# Allvarlig kritik mot Riksarkivet för att inte ha följt en kammarrätts avgöranden i återförvisade ärenden om handlingsutlämnande

JO 2022-04-20 dnr 4391-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                           2022-04-20             4391-2021          Sid 1 (4)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Allvarlig kritik mot Riksarkivet för att inte ha följt en kammarrätts
                        avgöranden i återförvisade ärenden om handlingsutlämnande


                          Beslutet i korthet: Ett bolag begärde att få ta del av vissa handlingar hos Riksarkivet.
                          Myndigheten avslog begäran med hänvisning till att handlingarna omfattades av
                          sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Efter att bolaget
                          överklagat beslutet återförvisade kammarrätten ärendet till Riksarkivet och anförde i
                          sina domskäl att myndigheten inte haft skäl att avslå begäran med hänvisning till den
                          angivna sekretessbestämmelsen.
                          Riksarkivet fattade sedan ett beslut där begäran på nytt avslogs med hänvisning till
                          sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL. Kammarrätten återförvisade återigen ärendet till
                          Riksarkivet för ny handläggning. Därefter vidtogs inga diarieförda åtgärder under sju
                          månader.
                          JO konstaterar att det av instansordningen följer att en underinstans ska följa
                          överinstansens avgörande och lojalt tillämpa det som sägs där och att det endast vid
                          särskilda skäl finns utrymme för underinstansen att göra något annat. Vidare
                          konstaterar JO att det är allvarligt att en myndighet inte respekterar ett avgörande av
                          en överinstans och att det strider mot grundläggande krav på hur företrädare för det
                          allmänna ska uppträda.
                          JO anser att Riksarkivets handläggning efter kammarrättens första avgörande
                          närmast får betecknas som domstolstrots och att Riksarkivet förtjänar allvarlig kritik
                          för detta.

## Bakgrund

I juni 2020 begärde Arkiv Digital AD AB (Arkiv Digital) hos Riksarkivet att
                        få ta del av vissa handlingar. Myndigheten avslog begäran med hänvisning till,
                        i nu aktuell del, att handlingarna omfattades av sekretess enligt 21 kap. 7 §
                        offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Efter att bolaget överklagat beslutet
                        återförvisade kammarrätten i september 2020 ärendet till Riksarkivet och
                        anförde i sina domskäl att Riksarkivet inte haft skäl att avslå begäran med
                        hänvisning till den angivna sekretessbestämmelsen. De begärda handlingarna
                        skulle därför enligt kammarrätten lämnas ut till bolaget under förutsättning att
                        det inte fanns någon annan sekretessbestämmelse som hindrade det.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                             Dnr 4391-2021        Sid 2 (4)




Riksarkivet fattade i december 2020 ett beslut där begäran på nytt avslogs med
hänvisning till sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL. Kammarrätten återförvisade i
en dom den 12 februari 2021 ärendet till Riksarkivet för ny handläggning.

Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 27 maj 2021 förde Arkiv Digital fram
klagomål mot Riksarkivet och tjänstemän där och gjorde gällande att
myndigheten bl.a. skulle ha obstruerat mot kammarrättens dom vid
handläggningen av bolagets begäran.

Utredning
JO inledde en utredning om Riksarkivets handläggning i tiden efter
kammarrättens första dom och uppmanade Riksarkivet att yttra sig. Yttrandet
skulle också innehålla en generell beskrivning av hur ett ärende som
återförvisats av domstol normalt hanteras av myndigheten och hur sådana
ärenden prioriteras i förhållande till andra ärenden.

Riksarkivet (juristen och chefen för Riksarkivets förvaltningsenhet AA) yttrade
sig den 17 november 2021 efter att ha gett berörda befattningshavare tillfälle att
lämna synpunkter. Efter att ha redogjort för gången i ärendet anförde
Riksarkivet följande.

      Vilka åtgärder vidtogs efter att Riksarkivet fick ärendet åter från domstolen efter domen
      den 25 september 2020
      […]
      [Riksarkivet avslog] i beslut den 8 december 2020 bolagets begäran på samma
      skäl som i det tidigare beslutet.
      –––

      Vilka kontakter förekom med anmälaren därefter
      Det framgår inte av diariet att några kontakter förekom med anmälaren under
      denna period.

      Bolagets påstående om att Riksarkivet genom beslutet den 8 december 2020 avslog
      bolagets begäran på samma grunder som redan prövats av kammarrätten efter
      överklagande av Riksarkivets beslut den 2 juli 2020
      Den handläggare som handlade detta ärende och föredrog beslutet som fattades
      den 8 december 2020 har slutat hos Riksarkivet.
      Den bedömning som Riksarkivets nuvarande jurister gör är att Riksarkivet,
      genom beslutet den 8 december 2020, avslog bolagets begäran på samma
      grunder som redan prövats av kammarrätten.

      Vilka åtgärder som vidtagits efter att Riksarkivet fick ärendet åter från domstolen efter
      domen den 12 februari 2021 och när
      Domen från den 12 februari 2021 är den sista diarieförda åtgärden hos
      Riksarkivet. Som framgår av bolagets anmälan har Riksarkivet därefter den
      18 maj 2021 fattat ett beslut om att inte lämna ut handlingarna till bolaget med
      samma motivering. Detta beslut diariefördes dock inte.
                                                                         Dnr 4391-2021      Sid 3 (4)




      När ärendet visades åter från kammarrätten i februari 2021 skulle det hanteras
      av den föredragande, tillika Riksarkivets dåvarande dataskyddsombud, som
      föredragit det överklagade beslutet samt av Riksarkivets chefsjurist.
      Dataskyddsombudet avslutade under denna period sin anställning hos
      Riksarkivet och dataskyddsfrågorna lades då över på Riksarkivets chefsjurist.
      Inga ytterligare åtgärder har vidtagits i ärendet sedan domen i februari 2021,
      vilket är beklagligt och klandervärt. Inte heller har ärendet och vad som förevarit
      kring detta kommunicerats internt inom Riksarkivet. Riksarkivets handläggare
      har därför varit ovetande om domstolens ställningstagande och om hur bolagets
      begäran om utlämnanden ska hanteras, vilket troligen orsakat beslutet den
      18 maj 2021.

      Vilka kontakter som förekommit med anmälaren därefter
      Efter att dessa felaktigheter uppdagats, genom bolagets JO-anmälan, har
      Riksarkivet i september 2021 kontaktat Arkiv Digital, genom bolagets ombud,
      och informerat denne om att Riksarkivet nu handlägger ärendet i enlighet med
      kammarrättens domskäl.
      De tidigare handläggarna är också bortkopplade från ärendet.

Riksarkivet redovisade därefter följande om hur ett ärende som återförvisats
från domstol normalt hanteras.

      Ärenden som återförvisas från domstol hanteras inom Riksarkivet i den löpande
      verksamheten på så vis att den/de handläggare som är knutna till ärendet i
      diariesystemet får en notis om att domen kommit och sedan handlägger ärendet
      i enlighet med domslutet.
      Oftast rör det sig om beslut om avslag på grund av sekretess enligt OSL där
      kammarrätten inte funnit att sekretess föreligger. Efter återförvisningen lämnar
      handläggaren ut handlingarna. Det finns ingen särskild rutin att dessa ärenden
      ska prioriteras framför andra ärenden men brukligt är att de tas direkt. Att låta
      ett ärende ligga i flera månader efter en återförvisning är inte förenligt med
      Riksarkivets rutiner för ärendehandläggning.
      Enligt Riksarkivets delegationsordning ska i komplicerade fall, inför ett beslut
      om att inte lämna ut allmänna handlingar som omfattas av sekretess, samråd
      ske med förvaltningsenheten (juridikfunktionen). I särskilt komplicerade eller
      kontroversiella ärenden ska samråd ske med chefsjuristen.
      Dessa ärenden är inte vanligt förekommande inom myndigheten. Det saknas
      därför rutiner för hur sådana ärenden hanteras efter en återförvisning från
      domstol.
      Det har under 2020 pågått en omorganisation inom Riksarkivet.
      Omorganisationen har bland annat inneburit att myndighetens jurister nu,
      sedan den 1 juni 2021, är samlade på en enhet och att chefsjuristen tillhör
      myndighetens stab. Centreringen av juristfunktionen har bland annat syftat
      till att hanteringen av juridiska ärenden ska förbättras och att tydliga rutiner
      för ärendehantering och arbetssätt ska utarbetas.
      Riksarkivet avser även att, i anledning av detta ärende, se över myndighetens
      rutiner kring just handläggningen av ärenden som återförvisas från domstol.
      Bland annat på så sätt att ett återförvisat ärende alltid handläggas av en ny
      handläggare/beslutsfattare. Rutiner ska också tas fram som gör att ärenden inte
      hamnar mellan stolarna när en person slutar sin anställning eller att ett ärende
      kan blir liggande hos en enskild handläggare under oacceptabelt lång tid.
      Riksarkivet ser allvarligt på hur detta ärende har hanterats.

Arkiv Digital kommenterade Riksarkivets yttrande.
                                                                  Dnr 4391-2021      Sid 4 (4)




Bedömning
Jag har valt att begränsa min granskning till den del av anmälan som rör
Riksarkivets hantering av begäran om handlingsutlämnande efter att
kammarrätten första gången visade ärendet åter till Riksarkivet för ny
handläggning. Jag går därför inte in på några andra frågor.

Av utredningen framgår att Riksarkivet i december 2020 avslog Arkiv Digitals
begäran och angav i sak samma sekretesskäl som redan prövats och underkänts
i kammarrättens dom från september samma år. Det framgår vidare att
Riksarkivet först i september 2021 vidtog korrekta åtgärder med anledning av
bolagets begäran. I ärendet finns också ett mejl daterat den 18 maj 2021 från en
befattningshavare vid Riksarkivet till Arkiv Digital om att myndigheten enligt
tidigare beslut inte lämnar ut begärda handlingar. Mejlet är dock inte diariefört,
och det är inte klarlagt att det avser den i ärendet aktuella begäran från Arkiv
Digital.

När Riksarkivet återupptog handläggningen hade det gått 15 månader sedan
Arkiv Digitals ursprungliga begäran gjordes och ett år sedan kammarrätten
återförvisade ärendet första gången. Efter kammarrättens andra avgörande
vidtogs inga diarieförda åtgärder under sju månader. Utredningen ger inget
tydligt svar på i vilken mån den periodens passivitet berodde på bristande
interna rutiner eller att myndigheten fortfarande ansåg att sekretess enligt
21 kap. 7 § OSL hindrade att de begärda handlingarna lämnades ut.

Av instansordningen följer att en underinstans självfallet ska följa
överinstansens avgörande och lojalt tillämpa det som sägs där. Endast vid
särskilda skäl finns det utrymme för underinstansen att göra något annat
(se bl.a. RÅ 1979 1:95 och JO 1992/93 s. 238). Det har inte gjorts gällande
att det funnits några sådana särskilda skäl i det här ärendet.

Det är allvarligt att en myndighet inte respekterar ett avgörande av en
överinstans och det strider mot grundläggande krav på hur företrädare för det
allmänna ska uppträda (se t.ex. JO 2010/11 s. 547). Riksarkivets handläggning
efter kammarrättens första avgörande har varit allt annat än acceptabel och får
närmast betecknas som domstolstrots. Riksarkivet förtjänar allvarlig kritik för
detta.

Jag ser positivt på att Riksarkivet har vidtagit åtgärder för att förbättra
hanteringen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar och
för att undvika att liknande situationer uppstår igen.

Ärendet avslutas.
