# Dröjsmål med att upprätta en individuell plan enligt 10 § LSS

JO 2004-03-26 dnr 4382-2002

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                        Sid
                                                                            2004-03-26              4382-2002                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Dröjsmål med att upprätta en individuell plan enligt 10 § LSS


                        I en anmälan, som inkom till JO den 6 december 1999, dnr 4591-1999, klagade AA
                        bl.a. på att Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun inte hade upprättat en
                        individuell plan enligt LSS beträffande hennes son BB. JO anförde i sitt beslut i det
                        ärendet den 27 augusti 2001 beträffande denna fråga följande.
                                  Utredningen i ärendet ger inte något entydigt svar på när AA hemställde att Farsta
                                  stadsdelsnämnd skulle upprätta en s.k. individuell plan enligt 10 § LSS beträffande
                                  BB. Klarlagt är dock att hon i varje fall i augusti 1998 begärde att en sådan plan
                                  skulle upprättas.
                                  Av remissvaret framgår att arbetet med att upprätta den individuella planen inleddes
                                  först i oktober 1999. Anledningen till denna fördröjning var enligt vad nämnden har
                                  anfört i remissvaret omorganisation och långtidssjukskrivningar inom
                                  handläggargruppen samt hög arbetsbelastning.
                                  Det har således dröjt drygt ett år innan arbetet med planen påbörjades, vilket är en
                                  oacceptabelt lång tid. Den förklaring som nämnden lämnat till fördröjningen medför
                                  ingen annan bedömning då det åligger den som ansvarar för verksamheten att se till
                                  att det vid varje tidpunkt finns resurser och kompetens så att kraven i lagstiftningen
                                  kan uppfyllas.
                                  Under våren 2001 inhämtades kompletterande upplysningar från
                                  stadsdelsförvaltningen. Det framkom då att den individuella planen ännu inte var
                                  upprättad. Detta är givetvis olyckligt bl.a. med hänsyn till det syfte planen har, att ge
                                  den enskilde inflytande över de åtgärder som planeras och en överblick över när
                                  olika insatser skall komma ifråga samt att underlätta samordningen mellan de olika
                                  organ som den enskilde får stöd av. Det finns till viss del förklaringar till dröjsmålet
                                  och jag finner med hänsyn till vad som därvid framkommit inte nu tillräcklig
                                  anledning att göra något ytterligare uttalande i denna del. Jag utgår därvid ifrån att
                                  nämnden, mot bakgrund av att frågan om en individuell plan gällande BB har varit
                                  aktuell sedan augusti 1998, om det inte redan har skett, vidtar de åtgärder som är
                                  nödvändiga för att planen skall kunna färdigställas.
                        I en anmälan, som inkom till JO den 9 december 2002, framförde AA klagomål
                        mot att Farsta stadsdelsnämnd i Stockholms kommun ännu inte hade upprättat en
                        individuell plan enligt 10 § LSS för BB.

                        Inledningsvis inhämtades från stadsdelsnämnden kopior av vissa anteckningar,
                        daterade den 28 augusti 2001, den 12 mars 2002 samt den 9 december 2002, i BB:s
                        journal rörande frågan om individuell plan.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 4382-2002       Sid 2 (5)




I anteckningen av den 9 december 2002 – innehållande uppgifter om vad som hade
diskuterats vid ett möte på ”Hab Hornstull” den 2 december 2002 – angavs bl.a.
följande.

      AA önskar att dagens möte ska ingå som en del av en individuell plan enl LSS. För
      att det, med hänsyn till det stora antal personer som är inblandade för BB:s del, från
      en mängd olika instanser, ska vara möjligt att genomföra en individuell plan
      kommer undertecknad överens med AA om att undertecknad vid de möten som
      kommer att ske, gör tjänsteanteckningar vilka undertecknad sedan skickar till AA.
      AA läser igenom anteckningarna, lägger till ev ändringar och undertecknar.
Vidare inhämtade föredraganden hos JO vissa upplysningar per telefon från den
tjänsteman vid förvaltningen som handlade ärendet.

Därefter anmodades stadsdelsnämnden att göra en utredning och yttra sig över vad
som i anmälan hade anförts om att nämnden inte hade upprättat en individuell plan
enligt 10 § LSS beträffande BB Stadsdelsnämnden överlämnade som sitt remissvar
ett av stadsdelsdirektören CC och beställarchefen, socialtjänst, DD upprättat
tjänsteutlåtande vari anfördes följande.

## Sammanfattning

BB begärde genom sin vårdnadshavare AA individuell plan enligt LSS. Information
      angående upprättandet av sådan skickades per brev 990816. I sin anmälan anger AA
      genom ombud att hon förvägrats upprättande av individuell plan. Under den tid som
      förflutit, har AA då och då sagt sig vilja avvakta med upprättande av individuell
      plan, senast 010828 samt 020312. Då BB:s funktionshinder är av sådant slag att det
      professionella nätverket är omfattande, föreslog handläggaren i december 2002 att
      planen skulle utformas på det sättet att handläggaren deltar i de möten som
      vårdnadshavaren önskar och därmed tar på sig en samordnande roll. AA samtyckte
      till detta.
      –––

## Bakgrund

BB (– – –) omfattas av LSS personkrets 1 § 3. BB är av Försäkringskassan beviljad
      personlig assistans omfattande i genomsnitt 47 tim/vecka. BB har av Farsta
      stadsdelsförvaltning, biståndsenheten för funktionshindrade, beviljats
      korttidsvistelse i en helg i månaden samt sammanhängande under en vecka 2002.
      Kontakten med vårdnadshavare AA och handläggaren vid biståndsenheten är
      jämförelsevis omfattande. Farsta stadsdelsförvaltning, biståndsenheten för
      funktionshindrade, har även tidigare emottagit skrivelser från JO angående
      upprättande av individuell plan för BB. Dessa har besvarats 000222, 000529 samt
      010509. Ytterligare en skrivelse i detta ärende inkom 030205.

## Förvaltningens synpunkter

I sin anmälan menar AA att hon vägrats upprättande av individuell plan enligt LSS.
      Mot detta kan följande omständigheter anföras:
      990816 översändes information angående upprättande av individuell plan enligt
      LSS.
      000214 deltog AA vid ett planeringstillfälle gällande individuell plan för sin son
      BB.
      000405 meddelade AA att hon ville avvakta med den individuella planen.
      000814 aktualiserades planen åter.
                                                                       Dnr 4382-2002       Sid 3 (5)




      000831 meddelades att AA ville avvakta.
      001109 hölls ett nytt planeringstillfälle.
      001129 faxades en mall för individuell plan till AA.
      001220 inkom till stadsdelsförvaltningen från AA ett medgivande för att rekvirera
      information i syfte att upprätta en individuell plan. Dessa handlingar anlände under
      våren -01.
      010509 aktualiserades behovet av individuell plan.
      010828 meddelades att AA ville avvakta tills vidare.
      010920 återupptas arbetet med den individuella planen och fortgår till årets slut.
      Under våren 2002 var familjen bortrest i två månader.
      020312 meddelades att AA ville avvakta vidare planarbete.
      Arbetet med den individuella planen var därefter vilande under större delen av år
      2002, i enlighet med vad AA önskat. För att överhuvudtaget få till stånd en
      individuell plan föreslog handläggaren i december 2002 att planen skulle utformas
      så, att handläggaren deltog i de möten AA i egenskap av vårdnadshavare önskade
      och att handläggaren därmed påtog sig en samordnande och avlastande funktion. AA
      samtyckte till detta.
AA yttrade sig över remissvaret och anförde bl.a. följande. Hon har aldrig velat
avvakta med planen. Det har däremot vid flera tillfällen hänt att hon måste avvakta
med att träffa en handläggare på grund av att BB varit på sjukhus eller av liknande
skäl samt att hon själv under i ärendet aktuell tid genomgått medicinska
behandlingar.

Den 5 februari 2004 inhämtades kompletterande upplysningar från stadsdels-
förvaltningen. Vidare inhämtades ytterligare handlingar i ärendet, däribland en
tjänsteanteckning, daterad den 15 december 2003, från ett möte som ägde rum efter
önskemål av AA och som syftade till att planera insatserna vad gällde BB:s
skolgång.

I ett beslut den 26 mars 2004 anförde JO André följande.

I 10 § första stycket LSS anges följande. I samband med att insats enligt denna lag
beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och
planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen skall även redovisas
åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen skall
fortlöpande och minst en gång om året omprövas.

Syftet med en individuell plan är bl.a. att den enskilde skall ges inflytande och
överblick över de olika åtgärder och insatser som rör honom eller henne. Planen är
till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordning
mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. Som redan nämnts skall
upprättandet av en individuell plan ske i samråd med den det gäller. Ansvaret för
att en plan faktiskt färdigställs ligger dock på den nämnd i kommunen som är
ansvarig för verksamheten enligt LSS.

Som framgick inledningsvis förutsatte jag i mitt beslut den 27 augusti 2001 att
stadsdelsnämnden, om så inte redan hade skett, vidtog de åtgärder som krävdes för
                                                                  Dnr 4382-2002   Sid 4 (5)




att en individuell plan för BB skulle kunna färdigställas. AA inkom härefter den 9
december 2002 med en ny anmälan gällande samma sak. Såvitt kommit fram i
ärendet hade någon individuell plan ännu inte vid denna tidpunkt upprättats för BB.
Däremot hade, enligt vad som framgår av remissvaret och de handlingar som har
inhämtats från förvaltningen, handläggaren i ärendet och AA vid ett möte den 2
december 2002 kommit överens om att handläggaren – för att det skulle ”vara
möjligt att genomföra en individuell plan” – skulle upprätta tjänsteanteckningar vid
de möten som skulle hållas. Tjänsteanteckningarna skulle AA läsa igenom och
lägga till eventuella ändringar samt underteckna.

Enligt vad som framgår av den redogörelse över handläggningen av ärendet som
nämnden nu har lämnat i remissvaret, var huvudorsaken till att någon individuell
plan ännu inte hade färdigställts för BB i december 2002 att AA vid ett flertal
tillfällen velat avvakta med planens upprättande. AA har i sitt yttrande över
remissvaret gjort gällande att hon aldrig har sagt att hon velat avvakta med planen,
men att det däremot vid flera tillfällen hade hänt att hon måste avvakta med att
träffa en handläggare på grund av att BB hade varit på sjukhus eller av liknande
skäl samt att hon själv under den tidsperiod som är i fråga hade genomgått
medicinska behandlingar.

Det är mot bakgrund av syftet med en individuell plan självfallet av vikt att arbetet
med planen sker i nära samarbete med den enskilde. Det är därför något förvånande
att nämnden och AA synes ha olika uppfattning i frågan om hur planarbetet skulle
bedrivas. Under alla förhållanden framgår det av utredningen att det har gjorts
uppehåll i arbetet med planen och att det i december 2002, dvs. flera år efter det att
AA gjorde sin framställan, fortfarande inte fanns någon plan upprättad för BB.
Detta är inte tillfredsställande. Vad gäller tiden efter mitt förra beslut den 27
augusti 2001 har i och för sig inte framkommit annat än att nämnden för sin del har
utgått från att den har agerat i enlighet med AA:s egna önskemål, dvs. att
planarbetet skulle avvakta. Det är, som framgått ovan, en förutsättning att
upprättandet av en plan skall ske i samråd med den som har begärt planen.
Samtidigt har nämnden ett ansvar för att arbetet drivs framåt. I detta kan ligga en
motsättning om den enskilde och nämnden har olika uppfattning om med vilken
intensitet som arbetet skall bedrivas. Det kan vara en grannlaga uppgift att, särskilt
om det som i detta fall rör ett mycket komplicerat arbete, nå en gemensam
ståndpunkt. Efter genomgång av utredningen kan jag emellertid för egen del inte
komma till någon annan uppfattning än att nämndens handläggning präglas av en
passivitet som inte är godtagbar.

När det gäller den formella handläggningen av ärendet kan det – mot bakgrund av
vad nämnden har anfört om att uppehåll i planarbetet hade gjorts efter hemställan
från AA – möjligen diskuteras om inte nämnden borde ha frågat henne om hon
kvarstod vid framställningen om en individuell plan, detta då hon varit oförhindrad
att inkomma med en ny framställning härom vid en senare tidpunkt. Om detta hade
varit en lämplig åtgärd för att undvika att ärendet hölls öppet under så lång tid som
nu har blivit fallet utan att någon plan färdigställdes är dock en bedömning som
                                                               Dnr 4382-2002   Sid 5 (5)




måste göras utifrån de faktiska omständigheterna i varje enskilt fall. JO är
återhållsam med att uttala sig i sådana bedömningsfrågor. Jag nöjer mig därför med
vad jag nu har sagt. Det kan dock tilläggas att om frågan om ett eventuellt
återtagande av framställningen hade aktualiserats, hade förmodligen det
missförstånd som synes ha uppstått vad gäller planarbetets bedrivande ha kunnat
upptäckas och redas ut.
