# Kritik mot en kurator vid en skola i Lilla Edets kommun för bristfällig handläggning av ett elevärende

JO 2022-11-15 dnr 4420-2021

[B]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2022-11-15             4420-2021             1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot en kurator vid en skola i Lilla Edets kommun för bristfällig
                        handläggning av ett elevärende


                          Beslutet i korthet: En skolkurator kallade en tolvårig elev till ett samtal med
                          anledning av att en annan elev anklagat honom för kränkande behandling av sexuell
                          karaktär. Vid samtalet närvarade även den anklagande eleven och en praktiserande
                          student. Kuratorn hade före samtalet inte informerat eleven om vad det skulle handla
                          om eller vilka som skulle vara närvarande. Kuratorn hade inte heller informerat
                          elevens vårdnadshavare.
                          ChefsJO kritiserar handläggningen. Han konstaterar att det i och för sig är möjligt att
                          en tolvåring kan ha uppnått sådan mognad att han eller hon själv kan fatta beslut om
                          att samtala med en skolkurator om de frågor som ärendet rör. Eftersom eleven inte
                          själv tagit initiativ till samtalet borde kuratorn emellertid ha informerat eleven om vad
                          samtalet skulle handla om och vilka som skulle vara närvarande samt ha gett eleven
                          tid att fundera över om han ville delta i samtalet. Detta anser chefsJO särskilt mot
                          bakgrund av vad saken gällde, att kuratorn var av uppfattningen att det kanske rörde
                          sig om en gärning av brottslig karaktär, att en orosanmälan skulle göras och att
                          situationen inte på något sätt var akut. Av samma skäl borde kuratorn även ha
                          informerat vårdnadshavarna och inhämtat deras synpunkter innan hon höll samtalet
                          med eleven. ChefsJO är också kritisk till att kuratorn informerade eleven om att hon
                          tänkte göra en orosanmälan utan att dessförinnan ha informerat vårdnadshavarna om
                          detta.

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot kuratorn BB vid en skola i Lilla
                        Edets kommun med anledning av hennes agerande vid handläggningen av ett
                        elevärende. Av anmälan med bilagor framgick i huvudsak följande:

                        Kuratorn kallade en tolvårig elev (CC) till samtal. CC informerades inte i förväg
                        om vad samtalet skulle handla om, men det rörde sig om en händelse cirka ett
                        halvår tidigare när CC utanför skoltid skulle ha utsatt en annan elev på skolan
                        för kränkande behandling av sexuell karaktär. Vid samtalet var även en
                        praktiserande student närvarande liksom den elev som anklagat CC för den
                        kränkande behandlingen. CC blev vid samtalet utfrågad om händelsen och fick
                        be om ursäkt till den andra eleven. Kuratorn informerade CC om att hon avsåg




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 4420-2021        Sid 2 (6)




att göra en orosanmälan till socialnämnden eftersom hon ansåg att det CC gjort
var brottsligt. Först efteråt samma dag kontaktade hon CC:s vårdnadshavare och
informerade dem om samtalet. I ett e-postmeddelande till dem skrev kuratorn
bl.a. att hon skulle göra en orosanmälan eftersom det som hänt var ett brott.

Utredning
JO uppmanade Bildningsnämnden i Lilla Edets kommun att lämna upplysningar
om handläggningen och yttra sig över AA:s klagomål.

Nämnden lämnade i huvudsak följande remissvar (bilagor här utelämnade):

## Yttrande

BB, tidigare skolkurator vid skolan har sammanfattningsvis anfört följande.
      Under våren 2021 hade mentor kontaktat BB utifrån att det hade förekommit en
      del sexistiska kränkningar på sociala medier, och även andra incidenter mellan
      elever. Mentor och BB kom överens om att arbeta förebyggande genom att dela
      in eleverna i mindre grupper och arbeta med samtycke och konsekvenser av
      sexuella kränkningar och ryktesspridning på nätet. Vid ett tillfälle dröjde sig en
      elev kvar och ville berätta vad som hade hänt henne. BB bedömde att det
      framkom information som var av mer allvarlig karaktär. Det hade inte inträffat
      nyligen men den som uppgavs ha kränkt flickan gick i samma klass och det var
      påfrestande då de undvek varandra och det hade även skett ryktesspridning på
      nätet. Flickan berättade att föräldrarna hade pratat om händelsen men hon kände
      inte att det var utagerat och önskade att hon och eleven som kränkt henne skulle
      samtala igen på skolan helst samma dag. BB erbjöd sig hämta den andra eleven
      som var CC. Han fick frågan om han ville följa med för att samtala med BB.
      Hon kunde inte närmre berätta för honom vad samtalet skulle handla om när hon
      ställde frågan på grund av sekretess gentemot andra elever som befann sig i
      närheten.
      CC valde att följa med för att samtala med BB. I samtalsrummet befann sig även
      hennes VFU-student. Denne deltog dock inte i samtalet utan observerade endast
      BB:s sätt att samtala. Själva samtalet handlade inte om en utfrågning av det som
      hade hänt utan det som de tidigare talat om i grupp, det vill säga vikten av att ta
      ansvar och lyssna på den andres upplevelser och känslor. De talade också om hur
      de skulle göra framåt samt hur CC tänkte runt att klasskamraten ännu var ledsen
      över det som hänt.
      BB invänder mot att det skulle varit någon form av utpressningssamtal. Hon
      hade gjort en orosanmälan över agerandet oavsett om hon hade hållit samtalet
      eller inte. CC fick frågan om han ville be flickan om ursäkt och det ville han. BB
      upplevde att CC var stolt över sitt agerande när han lämnade hennes samtalsrum.
      BB påtalar att hon har en utredande funktion som skolpersonal gällande
      kränkningar av och mot elever som påverkar skolsituationen, vilket det gjorde i
      detta fall. Det innebär en skyldighet att förebygga och ingripa mot kränkande
      behandling. Gällande om det var akut är det en bedömningsfråga. För den utsatta
      eleven var det mer akut då känslor uppkom som kunde eskalera och resultera i
      exempelvis ryktesspridning. Vårdnadshavare fick information om samtalet samt
      om att orosanmälan skulle göras via mejl samma dag för att kunna bemöta CC:s
      eventuella reaktioner och stötta honom i det. Det fanns inte någon plan om att
      fortsätta samtala med honom. BB gjorde bedömningen, utifrån sin personliga
      kännedom om CC, att han hade uppnått en mognadsålder som översteg tolvårs-
      ålder och att han därför själv kunde avgöra om han önskade samtala med henne
      eller inte. Utifrån hans rätt till information bedömde BB att han hade rätt att veta
      att hon skulle göra en orosanmälan till socialtjänsten samt vad en sådan anmälan
      innebär.
                                                                      Dnr 4420-2021        Sid 3 (6)




      –––

## Bedömning

–––
      Det finns inte någon anledning att ifrågasätta BB:s bedömning gällande CC:s
      mognadsålder och inte heller att hon har handlat utifrån det sätt som hon i
      situationen bedömde som bäst utifrån de inblandande elevernas bästa.
      Det är, så som anmälaren påpekar, inte kurator på skola som ska utreda om brott
      har begåtts eller inte. BB menar dock att hon inte har haft någon sådan utredande
      inriktning på samtalet. Hon är osäker på om hon uttryckt att CC begått ett brott
      eller om hon nämnde att det han hade gjort kunde innebära en brottslig handling.
      Det är dock inte kurators uppgift att bedöma huruvida det som hade inträffat är
      en brottslig handling eller inte.
      Även om CC bedömdes ha uppnått en sådan mognadsålder att han själv kunde
      välja om han ville samtala med kurator behöver hänsyn tas till att han inte visste
      vad samtalet skulle handla om när han accepterade att följa med BB till hennes
      samtalsrum. Med beaktande av att samtalet skulle handla om en händelse som
      inträffat utanför skoltid cirka ett halvt år tidigare samt med beaktande av
      samtalets allvarlighetsgrad bedömer Bildningsnämnden att CC:s vårdnadshavare
      borde ha informerats samt givit sitt samtycke innan samtalet.
      Regeln om orosanmälan stadgas i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Anställda på
      skolor är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet
      får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
      Det föreligger inte någon anledning att ifrågasätta BB:s bedömning om att
      orosanmälan skulle göras utifrån det hon hade fått kännedom om. Det bedöms
      dock som olämpligt att CC informerades om det i samband med samtalet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Ansvar för och beslutanderätt i frågor som rör ett barn
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en
god fostran blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren svarar även för att barnet får
den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga
omständigheter. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska
vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra
lämpliga åtgärder vidtas (6 kap. 1 och 2 §§ föräldrabalken, FB).

En vårdnadshavare har både rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och
utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets egna synpunkter och önskemål
(6 kap. 11 § FB). När barnet når tillräcklig ålder och mognad har han eller hon
rätt att själv bestämma om t.ex. samtal med skolvårdspersonal. Det går inte att
ange någon bestämd ålder för när ett barn själv kan bestämma i frågor som rör
hans eller hennes personliga angelägenheter. Bedömningen av barnets mognad
måste göras i varje enskilt fall (jfr prop. 1994/95:224 s. 35 och 54 samt JO
2006/07 s. 212).
                                                                    Dnr 4420-2021       Sid 4 (6)




Sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden
inom elevhälsan
I grundskolan gäller sekretess för uppgift om enskildas personliga förhållanden
i sådan elevhälsa som avser en psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk
insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till honom eller henne lider men (23 kap. 2 § första stycket
offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL). Sekretess till skydd för en
underårig gäller även i förhållande till hans eller hennes vårdnadshavare.
Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den
utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § FB har rätt och skyldighet att bestämma i
frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om det inte kan antas
att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren
(12 kap. 3 § OSL).

Förutsättningar för personal inom elevhälsan att samtala med eleverna
JO har tidigare gjort uttalanden i fall där personal i elevhälsan hållit samtal med
elever utan att dessförinnan inhämta samtycke från vårdnadshavare. I ett beslut
riktade JO kritik mot en skolsköterska som på eget initiativ höll flera samtal
med en elev om dennes hemförhållanden. Eleven var nio och tio år gammal när
samtalen ägde rum. JO uttalade att utgångspunkten, med hänsyn till elevens
låga ålder, var att samtalen kunnat hållas bara om vårdnadshavarna gett sitt
samtycke. Då vårdnadshavarna inte hade tillfrågats om sin inställning i saken
fanns det inte förutsättningar för skolsköterskan att hålla samtalen. Eftersom
information som kom fram i samtalen inte omfattades av sekretess enligt
12 kap. 3 § OSL skulle skolsköterskan ha informerat vårdnadshavaren om vad
som framkommit vid samtalen (se JO 2014/15 s. 584).

Ett annat beslut gällde en kurator som hållit samtal med en elvaårig elev om
elevens hemförhållanden. JO ansåg att utgångspunkten då måste vara att en
kurator först ska inhämta vårdnadshavarnas samtycke. Eleven hade vid det
första samtalstillfället självmant sökt upp kuratorn. Eftersom kuratorn vid det
tillfället inte visste vad eleven skulle prata om hade JO inte någon synpunkt på
att man inte hade inhämtat vårdnadshavarnas samtycke vid det tillfället. Ett
samtycke hade dock krävts inför fortsatta samtal. Kuratorn hade inte fört några
fler samtal med eleven men borde enligt JO ha informerat vårdnadshavaren om
det första samtalet (se JO:s beslut den 8 november 2018, dnr 3937-2017).

I ett annat fall hade en elev i 13–14-årsåldern själv tagit initiativ till samtal med
skolkuratorn. JO uttalade att ett barn i den åldern i många fall har uppnått en
sådan mognad att barnet själv kan bestämma om han eller hon vill tala med en
kurator eller någon annan ur personalen på skolan. JO hade därför ingen
invändning mot att kuratorn hade ett inledande samtal med eleven utan att
vårdnadshavarens samtycke hämtats in. Eftersom det inte framgick av ärendet
vad samtalet handlat om konstaterade JO att det saknades underlag för att kunna
ta ställning till om fortsatta samtal krävde vårdnadshavarens samtycke eller om
                                                                    Dnr 4420-2021       Sid 5 (6)




skolhälsovården borde ha informerat om vad som kommit fram i samtalen (se
JO:s beslut den 23 november 2018, dnr 3154-2016).

Bedömning
När en elev har uppnått den ålder och mognad som krävs för att själv kunna
bestämma om han eller hon vill tala med en kurator eller någon annan ur
personalen på en skola, är elevens medgivande både en nödvändig och en
tillräcklig förutsättning för att hålla samtalet. Vårdnadshavarens samtycke
behöver då inte hämtas in. Bedömningen måste göras utifrån vad saken gäller,
elevens ålder och personliga mognad samt bestämmelserna om sekretess (jfr
prop. 2009/10:192 s. 16, 32 och 33 samt JO 2006/07 s. 212).

Det är enligt min mening i och för sig möjligt att en tolvåring kan ha uppnått
sådan mognad att han eller hon själv kan fatta beslut om att samtala med en
skolkurator om de frågor som det här ärendet rör. BB har uppgett att hon gjorde
den bedömningen i det här fallet. Det är då viktigt att notera att eleven inte själv
tog initiativ till samtalet. Enligt vad som framgår av utredningen fick han inte
heller i förväg reda på vad samtalet skulle handla om. Väl på plats var, förutom
BB, en praktiserande student och den person som framfört anklagelser mot
eleven närvarande. Med beaktande av elevens ålder och den auktoritet som
skolpersonal generellt har i förhållande till eleverna kan man under de givna
omständigheterna ifrågasätta frivilligheten från elevens sida.

Av anmälan framgår att eleven inte mådde bra efter samtalet. Jag menar att BB
före samtalet borde ha informerat eleven ordentligt om vad detta skulle handla
om och vilka som skulle vara närvarande samt därefter ha gett honom tid att
fundera över om han ville delta. Detta anser jag särskilt mot bakgrund av vad
saken gällde, att BB var av uppfattningen att det kanske rörde sig om en gärning
av brottslig karaktär, att en orosanmälan skulle göras och att situationen inte på
något sätt var akut.

Av samma skäl borde BB ha kontaktat vårdnadshavarna innan hon kallade till
samtalet så att de kunde samråda med eleven i frågan. I de fall en minderårig
misstänks ha begått en brottslig gärning har vårdnadshavare både rätt och
skyldighet att agera på olika sätt och att tillvarata barnets intressen. Detta gäller
oavsett barnets ålder. Skolan måste då informera vårdnadshavarna om de
åtgärder som man avser vidta och inhämta deras synpunkter. Sekretess
gentemot vårdnadshavarna enligt 12 kap. 3 § OSL kan då gälla endast i
undantagsfall.

Bestämmelser om s.k. orosanmälan finns i 14 kap. socialtjänstlagen (2001:453).
Av 1 § följer att skolpersonal under vissa förutsättningar är skyldiga att anmäla
till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom eller misstankar om att
ett barn far illa. Det är sedan socialnämndens uppgift att utreda vilken grund
som kan finnas för uppgiften och utreda om det finns behov av åtgärder (se
prop. 1989/90:28 s. 131 f.).
                                                                   Dnr 4420-2021      Sid 6 (6)




BB har uppgett att samtalet som hölls inte handlade om att närmare utreda vad
som hänt utan hade ett annat syfte. Jag vill ändå poängtera att i de fall
skolpersonal bestämt sig för att göra en orosanmälan och innan socialnämnden
fattat något beslut i ärendet kan det många gånger vara mindre lämpligt att
skolan tar initiativ till samtal med de berörda.

Det finns ingen skyldighet för skolpersonalen att informera eleven eller hans
eller hennes vårdnadshavare om att man avser att göra en orosanmälan. JO har
tidigare uttalat att det t.o.m. kan vara direkt olämpligt att ge sådan information
(se JO:s beslut den 8 november 2018, dnr 3937-2017). Jag konstaterar att
informationen i det här ärendet åtminstone inte borde ha getts till eleven utan att
vårdnadshavarna först blivit informerade. Det kan te sig skrämmande och vara
svårt för en elev att ta in sådan information i vårdnadshavarnas frånvaro.

Jag vill slutligen framhålla att det är viktigt att ett känsligt ärende som detta
hanteras på ett sådant sätt att det inte uppstår en situation där eleven känner sig
mer utsatt än nödvändigt och vårdnadshavarna fråntas möjligheten att stötta
honom eller henne. Jag är mycket kritisk till handläggningen i detta fall.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.
