# Kritik mot Västra Götalandsregionen för dröjsmål med att ta emot en patient enligt 7 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk vård. Även viss kritik mot Kriminalvården

JO 2025-02-27 dnr 4389-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                 2025-02-27               4389-2024              1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Västra Götalandsregionen för dröjsmål med att ta emot en
                   patient enligt 7 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk vård. Även
                   viss kritik mot Kriminalvården


                    Beslutet i korthet: Rättspsykiatrisk vård ska påbörjas utan dröjsmål när domstolens
                    beslut om sådan vård har fått laga kraft. Om den dömde är häktad ska vården
                    påbörjas även om beslutet inte har fått laga kraft under förutsättning att den dömde
                    och åklagaren medger att så sker.
                    En häktad person dömdes till rättspsykiatrisk vård. Den dömde och åklagaren
                    medgav att vården skulle påbörjas innan beslutet om vård hade fått laga kraft. Västra
                    Götalandsregionen meddelade Kriminalvården att regionen inte kunde ta emot den
                    dömde förrän beslutet om vård hade fått laga kraft. JO:s utredning tyder på att
                    regionen trots medgivanden i princip aldrig tar emot dömda förrän beslutet om
                    rättspsykiatrisk vård har fått laga kraft.
                    Enligt chefsJO är ett sådant förhållningssätt helt oacceptabelt. ChefsJO konstaterar
                    att syftet med den aktuella regleringen är att vården ska kunna påbörjas innan
                    beslutet om vård har fått laga kraft men att regionens hantering omintetgör detta.
                    ChefsJO uttalar vidare att sjukvårdshuvudmän måste agera aktivt för att vården ska
                    kunna påbörjas med den skyndsamhet som har föreskrivits och att platsbrist inte är
                    ett godtagbart skäl för dröjsmål med beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning.
                    Regionen kritiseras för att det i detta fall dröjde nio dagar från Kriminalvårdens
                    underrättelse om medgivande av vård till dess att den dömde togs emot av
                    vårdinrättningen.
                    Kriminalvården kritiseras för att myndigheten dröjde med att underrätta sjukvårds-
                    inrättningen om medgivandena. Västra Götalandsregionen och Kriminalvården
                    kritiseras också för bristande dokumentation.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade advokaten AA på Kriminalvården, häktet Göteborg
                   och häktet Borås, samt på rättspsykiatriska anläggningen Brinkåsen, NU-
                   sjukvården, inom Västra Götalandsregionen. Han anförde i huvudsak följande.
                   Han var offentlig försvarare för en person (BB) som dömdes till rättspsykiatrisk
                   vård med särskild utskrivningsprövning. Klienten begärde omgående att få
                   påbörja vården enligt 7 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV.
                   Klienten fick dock besked från en tjänsteman vid häktet Borås om att
                   rättspsykiatrin inte tar emot patienter förrän domen vinner laga kraft. Den 8 maj


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 4389-2024        Sid 2 (7)




2024 tog AA emot en handling med medgivande från såväl klienten som
åklagaren om att vården skulle påbörjas. Vid tidpunkten för anmälan till JO, den
14 maj, befann sig klienten fortfarande i häkte, då i häktet Göteborg.

Utredning
Av utredningen framkom inledningsvis följande. BB delgavs domen den 2 maj
2024. Den 7 maj förflyttades hon från häktet Borås till häktet Göteborg. Den 15
maj undertecknade hon en blankett om medgivande enligt 7 § LRV och den 16
maj undertecknade åklagaren blanketten. Den 20 maj kontaktade häktet
vårdinrättningen som meddelade att de inte kunde ta emot BB förrän domen fått
laga kraft. Den 23 maj fick domen laga kraft. Den 29 maj flyttades BB till
vårdinrättningen.

JO begärde att Västra Götalandsregionen och Kriminalvården skulle yttra sig
över anmälan och det som framkommit i utredningen. Myndigheterna yttrade
sig och anförde bl.a. följande.

      Västra Götalandsregionen

## Myndighetens bedömning

Brinkåsens placeringsansvariga meddelades genom ett telefonsamtal från häktet i
      maj att patienten ville påbörja vården innan laga kraft. Till följd av den svåra
      platsbristsituationen blev svaret att det inte var möjligt att ta emot patienten just
      då. NU-sjukvården har inte kunnat bekräfta vilket datum detta telefonsamtal
      ägde rum.
      Vid tidpunkten var det inte helt tydligt i samverkan med övriga förvaltningar i
      Västra Götalandsregionen (VGR) hur hanteringen av intagningar innan laga kraft
      enligt 7 § andra stycket LRV skulle ske. Det är numera helt klarlagt att samtliga
      förvaltningar i VGR ska bereda plats för patienten att påbörja rättspsykiatrisk
      vård efter meddelad dom utan att invänta laga kraft och utan dröjsmål när
      patienten och åklagare har medgivit att så ska ske enligt 7 § LRV. NU-
      sjukvårdens ambition är att alltid följa lagen.
      Beläggningsgraden i NU-sjukvårdens rättspsykiatriska slutenvård var vid den
      aktuella tidpunkten cirka 130 procent inklusive patienter på permissioner. De
      olika förvaltningarna inom VGR har god insyn i beläggningen vid alla ingående
      rättspsykiatriska sjukhus. Varje månad hålls en gemensam avstämning om bland
      annat den aktuella vårdplatssituationen och prognosen för kommande intag. Med
      anledning härav visste NU-sjukvårdens placeringsansvariga att det inte heller
      fanns någon ledig vårdplats på något annat sjukhus i VGR. Situationen var till
      och med så bekymmersam att det på verksamhetschefsnivå innan sommaren
      2024 utarbetades en överenskommelse om att rättspsykiatriska patienter i
      riskklass 3 skulle kunna vårdas i allmänpsykiatrin, vilket också skett både i
      Vänersborg och Borås.
      Någon skriftlig undertecknad överenskommelse mellan patienten och åklagaren
      har inte inkommit till NU-sjukvården. I beslutsöversikten är 24 maj 2024
      registrerat som datum då domen vinner laga kraft. Patienten intogs den 29 maj
      2024.
      Arbetsgången är att efter datum för laga kraft väntar tingsrätterna ett par dagar
      med att meddela att laga kraft har inträtt. Detta i syfte att vänta in postgången för
      att inte missa om patienten överklagat till högre instans i sista stund. Rutinen är
      därefter att häktet meddelar detta genom personlig kontakt med
      placeringsansvarig på Brinkåsen, och om det inte finns någon ledig plats så
                                                                        Dnr 4389-2024     Sid 3 (7)




      behöver det ske ett samråd mellan avdelningarna om hur överbeläggningen
      praktiskt kan lösas innan patienten kan tas emot.
      Kriminalvården

## Utredning

[…]
      Häktet Borås delgav BB den aktuella domen samma dag som den meddelades,
      dvs. den 2 maj 2024. BB flyttades därefter till häktet Göteborg den 7 maj 2024.
      Dagen efter meddelade ombudet AA häktet Borås att han mottagit ett
      medgivande enligt 7 § andra stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
      LRV, undertecknat av både BB och åklagaren. Av handlingen, som är stämplad
      av klienthandläggare vid häktet Borås, framgår dock inte när den undertecknades
      och det är inte heller något som går att utläsa av kriminalvårdsregistret.
      Den 13 maj 2024 har en medgivandeblankett även lämnats från häktet Göteborg
      till BB. Blanketten mottogs av häktet, underskriven av BB, den 15 maj 2024 och
      skickades vidare till åklagaren, som återsände handlingen med sin underskrift
      den 16 maj 2024. Vakthavande befäl kontaktade därefter sjukvårdsinrättningen
      Brinkåsen den 20 maj 2024, som meddelade att de inte hade möjlighet att ta
      emot BB före det att domen vunnit laga kraft. Domen vann laga kraft den 28 maj
      2024 och samma dag kontaktade vakthavande befäl åter sjukvårdsinrättningen
      Brinkåsen som meddelade att de hade plats för BB dagen efter. Den 29 maj 2024
      anlände BB till sjukvårdsinrättningen Brinkåsen.
      Klienthandläggaren vid häktet Borås har arbetat under många år med ärenden
      som det nu aktuella och har aldrig varit med om att rättspsykiatrin tagit emot
      häktade personer innan domen vunnit laga kraft, trots signerad
      medgivandeblankett. Redan 2019 uppmärksammade häktet Göteborg
      svårigheterna med att få sjukvårdsinrättningarna att ta emot häktade personer för
      påbörjande av rättspsykiatrisk vård.
      –––

## Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården kan inledningsvis konstatera att BB har skrivit på en
      medgivandeblankett om påbörjande av rättspsykiatrisk vård vid två olika
      tillfällen. Orsaken till detta är oklar och kan ha inneburit att Kriminalvårdens
      kontakt med den aktuella sjukvårdsinrättningen dragit ut på tiden.
      Kriminalvården konstaterar dessutom att häktet Göteborg med fördel kunde ha
      kontaktat sjukvårdsinrättningen Brinkåsen vid en tidigare tidpunkt än den 20 maj
      2024. Kriminalvården beklagar detta, men konstaterar samtidigt att
      sjukvårdsinrättningen har villkorat mottagandet av BB med att domen först ska
      vinna laga kraft. Den huvudsakligen fördröjningen kan därmed i och för sig inte
      anses ha berott på handläggningsbrister orsakade av personal på Kriminalvården.
      Det är myndighetens uppfattning att vården i enlighet med 7 § andra stycket
      LRV ska påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under förutsättning
      att den dömde och åklagaren medger att så sker (jfr även JK:s beslut den 29 juni
      i ärende nr 20242022/5603 [rätteligen den 29 juni 2023 i ärende 2022/5603;
      JO:s anmärkning]). Det har dock under lång tid saknats en samsyn mellan
      Kriminalvården och sjukvårdsinrättningar tillhörande bl.a. Västra
      Götalandsregionen kring hur bestämmelsen ska tillämpas. Kriminalvården
      välkomnar därför att JO ser över hanteringen av dessa frågor.

Rättslig reglering
I 1 § andra stycket 1 LRV föreskrivs att lagen gäller den som efter beslut av
domstol ska ges rättspsykiatrisk vård.
                                                                   Dnr 4389-2024     Sid 4 (7)




Enligt 7 § första stycket LRV ska rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra stycket 1
påbörjas utan dröjsmål när domstolens beslut om sådan vård har vunnit laga
kraft. Av bestämmelsens andra stycke framgår bl.a. att om den dömde är
häktad, ska vården påbörjas även om beslutet inte har vunnit laga kraft, under
förutsättning att den dömde och åklagaren medger att så sker.

Av 5 § förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och
rättspsykiatrisk vård, FRV, framgår att vid rättspsykiatrisk vård enligt 1 § andra
stycket 1 LRV ska sjukvårdshuvudmannen se till att beslut fattas om intagning
av den dömde på en sjukvårdsinrättning, om den dömde inte redan är intagen på
en sådan inrättning, så att vården kan påbörjas utan dröjsmål. Om den dömde är
häktad ska vården kunna påbörjas genast när domstolens beslut om vård har
vunnit laga kraft eller när vården dessförinnan ska ges med stöd av 7 § andra
stycket nämnda lag.

I 3 kap. 6 § patientdatalagen (2008:355) anges vad en patientjournal ska
innehålla. Enligt andra stycket fjärde punkten ska en patientjournal alltid
innehålla väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, om sådana
uppgifter finns tillgängliga.

I 5 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och
behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40)
anges bl.a. att vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande
fall, innehåller uppgifter om patientens önskemål om vård och behandling (p.
10) samt intyg, remisser och annan för vården relevant inkommande och
utgående information (p. 12).

I 5 § häktesförordningen (2010:2011) anges att det för varje intagen ska föras en
journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det
framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes. I 7 kap.
1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte
följer bl.a. att dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt.

Bedömning
Kriminalvårdens hantering
Av utredningen framgår att BB och åklagaren skrev under en
medgivandeblankett om påbörjande av rättspsykiatrisk vård vid två olika
tillfällen. Utifrån de uppgifter som AA angett i anmälan och det som
Kriminalvården anfört i sitt remissyttrande om att handlingen stämplats av
häktet Borås, är det utrett att den första blanketten undertecknades den 8 maj
eller kort tid dessförinnan. Den andra medgivandeblanketten undertecknades av
BB den 15 maj och av åklagaren dagen därpå. Häktet Göteborg kontaktade
sjukvårdsinrättningen den 20 maj.

Kriminalvården har inte kunnat redogöra för när den första blanketten
undertecknades eller lämnades in till häktet Borås eftersom det inte har
antecknats i kriminalvårdregistret. Det är enligt min mening en brist att så inte
                                                                   Dnr 4389-2024      Sid 5 (7)




skedde, eftersom det är en uppgift som haft betydelse för BB:s verkställighet av
utdömd påföljd. Kriminalvården kan inte undgå kritik för den underlåtna
dokumentationen.

Som framgått av den rättsliga regleringen ovan ska vården, i de fall den dömde
är häktad, kunna påbörjas genast efter att åklagaren och den dömde medgett att
så kan ske. För att kunna säkerställa det bör Kriminalvårdens kontakt med
sjukvårdsinrättningen enligt min mening tas så snart som möjligt efter att
medgivandeblanketten undertecknats av båda parterna. I detta fall innebär det
att Kriminalvården borde ha underrättat sjukvårdsinrättningen redan den 8 maj
eller kort tid därefter, när den första medgivandeblanketten skrevs under.
Kriminalvården kritiseras för sitt dröjsmål i detta avseende.

Västra Götalandsregionens hantering
Brinkåsens placeringsansvariga har tagit emot ett telefonsamtal från
Kriminalvården om att BB ville påbörja vården innan beslutet fick laga kraft.
Det har dock inte antecknats när samtalet ägde rum. Informationen var relevant
för vården av BB och den borde därför ha antecknats i patientjournalen.

Västra Götalandsregionen har redogjort för den rutin som finns när en dom fått
laga kraft. I detta fall hade dock åklagaren och BB, som var häktad, medgett att
vården skulle påbörjas även om beslutet att BB skulle ges rättspsykiatrisk vård
ännu inte hade fått laga kraft. Västra Götalandsregionen hade därför en
skyldighet att besluta om intagning av BB på en sjukvårdsinrättning utan att
invänta laga kraft. Såväl Västra Götalandsregionens som Kriminalvårdens
remissyttranden tyder på att regionen i princip aldrig tar emot patienter förrän
beslutet om vård har fått laga kraft, även i de fall den dömde och åklagaren har
medgett att vården ska påbörjas innan dess. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
Syftet med regleringen i 7 § andra stycket LRV är just att vården ska kunna
påbörjas innan beslutet om överlämnande till rättspsykiatrisk vård får laga kraft.
En sådan hantering som regionen tillämpar omintetgör detta. Jag ser därför
mycket allvarligt på det som kommit fram om regionens förfarande.

Regionen hade i detta fall enligt 5 § FRV ett ansvar att se till att BB:s vård
kunde påbörjas genast efter att medgivandet enligt 7 § andra stycket LRV
lämnats. Det anges inte närmare i regleringen vad som avses med uttrycket
genast. Justitiekanslern har i ett beslut den 29 juni 2023 (dnr 2022/5603) angett
att det inte bör dröja längre tid än en vecka från det att medgivanden finns enligt
7 § andra stycket LRV till dess att vården påbörjas. Jag instämmer i allt
väsentligt i den bedömning som Justitiekanslern gjort och vill framhålla
följande.

En förutsättning för att en domstol ska överlämna en person till rättspsykiatrisk
vård i stället för att t.ex. döma ut ett fängelsestraff är att personen har bedömts
lida av en allvarlig psykisk störning och att det med hänsyn till personens
psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt har bedömts att det är
påkallat att han eller hon är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk
                                                                     Dnr 4389-2024      Sid 6 (7)




vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (se 31 kap. 3 §
brottsbalken). Det är alltså fråga om personer som lider av en allvarlig psykisk
störning och som har bedömts vara i behov av vård. Det är mycket angeläget att
de får lämna häktet och tas om hand för rättspsykiatrisk vård.

I sammanhanget kan en jämförelse göras med vad som gäller för personer som
dömts till fängelse. JO har i olika beslut uttalat sig kring Kriminalvårdens
dröjsmål med att överföra häktade personer till anstalt för verkställighet. För
sådana fall gäller att den tid som en person som är dömd till fängelse och
intagen i häkte i avvaktan på anstaltsplacering inte får vara längre än
nödvändigt och inte längre än sju dagar om det inte finns särskilda skäl för en
längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än trettio
dagar. (Se 9 och 10 §§ strafftidslagen [2018:1251]). JO har konstaterat att
platsbrist på en anstalt inte är ett godtagbart skäl för att överskrida dessa frister
(se bl.a. JO:s beslut den 17 juni 2024, dnr 2834-2023, och JO 2022/23 s. 158,
dnr 7654-2020).

Västra Götalandsregionen har angett att BB inledningsvis inte kunde tas emot
på grund av platsbrist. Jag har förståelse för att beläggningssituationen inom
den aktuella rättspsykiatriska slutenvården var svår. Som angetts ovan ska dock
sjukvårdshuvudmannen tillse att vården, i ett fall som detta, kan påbörjas genast
efter medgivandena. I det ligger enligt min mening att sjukvårdshuvudmän
måste agera aktivt för att vården ska kunna påbörjas med den skyndsamhet som
har föreskrivits. Platsbrist är därför inte heller beträffande rättspsykiatrisk vård
ett godtagbart skäl för dröjsmål med beslut om intagning på en
sjukvårdsinrättning.

I detta fall dröjde det nio dagar från det att häktet Göteborg underrättade den
rättspsykiatriska anläggningen om medgivandena till dess att BB togs emot av
vårdinrättningen. Det framgår inte av remissyttrandet att Västra
Götalandsregionen vidtog några aktiva åtgärder för att bereda BB en plats under
den tiden. Dröjsmålet är inte acceptabelt och Västra Götalandsregionen förtjänar
kritik för det inträffade.

Jag noterar att regionen anfört att det vid den aktuella tidpunkten inte var helt
tydligt i samverkan med övriga förvaltningar inom regionen hur hanteringen av
intagningar innan laga kraft enligt 7 § andra stycket LRV skulle ske. Det är
anmärkningsvärt, och särskilt sett till att Justitiekanslerns beslut från juni 2023
avsåg just Västra Götalandsregionens hantering av ett liknande fall. Regionen
har anfört att det numera är klarlagt inom samtliga förvaltningar i regionen hur
den aktuella bestämmelsen ska tillämpas. Jag förutsätter därför att något
liknande inte inträffar igen.

Ärendet avslutas.
                                                               Dnr 4389-2024   Sid 7 (7)




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Ellinor Gustavsson har föredragit ärendet och byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
