# Socialnämnden i Motala kommun får allvarlig kritik för att ha dröjt med att inleda en faderskapsutredning

JO 2023-09-26 dnr 4393-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2023-09-26              4393-2022             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Socialnämnden i Motala kommun får allvarlig kritik för att ha dröjt
                        med att inleda en faderskapsutredning


                          Beslutet i korthet: I mars 2020 informerade en person en socialnämnd bl.a. om att
                          han var far till två barn i kommunen och att de i folkbokföringen saknade en
                          registrerad far. Han önskade att kommunen skulle inleda en faderskapsutredning.
                          Nämnden inledde en sådan utredning först i september 2021 efter det att en god man
                          hade utsetts för barnen.
                          I beslutet uttalar JO att en nämnd inte kan avstå från att inleda en
                          faderskapsutredning endast av det skälet att uppgiften om att barnet saknar en
                          registrerad far kommer från den person som påstår sig vara far till barnet. JO uttalar
                          sig också om en nämnds skyldighet att fullfölja sin utredning om barnet i fråga flyttar
                          till en annan kommun.
                          JO konstaterar i beslutet att nämnden inte hade något skäl att dröja med att inleda en
                          faderskapsutredning, och för det förtjänar nämnden allvarlig kritik.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Socialförvaltningen i Motala kommun
                        (familjerätten) och förde fram bl.a. följande:

                        Den 27 mars 2020 informerade BB, genom sitt ombud, familjerätten om att han
                        är far till barnen CC och DD, som lever i Motala kommun och som saknar
                        registrerad far i folkbokföringen. BB ville att familjerätten skulle föra talan om
                        att han skulle fastställas som far till barnen. Vid upprepade tillfällen har
                        familjerätten vägrat att starta en faderskapsutredning, trots att den fått uppgift
                        om att den första folkbokföringskommunen, Ödeshögs kommun, inte ansett sig
                        behörig att inleda en sådan. Socialnämnden har ett särskilt ansvar att se till att
                        rätt far är registrerad till de barn som bor i kommunen. Detta har inte följts i det
                        här fallet.

                        AA lämnade in flera handlingar tillsammans med sin anmälan, däribland e-post
                        mellan henne och socialförvaltningen.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 4393-2022        Sid 2 (5)




Utredning
JO tog inledningsvis del av vissa handlingar från Socialförvaltningen i Motala
kommun. Därefter begärde JO att Socialnämnden i Motala kommun skulle yttra
sig över anmälan.

Av nämndens remissvar framgår bl.a. följande:

      Socialnämnden har enligt 2 kap. 1 § föräldrabalken ett ansvar att utreda och
      fastställa faderskap för barn som föds där faderskap/föräldraskap inte bekräftas
      genom föräldrarnas äktenskap enligt 1 kap. 1 § föräldrabalken. Detta gäller även
      i de fall då ett barn inflyttar till Sverige och Skatteverket enligt 7 kap. 1 p.
      Förordningen 2001:589 ska anmäla till socialnämnden att barnet folkbokförts
      och att förälder/föräldrar inte kan registreras enligt föräldrabalken. Det är den
      kommun där barnet är folkbokfört som ansvarar för att frågan om faderskap
      utreds, 2 kap. 2 § föräldrabalken, detta ansvar åligger socialnämnden även om
      barnet skulle komma att ändra sin folkbokföringsadress innan faderskapet har
      fastställts. En socialnämnd kan enligt ovanstående lagstiftning inte inleda en
      faderskapsutredning endast på begäran av en person som utger sig vara förälder
      och utan att det finns anknytning till kommunen.
      Enligt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är socialnämnden
      skyldig att inleda faderskapsutredning för barn när information inkommer på ett
      av följande sätt:
      • genom information från Skatteverket att ett barn har fötts eller inflyttat till
        kommun och saknar registrerad förälder,
      • genom beslut från domstol att tidigare faderskap har hävts eller
      • efter genomförd förhandsprövning där socialnämnden bedömer att det är
        lämpligt att utreda om någon annan än mannen i äktenskapet kan vara far till
        ett barn
      Socialnämnden i Motala kommun har inte mottagit information om att en
      faderskapsutredning ska inledas enligt någon av de situationer som Myndigheten
      för familjerätt och föräldraskapsstöd listar. Socialnämnden i Motala tar emot
      flera underrättelser per månad om inflyttade barn där det framgår att ett barn
      saknar registrerad fader. I dessa fall inleder socialnämnden alltid en
      faderskapsutredning. I detta ärende har det inte funnits något utredningsansvar
      från socialnämnden i Motala kommun. Om lagstiftningen gällande
      utredningsansvar inte efterföljs finns risk att faderskapet utreds i flera kommuner
      och att processer pågår parallellt.
      Socialnämnden i Motala kommun inledde faderskapsutredning för aktuella barn
      den 21 september 2021, samma dag som utsedd god man etablerade kontakt och
      förmedlade att han var utsedd att bevaka att faderskapsutredning genomförs.
      Socialnämnden i Motala kommun bedömde att utredning skulle inledas då god
      man, som företrädde aktuella barn, förmedlade att faderskap inte tidigare blivit
      utrett. I utredningen har, enligt 2 kap. 4 § föräldrabalken, uppgifter i första hand
      inhämtats från modern. Uppgifter har även inhämtats från Motala kommuns
      socialnämnd där samtal skett med barnen om deras pappa, dock saknas uppgift
      om pappas identitet. Utredningen avslutades av socialnämnden i maj 2022 med
      bedömning att utredning inte kunde bedrivas utan risk att utsätta både barn och
      modern för psykisk påfrestning. Modern har medverkat i utredningen och
      ansvaret för nedläggningen åligger socialnämnden.
AA kommenterade remissvaret.
                                                                   Dnr 4393-2022       Sid 3 (5)




Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Om inte en viss man eller kvinna på grund av äktenskap eller registrerat
partnerskap ska anses som far eller förälder enligt 1 kap. 9 § till ett barn som
står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem
som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har sin
hemvist i Sverige (2 kap. 1 § FB). Uppgifterna enligt 1 § åligger socialnämnden
i den kommun där barnet är folkbokfört (2 kap. 2 § FB).

Om förhållandet som anges i 2 § ändras, dvs. om barnet flyttar till en annan
kommun sedan socialnämnden inlett sin utredning, är nämnden ändå skyldig att
slutföra sin uppgift (2 kap. 3 § FB).

En faderskapsutredning bör bedrivas skyndsamt och ska vara slutförd inom ett
år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat (2 kap. 8 § andra
stycket FB).

Socialnämnden får lägga ner en påbörjad utredning om faderskapet under vissa
förutsättningar (2 kap. 7 § första och andra stycket FB). En sådan är om det av
särskilda skäl finns anledning att anta att en fortsatt utredning eller en rättegång
skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär
fara för hennes psykiska hälsa (första stycket 4). Ett sådant beslut får överklagas
till länsstyrelsen, och länsstyrelsens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol (2 kap. 7 § tredje stycket FB).

Bedömning i det här fallet
Jag har inte tagit del av någon dokumentation från nämnden om de kontakter
som förekom mellan denna och AA innan nämnden inledde en faderskaps-
utredning i september 2021. AA har dock redogjort för sin bild av de kontakter
hon haft med nämnden. Nämnden har i sitt remissvar inte tillbakavisat någon av
de uppgifter om händelseförloppet som lämnats av AA. Jag ser därför ingen
anledning att ifrågasätta de uppgifter AA har lämnat om händelseförloppet, utan
lägger dem till grund för min bedömning.

Genom sitt ombud AA informerade BB nämnden den 27 mars 2020 om att han
var far till barnen CC och DD, att barnen var folkbokförda i Motala kommun
och att de saknade registrerad far. Nämnden inledde ingen utredning med
anledning av dessa uppgifter utan hänvisade BB till Ödeshögs kommun
eftersom barnen tidigare varit folkbokförda i den kommunen. BB fick vid två
tillfällen information från Ödeshögs kommun om att den inte hade inlett någon
faderskapsutredning under tiden som barnen var folkbokförda där och att den
inte hade för avsikt att inleda någon sådan utredning. Den informationen
lämnade AA till nämnden, dels i juli 2020, dels i maj 2021. Nämnden inledde
emellertid inte heller med anledning av den informationen någon faderskaps-
utredning. Det gjordes först i september 2021 efter att en god man som skulle
bevaka barnens rätt hade utsetts. Utredningen avslutades i maj 2022.
                                                                        Dnr 4393-2022     Sid 4 (5)




Nämnden har i sitt remissvar angett de situationer i vilka den anser sig skyldig
att inleda en faderskapsutredning. En sådan situation är t.ex. när nämnden får
information från Skatteverket om att ett barn har fötts eller flyttat till
kommunen och saknar en registrerad förälder. Nämnden har också fört fram att
den inte inleder en faderskapsutredning om en person som påstår sig vara far till
ett barn som saknar en registrerad far begär att en sådan utredning ska inledas.
Som stöd för sin uppfattning i frågan har nämnden hänvisat till vad
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har uttalat.

Av 2 kap. 1 § FB följer att nämnden är skyldig att i vissa fall försöka utreda
vem som är far till ett barn och se till att faderskapet fastställs. I MFoF:s
handbok1 när det gäller den saken anges bl.a. följande:

       Parterna kan även själva kontakta socialtjänsten med en begäran om att
       faderskapet ska fastställas. En sådan begäran kan leda till att en utredning ska
       inledas, men behöver inte alltid göra det, eftersom socialnämnden först måste
       bedöma om barnet har hemvist i Sverige.
Enligt min uppfattning är alltså nämndens skyldighet att i vissa fall försöka
utreda vem som är far till ett barn och se till att faderskapet fastställs inte
beroende av vem som uppmärksammar nämnden på att ett barn som bor i
kommunen saknar en registrerad far. Det var mot den bakgrunden inte möjligt
för nämnden att avstå från att inleda en faderskapsutredning av den anledningen
att uppgiften om att barnen saknade en registrerad far lämnades av BB.

Nämnden har i sitt remissvar vidare fört fram att en kommuns ansvar för att
frågan om faderskap utreds kvarstår även om barnet skulle ändra sin
folkbokföringsadress innan faderskapet har fastställts. Jag vill med anledning av
detta lyfta fram följande:

Som jag har angett ovan är det socialnämnden i den kommun där barnet är
folkbokfört som är skyldig att inleda en faderskapsutredning (2 kap. 2 § FB).
Om barnet flyttar till en annan kommun, sedan socialnämnden inlett sin
utredning, är nämnden ändå skyldig att slutföra utredningen (2 kap. 3 § FB).
Skyldigheten kvarstår alltså hos en kommun efter det att ett barn har flyttat till
en annan kommun endast om den förstnämnda kommunen redan inlett en
faderskapsutredning. I det här fallet var barnen folkbokförda i Motala kommun
när BB genom sitt ombud uppmärksammade nämnden på att en
faderskapsutredning borde inledas. Eftersom barnen tidigare hade varit
folkbokförda i Ödeshögs kommun har jag förståelse för att nämnden inte direkt
när den fick informationen från BB kände ett ansvar för att inleda en




1
 MFoF:s handbok, Att utreda och fastställa faderskap eller föräldraskap, senast
uppdaterad 22 december 2022, s. 21.
                                                                 Dnr 4393-2022      Sid 5 (5)




faderskapsutredning. När BB i juli 2020 och i maj 2021 återkom till nämnden
med information om att Ödeshögs kommun varken hade en pågående eller
avslutad utredning om de aktuella barnen borde nämnden, om den ansåg att
barnen hade hemvist i Sverige, ha inlett en faderskapsutredning. Det saknades
alltså också grund för att inte inleda en faderskapsutredning endast för att
barnen tidigare hade varit folkbokförda i en annan kommun.

Eftersom det inte har kommit fram något skäl emot att inleda en
faderskapsutredning borde nämnden i nära anslutning till att den fick
information om Ödeshögs kommuns inställning i frågan i juli 2020 ha inlett en
sådan. En faderskapsutredning inleddes inte förrän i september 2021. Något
skäl för dröjsmålet har alltså inte framkommit och det inträffade är naturligtvis
helt oacceptabelt. Jag ser allvarligt på detta och vill framhålla att den
omständigheten att nämnden senare avslutade utredningen med stöd av 2 kap.
7 § 4 FB inte kan leda till att jag ser förmildrande på detta. Sammantaget
förtjänar nämnden allvarlig kritik för sin bristande handläggning.

I det här ärendet uppmärksammas frågor om hur vissa bestämmelser om
inledandet av en faderskapsutredning ska hanteras. Ärendet synliggör att
bestämmelserna kan uppfattas på olika sätt. Av den anledningen skickar jag det
här beslutet till MFoF för kännedom.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.




Thomas Norling




Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Eric Wahlberg. Byråchefen Anna
Flodin har deltagit i beredningen.
