# Initiativärende mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, närpolisområde Gävle, med anledning av handläggningen av vissa kriminalärenden

JO 2004-05-11 dnr 4371-2003

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2004-05-11            4371-2003               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, närpolisområde
                        Gävle, med anledning av handläggningen av vissa kriminalärenden

## Initiativet

I samband med en inspektion vid Polismyndigheten i Gävleborgs län, när-
                        polisområde Gävle, hösten 2003 granskades bl.a. de 87 äldsta kriminalärendena
                        vid utredningsavdelningen. Vid denna granskning uppmärksammades 61 ärenden i
                        vilka handläggningstiden kunde ifrågasättas; i dessa ärenden hade inga synbara
                        utredningsåtgärder vidtagits under minst ett års tid. I vissa fall syntes det också som
                        om det i anmälan upptagna brottet var preskriberat. Ärendena avsåg allmänfarlig
                        vårdslöshet, bedrägeri, förskingring, misshandel, mordbrand, olaga hot, stöld och
                        urkundsförfalskning m.m. I merparten av ärendena var polismyndigheten för-
                        undersökningsledare. – Vidare konstaterades vid inspektionen att ett flertal ärenden
                        var antecknade som pågående i det s.k. RAR-systemet trots att de redan var
                        avslutade.

                        Under inspektionen inhämtades upplysningar från biträdande utredningschefen,
                        inspektören AA, om de bevakningsrutiner som fanns vid Näpo Gävle och om den
                        aktuella ärendebalansen enligt följande.
                                  Den totala ärendebalansen uppgår till ca 1 900 ärenden, varav det finns en outdelad
                                  balans om ca 500 ärenden. Det finns inte några särskilda kontrollrutiner vid
                                  utredningsavdelningen. Bevakningslistor tas fram ur RAR-systemet men det är svårt
                                  att hinna med att gå igenom dem. Förundersökningsledarna går emellertid minst en
                                  gång i månaden igenom de ärenden som är utlagda på utredningsmännen. AA
                                  kommer dock inte ihåg när den outdelade balansen gicks igenom eller om det har
                                  skett under det senaste året. Han anser sig ha ansvaret för bevakningen av ärendena.
                                  Det händer mycket sällan att något ärende delas ut till utredningsmännen från den
                                  outdelade balansen eftersom alla nyinkomna prioriterade ärenden kommer i första
                                  hand.
                        För ytterligare information hänvisas till JO:s protokoll fört vid inspektionen (dnr
                        3826-2003, protokollet finns på JO:s hemsida www.jo.se).

                        Dåvarande chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh beslutade att ta upp
                        polismyndighetens handläggning av de 61 ärendena och vad som hade kommit
                        fram om bevakningsrutiner m.m. till utredning i ett särskilt ärende.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                               Dnr 4371-2003      Sid 2 (5)



Utredning
Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över

         orsaken till att ett stort antal ärenden vid utredningsavdelningen i Gävle
          hade legat lång tid utan att några åtgärder hade vidtagits i dem och

         vilka åtgärder polismyndigheten har vidtagit och/eller kommer att vidta för
          att komma till rätta med de långa handläggningstiderna samt för att
          avarbeta ärendebalansen.

Vidare anmodades polismyndigheten att redovisa sin syn på vad som hade kommit
fram vid inspektionen om de bevakningsrutiner som tillämpades vid utrednings-
avdelningen.

Polismyndigheten kom in med ett remissvar jämte ett yttrande från utrednings-
chefen kommissarien BB. Till remissvaret hade fogats utdrag från direktiv till en
projektgrupp med uppgift att komma med förslag angående utrednings-
verksamheten (här utelämnade).

Kommissarien BB

        Orsaken till att ett antal ärenden vid utredningsavdelningen i Gävle har legat lång tid utan
        att några åtgärder vidtagits i dem.
        En snabb och rättssäker utredningsprocess skall enligt min mening alltid eftersträvas
        vid alla typer av förundersökningar. Emellertid kan det ibland vara så att den resurs
        av medarbetare som finns tillgängliga till att utföra denna process inte är anpassad
        till ärendeinflödets storlek. Jag anser att det för Näpo Gävles del handlar just om det.
        När det inte finns möjligheter att utföra all den verksamhet som man har till uppgift
        att göra, så blir det oundvikligt så att en prioritering måste ske. Sedan denna
        prioritering utförts så blir det så ett antal ärenden kvar, där beslutet blir att de skall
        läggas i balans. Avsikten är att dessa ärenden skall åtgärdas så snart utrednings-
        situationen medger det. Emellertid är inflödet av nya och prioriterade brott hela tiden
        så stort att det för närvarande är så att handläggningstiden för vissa brottstyper blir
        väldigt långa, jag tänker då främst på brott mot BrB 8, 9 samt 10 kap.

        Vilka åtgärder Polismyndigheten har vidtagit och kommer att vidtaga för att komma till rätta
        med de långa handläggningstiderna samt för att avarbeta ärendebalansen.
        Ett balansprojekt avseende avarbetning av bedrägerier, förskingringar och andra
        trolöshetsbrott genomfördes i Gävle under vintern/våren 2001. Ett liknande projekt
        avseende hot/våldsbrott samt tillgreppsbrott genomfördes mellan januari-maj 2003.
        Resultaten av dessa projekt visade på sänkta ärendebalanser inom de angivna
        brottstyperna.
        Tre civila utredare anställdes under 2002 och ytterligare en FU-ledare på utrednings-
        enheten tillsattes samma år.
        För att kvalitetssäkra ”förstalinjens” utredningsinsatser så skapades nya tjänster i
        form av Stationsbefäl under våren 2003.
        Närpolisledningen har kontinuerligt fört en dialog med Polismyndighetens ledning
        kring problemet med handläggningstider, balanser samt risken för utbrändhet bland
        vissa medarbetare. Som ett av resultaten av detta märks tillsättningen av en projekt-
        grupp som skall syna Polismyndighetens hela situation vad gäller förundersökningar
        och hur de bedrivs. Resultatet skall redovisas under början av 2004.
                                                                        Dnr 4371-2003    Sid 3 (5)



      Vilka synpunkter finns på bevakningsrutinerna vad gäller ärendebalans och
      slutredovisningar?
      Förundersökningsledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Det råder
      inga tvivel om att en genomgång även av de förundersökningar som ej tilldelats
      någon handläggare skall ske med jämna mellanrum. Emellertid har det under de
      senaste åren varit så, att de ärenden som lagts i balans sällan fått någon handläggare
      i den ordinarie verksamheten. Först i balanskommissioner så har ärendena utretts.
      Nyinkomna ärenden har tagit i stort sett all uppmärksamhet och av förklarliga skäl
      så har ärendebalansgenomgången därför prioriterats ned.
      Ett förslag till lokal enhetsorder för Närpolisområde Gävle kommer att tagas fram
      under början av 2004 för att åtgärda de bristande bevakningsrutinerna vad gäller
      ärendebalansen.
Polismyndigheten

      Utredningschefen, kommissarie BB har yttrat sig i ärendet. Polismyndigheten delar i
      allt väsentligt den bedömning och de förslag till åtgärder som BB framfört i sitt
      yttrande (se ovan; JO:s anmärkning).
      Som komplettering till BB:s yttrande önskar polismyndigheten anföra:
      Det finns anledning att speciellt fästa uppmärksamheten på att Polismyndigheten
      under hösten 2003 tillsatte en projektgrupp, som har till uppgift att komma med
      förslag angående utredningsverksamheten. – – – Utredningen kommer att redovisas i
      månadsskiftet januari/februari 2004.
      Vidare har en nyligen pensionerad polis anställts med specialinriktning på att utreda
      bedrägeriärenden som ligger i balans.
      Den operativa chefen, kommissarie CC har under slutet av år 2003 och början av
      2004 gjort en total genomgång av samtliga närpolisområdes balanser, varför vi
      bedömer att vi nu har ett betydligt bättre grepp om vad som ligger i balanserna.

## Polismyndighetens bedömning

Polismyndigheten är medveten om de brister som justitieombudsmannen pekar på.
      Det är dock myndighetens uppfattning att vi bör komma tillrätta med bristerna
      genom de föreslagna åtgärderna. Om det visar sig att dessa åtgärder inte är
      tillräckliga kommer myndigheten att göra ytterligare överväganden.

Rättslig reglering
De grundläggande reglerna om förundersökning finns i 23 kap. rättegångsbalken
(RB) och förundersökningskungörelsen (1947:948) FUK.

Undersökningsledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Han skall se
till att utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhetsintressen tas
till vara. Undersökningsledaren skall också ge dem som biträder honom behövliga
direktiv för arbetet (1 a § andra stycket FUK).

En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket RB).

Bedömning
Till polisens uppgifter hör bl.a. att förebygga brott och andra störningar av den
allmänna ordningen eller säkerheten samt att bedriva spaning och utredning i fråga
om brott som hör under allmänt åtal (2 § polislagen, 1984:387). Regeringen har
beträffande den brottsutredande verksamheten uttalat att det är ett grundläggande
                                                                       Dnr 4371-2003    Sid 4 (5)



medborgarkrav att brottsutredningar genomförs snabbt, effektivt och med hög
kvalitet (prop. 2002/03:1, utgiftsområde 4, Rättsväsendet, s. 28).

Under tiden september 1999 - maj 2001 genomförde dåvarande chefsjustitie-
ombudsmannen Claes Eklundh inspektioner vid sex olika polismyndigheter för
att få en uppfattning om polisens utredningar av vardagsbrottslighet. Sedan
inspektionerna avslutats fäste han Justitiedepartementets uppmärksamhet på de
iakttagelser han hade gjort genom en skrivelse den 31 maj 2002 (JO 2002/03 s. 98).

I den skrivelse till Justitiedepartementet som har nämnts i det föregående gjorde
Claes Eklundh bl.a. följande principiella uttalanden om polisens brottsutredande
verksamhet.

      En väl fungerande utredningsverksamhet har en betydande brottsförebyggande
      effekt och den bidrar därmed till tryggheten i samhället. Att anmälda brott utreds på
      ett kompetent sätt inom rimlig tid är vidare en förutsättning för att målsägandenas
      intressen skall kunna tillvaratas och är också av grundläggande betydelse för allmän-
      hetens förtroende för polisen. Många människor får sin första kontakt med polisen i
      samband med att de utsätts för brott, t.ex. en misshandel eller ett bostads- eller
      bilinbrott, och det sätt på vilket en brottsanmälan handläggs blir ofta bestämmande
      för anmälarens fortsatta syn på polisen och rättssamhället. Det ligger även i en för
      brott utpekad persons intresse att polisens handläggning inte drar ut på tiden.
      Det är därför av största vikt att utredningsverksamheten ges tillräckliga resurser och
      att de enheter inom polisväsendet som sysslar med brottsutredning är organiserade
      på ett ändamålsenligt sätt. Av avgörande betydelse för möjligheterna att bedriva en
      effektiv och rättssäker verksamhet är vidare att den personal som arbetar med brotts-
      utredning har den utbildning och kompetens i övrigt som uppgiften kräver.
Även vid den nu aktuella inspektionen vid Näpo Gävle framkom det, som framgått,
brister i utredningsverksamheten, främst att i ett mycket stort antal kriminalärenden
inga utredningsåtgärder hade vidtagits under minst ett års tid. En sådan hand-
läggning uppfyller naturligtvis inte det skyndsamhetskrav som läggs fast i 23 kap.
4 § RB. Det finns anledning att se särskilt allvarligt på de fall där de anmälda
brotten föreföll ha preskriberats. Vidare framkom det vid inspektionen att det
saknades både tid och utarbetade rutiner för en regelmässig bevakning av ärendena.
Eftersom flera ärenden i RAR-systemet angavs vara pågående trots att de rätteligen
var avslutade kan det också konstateras att det inte heller synes ha funnits
fungerande rutiner för att avregistrera avslutade ärenden, vilket i sin tur leder till
en missvisande statistik.

Som förklaring till de långa handläggningstiderna och bristerna i bevakningen av
ärendena har i huvudsak hänvisats till personalbrist och att man har prioriterat ned
genomgångar av ärendebalansen på grund av att nyinkomna ärenden i stort sett
tagit all uppmärksamhet.

De brister som konstaterades vid inspektionen kan säkerligen till viss del förklaras
med att utredningsavdelningen inte har haft tillräckliga personella resurser. Den
omständigheten att det vid en utredningsavdelning finns en stor outdelad balans
som man har svårt att arbeta ned kan självfallet också få till resultat att förunder-
sökningsledarna känner uppgivenhet inför uppgiften och att arbetsmoralen till viss
del urholkas hos både förundersökningsledare och utredare. Vidare är det naturligt-
                                                                   Dnr 4371-2003    Sid 5 (5)



vis viktigt att utredningspersonal i likhet med annan personal har den kunskap och
erfarenhet som arbetsuppgiften kräver (jfr 3 kap. 6 a § polisförordningen,
1998:1558). Jag vill emellertid framhålla att jag i detta ärende saknar underlag för
att bedöma kompetensen hos nu berörd personal.

Vissa av de brister som iakttogs vid inspektionen, t.ex. avseende bevaknings-
frågorna, får antas ha sin grund i att ledningen för utredningsavdelningen inte på ett
tillräckligt effektivt och kompetent sätt utarbetat väl fungerande rutiner.

Det övergripande ansvaret för verksamheten vid en utredningsavdelning vilar på
avdelningens chef. Det ankommer således på denne att se till att verksamheten
bedrivs lagenligt och effektivt. Till chefens arbetsuppgifter hör bl.a. att se till att
ärendena fördelas mellan utredarna på ett lämpligt sätt samt att ombesörja att det
finns väl fungerande prioriterings- och bevakningsrutiner. Det ankommer vidare på
honom att informera närmast högre chef, om han gör den bedömningen att
verksamheten, t.ex. på grund av underbemanning eller bristande kompetens hos
utredningspersonalen, inte kan bedrivas på ett godtagbart sätt. Ytterst vilar enligt 6
§ verksförordningen (1995:1322) (jfr 1 kap. 7 § polisförordningen) ansvaret för
verksamheten vid en polismyndighet på länspolismästaren i dennes egenskap av
myndighetens chef. Enligt 7 § första stycket verksförordningen ankommer det på
myndighetschefen att se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och
effektivt.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att det finns anledning att rikta allvarlig
kritik mot polismyndigheten för dess sätt att bedriva utredningsverksamheten vid
Näpo Gävle. Att i ett stort antal ärenden inga som helst utredningsåtgärder har
vidtagits under så lång tid som det här är fråga om är självfallet helt oacceptabelt.

Som framgår av remissvaret har polismyndigheten redan vidtagit vissa åtgärder för
att komma till rätta med bristerna. Jag förutsätter att myndigheten fortsätter sitt
arbete med att förbättra den brottsutredande verksamheten så att myndigheten kan
leva upp till kravet på att utredningar skall genomföras snabbt, effektivt och med
hög kvalitet.

Till uppföljning av detta beslut önskar jag ta del av Näpo Gävles utredningsstatistik
per den 31 juli 2004.

Ärendet avslutas.
