# Kritik mot en rådman vid en länsrätt som tillåtit en part i ett mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) att biträda rätten som tolk vid muntlig förhandling

JO 2009-11-11 dnr 4409-2008

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                     Sid
                                                                       2009-11-11          4409-2008              1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en rådman vid en länsrätt som tillåtit en part i ett mål enligt
                        lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) att
                        biträda rätten som tolk vid muntlig förhandling

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde Socialnämnden i Helsingborgs kommun klagomål
                        mot Länsrätten i Skåne län rörande handläggningen av ett mål enligt LVU (mål nr
                        5127-08).

                        Nämnden anförde sammanfattningsvis följande.

                        Den 4 juni 2008 ansökte nämnden hos länsrätten om att en flicka född 1994 skulle
                        beredas vård enligt 2 och 3 §§ LVU. Muntlig förhandling i målet hölls den 12 juni
                        2008. Den tolk som hade bokats av länsrätten inställde sig inte till förhandlingen.
                        Länsrätten underrättade de offentliga biträdena om att de alternativ som fanns var
                        en s.k. telefontolk eller att flickan själv tolkade åt sin mor. Flickan uppgav för egen
                        del att hon ville att en telefontolk skulle förordnas. Hon övertalades emellertid av
                        moderns offentliga biträde att ställa upp som tolk. Nämndens företrädare motsatte
                        sig att flickan skulle tolka vid en muntlig förhandling som gällde henne själv. På
                        fråga från nämndens företrädare uppgav ordföranden att nämndens invändning
                        antecknades i protokollet. Trots nämndens inställning påbörjades förhandlingen
                        med flickan som tolk. Sedan parterna framfört sina yrkanden avbröt rättens
                        ordförande förhandlingen eftersom han inte ansåg att flickan klarade av att tolka
                        alla juridiska begrepp. Länsrätten ordnade därefter en telefontolk och
                        förhandlingen började om. Nämnden anser att länsrätten brustit i rättssäkerhet
                        genom att låta flickan tolka i målet.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades länsrättens protokoll från den aktuella förhandlingen.

                        Länsrätten anmodades därefter att inkomma med utredning och yttrande över vad
                        som framförts i nämndens anmälan till JO.

                        Lagmannen AA hänvisade till ett yttrande från rådmannen BB, som var ordförande
                        vid den aktuella förhandlingen, samt anförde följande.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                         Dnr 4409-2008      Sid 2 (3)




      Chefsrådmannen för avdelning 1 och jag har haft samtal med BB om det inträffade
      och vi har tagit del av hans förklaringar. Det har tydligt framgått att BB har insett att
      hans förfarande var felaktigt och att han därför vidtog åtgärder för att rätta till
      misstaget redan under förhandlingen. Jag har även erinrat samtliga domare i
      domstolen om vikten av att vara uppmärksam på olika jävsituationer.
BB anförde i sitt yttrande följande.

      Det aktuella målet avsåg frågan om en fjortonårig flicka skulle beredas vårdenligt 2
      och 3 §§ lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Parterna, dvs.
      socialnämnden, vårdnadshavaren och hennes dotter samt de offentliga biträdena var
      kallade till muntlig förhandling torsdagen den 12 juni 2008 kl. 09.30. Efter pårop av
      förhandlingen konstaterades att vårdnadshavarens tolk inte var närvarande. Genom
      telefonsamtal med tolkförmedlingen gavs länsrätten besked om att ett missförstånd
      hade uppstått och att tolk var boka den annan dag. Vidare upplyste förmedlingen om
      att det kanske fanns möjlighet att ordna en s.k. telefontolk. Jag vidarebefordrade
      denna information till parterna och bad dem att avge sin inställning till hur
      tolkfrågan skulle lösas. Jag har inte någon klar minnesbild av vem som angav att
      dottern kunde tolka. Efter att parterna givits rådrum återkom de till rättssalen. De
      båda offentliga biträdena förklarade då att de inte hade något att erinra mot att
      flickan tolkade åt sin mamma. Socialnämnden motsatte sig sådan tolkning.
      Förhandlingen återupptogs och dottern fick utan avläggande av tolked agera tolk åt
      sin mor. Enligt min minnesbild pågick sedan förhandlingen under högst fem minuter
      innan jag ånyo avbröt den, eftersom jag insåg att det var ett felaktigt förfarande.
      Slutligen återupptogs förhandlingen med telefontolk, varvid yrkanden m.m.
      upprepades innan förhandlingen fortskred.
      Enligt 50 § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska rätten vid behov
      anlita tolk, om part, vittne eller annan som ska höras inför rätten ej behärskar
      svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad. Rätten får även i annat fall
      vid behov anlita tolk. Av tredje stycket samma lagrum framgår att som tolk får ej
      anlitas den vars tillförlitlighet kan anses förringad på grund av hans ställning till
      någon som för talan i målet eller på grund av annan därmed jämförlig omständighet.
      I 51 § förvaltningsprocesslagen stadgas bl.a. att den som anlitas som tolk vid
      muntlig förhandling ska inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd ska
      fullgöra sitt uppdrag.
      Enligt min mening är det uppenbart att det inte har varit förenligt med 50 §
      förvaltningsprocesslagen att använda flickan som var föremål för ansökan om vård
      enligt LVU som tolk åt sin mamma i samma mål. Det framgår heller inte av
      protokollet utan endast av minnesanteckningarna att socialnämnden motsatte sig att
      flickan tolkade åt mamman. Det inträffade måste beklagas. Det bör dock framhållas
      att förhandlingen pågick endast under ca fem minuter innan jag insåg mitt misstag.
      Parternas yrkanden, inställningar m.m. upprepades vid den återupptagna
      förhandlingen med en annan tolk. Det inträffade beror enbart på förbiseende från
      min sida. Sammantaget är det min mening att ingen av parterna har lidit någon
      rättsförlust genom mitt felaktiga förfarande under förhandlingen.
Socialnämnden yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 11 november 2009 anförde JO André följande.

Bedömning
Närmare bestämmelser om tolk vid länsrätten finns i 50 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291). I denna bestämmelse anges att rätten vid behov ska anlita tolk bl.a. om
part som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket. Vidare anges att
som tolk får inte anlitas den vars tillförlitlighet kan anses förringad på grund av
                                                                    Dnr 4409-2008    Sid 3 (3)




hans ställning till någon som för talan i målet eller på grund av annan därmed
jämförlig omständighet.

Av utredningen framgår att den aktuella förhandlingen inleddes med att den flicka
som var föremål för nämndens ansökan om vård enligt LVU biträdde rätten som
tolk åt sin mor. Som BB själv har anfört är det uppenbart att ett sådant förfarande
inte är förenligt med bestämmelsen i 50 § förvaltningsprocesslagen. Med hänsyn
till att förhandlingen endast pågick en kort stund med flickan som tolk och då ingen
av parterna synes ha lidit någon rättsförlust finner jag inte skäl att gå vidare i saken.
BB kan dock givetvis inte undgå kritik för sitt agerande.

Någon anteckning om att flickan inledningsvis tilläts att tolka har inte gjorts i
protokollet från förhandlingen. Där finns följaktligen inte heller någon anteckning
om att socialnämnden hade invändningar mot att flickan tolkade. Enligt min
mening borde detta ha antecknats. Handläggningen förtjänar kritik även i detta
avseende.

Ärendet avslutas.
