatteverket. I remissvar den 28 januari 2005 anförde
                        Skatteverket, genom skattedirektören BB, följande (en närmare redogörelse för
                        AA:s anmälan har inte tagits med i detta referat).

## Utredningen

Skattekontoret har genom eftertaxering för åren 1998–2001 reducerat bolagets
                                  sammanlagda redovisade underskott att utnyttja mot framtida taxeringar. Bolaget
                                  har överklagat taxeringarna till länsrätten. Vid taxeringen 2002 beslöt skatte-
                                  kontoret att frångå deklarationen och följdändra i enlighet med skattekontorets
                                  tidigare taxeringsbeslut för bolaget. Bolaget överklagade även denna taxering.
                                  Eftersom länsrättens domar rörande bolagets taxering för 1998–2001 kunde
                                  förväntas inom en nära framtid och skulle påverka taxeringen 2002 valde



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                    Dnr 4366-2004       Sid 2 (5)




skattekontoret att avvakta med det obligatoriska omprövningsbeslutet och
invänta länsrättsdomarna. I länsrättens domar den 6 maj 2004 fick bolaget bifall
till sina yrkanden. Skattekontoret vidtog dock vid denna tidpunkt inga
taxeringsåtgärder med anledning av domarna. Skattekontoret överklagade
länsrättens domar till kammarrätten. Bolagets överklagande av taxeringen 2002
förblev liggande utan åtgärd hos skattekontoret. Denna gång i väntan på
kammarrättens domar.
Skattekontoret har, efter AA:s JO-anmälan, i obligatoriskt omprövningsbeslut
den 4 november 2004 bifallit bolagets yrkande avseende 2002 års taxering.
Överklagandet har därmed förfallit. Skattekontoret har samtidigt vidtagit de
taxeringsåtgärder som länsrättens domar avseende åren 1998–2001 föranledde.
Åtgärderna medförde inte några debiteringsändringar för bolaget.
Vad gäller 2003 års taxering var bolaget vid tidpunkten för länsrättens domar
skönstaxerat i avsaknad av deklaration. Beslut om skönstaxering för bolaget
fattades den 24 november 2003. Enligt skattekontoret hade vare sig någon
deklaration eller kopia av deklaration inkommit till skattekontoret före detta
datum trots att föreläggande härom hade skickats den 29 augusti 2003 och
övervägande med taxeringsförslag hade skickats den 24 oktober 2003. Först den
25 november 2003 inkom en deklarationskopia. Då kopian inkommit efter
beslutet om skönstaxeringen tolkades denna som en begäran om omprövning av
taxeringen och kopian lades till handlingarna i avvaktan på länsrättens domar.
Bolaget överklagade skönstaxeringen den 17 maj 2004. Skattekontoret väntade
med att handlägga överklagandet eftersom man avvaktade kammarrättens domar.
Vid skattekontorets genomgång av handlingarna i november 2004 med anledning
av JO-anmälan uppmärksammades att vare sig deklarationskopian eller
överklagandet var underskrivna i vederbörlig ordning. Skattekontoret har den 4
november 2004, i samband med omprövningsbeslutet avseende bolagets taxering
2002, vid obligatorisk omprövning av taxeringen 2003 beslutat att inte ändra
skönstaxeringen. Ärendet är nu överlämnat till länsrätten.
Under Skatteverkets utredning har AA i kompletterande skrift till JO den 16
november 2004 bett om ytterligare granskning av skattekontorets handläggning.
Efter hans JO-anmälan har skattekontoret beslutat i samtliga bolagets ärenden
och överlämnat ett ärende till länsrätten. AA uppmärksammar att samma
handläggare har fortsatt handlägga bolagets ärenden trots hans anmälan.
Handläggaren är jävig enligt förvaltningslagens jävsbestämmelser och borde
därför ha bytts ut.
Skatteverket har med anledning av kompletteringen inhämtat nytt yttrande från
skattekontoret.
Skattekontoret har beträffande jävsfrågan anfört att det inte föreföll rationellt att
med anledning av JO-anmälan skilja handläggaren från ärendet. Handläggaren
har dock efter den 19 november 2004 inte handlagt några av bolagets ärenden.

Skatteverkets bedömning

Obligatorisk omprövning och överlämnande till länsrätt
I 6 kap. 3–7 §§ taxeringslagen (1990:324), TL, finns bestämmelser om hur ett
överklagande från en skattskyldig skall hanteras. Där framgår bl.a. att Skatte-
verket skall pröva om överklagandet kommit in i rätt tid och om så är fallet
snarast ompröva det överklagade beslutet. Om Skatteverket inte ändrar beslutet
som den skattskyldige begär skall ärendet överlämnas till länsrätten.
Skattekontoret har som skäl för att vänta med omprövningsbeslut och
överlämnande anfört praktiska och som det får förstås processekonomiska
hänsyn vid hanteringen av bolagets överklaganden avseende taxeringarna 2002
och 2003. Skatteverkets handläggning skall emellertid följa TL och det är inte
Skatteverkets sak att göra egna överväganden huruvida överklaganden skall
överlämnas till länsrätten eller inte. Skattekontoret borde således snarast efter det
                                                                       Dnr 4366-2004       Sid 3 (5)




      att överklagandena inkom ha omprövat besluten och om ändring inte skett
      överlämnat ärendet till länsrätten. Enligt Skatteverket är därför den handläggning
      som skett av bolagets överklaganden klandervärd.

      Taxeringsåtgärder
      Av 4 kap. 23 § TL framgår att Skatteverket snarast efter det att en domstol
      meddelat beslut i ett mål om taxering skall vidta de taxeringsåtgärder som
      föranleds av domstolens beslut.
      Det har framkommit att skattekontoret så sent som i november 2004, efter AA:s
      JO-anmälan, vidtagit de av länsrättens domar den 6 maj 2004 föranledda
      taxeringsåtgärderna. Skattekontoret har som skäl för sitt handlande angett att
      man inväntat kammarrättens domar. I TL finns inget stöd för detta handlande och
      Skatteverket anser att handläggningen också i denna del är klandervärd.

      Deklaration 2003
      En självdeklaration skall enligt 4 kap. 3 § lagen (2001:1227) om själv-
      deklarationer och kontrolluppgifter vara underskriven. Om Skatteverkets
      handläggare vid granskning finner att inkommen självdeklaration saknar
      underskrift bör handläggaren som en serviceåtgärd erbjuda den skattskyldige att
      åtgärda bristen.
      De grundläggande reglerna om myndighets serviceskyldighet återfinns i 4 och 5
      §§ förvaltningslagen (1986:223), FL. Myndigheten skall lämna upplysningar,
      vägledning, råd och annan sådan hjälp i frågor som rör myndighetens verksam-
      hetsområde. Enligt 7 § FL skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha
      med den att göra.
      I ärendet har skattekontoret uppgett att deklarationen 2003 kom in först efter
      beslut om skönstaxering. Skattekontoret hade dessförinnan, trots AA:s uppgift
      om motsatsen, inte mottagit någon deklaration från bolaget vare sig i original
      eller i kopia. Det är därför inte visat att bolaget har inkommit med deklaration
      innan beslutet om skönstaxering. I denna del kan därför inte skattekontoret
      klandras.
      När deklarationskopian inkom till skattekontoret borde emellertid handläggaren
      ha begärt komplettering med bolagets undertecknande. Även vid bolagets
      överklagande under våren 2004 borde handläggaren ha begärt komplettering av
      underskrift på överklagandet. Det framgår av utredningen att handläggaren inte
      ens då det upptäcktes att handlingarna inte var undertecknade begärde in sådan
      komplettering. Handläggningen är därför också i denna del klandervärd.
      Skatteverket har konstaterat att skattekontorets handläggning i väsentliga delar
      varit felaktig. Regionskattekontoret i Växjö kommer med anledning av det
      inträffade att ge handläggande personal en grundlig genomgång av gällande
      rutiner och påtala vikten av korrekt handläggning.

      Jäv
      Frågan huruvida jäv kan anses föreligga vid handläggningen av ett ärende får
      prövas från fall till fall. När en handläggare JO-anmäls och när JO tar upp
      ärendet föreligger enligt Skatteverkets bedömning otvivelaktigt s.k. delikatessjäv
      enligt 11 § punkt 5 FL. Skatteverket delar därför AA:s uppfattning att jäv
      föreligger i detta fall.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Handläggaren CC på skattekontoret i Halmstad inkom den 21 september 2005
med en skrivelse i vilken han tillbakavisade påståendet om jäv. Enligt CC
handlade han sitt sista ärende rörande AA:s bolag den 4 november 2004. JO:s
remiss avseende AA:s anmälan inkom till skattekontoret i Växjö den 8
november 2004.
                                                                   Dnr 4366-2004      Sid 4 (5)




Bedömning
Skatteverket har i remissvaret redogjort för aktuell rättslig reglering och bedömt
att handläggningen i flera avseenden varit felaktig. Jag instämmer i
Skatteverkets bedömning. När det gäller jävsfrågan vill jag emellertid utöver
Skatteverkets uttalande anföra följande (jfr JO Kerstin André i JO:s
ämbetsberättelse 2002/03 s. 252).

Vid Skatteverkets handläggning av ärenden gäller jävsbestämmelsen i 11 §
förvaltningslagen (1986:223), FL. Enligt första stycket 5 i bestämmelsen, som
avser s.k. delikatessjäv, är den som skall handlägga ett ärende jävig om det i
övrigt, dvs. om punkt 1–4 inte är tillämpliga, finns någon omständighet som är
ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Av 12 § FL följer att
den som är jävig inte får delta vid handläggningen av ärendet.

Jävsreglerna har till syfte att förhindra misstankar om bristande opartiskhet och
ovidkommande hänsyn. Bestämmelserna träffar såväl grundade som objektivt
ogrundade misstankar. Med andra ord kan jäv föreligga, även om vederbörande
tjänsteman rent faktiskt inte har brustit i kraven på objektivitet och opartiskhet.

Det är inte möjligt att uttömmande ange alla de olika situationer i vilka det kan
förekomma delikatessjäv. Som ett typiskt exempel kan nämnas att en
tjänsteman är nära vän eller har en djup konflikt med en part i ett ärende. Andra
fall där jäv kan föreligga är när en tjänsteman står i ett påtagligt
beroendeförhållande till en part, t.ex. därför att parten är hans överordnade.
Frågan om delikatessjäv kräver en samlad bedömning av omständigheterna i
varje särskilt fall.

Jag kan för min del inte dela Skatteverkets bedömning att det ”otvivelaktigt”
föreligger delikatessjäv om en handläggare JO-anmäls och JO beslutar att
utreda ärendet. Även i sådana fall måste en samlad bedömning av
omständigheterna göras. Däremot bör naturligtvis handläggaren inte delta vid
utarbetande av svar på JO:s remiss (jfr RÅ80 2:68).

JO:s granskning i ett enskilt ärende avser i första hand huruvida myndigheten
eller domstolen har följt den rättsliga reglering som gäller för ärendeslaget i
fråga. Det är inte i första hand frågan om en tjänsteman varit jävig som tilldrar
sig intresse från JO:s sida utan huruvida en jävig tjänsteman deltagit vid
handläggningen av ett ärende i strid med bestämmelsen i 12 § FL. I det aktuella
fallet har handläggaren CC, som anmälan huvudsakligen har riktats mot, efter
visst datum, som inte gått att exakt fastställa, inte handlagt några ärenden
rörande bolaget. Jag anser att det saknas anledning för mig att bedöma om CC
varit jävig.

När det gäller hanteringen av bolagets deklaration står ord mot ord om när
deklarationsblanketten – i original eller kopia – inkom till skattekontoret.
Ytterligare utredning kan inte förväntas bringa klarhet i frågan. Jag anser det
därför inte meningsfullt att göra något uttalande i denna del.
                                                                Dnr 4366-2004    Sid 5 (5)




AA har vidare framfört kritik mot handläggningen av bolagets ansökan om F-
skattsedel som enligt hans mening varit för långsam. Jag finner inte anledning
att utreda denna fråga. Jag vill dock framhålla den betydelse som en F-
skattsedel har för en näringsidkare och betona vikten av en skyndsam handl-
äggning av sådana ärenden. Enligt Riksskatteverkets rekommendationer m.m.
om utfärdande och återkallelse av F-skattsedel enligt skattebetalningslagen
(RSV S 2000:6) bör en ansökan om F-skattsedel behandlas utan onödigt
dröjsmål, normalt inom kortare tid än 14 dagar från ankomstdagen. Är ansökan
ofullständigt ifylld eller finns några andra oklarheter som måste redas ut bör
handläggningstiden i regel ändå inte överskrida sex veckor.

I övrigt har inget framkommit som motiverar ett uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
