# Anmälan mot Rikspolisstyrelsen med anledning av en begäran om utdrag ur Rikspolisstyrelsens dataregister

JO 2002-08-30 dnr 4388-2001

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                       Sid
                                                                            2002-08-30                4388-2001                1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Anmälan mot Rikspolisstyrelsen med anledning av en begäran om
                        utdrag ur Rikspolisstyrelsens dataregister

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot Rikspolisstyrelsen. Han uppgav att han
                        var missnöjd med det svar han hade fått med anledning av en begäran om utdrag ur
                        Rikspolisstyrelsens dataregister enligt 10 § datalagen (1973:289) och 26 §
                        personuppgiftslagen (1998:204). Av de till anmälan fogade handlingarna framgick
                        att AA i en skrivelse daterad den 30 oktober 2001 hade begärt besked om han
                        förekom i några avtal, handlingar eller register hos Rikspolisstyrelsen och att
                        Rikspolisstyrelsen i ett skriftlig svar den 5 november 2001 hade anfört bl.a.
                        följande.

                                  Du har begärt att få ta del av uppgifter om dig själv i Rikspolisstyrelsens data-
                                  register. För det fall att det finns sådana uppgifter och dessa får lämnas ut bifogas
                                  nu ett eller flera registerutdrag. Om det inte finns några uppgifter om dig i registren
                                  får du alltså inte något registerutdrag. Om du har några frågor kan du kontakta Riks-
                                  polisstyrelsen, utvecklings- och strategienheten, Kirunasektionen.
                        I svarsskrivelsen följde därefter en uppräkning av de olika register som förs av
                        Rikspolisstyrelsen. Under rubriken ”besked enligt 26 § personuppgiftslagen” fanns
                        viss information om bl.a. misstankeregistret och belastningsregistret samt följande
                        information om betydelsen av sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen:

                                  Uppgifter i vissa register omfattas av sekretess med hänsyn till intresset att före-
                                  bygga eller beivra brott (se 5 kap. 1 § sekretesslagen, 1980:100). Det lämnas normalt
                                  inte någon upplysning om huruvida uppgifter om dig behandlas i sådana register
                                  eller inte.
                        Skrivelsen innehöll avslutningsvis följande.

                                  Om Du vill överklaga detta beslut, skall du skriva till Kammarrätten i Stockholm.
                                  Skrivelsen skall dock skickas till Rikspolisstyrelsen – – – och den skall ha kommit
                                  in till styrelsen inom tre veckor från det att Du fick del av beslutet. I skrivelsen skall
                                  Du ange vilket beslut som avses, varför beslutet skall ändras och vilken ändring Du
                                  vill ha.
                                  Rikspolisstyrelsen
                                  Utvecklings- och strategienheten
                                  Kirunasektionen




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 4388-2001   Sid 2 (8)



Skrivelsen var inte åsatt något diarienummer, och den innehöll inte heller någon
uppgift om beslutsfattare eller handläggare.

AA överklagade beslutet den 16 november 2001 och ville veta om han förekommit
eller förekom i några ”avtal, handlingar och register, även de sekretessbelagda”.
Han fick ett svar från Rikspolisstyrelsen daterat den 26 november 2001 som
innehöll bl.a. följande.

      I er skrivelse, som inkommit till RPS 2001-11-26, överklagar ni ett beslut som RPS
      skall ha gjort 2001-11-05. Det framkommer inte vad beslutet gäller. För att RPS
      skall kunna behandla ert överklagande måste vi få veta vad ni överklagar, diarie-
      nummer på ev. handling eller liknande.

Utredning
Muntliga upplysningar inhämtades från byråassistenten BB, Rikspolisstyrelsen,
Utvecklings- och strategienheten. Därvid framkom följande. Det svar som AA
erhöll den 5 november 2001 var ett generellt framställt datasvar som alla får när de
begär utdrag ur Rikspolisstyrelsens dataregister. Hon uppfattade AA:s skrivelse av
den 16 november 2001 som dels ett överklagande av ett inte närmare angivet
beslut, dels en begäran om personuppgifter. Eftersom en sökning i diariet med
ledning av enbart beslutsdatum och efternamn inte skulle ge något resultat skrev
hon till AA och bad honom att komma in med uppgift om vilket beslut han
överklagade.

Ärendet remitterades till Rikspolisstyrelsen för upplysningar och yttrande med
anledning av det svar som AA hade fått från Rikspolisstyrelsens utvecklings- och
strategienhet den 5 november 2001. Rikspolisstyrelsen skulle därvid särskilt beakta
att svaret innehöll uppgifter som angav att det var fråga om ett beslut men att det
inte framgick vare sig vem som skulle ha fattat beslutet eller
om det var diariefört.

Rikspolisstyrelsen kom in med ett yttrande till vilket hade fogats kopior av
motsvarande svarsskrivelse i en ny utformning.

## Bakgrund

AA frågade i en skrivelse som den 2 november 2001 kom in till Kirunasektionen vid
      Utvecklings- och strategienheten hos Rikspolisstyrelsen bl.a. om han stod med i
      några avtal, handlingar och register hos styrelsen. Skrivelsen tolkades som en
      ansökan om registerutdrag enligt såväl 10 § datalagen (1973:289) som 26 §
      personuppgiftslagen (1998:204). Frågan besvarades genom att ett registerutdrag med
      bifogat missiv skickades till AA den 5 november 2001.
      I en skrivelse som kom in till Kirunasektionen den 26 november 2001 överklagade
      AA. Rikspolisstyrelsens beslut och ville veta om han förekommer i några avtal,
      handlingar och register – även de sekretessbelagda. Kirunasektionen skrev till
      honom samma dag och bad honom komplettera sitt överklagande med uppgift om
      vilket beslut som han överklagat. Till skrivelsen bifogades en blankett om ansökan
      enligt 10 § datalagen. Därefter har AA inte återkommit i ärendet.

      Rutiner för registrering och sökning vid ansökningar om registerutdrag m.m.
      Vid Kirunasektionen handläggs ansökningar om registerutdrag enligt 10 § datalagen,
      26 § personuppgiftslagen samt 9 § första stycket lagen (1998:620) om belastnings-
      register. När ansökningar om registerutdrag kommer in till sektionen sorteras de
                                                                    Dnr 4388-2001      Sid 3 (8)



efter den paragraf som skall tillämpas. Därefter registreras sökandens personnummer
i ett datasystem som automatiskt via det statliga personadressregistret (SPAR) tar
fram sökandens namn och adress. I systemet finns uppgift om vilken dag denna
registrering gjorts. Där väljs vilken typ av registerutdrag som skall framställas. När
detta har skett framställs de efterfrågade utdragen automatiskt i systemet och samlas
i en särskild datafil från vilken utdragen skrivs ut en gång i veckan. Utdragen
skickas sedan till sökandena. Om det inte finns några uppgifter om sökanden i Riks-
polisstyrelsens register, skickas endast ett missiv som bl.a. innehåller information
om vissa av de register som förs vid styrelsen. För att kunna få fram uppgift om
datum när en ansökning har registrerats eller om datum när utdrag eller endast ett
missiv har upprättats och expedierats måste man använda sökandens personnummer.
Efter det att registrering av ansökningarna har gjorts sorteras de in i arkivkartonger
efter det datum de har registrerats. Det kommer in ca 200 ansökningar per vecka
som gäller 10 § datalagen respektive 26 § personuppgiftslagen samt ca 800
ansökningar per vecka avseende 9 § första stycket lagen om belastningsregister.
Vid Kirunasektionen handläggs också andra ansökningar om registerutdrag, t.ex.
enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,
skola och barnomsorg.

Rikspolisstyrelsens bedömning
Av 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) framgår bl. a. att det före-
ligger en skyldighet att registrera allmänna handlingar. Registrering kan dock
underlåtas beträffande allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller, om
handlingarna hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om en handling
har kommit in eller upprättats. När det gäller handlingar som omfattas av sekretess
föreligger dock enligt huvudregeln ovillkorlig skyldighet att registrera dessa.
Det förekommer hos Rikspolisstyrelsen – som framgår ovan – en omfattande han-
tering av ansökningar om registerutdrag. Till detta kommer att ansökningarna kan
avse datalagen, personuppgiftslagen eller lagen om belastningsregister. Med hänsyn
härtill och för att hanteringen skall vara så rationell och effektiv som möjligt är det
nödvändigt att ansökningarna behandlas automatiserat. Som nämnts används person-
nummer som sökbegrepp vid framställning av registerutdrag och när det gäller att få
fram uppgift om datum för dels registrering av ansökan om utdrag, dels upprättande
och utskick av utdrag och missiv. Personnummer används för att hanteringen skall
vara så säker som möjligt.
Med hänsyn härtill och till vad som berörts ovan anser Rikspolisstyrelsen att rutinen
för registrering av ansökningar om registerutdrag samt registrering av datum för
upprättande och expediering av utdrag och missiv torde uppfylla de krav på regist-
reringsskyldighet som ställs upp i 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen. I vilket
fall som helst måste det anses att handlingarna hålls så ordnade att det utan svårighet
kan fastställas om handling kommit in eller upprättats.
När det gäller att klarlägga vad AA:s skrivelse den 26 november 2001 avsåg hade
man på ett enkelt sätt via SPAR kunnat få fram hans personnummer. Därefter hade
man med hjälp av personnumret kunnat söka efter det aktuella ärendet i data-
systemet för hantering av ansökningar om registerutdrag.
Vad därefter gäller de missiv som används i samband med expediering av utdrag har
dessa utformats mot bakgrund av risken för att utdragen missbrukas. I förarbetena
till lagen om belastningsregister, propositionen Polisens register (prop. l997/98:97,
s. 84 ff.) uttalas bl.a. följande:
”Den enskilde bör därför alltid ha rätt att ta del av uppgifter om sig själv i ett polis-
register. Detta innebär i och för sig också att denna rätt kan komma att utnyttjas
av t.ex. arbetsgivare och hyresvärdar för att kräva arbets- och bostadssökande på
straffrihetsbevis. I prop.1987/88:122 diskuterades denna risk. Enligt vad som ut-
talades i propositionen (s. 13 ff.) fick man noga följa utvecklingen och vid tecken
på missbruk ta upp frågan på nytt. Rätten att få kännedom om vilka belastnings-
uppgifter som finns registrerade måste anses vara av väsentligt och principiellt
intresse för den enskilde. Hittills har inget framkommit som tyder på att missbruk
                                                                         Dnr 4388-2001     Sid 4 (8)



      skulle förekomma i sådan omfattning att det föranleder regeringen att överväga om
      rätten för den enskilde att ta del av de uppgifter som finns registrerade om honom
      eller henne bör lösas på något annat sätt.”
      Det är således för att förhindra att utdrag ur Rikspolisstyrelsens register används
      som straffrihetsintyg som missiven har utformats på ett sådant sätt att det, i de fall
      det finns uppgifter om den sökande i registren, bifogas ett eller flera registerutdrag.
      Om det inte finns några uppgifter om den sökande i något register, får denne inte
      något registerutdrag. I stället informeras sökanden genom missivet om att det inte
      finns några uppgifter om honom eller henne i registren.
      Rikspolisstyrelsen har uppmärksammat att det missiv som bifogats utdraget som AA
      erhållit inte var lämpligt utformat. Sedan den 12 november 2001 används missiv
      med ett annat innehåll.
Till yttrandet hade fogats två nya missiv. Det första av dessa avser utdrag ur Riks-
polisstyrelsens dataregister enligt 10 § datalagen och 26 § personuppgiftslagen och
har utformats på följande sätt.
      Utdrag ur Rikspolisstyrelsens dataregister enligt 10 § datalagen (1973:289) och
      enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) m.m.
      Du har begärt att få ta del av uppgifter om dig själv i Rikspolisstyrelsens data-
      register. För det fall att det finns uppgifter om dig i registren bifogas nu ett eller
      flera registerutdrag. Om det inte finns några uppgifter om dig får du alltså inte något
      registerutdrag.
      Om du har några frågor kan du kontakta Rikspolisstyrelsen – – –
      ––––––––––––––
      I fråga om belastningsregister och misstankeregister lämnas följande besked enligt
      26 § personuppgiftslagen.
      Belastningsregistret innehåller uppgifter bl.a. om den som har ålagts påföljd för brott
      –––
      Misstankeregistret innehåller uppgifter om dem som är skäligen misstänkta för brott
      –––
      Rikspolisstyrelsen
      Utvecklings- och strategienheten
      Kirunasektionen
Det andra missivet avser utdrag enligt lagen om belastningsregister och är utformat
på följande sätt.
      Utdrag enligt 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister
      Rikspolisstyrelsen för ett belastningsregister som innehåller uppgifter bl.a. om den
      som har ålagts påföljd för brott. Du har begärt att få ta del av uppgifter om dig själv i
      belastningsregistret. För det fall att det finns sådana uppgifter bifogas ett utdrag ur
      belastningsregistret. Om du inte får något registerutdrag, finns det alltså inte några
      uppgifter om dig i belastningsregistret.
      Om du har några frågor, kan du kontakta Rikspolisstyrelsen – – –
      Rikspolisstyrelsen
      Utvecklings- och strategienheten
Inte heller dessa svarsskrivelser innehåller någon uppgift om diarienummer och
beslutsfattare eller annan handläggare och vidare saknas numera också fullföljds-
hänvisning.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men lät sig inte avhöra.
                                                                    Dnr 4388-2001    Sid 5 (8)



Bedömning
Utformningen av svarsskrivelsen
Den svarsskrivelse som avsågs med remissen till Rikspolisstyrelsen avslutas med
en fullföljdshänvisning. Avsikten har således uppenbarligen varit att den skulle
kunna användas för meddelande av överklagbara förvaltningsbeslut av styrelsen.
Den har emellertid tydligen också varit tänkt att fungera dels som en missiv-
skrivelse när en framställning om uppgifter resulterar i att ett registerutdrag över-
sänds till sökanden, dels som en underrättelse om att det inte finns några uppgifter
av det slag som avses med framställningen.

Ett ställningstagande av en myndighet av innebörd att en person skall tillställas en
handling i enlighet med en av honom gjord begäran framstår i många fall som en
enkel rutinåtgärd. Ett sådant ställningstagande behöver inte materialiseras på annat
sätt än genom att handlingen ifråga formlöst översänds till sökanden, även om det
naturligtvis står myndigheten fritt att som en hövlighets- eller informationsåtgärd
låta handlingen åtföljas av en missivskrivelse. Lagstiftningen ställer av naturliga
skäl inte upp några särskilda formkrav i fråga om ett sådant missiv, eftersom det
här är fråga om en rent expeditionell åtgärd i en situation där sökanden har fått
bifall till sin framställning och det därför inte föreligger något överklagbart beslut i
frågan. Självfallet finns det inte heller några formkrav beträffande en underrättelse
om att en viss begärd uppgift inte finns hos myndigheten.

Som nyss nämnts har Rikspolisstyrelsens avsikt emellertid varit att svarsskrivelsen
också skulle kunna tjäna som bärare av och underrättelse om ett av myndigheten
fattat överklagbart avslagsbeslut i ett ärende avseende myndighetsutövning mot en-
skild. I fråga om åtskilliga av de personuppgifter som finns i de av Rikspolisstyrel-
sen förda registren gäller nämligen att de inte får lämnas ut till den registrerade
personen (jfr 27 § personuppgiftslagen). I fråga om beslut av nu nämnt slag gäller
ett antal för den enskildes rättssäkerhet betydelsefulla regler. Enligt 20 § förvalt-
ningslagen (1986:223) skall beslutet innehålla de skäl som har bestämt utgången av
ärendet, och sökanden skall vidare underrättas om hur han kan överklaga det (21 §
förvaltningslagen). Härutöver gäller enligt 31 § verksförordningen (1995:1322),
som enligt 15 § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen
skall tillämpas på styrelsen, att det för varje beslut skall finnas en handling som
visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som har fattat beslutet, vem som
har varit föredragande och vem som har varit med om den slutliga handläggningen
utan att delta i avgörandet. Såvitt gäller överklagbara beslut i ärenden om myndig-
hetsutövning mot enskild framstår det som naturligt att dessa uppgifter tas in i den
handling genom vilken denne underrättas om beslutet.

Den handling som sändes till AA var tydligen avsedd att innefatta också ett
partiellt avslag på hans framställning. Att det har varit fråga om ett avslagsbeslut
framgår emellertid inte på annat sätt än genom att handlingen innehåller en full-
följdshänvisning. Någon motivering av beslutet finns inte, och det innehåller inte
heller någon uppgift om vem som har fattat det och om vilka personer i övrigt som
eventuellt har deltagit i handläggningen.
                                                                       Dnr 4388-2001     Sid 6 (8)



Kammarrätten i Stockholm har i en dom den 28 februari 2001 (mål 7152-2000),
med anledning av överklagande av ett beslut av Rikspolisstyrelsen i ett ärende där
en enskild hade begärt att få ut registeruppgifter om sig själv, uttalat bl.a. följande.

      Ett beslut, varigenom en myndighet avgör ett ärende, skall utom i vissa undantags-
      fall som inte torde vara aktuella här innehålla de skäl som bestämt utgången, om
      ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Det överklagade beslutet
      innehåller en beskrivning av vilka register som Rikspolisstyrelsen för. Vidare anges
      i beslutet under rubriken ”Sekretess” vad som framstår som en allmän upplysning
      om vad som gäller för vissa – ej angivna – register. Det framgår inte av beslutet om
      Rikspolisstyrelsen gjort en individuell bedömning i ärendet och om (mannen) fått
      avslag på sin begäran med tillämpning av 5 kap. 1 § sekretesslagen eller av annat
      skäl. På grund av det anförda skall målet återlämnas till Rikspolisstyrelsen för vidare
      handläggning.
De nu nämnda bristerna avhjälps inte genom de nya formulären. Visserligen kan
någon kritik inte riktas mot det formulär som gäller framställningar om utdrag ur
belastningsregistret i den mån dessa grundas på huvudregeln i 9 § första stycket
lagen (1998:620) om belastningsregister, eftersom den enskilde enligt denna
bestämmelse har en ovillkorlig rätt att få ut samtliga uppgifter om sig själv ur
registret. Det finns i ett sådant fall inte något behov av att i skrivelsen ta in vare
sig någon motivering eller några sådana uppgifter som avses i 31 § verksförord-
ningen. Det bör emellertid observeras att den enskildes rätt att få del av uppgifter i
belastningsregistret i vissa fall kan vara begränsad på grund av bestämmelserna i 9
§ andra stycket lagen om belastningsregister och 22 § förordningen (1999:1134)
om belastningsregister.

Formuläret avseende framställningar med stöd av 10 § datalagen och 26 § person-
uppgiftslagen uppvisar däremot alla de brister som nyss har nämnts. Härtill kom-
mer att det numera är direkt missvisande, eftersom det inte innehåller vare sig
någon information om att vissa uppgifter inte kan lämnas på grund av sekretess
eller någon fullföljdshänvisning. Det kan självfallet inte godtas att överklagbara
beslut i ärenden som avser myndighetsutövning mot en enskild utformas i direkt
strid med gällande regler.

Hanteringen av framställningar om registerutdrag hos Rikspolisstyrelsen
Av utredningen framgår att AA, när han överklagade Rikspolisstyrelsens beslut,
fick ett besked från myndigheten att överklagandet inte kunde behandlas, eftersom
han inte hade uppgett vad beslutet gällde och inte heller ärendets diarienummer.
Som nyss har nämnts saknade emellertid den svarsskrivelse som hade tillställts AA
uppgifter i båda dessa hänseenden.

Av 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) framgår att det föreligger
en skyldighet att registrera allmänna handlingar. Registrering kan emellertid
underlåtas beträffande allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller, om
handlingarna hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om en handling
har kommit in eller upprättats. Beträffande en handling som registreras enligt 15
kap. 1 § skall enligt 15 kap. 2 § av sekretesslagen av registret framgå bl.a. diarie-
nummer eller annan beteckning som åsatts handlingen.
                                                                   Dnr 4388-2001    Sid 7 (8)



Rikspolisstyrelsen har i sitt yttrande förklarat att det stora antalet framställningar
gör det nödvändigt att behandla dessa automatiserat. Sökandens personnummer
registreras i ett datasystem som automatiskt via det statliga personregistret (SPAR)
tar fram sökandens namn och adress. De efterfrågade utdragen framställs sedan
automatiskt och skrivs ut en gång i veckan, varefter de skickas till sökandena. Om
det inte finns några uppgifter om sökanden i registren skickas endast ett missiv.
För att man skall kunna få fram uppgifter om när en ansökning har registrerats eller
ett utdrag eller en svarsskrivelse har expedierats måste man använda sökandens
personnummer. Det hade enligt Rikspolisstyrelsen varit enkelt att klarlägga vad
som avsågs med AA:s överklagande genom att via SPAR få fram hans person-
nummer och sedan med hjälp av detta söka efter ärendet i datasystemet.

Enligt Rikspolisstyrelsens uppfattning uppfyller den använda rutinen för regist-
rering av ansökningar samt av datum för upprättande och expediering av utdrag
och missiv det krav på registrering som ställs upp i 15 kap. 1 § första stycket
sekretesslagen. I varje fall måste handlingarna enligt Rikspolisstyrelsen anses
hållas så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit
in eller upprättats.

Jag anser för egen del att den i yttrandet beskrivna registreringsrutinen kan godtas
i de fall där en framställning antingen resulterar i att utdrag rutinmässigt expedieras
till sökanden helt i enlighet med dennes önskemål eller i ett besked att några upp-
gifter av det slag som efterfrågas inte finns. Jag noterar i detta sammanhang att det
stora flertalet framställningar om registerutdrag avser uppgifter i belastnings-
registret, dvs. sådana uppgifter om sökanden som denne enligt huvudregeln har en
ovillkorlig rätt att ta del av.

Man kan däremot inte se på samma sätt på framställningar som resulterar i
formliga avslagsbeslut. Det är enligt min mening nödvändigt att ha en särskild
registreringsrutin för sådana framställningar som gör det möjligt att utforma
besluten i enlighet med gällande författningsregler. Eftersom det här är fråga om
överklagbara beslut i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild, måste
det vidare krävas att ärendena registreras på sådant sätt att den som överklagar ett
beslut på ett entydigt sätt kan ange vilket beslut han överklagar och att den hand-
läggare som tar emot överklagandet utan omgång kan identifiera det ärende som
överklagandet hänför sig till.

Sammanfattande anmärkningar
Den skrivelse som AA erhöll som svar på sin framställning om uppgifter ur
Rikspolisstyrelsens register uppfyller inte de krav som enligt gällande regler ställs
på överklagbara beslut i ärenden gällande myndighetsutövning mot enskild. Det-
samma gäller den till Rikspolisstyrelsens remissvar fogade nya svarsskrivelsen
med anledning av framställningar om utdrag ur Rikspolisstyrelsens dataregister
enligt 10 § datalagen och 26 § personuppgiftslagen. Det framstår som särskilt
anmärkningsvärt att myndigheten vid utformningen av den nya skrivelsen inte på
något sätt har beaktat den kritik som riktats mot den tidigare skrivelsen i den dom
av Kammarrätten i Stockholm som har redovisats i det föregående. Däremot kan
                                                                    Dnr 4388-2001   Sid 8 (8)



någon kritik inte riktas mot den nya svarsskrivelse som avser framställningar om
uppgifter ur belastningsregistret i den mån begäran grundas på huvudregeln i 9 §
första stycket lagen om belastningsregister, eftersom en enskild enligt denna regel
har en ovillkorlig rätt att få del av samtliga uppgifter i registret om sig själv.

Jag har inte heller någon invändning mot de registreringsrutiner som tillämpas i
fråga om framställningar av registeruppgifter såvitt gäller framställningar som
antingen bifalls i sin helhet eller föranleder ett besked att några uppgifter av efter-
frågat slag inte finns. Rikspolisstyrelsen bör däremot se över sina rutiner såvitt
gäller registreringen av ärenden som föranleder avslagsbeslut i syfte att säkerställa
att det skall vara möjligt att utan omgång finna det ärende som överklagandet
avser.

Ärendet avslutas
