# Anmälan mot socialtjänsten i Oxelösunds kommun om jäv; fråga om användningen av sociala medier

JO 2015-06-24 dnr 4436-2014

BESLUT
                                                                          Datum                  Dnr                      Sid
                                                                          2015-06-24             4436-2014               1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälan mot socialtjänsten i Oxelösunds kommun om jäv; fråga om
                        användningen av sociala medier


                          Beslutet i korthet: Myndigheter ska i sin verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet
                          (1 kap. 9 § regeringsformen). Den som ska handlägga ett ärende vid socialtjänsten är
                          jävig bl.a. om det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet
                          för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.
                          I det granskade ärendet har utredningen inte visat att socialtjänstens handläggare var
                          Facebookvän med mamman till två barn under den tid som hon handlade
                          barnavårdsutredningar rörande barnen. Att de var vänner på Facebook i samband med
                          att handläggaren i ett senare skede gjorde en insats av begränsat slag ger inte anledning
                          för JO att uttala någon kritik.
                          JO tillägger: Det är en utgångspunkt att kraven på oberoende och opartiskhet ska
                          uppfyllas med viss marginal. Barnärenden vid socialtjänsten innefattar
                          myndighetsutövning mot enskilda av ingripande och känslig natur. Det är därför viktigt att
                          socialtjänsten upprätthåller parternas förtroende och strävar efter att med god marginal
                          uppfylla de krav som ställs på saklighet och opartiskhet. Det innebär att det kan vara
                          olämpligt att en tjänsteman deltar i handläggningen av ett ärende när det finns
                          omständigheter som kan påverka förtroendet för tjänstemannens opartiskhet, även om
                          omständigheterna inte är av så kvalificerat slag att det är fråga om jäv. Enligt JO framstår
                          det som olämpligt att den som är vän på Facebook eller liknande med någon av parterna
                          i en pågående utredning deltar i handläggningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialtjänsten i Oxelösunds
                        kommun samt mot socionomkonsulten BB och socialchefen CC. AA anförde bl.a.
                        följande. Socialtjänsten har haft flera ärenden rörande hennes bror DD:s barn, och
                        BB har under utredningarna tagit ställning för barnens mamma. Den 31 juli 2014
                        fick AA höra av sin bror att polisen skulle verkställa domstolens beslut om att
                        barnen skulle hämtas av polis hos barnens mamma. Enligt uppgift från polisen
                        skulle BB närvara. Samma dag letade AA upp mamman på Facebook och
                        upptäckte då att mamman var Facebookvän med BB. När DD fick veta det ringde
                        han till CC och upplyste henne om BB:s och mammans vänskap. Han bad att få
                        byta handläggare men fick beskedet att han inte fick det. Först när DD:s pappa
                        ringde och sa att de hade bevis för vänskapen utsågs en ny handläggare. AA




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 4436-2014        Sid 2 (6)




misstänker att BB berättade för mamman att polisen skulle komma dit eftersom det
inte var någon hemma när polisen kom dit.

Utredning
JO begärde att Vård- och omsorgsnämnden i Oxelösunds kommun skulle yttra sig
över anmälan till JO. I sitt yttrande framförde nämnden huvudsakligen följande:

      Sammanfattning av handläggningen
      Utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen inleddes 131128 av den äldre pojken i
      och med att nämnden gjorde polisanmälan om misshandel av honom efter inkommen
      anmälan från dennes skola. Utpekad gärningsman var pojkens far. Utredningens
      frågeställning inriktades på den äldre pojkens välbefinnande och eventuella behov
      av skydd med anledning av brottsanmälan. Initialt i utredningen framkom att det
      pågick sedan en längre tid en komplicerad och konfliktfylld familjerättslig tvist
      mellan föräldrarna avseende bägge barnens vårdnad och boende varför utredning
      inleddes 131210 även på den yngre brodern. Handläggare för bägge utredningarna
      var socialsekreterare EE. På grund av sjukdom övertogs utredningarna under februari
      -14 av socionomkonsult BB. Utredningarna avslutades 140319 respektive 140321
      utan insats då bedömningen var att barnen befann sig i en trygg miljö hos sin mamma
      i Arboga.
      Utredningar öppnades på nytt 140519 med anledning av uppgift om att barnen skulle
      hämtas av polis för verkställighet av domstolsbeslut om boende och det fanns
      anledning för nämnden att befara att barnen kunde fara illa vid ingripandet. Ansvarig
      utredare var BB. Utredningarna avslutades 140609 utan insats då verkställighet med
      polishandräckning inte längre var aktuellt.
      Vid tidpunkten när verkställighet av domstolsbeslutet genomfördes enligt
      beskrivning i aktuell anmälan fanns ingen pågående utredning av barnen.
      Socialtjänsten i Arboga begärde biträde av socialtjänsten i Oxelösund i samband
      med överlämningen av barnen till deras far då deras bedömning var att det kunde bli
      ett traumatiskt möte.
      På grund av vakanser inom personalgruppen samt löpande semesterperiod fanns inga
      handläggare tillgängliga utöver BB och FF när överlämningen genomfördes. Därav
      deras närvaro.
      När det gäller AA:s påstående om att det skulle förekomma en privat vänskapsrelation
      mellan BB och [mamman] och därför är partisk så är vår bedömning att hon övertolkar
      begreppet i sammanhanget. Att vara ”vän” på Facebook är endast ett kommando för
      att kunna etablera kontakt. Om vänskap i ordets rätta bemärkelse har uppstått så
      behöver innehållet i korrespondensen granskas innan detta kan konstateras.
      Oxelösunds kommuns inställning till sociala medier som Facebook är att detta är
      ännu en kommunikationsväg mellan myndighet och medborgare som kan vara ett
      komplement till post, telefoni etc. Kommunen har en rutin som säger att anställda
      även privat får använda sociala medier under arbetstid om än restriktivt.
      Vad beträffar AA:s påstående om partiskhet så konstaterar nämnden att detta i
      sammanhanget i sig är en partsinlaga. Socialtjänsterna i Oxelösund och Arboga har
      oberoende av varandra kommit fram till samma bedömning om vad som är till
      barnens bästa i detta ärende. Att domstolen hittills varit av en annan uppfattning kan
      konstateras vilket dock inte ändrar nämndens uppfattning.
AA yttrade sig över vård- och omsorgsnämndens yttrande och anförde bl.a.
följande:

BB har agerat partiskt och har inte lämnat någon information till DD. I början av
2014 fattade tingsrätten ett beslut om att DD tills vidare skulle ha ensam vårdnad
                                                                          Dnr 4436-2014       Sid 3 (6)




om barnen. Barnen bodde då hos mamman. Kort därefter yttrade sig BB på eget
initiativ till tingsrätten och rekommenderade att barnen skulle bo kvar hos
mamman. Tingsrätten beslutade därefter att mamman tills vidare skulle ha ensam
vårdnad. Senare beslutade tingsrätten på nytt att pappan skulle ha ensam vårdnad.
Mamman lämnade dock inte över barnen till DD. Tingsrätten fattade därför flera
beslut om verkställighet av beslutet om ensam vårdnad. I skälen till ett av de
besluten anförde tingsrätten följande:

      När hämtning beslutas ska tingsrätten enligt 21 kap. 4 § jämförd med 2 §
      föräldrabalken uppdra åt en ledamot i socialnämnden o.dyl. eller en tjänsteman vid
      socialtjänsten att verka för att den föräldern som verkställigheten riktas mot frivilligt
      ska fullgöra vad som åligger henne eller honom, om särskilda skäl inte talar emot
      detta. Som [mamman] har anfört så har de sociala myndigheterna såväl i Arboga (där
      barnen nu är folkbokförda) som Oxelösunds kommuner ställt sig på hennes sida samt
      på olika sätt på eget initiativ agerat för eller engagerat sig i hennes sak. Att lämna ett
      uppdrag av aktuellt slag till någon av dessa myndigheter framstår därför inte som
      lämpligt.
Med hänsyn till hur BB hade agerat gentemot DD tidigare misstänkte AA att BB
och mamman hade kontakt vid sidan av utredningarna. Det var därför AA gjorde
efterforskningarna på Facebook. Under den tid BB var vän på Facebook med
mamman skrev mamman ett öppet inlägg på Facebook som bl.a. innehöll
påståenden om att DD skulle ha utsatt barnen för våld.

Bedömning
Jag har funnit skäl att utreda frågan om det fanns anledning att ifrågasätta
socialtjänstens och BB:s opartiskhet med hänsyn till att BB och barnens mamma
var s.k. vänner på Facebook.

Frågan om jäv
Det grundläggande kravet på att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet
framgår av 1 kap. 9 § regeringsformen. Vid socialtjänstens ärendehandläggning
tillämpas jävsreglerna i 6 kap. 25 § kommunallagen (1991:900). Punkterna 1–4
innehåller en uppräkning av faktiska omständigheter, bl.a. släktskap, som medför
att en anställd hos kommunen är jävig att handlägga ett ärende. Punkt 5 innehåller
en allmänt hållen bestämmelse som anger att den som ska handlägga ett ärende är
jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (s.k. delikatessjäv). Det är den
sistnämnda regeln som nu är aktuell.

Det krävs inte att tjänstemannen rent faktiskt har brustit i kraven på opartiskhet och
objektivitet för att det ska vara fråga om jäv. Det är tillräckligt att det med ett
objektivt betraktelsesätt finns någon omständighet som rubbar förtroendet för
tjänstemannen.

Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet. Han
eller hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt
uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot
                                                                   Dnr 4436-2014    Sid 4 (6)




honom eller henne ska självmant ge det till känna (6 kap. 24 § kommunallagen).
Bestämmelsen innebär att tjänstemannen ska anmäla omständigheten till nämnden.

Jävsreglerna ska tillämpas när socialtjänsten handlägger ärenden. Genom
utredningen har det kommit fram att BB under februari–mars respektive mitten av
maj–början av juni 2014 var handläggare i två utredningsärenden som gällde DD:s
barn. Vidare är det utrett att hon, på begäran av socialtjänsten i Arboga,
medverkade när barnen enligt ett domstolsbeslut skulle hämtas hos mamman med
hjälp av polis i slutet av juli 2014. Det är också utrett att BB vid den tidpunkten var
Facebookvän med barnens mamma. Däremot framgår det inte av utredningen att
hon var vän på Facebook med barnens mamma redan när hon handlade de s.k.
barnavårdsutredningarna. Nämnden har anfört att det inte fanns något pågående
ärende rörande DD:s barn när BB medverkade vid polishämtningen av barnen.
Frågan blir därmed till att börja med om BB:s biträde i den situationen utgjorde
sådan ärendehandläggning som avses i kommunallagen.

Kommunallagen innehåller inte någon definition av begreppet ärende. En
myndighets ärendehandläggning skiljer sig från sådan förvaltningsverksamhet som
endast utgör faktiskt handlande. Frågan om vad som ska anses vara
ärendehandläggning respektive faktiskt handlande berördes i förarbetena till
förvaltningslagen (1986:223). Som exempel på myndigheters faktiska handlande
angavs att hålla en lektion i en skola, att utföra en operation på ett sjukhus, att en
polisman dirigerar trafiken eller att en konduktör kontrollerar en biljett (se prop.
1971:30 s. 315). Gränsen mellan vad som är ärendehandläggning och vad som är
faktiskt handlande kan ibland vara svår att dra. I de fall då gränsdragningen vållar
problem är det upp till myndigheten att utifrån omständigheterna i det särskilda
fallet avgöra om åtgärden kan anses utgöra handläggning av ett ärende.
Bedömningen beror på sådana faktorer som vem som vänder sig till myndigheten, i
vilken form myndigheten har kontaktats och vilka regler som finns på det aktuella
området. Ytterst får myndigheten bedöma om det från rättsskyddssynpunkt krävs
att de regler som gäller för ärendehandläggning tillämpas i det enskilda fallet. (Jfr
Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, version den 31 maj
2010, Zeteo, under rubriken Ärende.)

I det nu aktuella fallet hade socialtjänsten i Oxelösunds kommun tagit emot en
begäran från socialtjänsten i Arboga kommun om biträde i samband med att
tingsrättens beslut om ensam vårdnad skulle verkställas genom att barnen hämtades
med polis. BB:s roll i sammanhanget var, som jag har uppfattat saken, endast att
utgöra ett stöd för barnen då socialtjänsten i Arboga kommun hade bedömt att
mötet med pappan kunde bli traumatiskt. Socialtjänsten i Oxelösunds kommun
hade vid den tidpunkten inte något ”eget” öppet ärende som gällde barnen.
Oxelösunds kommuns socialförvaltning får dock anses ha biträtt vid den
ärendehandläggning som skedde vid socialtjänsten i Arboga kommun. Redan av
den anledningen fanns det enligt min mening skäl att betrakta BB:s medverkan som
handläggning av ett ärende. Hennes medverkan skedde dessutom i samband med
polisens myndighetsutövning mot en enskild. Det fanns därför även från
                                                                  Dnr 4436-2014    Sid 5 (6)




rättsskyddssynpunkt skäl för att tillämpa de regler som gäller vid
ärendehandläggning. Det innebär att även kommunallagens bestämmelser om jäv
var tillämpliga.

Det ska därför prövas om det fanns någon särskild omständighet som var ägnad att
rubba förtroendet för BB:s opartiskhet. Uttrycket särskild markerar att det krävs
något mera påtagligt för att omständigheten ska vara av sådant slag. Som ett typiskt
exempel kan nämnas att en tjänsteman är nära vän eller har en djup konflikt med en
part i ett ärende. Det är inte möjligt att uttömmande ange alla de situationer där
delikatessjäv kan förekomma. En samlad bedömning av alla omständigheter måste
göras i varje enskilt fall. (Jfr a.a., kommentaren till 11 § förvaltningslagen. Se även
JO 2002/03 s. 252, dnr 3159-1999.)

Som nämnts tidigare är det endast utrett att BB var vän på Facebook med barnens
mamma vid den tidpunkt när barnen skulle överlämnas till pappan. Hennes insats
blev nödvändig bl.a. på grund av personalsituationen vid socialtjänsten. Det var
fråga om en begränsad insats som i sig inte innefattade myndighetsutövning mot en
enskild. Den omständigheten att hon var Facebookvän med barnens mamma
utgjorde i det sammanhanget inte en sådan särskild omständighet som enligt 6 kap.
25 § kommunallagen var ägnad att rubba förtroendet för BB. Hon var alltså inte
jävig när hon medverkade vid polishämtningen.

Vän på Facebook med parter i ett ärende?
Jävsreglernas syfte är att förhindra misstankar om bristande opartiskhet och
ovidkommande hänsyn. Det är en utgångspunkt att kraven på oberoende och
opartiskhet ska uppfyllas med viss marginal (jfr NJA 2014 s. 482 om domarjäv).
Barnärenden vid socialtjänsten innefattar myndighetsutövning mot enskilda av
ingripande och känslig natur. Socialtjänstens utredningar om vårdnad, boende och
umgänge spelar ofta en avgörande roll i föräldrars tvister om barn. Det är därför
viktigt att socialtjänsten upprätthåller parternas förtroende och strävar efter att med
god marginal uppfylla de krav som ställs på saklighet och opartiskhet. Det innebär
att det kan vara olämpligt att en tjänsteman deltar i handläggningen av ett ärende
när det finns omständigheter som kan påverka förtroendet för tjänstemannens
opartiskhet, även om omständigheterna inte är av så kvalificerat slag att det är fråga
om jäv.

Att t.ex. genom ett privat Facebookkonto vara vän med den ena parten i en
barnavårds- eller vårdnadsutredning är en omständighet som kan påverka den andra
partens förtroende för handläggarens opartiskhet. Det framstår därför som
olämpligt att den som är vän på Facebook med någon av parterna i en pågående
utredning deltar i handläggningen. Även om tjänstemannen skulle vara
Facebookvän med båda parterna kan deras förtroende för handläggaren komma att
påverkas. Informationsflödet på Facebook styrs av vilka som är Facebookvänner
med varandra och vilka inställningar i programmet de inblandade använder. Det
finns därför en risk för att parterna misstänker att handläggaren får del av och
påverkas av information som inte når dem båda, t.ex. ren argumentation som inte
                                                                  Dnr 4436-2014   Sid 6 (6)




tillför ärendet sakuppgifter och som därför inte behöver dokumenteras och
kommuniceras. Enligt min mening är det alltså inte mindre olämpligt att vara
Facebookvän med båda parter i en pågående utredning.

Behov av riktlinjer
Socialnämnden har i sitt yttrande uppgett att Oxelösunds kommuns inställning till
sociala medier som Facebook är att de utgör ytterligare en kommunikationsväg till
medborgarna. Jag har i ett beslut den 15 januari 2015, dnr 2611-2013, gjort vissa
uttalanden om socialtjänstens informationsinhämtning från internet i ärenden om
ekonomiskt bistånd. Utöver de synpunkter jag har fört fram i det här och i det
tidigare beslutet vill jag betona att myndigheter som avser att kommunicera genom
sociala medier bör ha riktlinjer för när sådan kommunikation är lämplig och hur
den i sådana fall bör ske. Självklart måste det tydligt framgå att det är myndigheten
som är avsändare eller adressat. Det bör alltså inte komma i fråga att anställda vid
myndigheten använder exempelvis privata Facebookkonton för kommunikation
som sker i tjänsten.

Övrigt
Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
