# Uttalanden om handläggningstiderna hos Statens kriminaltekniska laboratorium

JO 2014-11-03 dnr 441-2014

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                       Sid
                                                                          2014-11-03              441-2014                1 (10)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Uttalanden om handläggningstiderna hos Statens kriminaltekniska
                        laboratorium

                          Beslutet i korthet: JO har utrett handläggningstiderna hos Statens kriminaltekniska
                          laboratorium (SKL).
                          Av utredningen framgår det att handläggningstiden för ett ärende påverkas av
                          tidsåtgången för själva undersökningen och svårighetsgraden av analysen. Det finns
                          dock även andra omständigheter som inverkar; volymerna av likartade ärenden är t.ex.
                          en viktig faktor. För ärenden med stora volymer, såsom narkotikaanalyser, har SKL
                          skapat snabba processer med automatiserade instrument och it-stöd. I ärenden med små
                          volymer, som handläggs endast av ett fåtal handläggare, uppstår det däremot ofta
                          liggtider när handläggarna arbetar med andra mer prioriterade ärenden.
                          Handläggningstiden för ett ärende påverkas också av SKL:s prioriteringar. I huvudsak har
                          SKL prioriterat att så snabbt som möjligt handlägga ärenden med förtur, t.ex. ärenden
                          med frihetsberövade personer och ungdomsärenden. Det finns i och för sig inte någon
                          anledning att invända mot detta, eftersom det i dessa ärenden finns särskilda
                          författningsreglerade krav på skyndsamhet. En sådan prioritering får dock inte medföra
                          att andra ärenden inte hanteras inom rimlig tid.
                          Den ärendekategori där det är störst problem med långa handläggningstider är
                          vapenundersökningar. Av SKL:s redovisning framgår det att handläggningstiderna har
                          ökat väsentligt de senaste åren. Situationen är särskilt allvarlig för förtursärendena. Det
                          kan t.ex. inte uteslutas att handläggningstiderna gör att häktningstiderna blir onödigt
                          långa. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga att personer inte ska vara häktade
                          längre än nödvändigt. Samtliga myndigheter i rättskedjan har ett ansvar för detta.
                          SKL har ett ansvar att organisera sin verksamhet och se till att få den resursfördelning
                          som krävs för att förundersökningar med särskilda skyndsamhetskrav ska kunna slutföras
                          inom rimlig tid och att frister hålls. Även när det gäller ärenden som inte är förtursärenden
                          har SKL naturligtvis en skyldighet att bidra till att förundersökningar kan bedrivas så
                          skyndsamt som möjligt.
                          SKL och Rikspolisstyrelsen har angett att ett ökat samarbete och ökad kommunikation
                          med polis och åklagare är angeläget för att förbättra handläggningstiderna. De har
                          förhoppningar om ett bättre samarbete och större samsyn när polisorganisationen blir en
                          myndighet vid årsskiftet 2014/15. JO utgår från att man inom den nya Polismyndigheten
                          kommer att ägna fortsatt uppmärksamhet åt handläggningstiderna vid SKL och arbeta
                          aktivt för att komma till rätta med dem.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                   Dnr 441-2014    Sid 2 (10)

## Anmälan och bakgrund

Bakgrund
Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) är en nationell forensisk
expertmyndighet som utvecklar och tillgodoser rättsväsendets behov av forensisk
expertis. SKL:s huvuduppgift är att som opartiskt expertorgan utföra under-
sökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Vid SKL arbetar man också
med forskning, utveckling, information, utbildning samt stöd och service inom hela
det kriminaltekniska området.

SKL är en självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. Verksamheten styrs
genom förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska
laboratorium. I denna anges bl.a. att laboratoriet leds av en chef som ansvarar för
verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de
förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Rikspolisstyrelsen är ansvarig för den interna styrningen och kontrollen av SKL
och det är laboratoriechefen som är skyldig att genomföra den. (Se 6, 6 a och
6 b §§.)

Den 1 januari 2015 blir SKL, tillsammans med polismyndigheternas forensiska
laboratorier i Stockholm, Göteborg och Malmö, en nationell avdelning inom den
nya Polismyndigheten. Namnet blir Nationellt forensiskt centrum (NFC). Den nya
avdelningen ska utföra motsvarande uppgifter som SKL, men ska dessutom få ett
utökat ansvar för den forensiska processen vid Polismyndigheten, t.ex. i fråga om
utveckling och tillämpning av vetenskapliga metoder.

Initiativet
Jag har i olika sammanhang uppmärksammat att handläggningstiderna hos SKL i
vissa fall är långa och att det leder till dröjsmål i brottsutredningar. Mot den
bakgrunden beslutade jag att utreda handläggningstiderna hos SKL inom ramen för
ett initiativärende.

## Utredning

Utredning
JO begärde att Rikspolisstyrelsen, efter att ha hämtat in upplysningar från SKL,
skulle redogöra för bl.a. handläggningstiderna för olika typer av undersökningar
och redovisa en bedömning av handläggningstiderna och hur dessa påverkar
brottsutredningarna.

Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen AA) kom in med ett yttrande och med de
upplysningar som SKL hade lämnat.

SKL:s yttrande
Handläggningstider
SKL hanterar i sin verksamhet ca 100 000 ärenden per år. I drygt 80 procent av
ärendena understiger handläggningstiden 15 dagar, och av dessa understiger
handläggningstiden 10 dagar i 70 procent av ärendena. 10 procent av ärendena har
mer än 25 dagars handläggningstid.
                                                                    Dnr 441-2014    Sid 3 (10)




Det finns möjligheter för uppdragsgivare att begära förtur för ärenden. Detta sker
enligt fyra kriterier – häktning/datum för åtal, ungdomsbrott, spaningsärenden eller
andra skäl. År 2013 hade SKL ca 7 000 förtursärenden. Ungefär hälften av
förtursärendena avser häktning/datum för åtal.

SKL är uppdelat på olika enheter som handlägger ärenden inom respektive
ämnesområde.

Vid Kemi- och teknikenheten handläggs ärenden inom ämnesområdena brand,
fingeravtryck, kemi, verktygsspår och vapen. Vid enheten utförs främst olika typer
av jämförelser, exempelvis av fingeravtryck, fibrer, skospår, däck, inbrottsverktyg,
explosivämnen, färger, glas och kulor. Enheten genomför också vapen-
undersökningar och svarar bl.a. på tekniska frågor vid undersökningar av
skjutvapen som tagits till vara i samband med misstankar om brott.

Biologienheten handlägger ärenden inom ämnesområdena dna-spår, dna-person
och morfologi. Enheten genomför dna-analyser av biologiska spår som har
anträffats på brottsplatser eller påvisats på tillvarataget bevismaterial. Dna-analyser
genomförs också på salivtopsningar från misstänkta personer.

Dokument- och informationsteknikenheten handlägger ärenden inom
ämnesområdena digitala bevis, handstil och urkund. Enheten arbetar med alla typer
av informationsbärare och gör t.ex. undersökningar av handstilar, dokument och
sedlar samt även tekniska undersökningar av data, ljud och bild.

Vid Droganalysenheten handläggs ärenden inom ämnesområdena gift, narkotika,
alkoholanalyser och utandningsalkohol. Enheten analyserar olika sorters prover för
att ta reda på om de innehåller narkotika, dopningspreparat eller läkemedel.
Analyser och jämförelser av alkohol görs också för att avgöra vilken typ av alkohol
det är och om den kommer från samma tillverkning. Enheten besvarar även olika
frågor om gifter.

I tabellerna nedan redovisas mediantiderna i dagar för handläggningen av ärenden
fördelade på ämnesområden. De angivna handläggningstiderna är uppdelade på
samtliga ärenden (sä) och förtursärenden (fä).

Kemi- och teknikenheten
 År                     2009     2010        2011        2012        2013
 Ämnesområde            sä/fä    sä/fä       sä/fä       sä/fä       sä/fä
 Brand                 119/19    70/14       44/16       71/13       27/14
 Kemi                  35/24     37/29       32/29       35/27       40/34
 Spår (verktyg m.m.)   43/28     45/32       54/35       43/35       45/34
 Fingeravtryck         50/39     49/36       48/42       49/47       46/42
 Vapen                 85/35     36/29       65/44       120/68     355/185
                                                                          Dnr 441-2014     Sid 4 (10)




Biologienheten
 År                      2009        2010          2011       2012         2013
 Ämnesområde             sä/fä       sä/fä         sä/fä      sä/fä        sä/fä
 Dna-spår                13/19       14/20         16/21      17/25        15/25
 Dna-person               2/–         1/–           2/–        2/–          1/–
 Morfologi               42/32       49/27         49/47      45/44        54/46

Dokument- och informationsteknikenheten
 År                      2009        2010          2011       2012         2013
 Ämnesområde             sä/fä       sä/fä         sä/fä      sä/fä        sä/fä
 Digitala bevis          39/30       56/39         50/33      57/35        45/38
 Handstil                 21/6       28/11         29/16      56/26        80/23
 Urkund                   10/6        7/5           19/5      14/5          8/5


Droganalysenheten
 År                      2009        2010          2011       2012         2013
 Ämnesområde             sä/fä       sä/fä         sä/fä      sä/fä        sä/fä
 Gift                    28/18       35/30         42/42      33/37        24/24
 Narkotika                7/5         9/5           8/5        8/5          7/5
 Alkoholanalys           23/11       23/13         35/13      35/28        23/15
 Utandningsalkohol         —           —               —        —          15/46


I ämnesområdena morfologi, digitala bevis, spår, fingeravtryck och vapen
handläggs hälften eller mer än hälften av ärendena med förtur. I ämnesområdena
alkoholanalys, narkotika, urkund och utandningsalkohol är endast 10 procent eller
mindre förtursärenden.

Vid mängdbrottslighet, t.ex. inbrott, skadegörelser och rattfylleribrott, är det
vanligt att det begärs dna-analyser. Det är dock sällan förtursärenden, vilket enligt
SKL är en förklaring till att det för ämnesområde dna-spår är angivet ett högre
antal dagar för förtursärenden än för samtliga ärenden.

Faktorer som påverkar handläggningstiderna
SKL angav att följande faktorer har störst påverkan på handläggningstiden för ett
ärende.

       Ämnesområden och typ av beställning
       […] inom varje ämnesområde finns ett antal specificerade beställningstyper ur vilka
       uppdragsgivaren kan välja de beställningar som uppdragsgivaren vill ha utförda i det
       aktuella ärendet och med de material som skickas in till SKL. De ämnesområden
       som SKL behärskar är i sig olika komplexa sett ur ett analysperspektiv där somliga
       kan hanteras med få analyser och enkel metodik medan andra områden kräver en
       mer omfattande hantering. Inom respektive område sker ytterligare en
       differentiering där det förekommer ärenden från enkel till komplex beskaffenhet.

       Undersökningstyper som är mycket tidskrävande
       Det finns ärendetyper där själva analysförfarandet i sig tar mycket lång tid att utföra.
       Ett sådant område är de olika specialanalyserna inom dna – till exempel LT (Low
       Template) – där man utgår från en liten mängd ursprungsmaterial. Andra exempel är
       analys av kulpennpasta och tid sedan senaste skjutning med vapen.
                                                                         Dnr 441-2014     Sid 5 (10)




      Samarbetsärenden
      De grova brotten är ofta även samarbetsärenden vid SKL, […] de ska undersökas
      beträffande flera olika ämnesområden. Ett grovt rån kan till exempel behöva
      undersökas avseende dna, fingeravtryck, vapenundersökning och fibrer. Ofta är det
      samma material som ska undersökas med flera tekniker. Detta kräver att man i
      förväg strukturerar arbetet så att de olika analysteknikerna förstör så lite som möjligt
      för varandra. Även detta medför längre handläggningstider då vi vill förvissa oss om
      att vi har fått ut den information som finns att få innan vi går vidare med nästa
      analysteknik.

      Vapen
      Sedan 2012 har vi haft problem i vår verksamhet avseende handläggning av
      vapenärenden. Situationen orsakades av en samtidig större personalavgång där cirka
      hälften av personalen inom vapenverksamheten slutade av olika skäl, vilket
      medförde stor brist på behöriga handläggare inom området. Vapen är ett relativt litet
      ämnesområde vid SKL med cirka 900 ärenden per år och således är även den
      personella resursen liten. Rekrytering påbörjades omgående men för att erhålla
      tillräcklig kompetens för att utföra de undersökningar beträffande vapen som SKL
      gör krävs intern träning och kompetensutveckling vid SKL under minst ett par år.
      Detta har medfört stora balanser och allt för långa handläggningstider.
      Utöver nyrekrytering har flera andra åtgärder gjorts. Bland annan har vi kunna köpa
      stöd i vissa undersökningar från leverantörer i England och Danmark. Dock har vi
      inte lyckats köpa undersökningar i den volym vi skulle vilja då våra nordiska
      systerlaboratorier med motsvarande kompetens och metodik inte haft utrymme för
      att hjälpa oss i någon större omfattning. Vidare har det nationella vapenregistret för
      jämförelse av spår på kulor och hylsor med vapen (IBIS), med hjälp av extra medel
      från Rikspolisstyrelsen, uppgraderats i syfte att både få en bättre teknisk prestanda
      och en mer arbetsbesparande hantering.
Ärendevolymer och brottstyper
SKL redogjorde för hur antalet ärenden av samma slag och olika brottstyper också
kan påverka handläggningstiderna.

      Stora volymer med likartade ärenden
      Inom några ämnesområden har SKL stora volymer med likartade frågeställningar
      som till exempel narkotikaanalyser, personärenden till dna-registret och mängdbrott
      dna. Detta medför att man kan skräddarsy hela processen från metodik till en väl
      fungerande stödprocess med automatiserade instrument och ett bra IT-stöd till
      handläggningen. För de här typerna av ärenden har SKL korta handläggningstider
      (några av de kortaste i Europa).

      Små volymer
      Flertalet av SKL:s olika ärendetyper ligger under eller långt under 1 000 ärenden per
      år, och hanteras av ett fåtal handläggare inom varje ärendetyp. Den effektiva
      arbetstiden i våra ärenden är för merparten av dem resurseffektiv, men det uppstår
      ofta ”liggtider” i avvaktan på att handläggaren måste utföra andra arbetsuppgifter.
      Ett sådant exempel är när ärenden med absolut förtur måste gå emellan för att få en
      tillräckligt snabb hantering.

      Mängdbrott
      Det är rimligt att ett mängdbrott inte får kräva lika mycket i resurser som ett grovt
      brott. De resurser som åtgår i mängdbrott ska dock vara av sådan art att de ger
      mycket valuta för pengarna, och resultaten ska helst peka mot en person eller en
      brottserie för att vara direkt användbara i en brottsutredning. Att på förhand besluta
      om tydliga riktlinjer i denna typ av ärenden ger även det – precis som vid de stora
      volymerna – möjlighet till en anpassad snabb process.
                                                                         Dnr 441-2014     Sid 6 (10)




      Grova brott
      De grova brotten måste nästan alltid hanteras individuellt utifrån förutsättningarna i
      just det specifika ärendet. Ofta blir utredningsprocessen mycket lång såväl inom
      polisen som vid SKL. Det normala i denna typ av ärenden är att vi inte får allt
      material till SKL med en gång, utan att material prioriteras för analyser och
      undersökningar av olika slag i omgångar via samråd mellan SKL:s handläggare,
      polis och åklagare. Utredningen är ofta inledningsvis beroende av snabba resultat för
      att man ska kunna rikta in arbetet vidare. Det är inte ovanligt att det i denna typ av
      ärenden kommer in material till SKL utspritt över en mycket lång tidsperiod.
Åtgärder som vidtagits och sammanfattande bedömning
SKL konstaterade att man under de senaste två åren hade haft problem med
handläggningstiderna, främst för ämnesområdet vapen. Det senaste året har man
dock försökt att förbättra processerna och därmed även handläggningstiderna.

Arbetet med att korta ned handläggningstiderna har främst riktats in mot att
effektivisera de stora ärendeflödena. Till exempel har det inom ämnesområdet
narkotika skapats en snabb analysgång för identifiering av pulver, växtmaterial och
tabletter. Även för ämnesområdet dna-person har handläggningstiderna förkortats
genom en lösning som innebär en helhetssyn från provtagning till redovisning.

SKL upplyste att man numera även fokuserar på de volymmässigt mindre
ämnesområdena och på samarbetsärendena. Ett förändringsarbete har påbörjats
med hjälp av processkartläggning och resursplanering.

SKL angav även att det var svårt att få till stånd en dialog och samsyn med de olika
polismyndigheterna när det gäller resursfördelning och prioritering av ärenden. En
sådan kommunikation kommer enligt SKL sannolikt att underlättas med den
kommande enade polisorganisationen.

Rikspolisstyrelsens yttrande
Rikspolisstyrelsen lämnade följande synpunkter och bedömning av handläggnings-
tiderna hos SKL.

      Det är av avgörande betydelse för polisens möjligheter att klara upp brott att spår
      som säkras under en brottsutredning kan analyseras på ett professionellt sätt och
      med hög kompetens. Det är nödvändigt att resultaten av analyserna är så säkra att de
      inte finns anledning att ifrågasätta dem. Det är självklart också viktigt att svaren på
      undersökningarna kommer så fort som möjligt för att förundersökningar inte
      onödigtvis ska försenas.
      Att tidigt kunna koppla samman spår med identifierade aktörer är en betydande
      framgångsfaktor för att kunna klara upp brott. I särskilda fall av dödligt eller grovt
      våld där det finns dna säkrat i ärenden är det av spaningsskäl önskvärt att få resultat
      inom 48 timmar. I den typen av ärenden kan SKL leverera svar på dna-
      undersökningar inom en betydligt kortare tidsrymd, cirka 5-8 timmar.
      Det är inte tillfredsställande att de generella handläggningstiderna i vissa
      ärendetyper är så långa som framgår av SKL:s yttrande. De långa handläggnings-
      tiderna som gäller för t.ex. vapen kan allvarligt försena och därmed också försvåra
      utredningar om grova brott. Det är därför viktigt att SKL:s påbörjade arbete med att
      effektivisera verksamheten fortgår så att handläggningstiderna kan förkortas.
      Ett exempel är de fall då SKL handlägger s.k. samarbetsärenden där ett antal olika
      undersökningar har begärts. Här är tidiga kontakter med beställaren viktiga. En tidig
                                                                       Dnr 441-2014    Sid 7 (10)




      kontakt kan vägleda SKL i prioriteringar, vilket i sin tur kan påverka
      handläggningstiden positivt.
      Det torde enligt Rikspolisstyrelsen generellt behövas utvidgat samarbete och större
      lyhördhet mellan polismyndigheterna och SKL. Styrelsen gör bedömningen att
      förutsättningarna för att åstadkomma ett bättre samarbete och en tydligare styrning
      av verksamheten sannolikt kommer att förbättras positivt efter den 1 januari 2015 då
      svensk polis får en sammanhållen myndighetsstruktur.

Rättslig reglering
En förundersökning ska enligt 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken (RB)
bedrivas så skyndsamt som möjligt. I vissa fall finns det dessutom särskilda krav på
skyndsamhet.

För handläggningen av ungdomsärenden finns det författningsreglerade tidsfrister.
Enligt 4 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska en
förundersökning mot någon som är under 18 år, som gäller brott för vilket fängelse
kan följa, bedrivas med särskild skyndsamhet. Åklagaren ska besluta i åtalsfrågan
så snart det kan ske och senast sex veckor efter det att den misstänkte har delgetts
misstanken. I 2 a § förundersökningskungörelsen finns en liknande bestämmelse
för ärenden där målsäganden är under 18 år och brottet gäller liv, hälsa, frihet eller
frid och kan bestraffas med fängelse i mer än sex månader. Beslut i åtalsfrågan ska
i de fallen fattas så snart det kan ske och senast tre månader efter den tidpunkt då
det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet.

Tidsfristerna får överskridas om det är motiverat med hänsyn till utredningens
beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Som exempel kan nämnas att
det är fråga om en mycket omfattade brottsutredning, att det är flera personer
inblandade som måste förhöras flera gånger eller att det är nödvändigt att
genomföra tekniska undersökningar som tar tid. Att det råder brist på
utredningspersonal eller att andra uppgifter prioriteras innebär inte att fristerna får
överskridas.

Även i ärenden där den misstänkte är häktad finns det särskilda krav på skyndsam
handläggning av förundersökningen. Enligt 24 kap. 18 § RB ska rätten i
häktningsbeslutet ange den tid då åtal senast ska vara väckt, om inte åtal redan har
väckts. Om åtal inte väcks inom två veckor ska rätten som huvudregel, så länge den
misstänkte är häktad, hålla en ny förhandling i häktningsfrågan med högst två
veckors mellanrum. Syftet med detta är bl.a. att rätten ska kunna bevaka att
utredningen bedrivs så snabbt som möjligt.

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter
SKL utför forensiska undersökningar på uppdrag av bl.a. polisen och har därmed
ofta en central roll i en förundersökning. Resultaten av tekniska undersökningar får
många gånger stor betydelse för polisens fortsatta arbete och kan även vara
avgörande bevisning i en brottmålsrättegång. Naturligtvis är det av yttersta vikt att
undersökningarna utförs på ett sådant sätt att resultaten är tillförlitliga. Det måste
                                                                 Dnr 441-2014    Sid 8 (10)




därför också accepteras att vissa undersökningar tar tid. Det är dock angeläget att
undersökningarna utförs på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt. SKL ingår i
polisorganisationen och har därmed också ett ansvar för att förundersökningar kan
bedrivas skyndsamt och att författningsreglerade skyndsamhetskrav och tidsfrister
kan upprätthållas.

Handläggningstider och prioriteringar
SKL handlägger ca 100 000 ärenden per år där olika slags undersökningar
genomförs. Handläggningstiden för ett ärende påverkas naturligtvis av
tidsåtgången för själva undersökningen och svårighetsgraden av analysen. Det
finns dock även andra omständigheter som inverkar; volymerna av likartade
ärenden är t.ex. en viktig faktor. Med större volymer kan synergier uppnås och
processen bli mer effektiv. För bl.a. narkotikaanalyser och vissa dna-analyser har
SKL skapat snabba processer med automatiserade instrument och it-stöd, vilket har
gjort att handläggningstiderna är korta. I ärenden med små volymer, som handläggs
endast av ett fåtal handläggare, uppstår det enligt SKL ofta liggtider när
handläggarna arbetar med andra mer prioriterade ärenden. Detta medför att
handläggningstiderna blir relativt långa, trots att själva undersökningen i sig går
snabbt att genomföra. SKL har dock angett att man kommer att vidta åtgärder för
att förkorta handläggningstiderna även i dessa ärenden.

Handläggningstiderna påverkas också av SKL:s prioriteringar. I huvudsak har SKL
prioriterat att så snabbt som möjligt handlägga förtursärenden. Det finns i och för
sig inte någon anledning att invända mot detta. Det rör sig ofta om ärenden med
frihetsberövade personer eller ungdomar, där det finns särskilda krav på
skyndsamhet. En sådan prioritering får dock inte medföra att andra ärenden inte
hanteras inom rimlig tid. I några ärendeslag finns det t.ex. en väsentlig skillnad
mellan mediantiden för handläggningen av förtursärenden jämfört med tiden för
samtliga ärenden. Så är fallet för bl.a. ämnesområdena vapen, brand och handstil.
Det finns därför skäl att understryka att alla förundersökningar ska genomföras så
skyndsamt som möjligt.

En särskild ärendekategori utgörs av samarbetsärendena i vilka det utförs flera
olika undersökningar. Ärenden med grova brott är enligt SKL ofta samarbets-
ärenden, som nästan alltid måste hanteras individuellt. Till skillnad från
mängdbrott och ärenden med stora volymer kan det för dessa ärenden vara svårt att
ha några enhetliga riktlinjer eller snabbspår. Den mest effektiva åtgärden för att
korta ned handläggningstiden borde då, enligt min mening, vara att minska tiden
som ett ärende ligger obearbetat. Liksom när det gäller ärenden med små volymer
har SKL angett att man nu genom bl.a. processkartläggning har påbörjat ett
förändringsarbete för att komma till rätta med handläggningstiderna.

Särskilt om vapenundersökningar och förtursärenden
Utgångspunkter
Förtursärenden hos SKL kan vara bl.a. ungdomsärenden och ärenden där den
misstänkte är häktad. Att förundersökningen i dessa ärenden ska bedrivas med
                                                                     Dnr 441-2014    Sid 9 (10)




särskild skyndsamhet är författningsreglerat. För ungdomsärenden finns det
dessutom vissa angivna frister för när beslut i åtalsfrågan senast ska fattas.

Tekniska undersökningar som tar tid har getts som exempel på när tidsfristerna i
ungdomsärenden får överskridas. Sådana undersökningar kan även vara ett skäl för
förlängd åtalstid när en misstänkt är häktad. Som framgått i avsnittet om den
rättsliga regleringen är dock varken brist på utredningspersonal eller arbete med
mer prioriterade ärenden godtagbara anledningar för att överskrida fristerna.
Naturligtvis är det då inte heller acceptabelt att brist på handläggare hos SKL gör
att en teknisk undersökning försenar en förundersökning.

Vapenundersökningar
Den ärendekategori där SKL har störst problem med långa handläggningstider är
vapenundersökningar. Av utredningen framgår det att handläggningstiderna har
ökat väsentligt de senaste åren. För förtursärenden steg mediantiden från 68 dagar
till 185 dagar mellan 2012 och 2013. Mediantiden för samtliga vapen-
undersökningar steg under samma period från 120 dagar till 355 dagar. Det är en
anmärkningsvärd ökning. Oavsett vad som har anförts om skälen, t.ex.
personalomsättning, är handläggningstiderna oacceptabelt långa.

Situationen är särskilt allvarlig för förtursärendena. Med så långa handläggnings-
tider kan det t.ex. inte uteslutas att häktningstiderna blir onödigt långa. Det är en
grundläggande rättssäkerhetsfråga att personer inte ska vara häktade längre än
nödvändigt. Samtliga myndigheter i rättskedjan har ett ansvar för detta. SKL:s
insats är i många fall betydelsefull eftersom tekniska undersökningar inte sällan är
avgörande för olika strategiska beslut i en brottsutredning. Hur snabbt
undersökningarna utförs kan därmed få en väsentlig inverkan på en
förundersöknings totala handläggningstid. Det finns också en stor risk att de långa
handläggningstiderna innebär att ungdomsärenden inte kan slutföras inom rimlig
tid.

I fråga om de vapenundersökningar som inte är förtursärenden är det i och för sig
förståeligt att SKL, i den situation som rått, har prioriterat förtursärendena. Trots
detta är det inte acceptabelt med en mediantid på runt ett år, vilket nu blivit fallet.
Som nämnts ovan finns det därför skäl att betona att samtliga förundersökningar
ska bedrivas så skyndsamt som möjligt och att även SKL har ett ansvar för detta.

SKL har medgett att handläggningstiderna för vapenundersökningar inte är
tillfredsställande. En rad åtgärder har vidtagits, såsom nyrekryteringar, hjälp från
andra laboratorier och förbättrade tekniska hjälpmedel. Med hänsyn till den
påverkan som handläggningstiderna kan ha på bl.a. häktestider är det mycket
angeläget att SKL snarast kommer till rätta med situationen.

Övriga förtursärenden
Handläggningstiderna för övriga förtursärenden har hållit sig på en relativt jämn
nivå de senaste åren. Jag har inte underlag för att uttala mig närmare om vilka
handläggningstider som är rimliga inom respektive ärendekategori. Jag vill dock
                                                                     Dnr 441-2014    Sid 10 (10)




erinra om de skyndsamhetskrav som finns för ungdomsärenden och ärenden med
häktade personer och att en teknisk undersökning ofta är en väsentlig del av en
förundersökning.

Avslutning
Det är inte möjligt för mig att uttala mig om hur lång tid olika undersökningar hos
SKL bör ta. Jag har förståelse för att vissa undersökningar kan ta tid, och som
tidigare nämnts är det angeläget att resultaten blir tillförlitliga. SKL har dock ett
ansvar att organisera sin verksamhet och se till att få den resursfördelning som
krävs för att förundersökningar med särskilda skyndsamhetskrav ska kunna
slutföras inom rimlig tid och att frister kan hållas. Även för ärenden som inte är
förtursärenden har SKL naturligtvis en skyldighet att bidra till att
förundersökningar kan bedrivas så skyndsamt som möjligt.

Eftersom det kan vara svårt att påverka hur snabbt själva undersökningarna kan
genomföras bör det organisatoriska arbetet, enligt min mening, särskilt fokuseras
på att minska den tid som ärenden ligger obearbetade. Jag kan konstatera att SKL
har påbörjat ett sådant arbete, vilket har lett till goda resultat inom vissa ärendeslag.

SKL och Rikspolisstyrelsen har även angett att ett ökat samarbete och ökad
kommunikation med polis och åklagare är angeläget för att förbättra
handläggningstiderna. Jag instämmer i detta. Att det förs en dialog om vilka
undersökningar som är prioriterade och hur de eventuellt kan begränsas borde vara
av avgörande betydelse för att effektivisera arbetet. Det kan också öka insikten om
att man har ett gemensamt ansvar med en skyldighet att verka för att
förundersökningar kan drivas framåt.

Både SKL och Rikspolisstyrelsen har förhoppningar om ett bättre samarbete och
större samsyn när polisorganisationen blir en myndighet vid årsskiftet. Jag utgår
från att man inom den nya Polismyndigheten kommer att ägna fortsatt
uppmärksamhet åt handläggningstiderna vid SKL och arbeta aktivt för att komma
till rätta med dem.
