# Handläggningen av ärenden om förvisning av elever från gymnasieskolan, m.m.

JO 2007-04-20 dnr 4412-2005

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                      Sid
                                                                       2007-04-20        4412-2005              1 (15)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Handläggningen av ärenden om förvisning av elever från
                        gymnasieskolan, m.m.

## Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs kommun beslutade den 1 juni 2005 att,
                        såvitt här är aktuellt, stänga av eleverna AA och BB från undervisningen på
                        Torsbergsgymnasiet under resten av vårterminen och under höstterminen 2005 på
                        grund av en händelse som hade inträffat den 17 maj 2005. Beslutet överklagades av
                        AA och BB.

                        Efter beslutet uppmärksammades nämnden på formella brister i handläggningen
                        och bestämde därför att en utredning skulle göras. Vid sammanträde den 15 juni
                        2005 beslutade nämnden att beslutet den 1 juni 2005 ”om avstängning och
                        förvisning av elever vid Torsbergsgymnasiet står fast”.

                        Genom dom den 30 juni 2005 undanröjde Länsrätten i Gävleborgs län nämndens
                        beslut den 1 juni 2005 på grund av brister i handläggningen.

                        Ärendet togs upp på nytt i nämnden den 9 augusti 2005. Nämnden beslutade då att,
                        under vissa förutsättningar, förkorta tiden för förvisning att gälla till och med den
                        27 september 2005.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde CC klagomål mot dåvarande Barn- och
                        utbildningsnämnden i Bollnäs kommun (numera Barn-, utbildnings- och
                        kulturnämnden i Bollnäs kommun) m.fl.

                        CC anförde bl.a. följande.

                        Den 1 juni 2005 beslutade barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott att stänga
                        av hans son, AA, och dennes klasskamrat, BB, från Torsbergsgymnasiet för
                        resterande del av vårterminen 2005 och hela höstterminen 2005. Varken rektorn,
                        gymnasiechefen eller arbetsutskottet förde någon dialog med de två eleverna innan
                        beslutet fattades. Första gången AA och BB träffade rektor DD var när hon gav
                        dem beslutet om avstängning. Rektorn har inte följt 6 kap. 22–24 §§
                        gymnasieförordningen (1992:394) då hon inte försökt utreda orsakerna till



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                  Dnr 4412-2005   Sid 2 (15)




problemen, inte kopplat in elevvården, inte försökt få eleverna att bättra sig, inte
använt möjligheten till en interimistisk avstängning och inte tilldelat dem en
skriftlig varning. Föräldrarna deltog i utvecklingssamtal med respektive son endast
någon vecka före avstängningsbeslutet och fick då inga indikationer på att det
förelåg några problem. I efterhand har skolan sagt att det hade varit en ohållbar
situation i klassen under lång tid.

AA och BB fick del av beslutet den 2 juni 2005. Den 3 juni 2005 påpekade AA:s
mor för ordföranden EE att nämnden måste ge AA och BB tillfälle att yttra sig i
ärendet. EE ansåg att det inte behövdes eftersom nämnden hade tillräckligt med
underlag för att fatta beslut. Arbetsutskottet har inte följt 6 kap. 25 §
gymnasieförordningen och 7 § förvaltningslagen (1986:223) då det inför beslutet
inte fanns någon allsidig utredning som klarlade de omständigheter som var av
betydelse för ärendets bedömning. Inte heller fick eleverna tillfälle att yttra sig
muntligen innan beslutet togs. Den besvärshänvisning som bifogades beslutet
avsåg laglighetsprövning och var således felaktig.

Beslutet överklagades till Länsrätten i Gävleborgs län som den 30 juni 2005
undanröjde det på grund av brister i nämndens handläggning. Den 15 juni 2005
hade arbetsutskottet ett nytt sammanträde och beslutade att beslutet från den 1 juni
2005 skulle stå fast. När sedan länsrättens dom meddelades ansåg nämnden att det
var det nya beslutet från den 15 juni 2005 som gällde och att AA och BB
fortfarande var avstängda från skolan. Beslutet den 15 juni 2005 saknade
överklagandehänvisning, vilket innebar att AA och BB inte visste att det kunde
överklagas. De uppfattade det inte som ett nytt beslut utan endast som ett
fastställande av det första beslutet.

Först efter påtryckningar från föräldrarna kallades AA och BB till sammanträdet
den 15 juni 2005. AA och BB ville då ha varsin förälder med sig som
ombud/biträde och skrev därför fullmakt för föräldrarna. Trots det nekades
föräldrarna att följa med in på sammanträdet. AA och BB gavs inte möjlighet att
överklaga det beslutet.

AA:s föräldrar har på uppdrag av AA och BB per telefon, brev och e-post begärt att
få ta del av de handlingar som legat till grund för beslutet men har nekats detta vid
flera tillfällen med hänvisning till att handlingarna är sekretessbelagda. Detta
strider mot förvaltningslagen och sekretesslagen (1980:100).

EE har inte varit tillgänglig för dialog.

Till anmälan fogades bl.a. kopior av diverse beslut från Barn- och
utbildningsnämnden i Bollnäs kommun, av en överklagandehänvisning avseende
s.k. laglighetsprövning samt av länsrättens ovan nämnda dom.

Utredning
Anmälan remitterades till Barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs kommun.
Nämnden (arbetsutskottet) överlämnade som sitt remissvar ett yttrande
                                                                        Dnr 4412-2005       Sid 3 (15)




undertecknat av advokaten FF. I yttrandet anfördes bl.a. följande (bilagorna
återges inte här; JO:s anm.).

      Barn- och utbildningsnämndens beslut samt bakgrunden till detta
      BUN:s arbetsutskott i Bollnäs kommun beslutade vid sammanträde 2005-06-01,
      § 144 att avstänga (förvisa) tre elever, AA och ytterligare två elever från
      undervisningen på Torsbergsgymnasiet under resten av vårterminen samt
      höstterminen 2005 på grund av att de gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier.
      Bl.a. AA överklagade arbetsutskottets beslut och detta undanröjdes av Länsrätten i
      Gävleborgs län genom dom 2005-06-30. (Domen finns bilagd till CC:s anmälan.)
      AA var myndig sedan januari 2005 (rätteligen mars 2005; JO:s anm.).
      Rektor DD vid Torsbergsgymnasiet anhöll 2005-05-24 om att BUN skulle stänga av
      en annan elev i samma klass som AA för sexuella trakasserier vid två tillfällen mot
      olika kvinnliga lärare. I sin anhållan beskrev hon att signaler även inkommit från
      kvinnliga elever om att liknande trakasserier riktats mot dem. Ytterligare en
      skrivelse inkom till BUN daterad 2005-06-01 från rektor DD. Där begärdes
      avstängning av AA och ytterligare en elev för sexuella trakasserier mot en lärare.
      Skrivelsen har bifogats av anmälaren CC.
      Av skrivelsen framgår att rektor DD begär att BUN skall avstänga eleverna. Enligt
      gymnasieförordningen får avstängning ske för högst två veckor. Rektor har uppgivit
      att det var hennes uppfattning att pojkarna skulle avstängas för maximalt två veckor.
      BUN:s arbetsutskott hade sammanträde 2005-06-01, dvs. samma dag som rektor DD
      givit in den andra skrivelsen.
      Vid sammanträdet kompletterades skrivelserna med muntlig föredragning av
      förvaltningschefen GG. Därvid framkom att två händelser hade inträffat som riktat
      sig mot två olika lärare. De båda lärarna var mycket upprörda och kränkta. Rektor
      DD hade inte hunnit samtala med de utpekade eleverna, men hon hade fått
      meddelande om att de hade sökt upp sin klasslärare HH och för henne erkänt
      ”fotograferingshändelsen”, se nedan. Vid ett föräldramöte 2005-05-31 hade
      framkommit att liknande händelser även riktats mot kvinnliga elever i klassen, vilka
      tagit mycket illa vid sig. Så illa att tre av dem kommit till HH och meddelat att de
      önskade byta skola.
      BUN:s arbetsutskott tog mycket allvarligt på det hela och när det stod klart att även
      kvinnliga elever varit allvarligt trakasserade, ansåg BUN:s au att de måste vidta
      kraftfulla åtgärder och fattade beslut om förvisning istället för avstängning.
      /– – –/
      Efter polisutredning åtalades AA och hans kamrat. De dömdes vid Bollnäs tingsrätt
      2005-08-12 för ofredande enligt 29 kap. 6 § brottsbalken. Domen bifogas, bilaga 1.
      I domen konstateras att utredningen får anses ge vid handen att det förekommit
      likartade händelser som den förevarande mellan olika elever i klassen. Domstolen
      konstaterade också att eftersom AA och kamraten avstängts till och med
      höstterminen 2005 så meddelade tingsrätten påföljdseftergift. Domen har
      överklagats av åklagaren (Hovrätten för Nedre Norrland meddelade dom den 20
      december 2005; JO:s anm.).
      HH har uppgivit att samma dag som händelsen med fotograferingen inträffade hade
      tre flickor kontaktat henne och meddelat att de önskade hoppa av klassen eftersom
      de inte orkade med den jargong som fanns där. De berättade också att även de hade
      fått bilder på mobiltelefonen från bl.a. de i ärendet aktuella pojkarna.

      Åtgärder som vidtagits inom skolan
      Då händelsen inträffat, när läraren HH blivit trakasserad, tog hon upp detta med
      samordnaren JJ, vilken i sin tur förde ärendet vidare till skolsociala teamet.
                                                                  Dnr 4412-2005       Sid 4 (15)




Samma dag träffade arbetslaget, i vilket de aktuella lärarna ingick, tillsammans med
skolans rektor och kuratorer, KK från Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB.
Samtidigt som de tre berörda eleverna delgavs au:s beslut träffade skolans två
kuratorer klassen för att erbjuda samtalskontakter och stöd om behov skulle finnas.
Rektorn, DD, besökte klassen och informerade om beslutet. Arbetslaget har därefter
haft ytterligare kontakt med KK och kommer att ha det även i fortsättningen.
Vid ett möte som hölls med skolsociala teamet den 19 maj 2005 framkom att lärarna
kände sig kränkta och mådde dåligt. Rektor DD tog därför kontakt med
Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland AB den 25 maj.
Det skolsociala teamet, rektor och berörda lärare beslutade att ett föräldramöte
skulle genomföras snarast möjligt för att diskutera händelserna och situationen i
klassen. Kallelse skickades till samtliga föräldrar och mötet bestämdes till den 31
maj 2005.
Det skolsociala teamet fattade beslut om att upprätta en handlingsplan för det
fortsatta arbetet med klassen och de tre pojkarna. Handlingsplanen, daterad 2005-06-
29, bifogas bilaga 2. I handlingsplanen hänvisas till ”Torsbergsgymnasiets
Handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling 2004/05”, bifogas,
bilaga 3.
Som ett resultat av arbetet kring handlingsplanen upprättades en ”Arbetsplan för att
motverka alla former av kränkande behandling på Torsbergsgymnasiet läsåret
2005/2006”. Arbetsplanen var klar i augusti 2005 och bifogas, bilaga 4. Tanken är
att arbetsplanen skall följas upp och utvärderas av skolsociala teamet, och om behov
finns, revideras varje läsår.
Vid föräldramötet den 31 maj gavs en allmän information av rektor och berörd
personal om händelserna och läget i klassen. Därefter delades klassen in i en
flickgrupp respektive pojkgrupp. Därvid framkom, vid diskussioner i grupperna, att
det bland pojkarna i klassen fanns en otrevlig jargong som var riktad mot flickorna.

Bun:s handläggning
Vid BUN au:s sammanträde den 1 juni 2005 fattades beslut att enligt
gymnasieförordningen 6 kap. 23 § avstänga (förvisa) AA jämte ytterligare två elever
från gymnasieskolan resterande del av vårterminen 2005 och höstterminen 2005 på
grund av sexuella trakasserier, att det vid arbetsutskottets sammanträde 2005-08-10
skulle lämnas en redogörelse från förvaltningen för de åtgärder som vidtagits efter
beslutet om avstängning, samt att händelsen skulle komma att polisanmälas.
Rektor kallade till sig AA och informerade honom om BUN au:s beslut samma dag,
dvs. den 1 juni 2005. BUN au:s beslut 2005-06-01 överklagades av AA genom
skrivelse som inkom 2005-06-10 till kommunen.
Förvaltningschefen, GG, var i kontakt med jurist på Sveriges Kommuner och
Landsting angående hanteringen av ärendet. Därvid ställde han frågor om vilken
närvarorätt som föräldrar till myndiga barn har vad gäller deltagande i samband med
nämndsammanträde. GG tog till sig informationen om att de berörda eleverna hade
rätt att närvara samt framföra sina synpunkter vid sammanträde, innan beslut
fattades.
Det bestämdes därför att de berörda eleverna skulle erbjudas att delta vid ett nytt
sammanträde med BUN:s au och att beslut därefter skulle fattas på nytt i saken.
Sålunda skickades en ”inbjudan till samtal” 2005-06-13 till de aktuella eleverna.
Inbjudan bifogas bilaga 5.
De tre eleverna kom också, åtföljda av föräldrar. Föräldrarna hade fullmakter att
företräda sina söner. Förvaltningschefen hade uppfattat rådgivningen från Sveriges
kommuner och landsting på så sätt att det var kommunen som själv avgjorde enligt
kommunallagens regler vilka som skulle få vara närvarande vid ett
nämndsammanträde.
                                                                         Dnr 4412-2005      Sid 5 (15)




      Detta delgav han BUN:s au som ansåg det tillräckligt att pojkarna, som ju var
      myndiga, fick företräde, varför föräldrarna nekades tillträde till sammanträdet.
      Vid sammanträdet den 15 juni fattades, på inrådan av Sveriges Kommuner och
      Landstings jurist, ett nytt beslut i ärendet. BUN:s au beslutade att au:s beslut 2005-
      06-01 § 144 om avstängning och förvisning av elever vid Torsbergsgymnasiet, stod
      fast. Till detta beslut fogades tyvärr ingen besvärshänvisning. Anledningen var att
      den tjänsteman som skötte expedieringen uppfattat det så att det endast var en
      komplettering och konfirmering av det beslut som givits den 1 juni 2005 och till
      vilket fogats en besvärshänvisning.
      Såvitt framgår av JO-anmälan har inte anmälaren uppfattat det som ett nytt beslut
      heller, utan endast som ett fastställande av det första beslutet. Det första beslutet har
      upphävts av länsrätten och pojkarna är således inte längre vare sig avstängda eller
      förvisade.
      BUN:s au beklagar det inträffade och har insett att det föreligger brister i
      kunskaperna kring lagstiftningen.
      CC, AA:s far, har 2005-09-06 (rätteligen den 9 juni 2005; JO:s anm.) begärt att få ta
      del av de handlingar som ligger till grund för beslutet, men dock nekats detta med
      hänvisning till sekretesslagen. Kopia på begäran från CC bifogas, bilaga 6. BUN har
      dock numera till AA låtit sända över den dokumentation som finns i
      avstängningsärendet och som AA inte tidigare erhållit. Det skall tilläggas att varken
      CC eller LL har vid begäran att utfå handlingar uppvisat fullmakt som utvisar att de
      har rätt att utfå handlingar som rör deras son.
      Slutligen skall tilläggas att CC:s påstående om att ordföranden i BUN, EE, ”avböjt
      dialog med AA:s mamma” – inte stämmer. EE fick mail från LL 2005-06-09 kl.
      8.06. Det besvarades av EE kl. 13.32. Mailen bifogas, bilaga 7 och 8.
      Sammanfattningsvis får BUN anföra följande:
      BUN har redan anordnat ytterligare utbildning i kommunen för tjänstemän i aktuella
      lagstiftningar. BUN ser också löpande över de rutiner som tillämpas i
      ärendehandläggningen.
      BUN har också via förvaltningsledningen och Torsbergsgymnasiet, i anslutning till
      skolstarten höstterminen 2005 anordnat en temadag om Etik och moral,
      förhållningssätt, jämställdhet m.m. för samtlig personal och samtliga elever i
      Torsbergsgymnasiet.
      BUN önskar framhålla att man handlat med elevernas bästa för ögonen och i
      handläggningen sökt göra en korrekt avvägning mellan behovet av skydd för de
      trakasserade eleverna och deras lärare å ena sidan, och respekten för de avstängda
      elevernas behov av skydd för sin integritet, å den andra.
CC kommenterade remissvaret.

Därefter skickades en förnyad remiss till barn- och utbildningsnämnden. Nämnden
anmodades att komma in med kompletterande utredning och yttrande enligt
följande.

      A. I anmälan anfördes att nämnden efter det att länsrätten, i dom meddelad den 30
      juni 2005, hade undanröjt nämndens beslut den 1 juni 2005 om avstängning av
      eleverna ansåg att nämndens beslut den 15 juni 2005 gällde och att eleverna
      fortfarande var ”avstängda” från skolan.
      I remissvaret redogör nämnden för att eleverna, i dom meddelad den 12 augusti
      2005 av Bollnäs tingsrätt, dömdes för ofredande. Av domen framgår att tingsrätten
      meddelade påföljdseftergift på grund av att pojkarna ”blivit avstängda från
      undervisningen i mer än en termin”. Nämnden uppger emellertid att eftersom
      beslutet den 1 juni 2005 hade upphävts av länsrätten så var pojkarna vare sig
      avstängda eller förvisade.
                                                                         Dnr 4412-2005      Sid 6 (15)




      Nämndens anmodas att redogöra för handläggningen av ärendet efter länsrättens
      dom den 30 juni 2005 samt besvara frågan om huruvida eleverna var skilda från
      undervisningen i tiden efter länsrättens dom.
      B. I anmälan anfördes att elevernas föräldrar via telefonsamtal, mail och brev hade
      begärt att få ta del av de handlingar som låg till grund för nämndens beslut om
      avstängning/förvisning av eleverna. Till anmälan hade fogats ett beslut ställt till CC,
      meddelat av förvaltningschefen GG den 10 juni 2005, om att inte lämna ut begärda
      handlingar. Vidare hade bifogats en framställan från LL den 17 augusti 2005 om att
      få ta del av rektorns skrivelse den 1 juni 2005 vilken beslutet om
      avstängning/förvisning grundade sig på. Framställningen besvarades samma dag
      med beskedet att handlingen inte kunde lämnas ut på grund av sekretess.
      Nämnden hänvisar i remissvaret till en framställan den 6 september 2005 (torde
      rätteligen vara den 9 juni 2005) från CC om att få ta del av handlingar i ärendet.
      Framställan besvarades med att handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av
      sekretess.
      Upplystes föräldrarna, när de nekades att ta del av handlingarna med hänvisning till
      att handlingarna omfattades av sekretess, om möjligheten att enligt 15 kap. 6 §
      sekretesslagen hänskjuta frågan till myndigheten och att ett beslut av myndigheten
      krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas?
      Var beslutet den 10 juni 2005 ett sådant avslagsbeslut av myndigheten som enligt 15
      kap. 7 § sekretesslagen kan överklagas och hade till beslutet i så fall fogats en
      överklagandehänvisning?
      C. Vidare uppger nämnden att den dokumentation som finns i avstängningsärendet
      och som en av eleverna tidigare inte hade fått del av numera har översänts till
      honom.
      Vilken dokumentation finns i ärendet och när fick eleven del av handlingarna?
Nämnden (arbetsutskottet) överlämnade som sitt svar ett yttrande undertecknat av
förvaltningschefen GG. I yttrandet anfördes bl.a. följande.
      A. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott stängde av de tre eleverna vid sitt
      sammanträde den 1 juni 2005. Länsrätten upphävde detta beslut i en dom den 30
      juni. Nämnden anmodas redogöra för handläggningen av ärendet efter den 30 juni
      2005 samt besvara frågan om eleverna var skilda från undervisningen efter
      länsrättens dom.
      Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott förvisade de tre eleverna vid
      sammanträdet den 1 juni. Läget var akut då rektor DD samma dag begärt att
      eleverna skulle avstängas från undervisningen. Enligt gymnasieförordningen 6 kap.
      24 § avgörs en avstängning eller en förvisning av styrelsen för utbildningen. Om det
      bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får
      rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller
      förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev.
      I det läge som uppstått beslutade nämndens arbetsutskott att förvisa eleverna till och
      med höstterminen 2005. Efter beslutet uppmärksammades arbetsutskottet på att en
      utredning i ärendet skulle ha tagits fram innan beslutet samt att eleverna skulle få
      yttra sig inför arbetsutskottet. Arbetsutskottet beslutade därför att inbjuda eleverna
      till ett nytt arbetsutskott den 15 juni. En utredning presenterades till arbetsutskottet,
      författad av Torsbergsgymnasiets skolsociala team. Arbetsutskottet beslutade vid
      sammanträdet att beslutet från den 1 juni om förvisning t.o.m. höstterminen 2005
      skulle stå fast.
      Den 30 juni upphävde länsrätten beslutet om avstängning från sammanträdet den 1
      juni. Eftersom beslutet från den 15 juni inte överklagats, anser vi att det beslutet
      gällde under perioden 15 juni till 9 augusti. Ärendet togs upp på nytt i
      arbetsutskottet den 9 augusti och innan dess hade Bollnäs tingsrätt fällt två av
      eleverna för ofredande. Arbetsutskottet beslutade att eleverna skulle förvisas från
                                                                     Dnr 4412-2005      Sid 7 (15)




      Torsbergsgymnasiet t.o.m. 27 september 2005 under förutsättning att de tre eleverna
      skulle medverka i arbetet med en temadag om kränkande behandling. Eleverna hade
      vid sammanträdet den 15 juni förklarat sig positiva att aktivt arbeta inom
      Torsbergsgymnasiet med att förbereda en temadag om kränkningar.
      B. CC begärde den 9 juni att få ta del av handlingarna. Han upplystes av
      förvaltningschefen att dessa handlingar inte kunde utlämnas p.g.a. sekretess.
      Föräldrarna upplystes muntligt om att de kunde överklaga beslutet. De fick ut
      merparten av handlingarna vid sammanträdet den 15 juni, förutom vissa delar av
      utredningen som var sekretessbelagd p.g.a. uppgiften om olika kvinnliga elever.
      C. Eleverna och föräldrarna fick del av den dokumentation som finns i ärendet vid
      sammanträdet den 15 juni förutom sekretessbelagda avsnitt, som innehöll uppgifter
      om kvinnliga elever. AA begärde att få DD:s skriftliga begäran om avstängning och
      denna sändes till AA den 16 november 2005.
CC kommenterade remissvaret och anförde därvid bl.a. följande. Av yttrandet
framgår att nämnden, trots att länsrätten den 30 juni 2005 upphävde beslutet den 1
juni 2005, menade att AA och BB fortfarande var förvisade från skolan på grund
av beslutet den 15 juni 2005. Det är fel av nämnden att påstå att beslutet gällde till
den 9 augusti 2005. Tvärtom framgår av beslutet att det tidigare beslutet av den 1
juni 2005 stod fast, dvs. att förvisningen gällde för höstterminen 2005. – Han fick
ett skriftligt svar på sin begäran om att AA skulle få ta del av handlingarna. Någon
överklagandehänvisning fogades inte till svaret. Hans hustru gjorde samma
framställning per e-post den 17 juni (torde rätteligen vara den 17 augusti; JO:s
anm.) 2005 och fick samma dag svar att AA och BB nekades att få ta del av
handlingarna. Inte heller denna gång lämnades någon överklagandehänvisning.
Merparten av handlingarna lämnades inte ut vid sammanträdet den 15 juni 2005
utan kom per post långt senare, efter det att anmälan till JO hade gjorts.

Länsrättens i Gävleborgs län akt i mål nr 1299-05 samt Hovrättens för Nedre
Norrland dom den 20 december 2005 i mål nr B 862-05 inhämtades. I ett beslut
den 20 april 2007 anförde JO André följande.

Rättslig reglering, m.m.
Disciplinära åtgärder mot elever i gymnasieskolan, m.m.
Den rättsliga grunden för disciplinära åtgärder mot elever i gymnasieskolan finns i
15 kap. 14 § skollagen (1985:1100). Av bestämmelsen framgår att regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om disciplinära
åtgärder eller skiljande av elev från viss utbildning i fråga om utbildning efter
skolpliktens upphörande.

De närmare bestämmelserna om disciplinära åtgärder mot elev i gymnasieskolan
finns i 6 kap. 21–25 §§ gymnasieförordningen (1992:394).

I förordningens 6 kap. 21 § stadgas att om en elev har begått en mindre förseelse
eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt
uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till
beteendet. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass.
                                                                   Dnr 4412-2005    Sid 8 (15)




Av 6 kap. 22 § gymnasieförordningen framgår att om en elev har gjort sig skyldig
till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare
förseelse, skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall
skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med
ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att
bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning.

I 6 kap. 23 § gymnasieförordningen anges att om syftet med åtgärder enligt 22 §
inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever
eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt
eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från skolan för en viss
tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. Om en elev
står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt
denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen.

Vidare framgår av 6 kap. 24 § gymnasieförordningen att fråga om avstängning
eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt
med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan
på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att
med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Ett beslut om interimistisk
avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två
veckor.

Styrelsen skall, enligt 6 kap. 25 § gymnasieförordningen, se till att det i ett ärende
om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de
omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till
att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven
och, i fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens
vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för
utbildningen. Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev
som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den
kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. Styrelsen för
utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med
omedelbar verkan.

Av 12 kap. 1 § gymnasieförordningen och 22 a § förvaltningslagen (1986:223), FL,
följer att beslut om avstängning och förvisning av en elev samt beslut om
interimistisk avstängning kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol genom
s.k. förvaltningsbesvär.

Av 21 § andra stycket FL följer att beslut om avstängning och förvisning skall
förses med information om hur beslutet kan överklagas. Det skall framgå av
överklagandehänvisningen att överklagandet skall göras skriftligt och att det i
skrivelsen skall anges vilket beslut som överklagas och den ändring klaganden
begär. Vidare skall framgå att skrivelsen skall ges in till den myndighet som har
                                                                     Dnr 4412-2005    Sid 9 (15)




meddelat beslutet och att skrivelsen skall ha kommit in dit inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av beslutet (jfr 23 § FL).

Enligt 24 § FL skall den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet
pröva om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen
kommit in för sent skall den avvisas om inte vissa i andra och tredje styckena
angivna förhållanden är för handen. Enligt 25 § FL skall, om skrivelsen inte
avvisas enligt 24 §, den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen
och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet.

I 27 § första stycket FL stadgas följande. Finner en myndighet att ett beslut, som
den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya
omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet,
om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild
part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär
att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Enligt andra stycket gäller inte
skyldigheten, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre
instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar
beslutet.

Enligt 28 § första stycket FL förfaller ett överklagande av en myndighets beslut,
om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas
inte 24 och 25 §§. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär,
skall överklagandet, enligt paragrafens andra stycke, anses omfatta det nya
beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 §.

Rätt att anlita ombud eller biträde
Enligt 9 § första stycket FL får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller
biträde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten
begär det. Visar ett ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han
olämplig på något annat sätt, får, enligt andra stycket, myndigheten avvisa honom
som ombud eller biträde i ärendet. Enligt tredje stycket får en myndighets beslut att
avvisa ett ombud eller biträde överklagas särskilt och då i samma ordning som det
beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.

Utlämnande av allmänna handlingar, m.m.
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) finns grundläggande bestämmelser om
allmänna handlingars offentlighet. Enligt 2 kap. 3 § TF är en handling allmän om
den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till
eller upprättad hos myndigheten.

I 2 kap. 12 § TF stadgas att allmän handling som får lämnas ut, dvs. inte omfattas
av sekretess, skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan
avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Den som önskar ta del
av handlingen har i sådant fall enligt 2 kap. 13 § TF även rätt att mot fastställd
avgift få kopia av handlingen. Begäran att få kopia av allmän handling skall
                                                                   Dnr 4412-2005   Sid 10 (15)




behandlas skyndsamt. Visserligen måste myndigheten ibland ha ett visst rådrum,
t.ex. för att eftersöka den begärda handlingen eller för att pröva om den får lämnas
ut, dvs. om den är offentlig. Behandlingen av en framställan om att utfå allmän
handling bör emellertid inte få ta mer än någon eller några dagar. Om
framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material är dock
ett visst dröjsmål ofrånkomligt.

Fråga om utlämnande av allmän handling prövas enligt 2 kap. 14 § TF av den
myndighet som förvarar handlingen. Svarar en viss befattningshavare vid
myndigheten enligt arbetsordning eller särskilt beslut för vården av handlingen,
ankommer det enligt 15 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen på honom att i första
hand pröva frågan om handlingens utlämnande till enskilda. I tveksamma fall skall
den som har handlingen i sin vård hänskjuta frågan till myndigheten, om det kan
ske utan omgång. Vägrar han att lämna ut handlingen eller lämnar han ut den med
förbehåll, skall han på sökandens begäran hänskjuta frågan till myndigheten.
Sökanden skall i så fall underrättas om att han kan begära att frågan hänskjuts till
myndigheten och att ett beslut av myndigheten krävs för att ett avgörande skall
kunna överklagas. Rätten att få ett sådant formellt beslut tillkommer sökanden
oavsett grunden för avslagsbeslutet, dvs. även om det grundas på att handlingen
inte är allmän. Myndighetens avslagsbeslut får enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen
överklagas hos kammarrätt.

Enligt 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess i bl.a.
gymnasieskolan dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om
tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen
gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom
eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i
elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.

Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretess till skydd för enskild – i det
avseende som är av intresse här – inte i förhållande till den enskilde själv och kan i
övrigt helt eller delvis efterges av honom.

Bedömning
Nämnden beslutade den 1 juni 2005 att, såvitt här är aktuellt, ”stänga av” AA och
BB från undervisningen på Torsbergsgymnasiet under resten av vårterminen och
under höstterminen 2005. Beslutet överklagades av AA och BB. Överklagandet
kom, via länsrätten, in till nämnden den 10 juni 2005.

Efter beslutet uppmärksammades nämnden på bristerna i handläggningen och
bestämde därför att en utredning skulle göras. Utredningen färdigställdes den 13
juni 2005. Nämnden höll ett nytt sammanträde den 15 juni 2005 där AA och BB
närvarade. Vid sammanträdet beslutade nämnden att beslutet den 1 juni 2005 ”om
avstängning och förvisning av elever vid Torsbergsgymnasiet står fast”.
                                                                      Dnr 4412-2005     Sid 11 (15)




Den 17 juni 2005 överlämnade nämnden överklagandet avseende beslutet den 1
juni 2005 och tillhörande handlingar till länsrätten samt upplyste om att nämnden
hade fattat ytterligare ett beslut. Länsrätten förelade nämnden att inkomma med
yttrande över överklagandet. I ett yttrande daterat den 27 juni 2005 uppgav
nämnden bl.a. att en utredning hade gjorts och att samtal hade hållits med eleverna
vid ett nytt sammanträde samt att arbetsutskottet inte fann skäl att ändra beslutet
från den 1 juni 2005. I dom den 30 juni 2005 undanröjde länsrätten nämndens
beslut den 1 juni 2005 med följande motivering.

      Av utredningen i målet framgår att Barn- och utbildningsnämnden inte sett till att det
      inför arbetsutskottets beslut den 1 juni 2005 funnits en utredning som allsidigt
      klarlägger de omständigheter som var av betydelse för ärendets bedömning. Inte
      heller har BB och AA fått tillfälle att muntligen yttra sig inför arbetsutskottet vid
      sammanträdet den 1 juni 2005. På grund av nämnda brister i nämndens
      handläggning av ärendet skall det överklagade beslutet undanröjas.
Handläggningen av ärendena om avstängning/förvisning
CC har framfört klagomål i ett flertal hänseenden mot nämndens handläggning av
och beslut i ärendena.

Inledningsvis vill jag framhålla följande. JO:s huvudsakliga uppgift är att granska
att myndigheter och andra som står under JO:s tillsyn följer lagar och andra
författningar i sin verksamhet. Syftet med denna granskning är i första hand att
undersöka om myndigheterna har handlat enligt de regler för förfarandet som gäller
för dem, dvs. att myndigheterna har agerat korrekt i formellt hänseende. Det
ankommer således inte på JO att ta ställning till om det fanns grund för avstängning
eller förvisning av eleverna eller om någon annan disciplinär åtgärd borde ha
kommit i fråga.

När det gäller den formella handläggningen av ärendena vill jag anföra följande.

Det har framkommit att nämndens beslut den 1 juni 2005 inte – så som borde ha
skett – föregicks av en allsidig utredning och att AA och BB inte gavs tillfälle att
yttra sig inför nämnden. Detta har också konstaterats av länsrätten som på grund av
dessa brister i handläggningen undanröjt beslutet.

Vad beträffar utformningen av nämndens beslut kan det påpekas att avstängning
kan ske för högst två veckor. För det fall en elev skiljs från undervisningen längre
tid är det fråga om förvisning, som gäller för viss tid, dock högst tre terminer
utöver den termin när beslutet meddelades.

Det är också utrett att nämnden har lämnat en felaktig överklagandehänvisning.
Beslut om avstängning och förvisning av en elev överklagas genom s.k.
förvaltningsbesvär. Detta innebär bl.a. att en skrivelse med överklagande skall ges
in till den myndighet som har meddelat beslutet och att den skall ha kommit in dit
inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Till
avstängningsbeslutet fogades emellertid en överklagandehänvisning rörande
laglighetsprövning. AA och BB gavs alltså informationen att ett eventuellt
överklagande skulle ges in till länsrätten och att det skulle ha kommit in till
                                                                      Dnr 4412-2005    Sid 12 (15)




länsrätten inom tre veckor från det att anslag om protokollet från barn- och
utbildningsnämndens sammanträde den 1 juni 2005 hade satts upp på kommunens
anslagstavla.

Såvitt jag kan utläsa av de inhämtade handlingarna synes nämnden ha varit av
uppfattningen att beslut om avstängning och förvisning överklagas genom
laglighetsprövning och synes också ha handlagt överklagandet i enlighet med det. I
praktiken innebar det, i detta fall, ingen rättsförlust för eleverna eftersom deras
överklagande ändå kom in till länsrätten i rätt tid och vidarebefordrades från
länsrätten till kommunen enligt reglerna i 24 § tredje stycket FL. Jag vill dock
understryka att det är av största vikt för den enskildes rättssäkerhet att myndigheter
gör klart för sig hur ett beslut överklagas så att den information som lämnas är
korrekt. I sammanhanget kan följande tilläggas. Huruvida ett beslut kan överklagas
enligt reglerna om förvaltningsbesvär är en fråga som det ankommer på nämnden
att avgöra och det bör även komma till uttryck i själva protokollet. Det är inte en
uppgift för den tjänsteman som expedierar beslutet att avgöra om en
överklagandehänvisning skall bifogas eller inte.

–––––––––––––

CC har tagit upp flera frågor som rör nämndens agerande vid sammanträdet den 15
juni 2005 och det beslut som fattades den dagen. Han har bl.a. klagat på att berörda
elevers föräldrar inte tilläts att närvara vid sammanträdet trots att de hade fullmakt
från sina söner att företräda dem.

Enligt 9 § FL får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller biträde. Att
eleverna, som nyligen hade fyllt 18 år, inte tilläts ha ett ombud eller biträde när de
yttrade sig inför nämnden är enligt min mening mycket anmärkningsvärt.
Visserligen får, enligt 9 § andra stycket FL, ett ombud eller biträde avvisas under
vissa förutsättningar. Det synes dock inte ha varit frågan om en sådan situation i
detta fall. För det fall ett beslut om att avvisa ett ombud eller ett biträde fattas skall
myndigheten dessutom lämna underrättelse om hur det kan överklagas.

Vad gäller beslutet den 15 juni 2005 har CC bl.a. anfört följande. AA och BB
uppfattade beslutet som ett fastställande av beslutet den 1 juni 2005. Efter det att
länsrätten hade undanröjt beslutet den 1 juni 2005 ansåg nämnden emellertid att
beslutet den 15 juni 2005 skulle gälla i stället. Någon överklagandehänvisning
fogades inte till beslutet den 15 juni 2005.

AA:s och BB:s överklagande avseende beslutet den 1 juni 2005 kom in till
nämnden den 10 juni 2005. Vid sammanträde den 15 juni 2005 beslutade nämnden
att beslutet den 1 juni 2005 ”om avstängning och förvisning av elever vid
Torsbergsgymnasiet står fast”. Överklagandet avseende beslutet den 1 juni 2005
jämte handlingarna i ärendet överlämnades till länsrätten den 17 juni 2005. Fråga
har uppkommit om den rättsliga innebörden av nämndens beslut den 15 juni 2005.
                                                                   Dnr 4412-2005     Sid 13 (15)




Som framgår av redovisningen ovan stadgas i 27 § FL att beslutsmyndigheten
under vissa förutsättningar skall ändra ett beslut som visar sig vara uppenbart
oriktigt. Skyldigheten gäller som huvudregel även om beslutet överklagas.

Den beslutande myndigheten är således under vissa förutsättningar skyldig att
meddela ett nytt beslut som ändrar eller upphäver det tidigare beslutet. Det är
endast uppenbart oriktiga beslut som omfattas av omprövningsskyldigheten.
Skyldigheten inträder inte om det krävs ytterligare utredning i ärendet för att en
korrigering skall kunna ske.

Omprövningsskyldigheten i 27 § FL skall uppfattas som ett minimikrav och alltså
inte som en uttömmande reglering av i vilka fall en myndighet har befogenhet att
ändra ett redan fattat beslut (prop. 1985/86:80 s. 76). Frågor om omprövning i
andra fall än de av lagstiftaren påbjudna får lösas genom praxis eller
specialbestämmelser. Möjligheten till omprövning utanför 27 § bör utnyttjas så att
syftet med paragrafen främjas. Ett riktmärke bör alltså vara att omprövning hos den
beslutande myndigheten ersätter prövning i högre instans om det innebär att
oriktiga beslut kan rättas enklare, snabbare och billigare utan att säkerheten
eftersätts. För det fall klaganden lämnar uppgifter som, om de är riktiga, kan
föranleda omprövning torde det vara i linje med lagstiftarens avsikt att med
användning av omprövningsinstitutet utanför 27 § FL:s ram behålla ett
överklagande en kort tid för att kontrollera uppgifternas riktighet. Givetvis bör
försiktighet iakttas så att förfarandet inte inkräktar på den högre instansens rätt att
sörja för behövlig utredning. Möjligheten till omprövning bör inte utnyttjas så att
den ger underlag för uppfattningen att myndigheten undertrycker överklagandet.
Om beslutet inte genast ändras enligt klagandens begäran skall således
överklagandet överlämnas till den högre instansen.

För det fall myndigheten ändrar beslutet på annat sätt än klaganden begär skall
överklagandet, enligt 28 § FL, anses omfatta det nya beslutet. Det betyder att
klaganden inte behöver överklaga också det nya beslutet för att få detta prövat i en
högre instans. Det betyder vidare att det nya beslutet skall följa med de handlingar
som lämnas till överinstansen. Detta gäller även i sådana fall då besluts-
myndigheten inte finner skäl att ändra beslutet.

Det har framkommit att nämnden, efter att den hade fattat beslutet den 1 juni 2005,
uppmärksammades på att det fanns brister i den formella handläggningen av
ärendet. Även i överklagandet togs det upp att nämnden hade underlåtit att, i
enlighet med bestämmelsen i 6 kap. 25 § gymnasieförordningen, vidta en allsidig
utredning och ge berörda elever tillfälle att yttra sig inför nämnden. I anledning av
detta företog nämnden en utredning och tog upp förvisningsfrågan vid ett
sammanträde den 15 juni 2005, vid vilket berörda elever gavs tillfälle att närvara.

Jag har förståelse för att nämnden i den uppkomna situationen hade en önskan att
läka de formella brister som beslutet den 1 juni 2005 var behäftat med. Nämndens
hantering är enligt min uppfattning att betrakta som en omprövning utanför den
                                                                 Dnr 4412-2005   Sid 14 (15)




lagstadgade omprövningsskyldigheten i 27 § FL. Beslutet den 15 juni 2005 fattades
helt kort tid efter det att överklagandet hade kommit in till nämnden och innan det
överlämnades till länsrätten den 17 juni 2005. Vad som har kommit fram i denna
del ger mig inte anledning att kritisera nämnden.

Av utredningen framgår att nämnden upplyste länsrätten om beslutet den 15 juni
2005 när den överlämnade överklagandet och handlingarna i ärendet till domstolen.
Dessutom lämnade nämnden information om det aktuella beslutet i det yttrande
som, på länsrättens begäran, lämnades över överklagandet. Av yttrandet framgick
att beslutet den 15 juni 2005 hade föregåtts av en utredning och att berörda elever
hade getts tillfälle att närvara vid nämndens sammanträde. Mot den angivna
bakgrunden anser jag att det kan hävdas att överklagandet, enligt 28 § FL, hade
kommit att avse beslutet den 15 juni 2005. Som har framgått innefattade emellertid
länsrättens prövning endast beslutet den 1 juni 2005.

Det är inte helt givet hur nämnden skulle ha agerat efter länsrättens dom. Nämnden
har i de två remissvaren lämnat olika uppgifter när det gäller frågan om eleverna,
efter att länsrätten genom dom den 30 juni 2005 hade undanröjt beslutet den 1 juni
2005, var skilda från undervisningen eller inte. I det första yttrandet har nämnden
uppgett att så inte var fallet. I sitt andra yttrande har nämnden däremot anfört att
eftersom beslutet den 15 juni 2005 inte hade överklagats gällde det beslutet fram
till den 9 augusti 2005 då förvisningsfrågan togs upp på nytt i arbetsutskottet. Det
inger betänkligheter att nämnden i sina yttranden har lämnat oförenliga uppgifter i
denna viktiga fråga. Enligt min uppfattning borde nämnden efter länsrättens dom,
som meddelades under sommaren, ha tagit kontakt med berörda elever och
informerat dem om sin uppfattning, dvs. om de var förvisade eller inte. Då
nämnden synes ha ansett att BB och AA alltjämt var förvisade borde den också ha
upplyst om möjligheten att överklaga beslutet den 15 juni 2005 till länsrätten.

Att fatta beslut om disciplinära åtgärder innebär myndighetsutövning. Det ställs
därför särskilda krav på handläggning och beslut i sådana ärenden.
Sammanfattningsvis kan jag emellertid konstatera att den formella handläggningen
av ärendena om förvisning av eleverna uppvisar mycket stora brister. Nämnden kan
inte undgå allvarlig kritik för sin hantering. Jag förutsätter att man från nämndens
sida tillser att ärenden av ifrågavarande slag i fortsättningen handläggs i enlighet
med gällande lagstiftning.

Handläggningen av framställningar om utfående av handlingar
Trots kompletterande frågor från JO:s expedition är det inte i alla delar klarlagt
vilka utlämnandeframställningar som har gjorts och hur dessa har handlagts. Jag
kan dock konstatera att handläggningen inte synes ha skett helt i enlighet med det
ovan redovisade regelverket och vill här uppehålla mig vid följande.

Även om det inte klart framgår av remissvaren kan jag inte dra någon annan
slutsats än att förvaltningschefen GG:s beslut den 10 juni 2005 att inte lämna ut en
handling – rektors framställan den 1 juni 2005 om avstängning – till CC var ett
                                                                  Dnr 4412-2005   Sid 15 (15)




överklagbart beslut av myndigheten. Nämnden har uppgett att det lämnades en
muntlig överklagandehänvisning till föräldrarna.

När en myndighet lämnar en part underrättelse om innehållet i ett slutligt beslut får
myndigheten bestämma i vilken form underrättelse skall ges. Underrättelse skall
dock alltid ske skriftligt, om parten så begär (21 § tredje stycket FL). En
överklagandehänvisning är en del av beslutet. Om parten underrättas om beslutet
skriftligen, bör självfallet underrättelsen omfatta hela beslutet, således i
förekommande fall även överklagandehänvisningen. Nämnden borde följaktligen
ha bifogat en skriftlig överklagandehänvisning.

Den 17 augusti 2005 begärde LL via e-post att BB och AA skulle få del av rektors
framställan den 1 juni 2005 om avstängning. GG svarade i ett e-meddelande
samma dag: ”Den är sekretessbelagd som jag berättade för dig”. LL hade
uppenbarligen fått information tidigare om att den begärda handlingen innehöll
sekretessbelagda uppgifter. När hon återkom på detta sätt borde hon ha fått ett
formellt överklagbart beslut med överklagandehänvisning.

Det är oklart av vilken anledning nämnden ansåg att skrivelsen den 1 juni 2005 var
belagd med sekretess. Skrivelsen innehöll inte några uppgifter om andra elever
utan innefattade enbart en begäran om att AA och BB skulle stängas av från
undervisningen. För det fall nämnden fann att det gällde sekretess till skydd för AA
och BB borde den antingen ha underrättat föräldrarna om möjligheten att genom en
fullmakt styrka sin rätt att få ut handlingen eller ha frågat AA och BB om de
samtyckte till att handlingen lämnades ut.

Övrigt
Vad som har anförts i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.

–––––––––––––––––––

Ärendet avslutas med den delvis allvarliga kritik som uttalats ovan.
