# Anmälan mot Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Åre kommun angående handläggningen av ett ärende om bygglov

JO 2006-12-27 dnr 4385-2005

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                     Sid
                                                                       2006-12-27          4385-2005              1 (5)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Åre kommun
                        angående handläggningen av ett ärende om bygglov

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 6 oktober 2005, uppgav A. AB (i det följande
                        A.), genom AA, bl.a. att Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Åre kommun
                        genom sin handläggning av ett ärende om bygglov gjort sig skyldig till domstols-
                        trots.

                        Av anmälan jämte därtill fogade handlingar framgick bl.a. följande.

                        På uppdrag av T.S. Aktiebolag (i det följande T.) handlägger A. avtals- och
                        tillståndsärenden i samband med utbyggnad av allmänt tillgängligt telenät, GSM.

                        T. ansökte den 12 december 2003 om bygglov för en 72 meter hög mast och en
                        teknikbod. Nämnden beslutade den 3 mars 2005 att bevilja bygglov för tillfällig
                        åtgärd till den 3 mars 2015 enligt 8 kap. 14 § plan- och bygglagen (1987:10; PBL).
                        T. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Jämtlands län som i beslut den 15 april
                        2005 förklarade att bygglov skulle lämnas och överlämnade ärendet till nämnden
                        för utfärdande av bygglov. I beslutet anförde länsstyrelsen bl.a. att det av utred-
                        ningen inte framgick att T. hade begärt lov för tillfällig åtgärd eller på vilken grund
                        bygglov inte kunde lämnas. Länsstyrelsen förklarade att nämnden inte hade haft
                        stöd för sitt beslut samt att det enligt länsstyrelsens bedömning inte förelåg något
                        hinder mot bygglov. Länsstyrelsens beslut vann laga kraft.

                        Nämnden gav genom ett beslut den 16 juni 2005 T. möjlighet att komma in med
                        de speciella skäl som bolaget ville åberopa före nämndens slutliga beslut. I beslutet
                        den 16 juni 2005 angavs bl.a. att anläggningen inte var lämplig från allmän syn-
                        punkt och inte innebar god hushållning med marken samt att den inte var placerad
                        på ett sätt som kunde bedömas vara lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och
                        till natur- och kulturvärdena på platsen. Nämnden förklarade att ansökan med hän-
                        visning till det anförda och till innehållet i en tjänsteskrivelse från förvaltningen
                        samma dag kunde förväntas bli avslagen. I tjänsteskrivelsen angavs bl.a. att
                        diskussioner mellan kommunen, länsstyrelsen och nätoperatörerna, däribland T.,
                        hade resulterat i en samsyn och en policy om att endast tillfälliga bygglov på tio år
                        skulle ges för masterna. I ett yttrande till nämnden den 12 juli 2005 uppgav T. bl.a.


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                          Dnr 4385-2005     Sid 2 (5)



att nämndens uppgifter om en policy inte var relevanta samt att bolaget inte kände
till nämnda diskussioner och inte heller avsåg att delta i överläggningar i syfte att
frångå gällande lagstiftning. Bolaget erinrade också om att länsstyrelsens beslut om
att bygglov skulle lämnas hade vunnit laga kraft. Den 23 augusti 2005 beslutade
nämnden att avslå bygglovsansökningen. Nämnden anförde i beslutet att sökandens
och länsstyrelsens skrivelser inte utgjorde skäl för ändrat ställningstagande samt att
ansökan avslogs med hänvisning till vad som hade anförts den 16 juni 2005. T.
överklagade beslutet till länsstyrelsen som den 16 september 2005 undanröjde
nämndens beslut. Länsstyrelsen anförde bl.a. följande.

      Enligt plan- och bygglagens regler är det kommunen som har att utfärda bygglov,
      vilket skall ske enligt länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsens beslut utgör inte ett råd,
      synpunkt eller generell skrivelse till kommunen. Kommunen har inte heller att
      överpröva beslut fattade av länsstyrelsen i anledning av överklagande, det senare
      strider mot gällande instansordning.
      Nämnden har inte haft skäl att fatta beslut ånyo eftersom ny ansökan om bygglov
      inte inkommit. Nämnden har endast att verkställa länsstyrelsens lagakraftvunna
      beslut och utfärda bygglov.
Nämnden överklagade länsstyrelsens beslut till Länsrätten i Jämtlands län.

Utredning
Handlingar kom in från länsstyrelsen. En handläggare vid länsstyrelsen uppgav vid
telefonkontakt bl.a. följande.
      Åre kommun har en policy som går ut på att bygglov i dessa fall inte beviljas.
      Nämnden beslutar i stället om s.k. tillfälliga bygglov och så får sökanden efter 10 år
      ansöka på nytt, trots att det rör sig om permanenta åtgärder.
Av muntliga upplysningar från länsrätten framgick att länsrättens mål hade avgjorts
den 4 oktober 2005 samt att beslutet hade överklagats till Kammarrätten i Sunds-
vall.

Länsrättens beslut hämtades in. Genom beslutet hade länsrätten avvisat kommun-
ens överklagande med angivande av följande skäl.

      Då länsstyrelsens beslut från den 15 april 2005 att bevilja A. sökt bygglov vunnit
      laga kraft, har nämnden inte rätt att meddela ett nytt beslut i samma fråga. Över-
      klagandet skall därmed avvisas.
Anmälan remitterades därefter till nämnden för utredning och yttrande.

Nämnden beslutade den 8 december 2005 att anta förvaltningschefen BB:s skrivel-
se den 24 november 2005 som sin egen och att skicka beslutet till JO. I skrivelsen
anfördes bl.a. följande.

## Bakgrund

Inför den stora utbyggnaden av master för de konkurrerande 3G-näten diskuterades
      handläggningen av byggloven för masterna och teknikbyggnaderna ett flertal gånger
      med länsstyrelsen och operatörerna, av vilka T. var en. Dessa diskussioner resultera-
      de i en samsyn och en policy som nämnden därefter har försökt att leva upp till och
      som formulerades bl.a. i ett brev till operatörerna den 10 augusti 2001 och i ett för-
      tydligande brev till S.N. AB den 10 april 2003.
                                                                          Dnr 4385-2005      Sid 3 (5)



      Upplevelsen av det ”orörda” landskapet är synnerligen viktig i Åre kommun.
      Turismen är kommunens huvudnäring. Huvuddelen av kommunens yta är av
      riksintresse för friluftslivet (3 kap. miljöbalken) och/eller ingår i fjällvärlden (4 kap.
      miljöbalken). Stora ytor berörs dessutom av riksintressen, olika förordnanden och
      bestämmelser i miljöbalken.
      Kommunen motsätter sig inte utbyggnaden av 3G-näten enligt statsmakternas beslut,
      men vill verka för samordning, dvs. att inte fler master än nödvändigt uppförs, samt
      att hänsyn tas till landskapsbilden och platsens upplevelsevärden. En bred överens-
      kommelse mellan kommunen, länsstyrelsen och nätoperatörerna träffades att till-
      fälliga lov på 10 år skulle ges för dessa master.
      Avsteg från denna princip skulle endast ske undantagsvis. I brevet år 2003 klar-
      gjordes att ”i flertalet fall torde utgången vid den nya prövningen om tio år bli
      permanent bygglov”, men att det i något fall kan visa sig att mastlokaliseringen är
      ”så olämplig att vare sig permanent lov eller förlängning av det tillfälliga kan med-
      ges”. Resultatet kan i sådana fall ”bli en påtvingad samlokalisering eller flytt till ett
      bättre läge”.

      /.../

      Bedömning av det aktuella ärendet
      Eftersom nämnden hävdar att det förelåg en överenskommelse med nätoperatörerna
      att ansökningar om 3G-näten skulle avse tillfälligt bygglov, gavs i detta ärende ett
      tillfälligt lov den 3 mars 2005, § 74. När detta beslut överklagades fick nämnden
      klart för sig att ansökan avsåg permanent lov. Nämnden hade därmed gjort fel när
      man beviljade tillfälligt lov.
      Eftersom nämnden gjort fel överklagades inte länsstyrelsens beslut. Nämnden var
      dock något förvånad över länsstyrelsens beslut den 15 april 2005 då länsstyrelsen i
      avslutning av beslutssatsen skrev ”. överlämnar ärendet till nämnden för utfärdande
      av bygglov”. Nämnden hade förväntat sig att ärendet skulle överlämnas för ”förnyad
      prövning”. Nämnden avslog av denna anledning den 23 augusti 2005 ansökan om
      det permanenta bygglovet med en utförlig motivering. Länsstyrelsen kommenterade
      dock inte denna utan konstaterade kort att bygglov skulle ges. Länsrätten har för-
      vägrat nämnden möjlighet att yttra sig och konstaterar att bygglov redan getts i läns-
      styrelsens beslut den 15 april 2005. Detta är dock fel då länsstyrelsen inte har rätt att
      meddela bygglov, denna rätt har endast nämnden. Länsrätten har med andra ord
      missuppfattat länsstyrelsens beslut och befogenhet. Något ”bygglov” föreligger en-
      ligt nämndens mening inte. Av denna anledning har nämnden överklagat länsrättens
      beslut.
      Avslutning
      För att bringa ordning i denna utbyggnad och samtidigt medverka till en snabb
      process tog nämnden tidigt initiativet till en samordning genom överenskommelsen
      om att dessa ärenden skall hanteras som tillfälliga lov. Det var fel av nämnden att i
      detta ärende bevilja tillfälligt lov när sökanden sökt ett normalt bygglov. Lagen
      medger inte detta. I sak står dock nämnden fast vid sin bedömning att endast till-
      fälligt lov för tio år bör ges innan utbyggnaden av 3G-näten är genomförda. Något
      bygglov föreligger inte i detta ärende och nämnden kan av denna anledning inte
      förstå att nämnden därvidlag gjort sig skyldig till trots mot domstolen.
A. kommenterade remissvaret.

Av muntliga upplysningar från kammarrätten framgick bl.a. att nämndens över-
klagande av länsrättens beslut hade avslagits den 30 mars 2006 och att kammar-
rättens avgörande hade vunnit laga kraft. I beslutet, som hämtades in, anfördes bl.a.
att länsstyrelsen den 15 april 2005 hade beviljat bygglov och att nämnden därför
inte haft rätt att meddela ett nytt beslut i bygglovsfrågan. Att länsrätten rätteligen
                                                                   Dnr 4385-2005   Sid 4 (5)



borde ha avslagit nämndens överklagande utgjorde enligt kammarrätten inte skäl
för ändring.

Jag har tagit del av nämndens beslut den 6 april 2006 att bevilja bygglov.

Länsstyrelsen har till JO gett in handlingar beträffande ett annat liknande bygglovs-
ärende i vilket nämnden hade åberopat den här behandlade policyn samt ställt krav
på samlokalisering, också efter det att länsstyrelsen i beslut om återförvisning för
utfärdande av bygglov uttryckligen hade underkänt nämndens resonemang.

Bedömning
En överklagandeinstans som bifaller ett överklagande kan självfallet sätta ett nytt
beslut i det överklagade beslutets ställe. Den överprövande myndigheten har i en
sådan situation precis samma befogenheter som den myndighet som beslutade i
första instans (se bl.a. Strömberg, under medverkan av Lundell, Allmän för-
valtningsrätt, 23 uppl. 2006, s. 210).

I stället för att avgöra ärendet kan överinstansen visa det åter till den beslutande
myndigheten av olika i beslutsskälen redovisade anledningar. Det kan bl.a. före-
komma beslut där överinstansen ger uttryck för en annan åsikt i en sakfråga och
motiveringen kan sägas innefatta en anvisning till den lägre myndigheten om hur
den bör besluta i sak. Frågan om en beslutsmyndighets bundenhet av besvärs-
myndighetens sakprövning i sådana situationer har tidigare behandlats av JO (se
bl.a. JO:s ämbetsberättelse 2006/07 s. 422 och 1992/93 s. 238).

Utgångspunkten är att beslutsmyndigheten skall godta den sakprövning som
överklagandeinstansen har gett uttryck för om inte särskilda skäl talar emot detta.
Sådana särskilda skäl kan föreligga om det har tillkommit nya omständigheter som
rimligen skulle ha medfört en annan bedömning eller om överinstansen har gjort
sig skyldig till en uppenbar felbedömning. Det är alltså fråga om situationer som
påminner om dem som motiverar att resning beviljas i lagakraftvunna beslut (jfr
resningsgrunderna ”nya omständigheter och bevis” och ”uppenbart oriktig rätts-
tillämpning”; se också RÅ 1979 1:95).

Såsom kammarrätten i ett lagakraftvunnet avgörande har slagit fast saknade
nämnden efter länsstyrelsens beslut om återförvisning den 15 april 2005 utrymme
att avslå ansökan om bygglov. Eftersom länsstyrelsen valt att inte för egen del
meddela bygglov (jfr JO:s ämbetsberättelse 1998/99 s. 453 och vad som nyss har
sagts om överklagandeinstansens befogenheter) skulle nämnden alltså ha meddelat
ett sådant lov i enlighet med regleringen i 8 kap. 26 § PBL. Nämndens handlägg-
ning har till men för sökandebolaget avsevärt fördröjt det slutliga avgörandet av
ärendet. För detta förtjänar nämnden allvarlig kritik och jag har med tvekan avstått
från att gå vidare i saken.

Handläggningen och uppgifterna i remissvaret visar på anmärkningsvärda brister
i kunskap om grundläggande regler om ärendehandläggning och allmänna för-
valtningsrättsliga principer. I detta sammanhang vill jag särskilt understryka att
beslutade riktlinjer för handläggningen och eventuella överenskommelser med
                                                                 Dnr 4385-2005   Sid 5 (5)



enskilda naturligtvis inte påverkar nämndens skyldighet att pröva ansökningar om
bygglov i enlighet med de regler som gäller för prövningen. Jag förutsätter att
nämnden informerar sig och berörd personal om de regler som gäller för verksam-
heten samt också i övrigt vidtar nödvändiga åtgärder för att undvika en upprepning
av det inträffade.

Mot bakgrund av bl.a. att JO:s granskning inte är avsedd att föregripa eller ersätta
den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning föranleder det som i
övrigt har förekommit i ärendet inte något uttalande eller någon annan åtgärd av
mig.

Ärendet avslutas.
