# Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret och anstalten Västervik Norra, för bristfällig handläggning av en förnyad riskbedömning m.m.

JO 2019-09-20 dnr 4424-2018

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2019-09-20              4424-2018             1 (13)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret och anstalten Västervik
                        Norra, för bristfällig handläggning av en förnyad riskbedömning m.m.


                          Beslutet i korthet: En intagen i anstalt har mot slutet av verkställigheten av ett längre
                          fängelsestraff genomgått en förnyad riskbedömning med psykologsamtal via
                          riksmottagningen i anstalten Kumla. Flera åtgärder under handläggningen, bl.a.
                          bedömningen av psykolog, vidtogs utan att det pågick något ärende om omprövning
                          av den intagnes särskilda villkor.
                          ChefsJO konstaterar att en riskbedömning av detta slag har en stor påverkan på
                          utformningen av en intagens verkställighet i anstalt. Det är därför viktigt att den
                          intagne inför en riskbedömning får tydlig information om såväl själva tillvägagångs-
                          sättet som syftet med bedömningen och att relevanta uppgifter dokumenteras i den
                          intagnes journal under ärendets handläggning. I det här fallet kritiseras anstalten för
                          att inte ha gett den intagne tillräcklig information om den förnyade riskbedömningen
                          och för brister i dokumentationen. ChefsJO riktar även kritik mot Kriminalvården för
                          långsam och felaktig handläggning av en begäran om partsinsyn från den intagne i
                          fråga.
                          I beslutet konstaterar chefsJO avslutningsvis att Kriminalvårdens handläggning av det
                          aktuella ärendet i flera avseenden varit felaktig och att utredningen har försvårats
                          genom bristen på dokumentation. Enligt chefsJO:s mening ger detta intryck av att
                          Kriminalvården saknar rutiner för att hantera förnyade riskbedömningar av detta slag,
                          som inte sker inom ramen för ett ärende om omprövning av särskilda villkor. ChefsJO
                          uttalar att det är viktigt att åtgärder som vidtas av Kriminalvården genomförs på ett
                          enhetligt och korrekt sätt för att garantera den intagnes rättssäkerhet. Det gäller i
                          synnerhet åtgärder som kan få en stor påverkan på den intagnes verkställighet.
                          ChefsJO uppmanar Kriminalvården att se över myndighetens hantering av förnyade
                          riskbedömningar för att säkerställa att den är förenlig med förvaltningslagens
                          bestämmelser om ärendehandläggning, bl.a. vad gäller dokumentation,
                          kommunicering och partsinsyn.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 26 juni 2018 framförde AA klagomål mot
                        Kriminalvården, bl.a. huvudkontoret och kriminalvårdsjuristen BB där samt
                        anstalten Västervik Norra och kriminalvårdsinspektören CC där. Han anförde i
                        huvudsak följande:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 4424-2018       Sid 2 (13)




Under hösten 2016 beslutade Kriminalvården om förändrade särskilda villkor
för honom, vilket innebar bl.a. möjlighet till utökad frigång vid slutet av hans
verkställighet av fängelsestraffet. Under februari–mars 2017 gjordes en ny risk-
och behovsbedömning avseende honom i anstalten Visby. Efter det att han
omplacerats till anstalten Västervik Norra fick han den 16 augusti 2017 utan
förvarning besök av en psykolog som skulle göra en förnyad riskbedömning.
Han blev helt överrumplad av besöket. Psykologen uppgav att syftet var att man
skulle se till att han ”skulle få ett bra avslut på sitt avtjänande och en vettig
utslussning”.

Han begärde den 23 augusti 2017 att få del av beslutet att starta en ny utredning
och fick svar från CC att det inte fanns ett sådant beslut. Efter det att han
omplacerats till anstalten Hall fick han veta att det fanns både ett beslut och
bakgrundshandlingar till psykologbesöket. Den 10 november 2017 begärde han
på nytt att få ta del av handlingarna. Kriminalvården tolkade hans hemställan
som en begäran om att få ut en allmän handling och avslog den. Trots att han i
sitt överklagande av beslutet uttryckligen angav rätt till partsinsyn skickades
överklagandet direkt till kammarrätten för prövning.

Den 3 februari 2018 gjorde han en ny hemställan om partsinsyn och fick den
26 april 2018 på nytt del av avslagsbeslutet från november 2017. Han begärde
ny omprövning av beslutet den 1 maj 2018. Den 4 maj 2018 fick han en kopia
av ett e-postmeddelande från CC till BB daterat den 15 november 2017 där de
bl.a. enades om hanteringen av ärendet. Han vidhöll sin begäran och fick vid ett
telefonsamtal med huvudkontoret den 18 maj 2018 information om att det fanns
ytterligare mejl i ärendet. Den 30 maj 2018 fick han ett utkast till beslut med två
bilagor. Bilagorna innehöll en begäran om psykologbedömning daterad i
november 2017, dvs. långt efter psykologens besök i anstalten, samt en utskrift
av mejl mellan huvudkontoret och riksmottagningen Kumla under perioden den
26–30 maj 2017.

Kriminalvården har på olika sätt förhalat den partsinsyn han har rätt till.
Myndighetens hantering gör honom övertygad om att det finns handlingar som
han inte fått del av och att den egentliga anledningen till psykologbesöket i
augusti 2017 var att höja hans riskbedömning.

Utredning
Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
Kriminalvården, rättsenheten vid huvudkontoret, genom chefsjuristen bl.a.
följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från sektionen för internationella
      och andra särskilda klientärenden, sektionen för allmän klientjuridik och
      regionerna Stockholm och Öst, som i sin tur har hämtat in uppgifter från
      anstalterna Hall och Västervik Norra. Genom utredningen har sammanfattnings-
      vis följande kommit fram.
                                                                 Dnr 4424-2018        Sid 3 (13)




AA har ett beslut om särskilda villkor för sin verkställighet. Han var under tiden
november 2016–maj 2018 placerad i anstalterna Västervik Norra, Hall och
Johannesberg. Efter att AA den 27 april 2017 hade placerats på anstalten
Västervik Norra väcktes frågan om en ny riskbedömning, som skulle kunna vara
ett underlag i ärenden om permission och särskilda villkor. Enligt kriminalvårds-
inspektören CC informerades AA i samband med behandlingskollegium i
anstalten om att det, om det var möjligt, skulle genomföras en ny risk- och
behovsbedömning. I ett antal e-postmeddelanden den 26–30 maj 2017
diskuterades hur och av vem en beställning av en förnyad riskbedömning skulle
göras. Chefen för sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden
gav i e-postmeddelande den 30 maj 2017 riksmottagningen klartecken att
genomföra en förnyad riskbedömning.
AA lämnade den 23 augusti 2017 in en skriftlig begäran, i vilken han efterlyste
ett beslut som någon fattat om att inleda en förnyad risk- och behovsbedömning.
Begäran besvarades skriftligen den 25 augusti 2017 av kriminalvårdsinspektören
CC I svaret angavs bl.a. att ett sådant beslut som AA efterfrågade inte fanns och
att den förnyade riskbedömningen initierades av CC med anledning av att den
befintliga riskbedömningen var sju år gammal.
Den 7 november 2017 initierade anstalten Hall ett ärende om särskilda villkor för
AA:s verkställighet. AA begärde den 10 november 2017 att få en kopia på
ingångshandlingen för den förnyade riskbedömningen. Av Kriminalvårdens
beslut den 15 november 2017 framgår att ingångshandlingen för riskbedöm-
ningen bedömdes vara ett e-postmeddelande den 31 maj 2017 från kriminal-
vårdsinspektören CC till riksmottagningen på anstalten Kumla samt att
handlingen inte bedömdes vara allmän och därför inte lämnades ut. Kammar-
rätten i Jönköping avslog den 30 januari 2018, mål nr […], AA överklagande av
beslutet och noterade i domen att AA kunde ha rätt till partsinsyn i ärendet om
särskilda villkor. Avgörandet expedierades till Kriminalvårdens regionkontor
Öst, som skickade en kopia av avgörandet till anstalterna Hall och Västervik
Norra.
AA begärde den 3 februari 2018 på anstalten Hall att med stöd av sin rätt till
partsinsyn få ut de handlingar som avsågs i beslutet den 15 november 2017 och
det beslut om en förnyad risk- och behovsbedömning som e-postmeddelandet
ledde till. Hans begäran skickades till anstalten Västervik Norra, eftersom den
avsåg ett e-postmeddelande därifrån.
Den 17 april 2018 skickades AA begäran av den 3 februari 2018 från en
klienthandläggare på anstalten Hall per e-post till en handläggare på sektionen
för allmän klientjuridik, där begäran diariefördes den 19 april 2018. Begäran
hade skickats till klienthandläggaren någon vecka dessförinnan, men det är oklart
varifrån. Kriminalvårdsjuristen DD, som handlade ärendet om att få ta del av
handlingar, hade flera telefonsamtal med AA Det kom då fram att AA inte hade
fått del av e-postmeddelandet av den 31 maj 2017. DD tog därför den 25 april
2018 kontakt med en klienthandläggare på anstalten Johannesberg för att se till
att e-postmeddelandet lämnades ut. DD förklarade samtidigt att det inte fanns
någon annan skriftlig beställning av en ny riskbedömning.
AA lämnade den 1 maj 2018 in en begäran om omprövning av beslut, i vilken
han på nytt begärde att få ett beslut om partsinsyn. Handlingen registrerades i ett
ärende om utlämnande av allmän handling. Det kom vid kontakt den 4 maj 2018
mellan DD och en klienthandläggare på anstalten Johannesberg fram att AA
fortfarande inte hade fått del av e-postmeddelandet den 31 maj 2017. Klient-
handläggaren uppmanades därför att se till att det gjordes och återkopplade den
7 maj 2018 att så hade skett. AA vidhöll dock sin begäran vid kontakt med DD
den 8 maj 2018. Därefter hade chefen för sektionen för allmän klientjuridik den
21 och 30 maj 2018 telefonsamtal med AA Kriminalvården fattade den 30 maj
2018 beslut om utlämnande av allmän handling och partsinsyn i ärendet om
särskilda villkor. AA fick genom det beslutet även del av de e-postmeddelanden
som hade skickats den 26–30 maj 2017. AA:s överklagande av beslutet
                                                                   Dnr 4424-2018         Sid 4 (13)




avvisades av Förvaltningsrätten i Linköping, som ansåg att beslutet inte var
överklagbart.

Rättslig reglering
Enligt 9 § förvaltningslagen (2017:900) ska ett ärende handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt.
Enligt 10 § förvaltningslagen har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt
material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de
begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).
Av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretess inte
hindrar att en enskild som är part i ett ärende hos myndighet och som på grund
av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling
eller annat material i ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock
inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt
intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I
sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad
materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till
vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen
ska skydda.
Enligt 1 kap. 7 § fängelselagen (2010:610) ska det, om det inte är uppenbart
obehövligt, för en intagen som avtjänar fängelse i lägst fyra år beslutas om de
särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga när det gäller placering i
anstalt, vistelse utanför anstalt enligt 10 kap. 1 och 2 §§ och särskilda
utslussningsåtgärder enligt 11 kap. 1 §.
Enligt 1 kap. 8 § fängelselagen ska prövning av vilka särskilda villkor som ska
gälla för verkställigheten enligt 7 § ske så snart verkställigheten påbörjas eller
annars när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det finns
anledning till det. Av de allmänna råden till bestämmelsen framgår bl.a. att det
kan finnas anledning att ompröva villkoren t.ex. om den intagnes situation
förändras i positiv eller negativ riktning så att den tidigare riskbedömningen inte
längre är aktuell, se Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS
2011:1) om fängelse (FARK Fängelse). Det framgår även att omprövning av de
särskilda villkoren kan initieras av Kriminalvården eller den intagne.
Enligt 1 kap. 26 § FARK Fängelse ska en verkställighetsplan tas fram i syfte att
utforma verkställigheten på ett ändamålsenligt sätt och förbereda frigivningen.
Enligt 1 kap. 27 § FARK Fängelse ska verkställighetsplanen för varje intagen
vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning. En förnyad risk-
och behovsbedömning ska göras när det finns anledning till det. Av de allmänna
råden till bestämmelsen framgår att det kan finnas skäl att göra en förnyad risk-
och behovsbedömning t.ex. om en intagen under pågående verkställighet döms
på nytt eller om det framkommer ny information som motiverar en ny
bedömning.
Enligt 5 § fängelseförordningen (2010:2010) ska det för varje intagen föras en
journal som dokumenterar den intagnes verkställighet.
Enligt 14 kap. 1 § FARK Fängelse ska alla beslut som har fattats, viktiga
händelser under verkställigheten och väsentliga uppgifter om vidtagna eller
planerade åtgärder om den intagne dokumenteras i journalen. Dokumentationen
ska ske så snart som möjligt.

Kriminalvårdens bedömning
Det kan inledningsvis konstateras att AA har informerats om avsikten att
genomföra en ny risk- och behovsbedömning och att han den 25 augusti 2017
har fått ett skriftligt svar på sin begäran av den 23 augusti 2017. Svaret har inte
                                                                       Dnr 4424-2018         Sid 5 (13)




      innehållit några felaktiga eller vilseledande uppgifter. Det har därmed inte
      funnits brister i hanteringen av denna begäran.
      AA har den 10 november 2017 begärt ut ingångshandlingen för en förnyad
      riskbedömning. Hans begäran har inledningsvis behandlats som en begäran om
      utlämnande av allmän handling. Vid denna prövning bedömdes den aktuella
      handlingen vara ett e-post-meddelande av den 31 maj 2017. När e-
      postmeddelandet skrevs fanns inte något ärende om särskilda villkor utan ett
      sådant initierades först den 7 november 2017. E-postmeddelandet fördes inte in i
      ärendet om särskilda villkor, men ingick bland de åtgärder som vidtogs innan
      ärendet inleddes. Det kan därför argumenteras för att handlingen ändå kan sägas
      ha ingått i ärendet om särskilda villkor.
      Efter det ovan angivna avgörandet av Kammarrätten i Jönköping har AA den
      3 februari 2018 på anstalten Hall begärt att med stöd av sin rätt till partsinsyn få
      ta del av den tidigare begärda handlingen och ett beslut. Det har dessvärre inte
      kunnat utredas hur AA begäran av den 3 februari 2018 har hanterats från det att
      den skickades från anstalten Hall till dess att den i mitten av april 2018 kom in
      till sektionen för allmän klientjuridik. Det kan konstateras att en medarbetare på
      den sektionen då vidtog åtgärder för att se till att e-postmeddelandet lämnades ut,
      men det har inte gått att utreda varför så inte skedde. AA har den 7 maj 2018
      slutligen fått ta del av e-postmeddelandet av den 31 maj 2017 och efter beslut
      den 30 maj 2018 fått ta del av ytterligare handlingar i form av e-postmeddel-
      anden.
      Sammanfattningsvis har AA fått ta del av handlingarna i fråga i enlighet med
      sina begäranden. Det är beklagligt att det har dröjt så länge innan detta har skett.
      Handläggningen av AA begäranden hade sannolikt underlättats, om uppgifter om
      den förnyade riskbedömningen och skälen för densamma hade dokumenterats i
      hans journal. Dessutom skulle handläggningstiden för begärandena troligtvis ha
      förkortats, om kommunikationen inom Kriminalvården hade varit bättre i det
      aktuella fallet.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att Kriminalvårdens yttrande
innehåller flera faktafel såsom hans anstaltsplacering och när risk- och
behovsbedömningarna beträffande honom har reviderats.

JO hämtade härefter in och granskade vissa handlingar, bl.a. handlingar i
ärendet om omprövning av särskilda villkor.

Mot bakgrund av vad som hade kommit fram i ärendet fann JO anledning att
begära ett nytt yttrande av Kriminalvården. Kriminalvården skulle yttra sig över
AA kommentar till remissvar och besvara följande frågor:

1. Av Kriminalvårdens handbok om särskilda villkor (s. 27) framgår bl.a.
   följande:

        7.2 Utredning inför omprövning
        I samband med omprövning har anstalten att genomföra den utredning som
        behövs. Vid utredningen ska en förnyad riskbedömning göras där hänsyn tas
        till vad som inträffat eller förändrats sedan det tidigare beslutet om särskilda
        villkor meddelades. De bestämmelser om riskbedömning som gäller vid
        prövning av särskilda villkor enligt 1 kap. 32 och 33 §§ FARK Fängelse […]
        gäller även vid omprövning.
        –––
        Om det finns behov av en mer fördjupad bedömning kan utlåtande av psykolog
        eller psykiater behöva inhämtas. I vissa fall framgår det av tidigare beslut om
                                                                     Dnr 4424-2018       Sid 6 (13)




         särskilda villkor att ett sådant utlåtande ska hämtas in. Huvudkontoret avgör
         om det finns behov av ett sådant utlåtande i det enskilda ärendet, varför
         anstalten ska ta kontakt med huvudkontoret för samråd. Om ny riskbedömning
         bedöms nödvändig utförs den av psykolog vid Kumlas riksmottagning efter
         beställning från huvudkontoret.
    Den riskbedömning som används som underlag i ett ärende om särskilda
    villkor är således normalt betydligt mer omfattande än den risk- och
    behovsbedömning som görs inom ramen för en intagens verkställighets-
    planering.

    a. Hur ser handläggningen ut i ärenden om omprövning av särskilda
       villkor? Vem tar initiativ/fattar beslut i de olika delarna?

    b. I vilka situationer kan det bli aktuellt med en sådan fördjupad
       bedömning av psykolog vid riksmottagningen som framgår av
       handboken? Kan en bedömning av det slaget utföras oberoende av om
       det pågår en omprövning av särskilda villkor?

    c. Hur ser handläggningen ut i de fall en fördjupad bedömning med
       utlåtande av psykolog bedöms nödvändig? Hur går en sådan fördjupad
       bedömning till?

    d. Hur förhåller sig en sådan fördjupad riskbedömning till en risk- och
       behovsbedömning som görs inom ramen för en intagens
       verkställighetsplanering (RBM-B)?

    e. När anser Kriminalvården att ett ärende om särskilda villkor inleds
       (jfr förvaltningslagens regler om ärendehandläggning)?

    f.   Hur dokumenteras handläggningen av fördjupade riskbedömningar och
         omprövning av särskilda villkor (kontakten med huvudkontoret,
         ”beställningen” till riksmottagningen, psykologsamtalet m.m.)?

2. Av utredningen i AA:s ärende har bl.a. framkommit att AA genomförde ett
   samtal med riksmottagningens psykolog i augusti 2017 och att det vid den
   tiden inte var aktuellt att ompröva de särskilda villkoren. Samtalet låg till
   grund för ett utlåtande daterat i december 2017.

    a. Vad var syftet med psykologbedömningen i augusti 2017?

    b. Vilken information fick AA om den nya riskbedömningen? Av de
       kollegieanteckningar som JO tagit del av finns inte några anteckningar
       om att den saken har diskuterats vid behandlingskollegium.

    c. Finns ”beställningen” till riksmottagningen och utförandet av det
       aktuella psykologsamtalet dokumenterat i AA:s journal?

    d. När och på vilket sätt redovisades resultatet av psykologbedömningen
       till anstalten?
                                                                        Dnr 4424-2018        Sid 7 (13)




3. Hur ser Kriminalvården på hanteringen av AA ärende i ljuset av det som
   kommit fram ovan?

I sitt yttrande anförde Kriminalvården, rättsenheten vid huvudkontoret, genom
chefsjuristen bl.a. följande:

      Det stämmer att AA under perioden den 12 oktober 2015–27 april 2017 var
      placerad på anstalten Visby och att det under 2017 gjordes en ny VSP-utredning,
      som fastställdes den 14 mars 2017.
      Kriminalvårdsinspektören CC har inte försökt styra utgången av riskbedöm-
      ningen. CC har argumenterat för varför han ansåg att en förnyad riskbedömning
      borde genomföras, vilket också framgår av de e-postmeddelanden som AA
      hänvisar till. Vid det behandlingskollegium då AA informerades om avsikten att
      genomföra en ny riskbedömning närvarade hans kontaktman, men inte klient-
      handläggaren. Enligt kriminalvårdsinspektören CC hade både klienthandläggaren
      och AA informerats om att en förnyad riskbedömning skulle göras. De hade
      dock inte informerats om att en psykolog skulle komma till anstalten och
      intervjua AA En förutsättning för psykologsamtalet var att AA deltog frivilligt.
      Vad sedan gäller de frågor som JO har ställt anger Kriminalvården följande.
      1. a) Prövning av vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställigheten ska
      enligt 1 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) ske så snart verkställigheten påbörjas
      eller annars när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det finns
      anledning till det. Ett beslut om särskilda villkor ska enligt 1 kap. 34 §
      Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse
      (FARK Fängelse) alltid omprövas om den intagne rymmer eller fritas, döms för
      våldsbrott eller annat allvarligt brott som begåtts under verkställigheten eller gör
      sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet. Av de allmänna råden till 1 kap.
      8 § fängelselagen framgår att det även kan finnas anledning att ompröva
      villkoren om den intagne t.ex. avviker från permission, begår andra brott under
      pågående verkställighet eller döms för brott som begicks före verkställigheten.
      Andra anledningar kan vara att strafftidens längd förändras genom nåd,
      tidsbestämning eller ändrat domslut eller att den intagnes situation förändras i
      positiv eller negativ riktning så att den tidigare riskbedömningen inte längre är
      aktuell. Omprövning av de särskilda villkoren kan initieras av Kriminalvården
      eller den intagne.
      Av Kriminalvårdens handbok om särskilda villkor, s. 26, framgår att
      Kriminalvården har en skyldighet att ompröva villkoren när det finns anledning
      till det och att det är anstalten som ska initiera frågan. Den intagne har även
      möjlighet att själv begära omprövning av villkoren.
      Av bilaga 1 till arbetsordningen för Kriminalvården från den 1 april 2019
      framgår att rättsenheten vid huvudkontoret fattar beslut om särskilda villkor
      enligt 1 kap. 7 § fängelselagen. Detsamma gäller för beslut om omprövning av
      särskilda villkor enligt 1 kap. 8 § fängelselagen. Handläggningen och
      beslutsfattandet hanteras av sektionen för internationella och andra särskilda
      klientärenden (SIK), som ingår i rättsenheten.
      Handläggningen i ett ärende om omprövning av särskilda villkor sker genom att
      Kriminalvården eller den intagne initierar ett ärende om omprövning hos SIK,
      som därefter handlägger och fattar beslut i ärendet. I samband med omprövning
      har anstalten att genomföra den utredning som behövs för att SIK ska kunna
      avgöra ärendet. I vissa fall krävs en fördjupad bedömning, se nedan.
      b) Vanligtvis sker en förnyad bedömning av psykolog eller psykiater i samband
      med en omprövning av särskilda villkor, men det kan även förekomma andra
      situationer där en förnyad utredning bedöms nödvändig. En förnyad bedömning
      kan därför ske oberoende av om det pågår en omprövning av de särskilda
                                                                   Dnr 4424-2018       Sid 8 (13)




villkoren. Det finns ingen formell reglering som anger hur och när en sådan
förnyad bedömning ska ske.
En förnyad bedömning av psykolog eller psykiater kan behövas om det har gått
lång tid från den initiala bedömningen och det inte finns någon förnyad prövning
däremellan. Det kan också behövas när klienten är svårbedömd och det finns
behov av ett mer omfattande beslutsunderlag inför omprövningen av villkoren.
Ett behov av en förnyad bedömning kan uppstå t.ex. inför beslut om permission
på egen hand, eftersom den nya bedömningen ska vara inriktad på just risker för
fortsatt brottslighet vid sådan friförmån. Den förnyade bedömningen är oftast
inriktad på en specifik frågeställning och inte lika generellt utformad som den
initiala utredningen.
c) Om handläggaren på SIK bedömer att det finns behov av en fördjupad
bedömning, kontaktas riksmottagningen vid anstalten Kumla. Riksmottagningen
tar sedan kontakt med anstalten och bokar en tid för förnyad bedömning med
klienten.
Utifrån de specificerade frågeställningar som SIK ställer, t.ex. risk för fortsatt
brottslighet vid dagspermission på egen hand eller övernattning, genomför
psykologen en fördjupad utredning genom sedvanliga riskbedömningsinstrument
och samtal med den intagne. Det kan ske genom att klienten flyttas till
riksmottagningen eller att psykologen besöker klienten på den anstalt där hen är
placerad.
d) En fördjupad riskbedömning är mer ingående än den risk- och
behovsbedömning som görs inom ramen för verkställighetsplaneringen. RBM-B
är ett instrument som är mer generellt utformat på gruppnivå och ger därför inte
samma individuella träffsäkerhet. RBM-B har i första hand fokus på de behov
som klienten har och kan inte i samma utsträckning bedöma risker i ett
individuellt fall. De riskbedömningsinstrument som används vid en fördjupad
bedömning används inte i RBM-B. Utfallet av en fördjupad riskbedömning har
därför mer tyngd än den riskbedömning som görs enligt RBM-B.
e) Ett ärende om omprövning av särskilda villkor inleds genom att
Kriminalvården eller den intagne själv väcker frågan om omprövning genom att
ett skriftligt underlag kommer in till Kriminalvårdens huvudkontor. Även SIK
kan inleda ett ärende om särskilda villkor. När ett ärende om särskilda villkor
inleds registreras ett ärende som får ett diarienummer.
f) SIK skickar en beställning via e-post med ett antal specificerade
frågeställningar utifrån den friförmån som är föremål för prövning. Klienten och
anstalten där hen är placerad får en kopia av beställningen.
2. a) Syftet med psykologbedömningen i augusti 2017 var att genomföra en
förnyad risk- och behovsbedömning som skulle användas som underlag inför
omprövningen av särskilda villkor. Den nya bedömningen skulle särskilt utreda
risker för fortsatt brottslighet i samband med en övernattningspermission som
AA önskat genomföra med tillsammans med sin partner.
b) AA informerades muntligen i samband med ett behandlingskollegium i
anstalten Västervik Norra den 19 maj 2017 om planen att genomföra en förnyad
riskbedömning. Att denna diskussion fördes har inte dokumenterats särskilt i den
upprättade journalanteckningen från den 19 maj 2017. Däremot angav kriminal-
vårdsinspektören CC den 25 augusti 2017 i svar på skrivelse från AA att det var
han som initierade frågan om en ny riskbedömning.
c) I ärendet om särskilda villkor finns det inte någon anteckning om att
beställningen är gjord. Någon anteckning om det finns inte heller i form av
daganteckningar i kriminalvårdsregistret. Psykologutlåtandet finns i AA akt för
ärendet om särskilda villkor.
d) I normalfallet skickas utredningen till SIK, klienten och anstalten. I detta fall
har utfallet av psykologbedömningen inte återkopplats till anstalten Västervik
                                                                       Dnr 4424-2018        Sid 9 (13)




      Norra, eftersom AA inte var placerad där när utredningen färdigställdes. AA
      hade på grund av misskötsamhet omplacerats till anstalten Hall innan
      utredningen var färdigställd. Återkopplingen av bedömningen skedde därför till
      anstalten Hall.
      3. Kriminalvården anser att det var väl motiverat att göra en förnyad
      riskbedömning. Den nya bedömningen visade dessutom att det fanns höga risker
      av visst slag. Som Kriminalvården tidigare har angett hade emellertid
      hanteringen av AA ärende sannolikt underlättats, om uppgifter om den förnyade
      riskbedömningen och skälen för den hade dokumenterats i hans journal.
AA kommenterade Kriminalvårdens yttrande.

Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag vill dock även
peka på följande:

Av förarbetena till bestämmelsen om partsinsyn i 10 § förvaltningslagen
framgår bl.a. följande (se prop. 2016/17:180 s. 78):
      Partsinsynen ska ge parten möjlighet att skaffa sig en fullständig insyn i allt
      material som finns i ärendet. Parten ska under handläggningens alla stadier ha
      möjlighet att skaffa sig sådan kunskap om vad som tillförts ärendet i sak att han
      eller hon kan bemöta vad som talar mot honom eller henne. Partsinsynen kan
      också användas för att kontrollera att handläggningen sker på ett korrekt sätt –
      t.ex. att inget relevant material saknas i akten, att myndigheten iakttagit sin
      kommunikationsskyldighet och att utredningen bedrivits så snabbt och effektivt
      som möjligt. Om avgörandet i ärendet går parten emot, utgör möjligheten till
      fullständig insyn en förutsättning för att han eller hon ska kunna bedöma om det
      lönar sig att överklaga. Om det finns ett beaktansvärt behov av uppgifter i ett
      avslutat ärende, kan partsinsynen enligt rättspraxis tas i anspråk även på ett
      senare stadium (se t.ex. RÅ 1995 ref. 28 och RÅ 2001 ref. 27).
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är
uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse
för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över
materialet (25 § förvaltningslagen).

Vidare vill jag tydliggöra att den riskbedömning som används som underlag för
ett ärende om särskilda villkor normalt är betydligt mer omfattande än den risk-
och behovsbedömning (RBM-B) som görs inom ramen för en intagens
verkställighetsplanering (se Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om
fängelse [KVFS 2011:1] 1 kap. 27 § och 1 kap. 32–33 §§ med tillhörande
allmänna råd samt Kriminalvårdens handbok om särskilda villkor för
långtidsdömda och placering i riksmottagning [2012:2] s. 14 f.). Av handboken
om särskilda villkor framgår bl.a. följande (s. 27), vilket jag delvis redogjort för
i samband med redogörelsen för min förnyade remiss till Kriminalvården:

      7.2 Utredning inför omprövning
      I samband med omprövning har anstalten att genomföra den utredning som
      behövs. Vid utredningen ska en förnyad riskbedömning göras där hänsyn tas till
      vad som inträffat eller förändrats sedan det tidigare beslutet om särskilda villkor
      meddelades. De bestämmelser om riskbedömning som gäller vid prövning av
                                                                       Dnr 4424-2018         Sid 10 (13)




      särskilda villkor enligt 1 kap. 32 och 33 §§ FARK Fängelse (…) gäller även vid
      omprövning.
      –––
      Om det finns behov av en mer fördjupad bedömning kan utlåtande av psykolog
      eller psykiater behöva inhämtas. I vissa fall framgår det av tidigare beslut om
      särskilda villkor att ett sådant utlåtande ska hämtas in. Huvudkontoret avgör om
      det finns behov av ett sådant utlåtande i det enskilda ärendet, varför anstalten ska
      ta kontakt med huvudkontoret för samråd. Om ny riskbedömning bedöms
      nödvändig utförs den av psykolog vid Kumlas riksmottagning efter beställning
      från huvudkontoret.
      –––

      7.3 Handläggning
      Anstaltens utredning ska vara godkänd och undertecknad av kriminalvårds-
      inspektör innan ärendet om omprövning skickas till SCK. På samma sätt som när
      det gäller utredningen inför initialbeslut om särskilda villkor ska den intagne ges
      möjlighet att gå igenom utredningen, få del av anstaltens inställning och komma
      in med synpunkter. [– – –] Anstaltens utredning, klientens begäran och
      eventuella synpunkter på utredningen ska registreras i KVR, Särskilda villkor.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Genom utredningen har bl.a. följande framkommit:

Anstalten Västervik Norra inledde i maj 2017 en förnyad riskbedömning
avseende AA som skulle genomföras via riksmottagningen Kumla. Syftet var
att bedömningen ”skulle kunna vara ett underlag i ärenden om permission och
särskilda villkor”. Under perioden den 26–30 maj 2017 skickades ett antal mejl
mellan huvudkontoret och riksmottagningen rörande hanteringen av denna nya
bedömning. Utredningen inleddes efter ett mejl från CC till riksmottagningen
den 31 maj 2017. Den 16 augusti 2017 genomgick AA en psykologbedömning i
anstalten Västervik Norra. AA omplacerades därefter till anstalten Hall.
Anstalten Hall initierade i november 2017 ett ärende om ändring av särskilda
villkor avseende AA

Vidare framgår av utredningen att AA den 10 november 2017 begärde att få ut
”ingångshandlingen” för den förnyade riskbedömningen. Kriminalvården
bedömde att handlingen utgjordes av mejlet från CC till riksmottagningen den
31 maj 2017 och avslog hans begäran den 15 november 2017 med motiveringen
att mejlet inte ansågs vara en allmän handling. AA överklagade beslutet och
uppgav i överklagandet att han hade rätt till partsinsyn. Kriminalvården
överlämnade ärendet till kammarrätten, som avslog AA:s överklagande men i
beslutet noterade att AA kunde ha rätt till partsinsyn. Den 3 februari 2018
begärde AA på nytt att få ta del av bl.a. det aktuella mejlet. Hans begäran
diariefördes på huvudkontoret den 19 april 2018. Den 26 april 2017 fick han en
kopia av Kriminalvårdens beslut från november 2017. Han lämnade in en ny
begäran om omprövning den 1 maj 2018 och fick kort därefter en kopia av
mejlet från CC till riksmottagningen. Den 30 maj 2018 beslutade Kriminal-
                                                                   Dnr 4424-2018      Sid 11 (13)




vården att lämna ut mejlväxlingen mellan huvudkontoret och riksmottagningen
från perioden den 26–30 maj 2017.

JO ska bl.a. kontrollera om myndigheterna har följt de regler som gäller för hur
ärenden ska handläggas. JO brukar däremot som regel inte uttala sig om en
myndighets bedömningar och beslut i sakfrågor, t.ex. riskbedömningar eller
beslut om särskilda villkor. JO kan inte heller ändra eller upphäva Kriminal-
vårdens beslut. Frågan om det fanns anledning att ompröva AA:s särskilda
villkor är en sådan bedömningsfråga som JO normalt inte uttalar sig om. Jag
anser inte att det finns anledning att frångå den principen i det här ärendet. Vad
AA har anfört i dessa frågor ger därför inte anledning till något uttalande från
min sida.

Information och dokumentation om en förnyad riskbedömning
AA har uppgett att han inte fick någon information inför det att en ny
riskbedömning skulle göras avseende honom. Kriminalvården har tillbakavisat
dessa uppgifter och anfört att AA muntligen fick information i samband med ett
behandlingskollegium den 19 maj 2017, även om den uppgiften inte finns
dokumenterad i anteckningarna från kollegiet. Kriminalvården har dock
medgett att AA inte fick någon information om att en psykolog skulle komma
till anstalten och intervjua honom.

Av anteckningarna från behandlingskollegium den 19 maj 2017 framgår
följande när det gäller riskbedömning:

      Avslutningsvis informerades AA om att undertecknad kommer att höja
      riskbedömningen för SARA (Manual for the Spousal Assault Risk Assessment
      Guide; JO:s anm.) från MEDEL till hög, då det är det som framkommer av den
      samma.
Jag får konstatera att ord står mot ord i den här delen och att vidare utredning
inte framstår som meningsfull. Även om kollegieanteckningarna ger visst stöd
för AA:s uppgifter kan jag inte dra några säkra slutsatser om vad som sades
under det aktuella kollegiet. Det är dock utrett att AA i vart fall inte fick någon
information om det aktuella psykologbesöket.

En riskbedömning som genomförs av riksmottagningen kan ligga till grund för
särskilda villkor och har en betydande påverkan på utformningen av en intagens
verkställighet. Det är viktigt att en intagen inför en förnyad riskbedömning får
tydlig information om att en sådan bedömning ska göras och om syftet med den.
Vidare bör den intagne i god tid informeras om det sätt på vilket utredningen
ska genomföras, för att kunna förbereda sig inför t.ex. ett samtal med psykolog.
Det är naturligtvis mycket otillfredsställande om en intagen upplever sig
överrumplad av ett psykologbesök. Utifrån vad som har kommit fram i
utredningen tycks AA inte ha fått tillräcklig information om den förnyade
riskbedömningen. Anstalten förtjänar kritik för detta.

Som Kriminalvården också har anfört finns det vidare brister i myndighetens
dokumentation, bl.a. vad gäller den förnyade riskbedömningen och skälen för
                                                                Dnr 4424-2018      Sid 12 (13)




denna. Det saknas även dokumentation i AA:s journal om det aktuella
psykologbesöket. Uppgifter av detta slag är naturligtvis av sådan beskaffenhet
att de ska dokumenteras i den intagnes journal. Jag är kritisk även till denna
brist i anstaltens hantering.

Hanteringen av AA:s första hemställan
AA lämnade den 23 augusti 2017 in en hemställan där han efterfrågade ett
beslut som någon fattat om att inleda en förnyad behovs- och riskbedömning. I
anstaltens svar till AA den 25 augusti 2017 angavs att något sådant beslut inte
fanns. AA fick dock information om vem som hade initierat riskbedömningen
och anledningen till det. Utifrån hur AA hemställan är formulerad har jag inte
några synpunkter på anstaltens hantering i den delen.

Handläggningen av AA:s begäran om handlingar och rätt till partsinsyn
När det gäller frågan om AA:s rätt till partsinsyn kan jag konstatera att mejlet
från CC till riksmottagningen den 31 maj 2017 innehåller beställningen av den
förnyade riskbedömning som senare användes vid omprövning av AA:s
särskilda villkor. Innehållet i mejlet är av sådan art att det enligt min mening
borde ha ansetts vara en del av ärendet om särskilda villkor. När AA begärde ut
mejlet den 10 november 2017 borde Kriminalvården alltså ha prövat hans
begäran utifrån reglerna om partsinsyn och redan vid den tidpunkten låtit AA få
del av handlingen, som av allt att döma inte omfattades av sekretess.

Utredningen har vidare visat att AA den 28 november 2017 och den 3 februari
2018 på nytt har begärt ut handlingen och då uttryckligen hänvisat till sin rätt
till partsinsyn. Kammarrätten har därtill i sitt avgörande om utlämnade av
allmänna handlingar i januari 2018 särskilt noterat att AA kan ha rätt till
partsinsyn. Trots detta har Kriminalvården först i maj 2018 tillgodosett hans
begäran. Ett sådant dröjsmål är givetvis inte acceptabelt. Kriminalvården
förtjänar kritik för sin långsamma och felaktiga handläggning av AA:s begäran.

Övriga synpunkter på den förnyade riskbedömningen och ärenden om
särskilda villkor
När det gäller Kriminalvårdens hantering i övrigt har jag noterat att den
förnyade riskbedömningen avseende AA beställdes av anstalten Västervik
Norra i maj 2017, dvs. flera månader innan ett ärende om omprövning av
särskilda villkor initierades av anstalten Hall i november 2017. Syftet med
riskbedömningen var att den ”skulle kunna vara ett underlag i ärenden om
permission och särskilda villkor”. Någon omprövning av AA:s särskilda villkor
var dock inte aktuell när utredningen inleddes.

Av Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens egen
handbok framgår att en sådan riskbedömning som beställdes i fråga om AA i
maj 2017 normalt görs inför en omprövning av särskilda villkor. Samma sak
framgår av den mejlkonversation mellan huvudkontoret och riksmottagningen
från maj 2017 som AA har gett in i ärendet. Vidare kan jag konstatera att det i
                                                                  Dnr 4424-2018       Sid 13 (13)




de handlingar som jag har tagit del av saknas dokumentation av de åtgärder som
har vidtagits i tiden före november 2017, t.ex. det aktuella psykologbesöket.

Kriminalvården har i sitt förnyade yttrande anfört att en förnyad riskbedömning
kan ske oberoende av om det pågår en omprövning av de särskilda villkoren
samt att det inte finns någon formell reglering som anger hur och när en sådan
förnyad bedömning ska ske.

Jag kan konstatera att handläggningen av AA:s ärende i flera avseenden varit
felaktig och att min utredning därtill har försvårats av att det helt saknas
dokumentation om flera steg i processen. Detta ger enligt min mening intryck
av att Kriminalvården saknar rutiner för att hantera förnyade riskbedömningar
som inte sker inom ramen för ett ärende om omprövning av särskilda villkor.

För att garantera den intagnes rättssäkerhet är det viktigt att åtgärder som vidtas
av Kriminalvården genomförs på ett enhetligt och korrekt sätt. Det gäller i
synnerhet åtgärder som kan få stor påverkan på den intagnes verkställighet, som
en förnyad riskbedömning. Jag uppmanar därför Kriminalvården att se över
myndighetens hantering av förnyade riskbedömningar, för att säkerställa att den
är förenlig med förvaltningslagens bestämmelser om ärendehandläggning, bl.a.
vad gäller dokumentation, kommunicering och partsinsyn.

Övrigt
Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
