# Kritik mot Pensionsmyndigheten för att en e-postbrevlåda varit obevakad med följden att ett stort antal e-postmeddelanden under närmare tio år inte blivit föremål för någon åtgärd

JO 2019-06-10 dnr 445-2019

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2019-06-10             445-2019               1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Pensionsmyndigheten för att en e-postbrevlåda varit
                        obevakad med följden att ett stort antal e-postmeddelanden under
                        närmare tio år inte blivit föremål för någon åtgärd


                          Beslutet i korthet: I november 2018 uppmärksammade Pensionsmyndigheten att det
                          inom myndigheten fanns en e-postbrevlåda som under nästan tio års tid varit
                          obevakad. E-postbrevlådan innehöll ca 600 e-postmeddelanden som inte hade
                          besvarats och som troligen inte heller hade lästs av någon på myndigheten.
                          JO konstaterar i beslutet att det naturligtvis är oacceptabelt att handlingar som
                          kommer in till en myndighet inte blir föremål för någon åtgärd under närmare tio år,
                          och Pensionsmyndigheten kritiseras för det inträffade.
                          I beslutet uttalar JO att det som har hänt inom Pensionsmyndigheten visar att det är
                          av stor vikt att myndigheter har rutiner som är anpassade efter det förhållandet att
                          myndigheter i dag regelmässigt använder digitala verktyg i sin verksamhet, t.ex. vid
                          hanteringen av ärenden och i kontakten med enskilda. En myndighet måste
                          säkerställa att det finns en fungerande bevakning av de digitala kommunikationssätt
                          som är i bruk och som myndigheten ansvarar för. På samma sätt som det inte får
                          förekomma att brev som kommer in till en myndighet glöms eller slarvas bort, får det
                          inte heller förekomma att en e-postbrevlåda glöms bort eller av något annat skäl är
                          okänd för myndigheten, med följden att inkomna handlingar inte uppmärksammas.

## Initiativet

I januari 2019 publicerades två tidningsartiklar om Pensionsmyndigheten i
                        Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Av artiklarna framgick bl.a. följande. I
                        samband med att Pensionsmyndigheten bildades skapades en e-postbrevlåda
                        med adressen info@pensionsmyndigheten.se. Den glömdes sedan bort och
                        upptäcktes inte förrän i november 2018. E-postbrevlådan hade då varit
                        obevakad sedan Pensionsmyndigheten startade sin verksamhet i januari 2010.

                        Med anledning av uppgifterna i tidningsartiklarna beslutade JO att granska det
                        inträffade i ett särskilt ärende.

## Utredning

Pensionsmyndigheten anmodades att yttra sig över det som hänt och besvara ett
                        antal frågor. Myndigheten uppgav följande.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 445-2019         Sid 2 (6)




Bakgrund
I början av november 2018 fick pressekreteraren vid Pensionsmyndigheten ett
e-postmeddelande som var ställt till både hans personliga e-postadress och till
info@pensionsmyndigheten.se. Eftersom han inte kände igen den sistnämnda
e-postadressen provade han att skicka ett meddelande dit för att se vilket svar han
eventuellt skulle få. Han fick inget svar alls och inte heller något meddelande om
tekniskt fel. Pressekreteraren vände sig därför till myndighetens it-avdelning, som
kunde bekräfta att e-postadressen fanns. De kunde också få fram en namngiven
ägare till e-postadressen, en personalspecialist på myndighetens administrativa
avdelning.
Pensionsmyndigheten kunde snabbt konstatera att e-postadressen innehöll
e-postmeddelanden från så tidigt som maj 2009. Vid den tidpunkten fanns inte
Pensionsmyndigheten formellt. Myndigheten var i stället under bildande genom
Pensionsmyndighetsutredningen (PMU). Pensionsmyndigheten bildades först
den l januari 2010 och PMU var tillsatt av regeringen för att förbereda bildandet
av myndigheten. Förberedelser för Pensionsmyndighetens interna it-miljö, som till
exempel nätverk och övrig infrastruktur, hanterades vid tidpunkten av
it-avdelningen på Premiepensionsmyndigheten (PPM).
Den aktuella e-postadressen skapades av PPM:s it-avdelning den 24 april 2009. Vi har
inte kunnat fastställa exakt hur det gick till, men troligtvis skapades den på uppdrag av
den del inom PMU som ansvarade för personalfrågor våren 2009 och som ville ha den
för rekryteringar inför starten av den nya myndigheten. En särskild kopia av det
digitala rekryteringssystemet Rekrytera skapades inför rekryteringen och högst
troligt är det där, och enbart där, som den aktuella e-postadressen hade, eller var
tänkt att ha, någon praktisk funktion.
Sedan e-postadressen hade skapats förefaller det som att den glömdes bort.
Enligt uppgift från medarbetare vid Pensionsmyndighetens kommunikationsavdelning,
som dessutom var med i arbetet med bildandet av Pensionsmyndigheten, har
e-postadressen aldrig exponerats externt på Pensionsmyndighetens webbplats.
Den aktuella e-postadressen innehöll när den upptäcktes ungefär 600 obesvarade
meddelanden över en period om tio år. I sammanhanget kan vi nämna att
Pensionsmyndighetens kundservice bara under 2018 besvarade ungefär 120 000
e-postmeddelanden.

JO:s frågor

1. Vad är anledningen till att e-postlådan varit obevakad sedan 2010?
Pensionsmyndigheten kan inte svara på hur länge e-postadressen har varit
obevakad, det vill säga om det är från den 24 april 2009, från januari 2010 eller
om den någonsin bevakats. Den mest troliga förklaringen till att e-postadressen
har stått obevakad under lång tid är den mänskliga faktorn, det vill säga att den
har beställts för syftet som vi har beskrivit ovan men sedan glömts bort, möjligen
för att det visade sig att behovet av den inte fanns. Uppenbarligen har det heller
inte funnits några rutiner vid till exempel Pensionsmyndighetens it-avdelning för
att upptäcka att e-postadressen stått obevakad under så lång tid och inte heller
från PMU:s sida i samband med att utredningen avslutades den 31 december
2009.

2. Hade det inträffade kunnat undvikas och i sådant fall på vilket sätt?
Det inträffade hade kunnat undvikas om det inom PMU hade funnits rutiner för
att aktivt söka efter inaktiva e-postadresser. Pensionsmyndigheten hade också kunnat
ha rutiner för att aktivt söka efter obevakade e-postadresser.
                                                                      Dnr 445-2019         Sid 3 (6)




3 . Har Pensionsmyndigheten säkerställt att det inte finns några andra obevakade
e-postlådor inom myndigheten?
Det pågår för närvarande ett arbete inom Pensionsmyndigheten med att
säkerställa att det inte finns några andra obevakade e-postadresser. Vi har hittills
hittat ett antal individuella e-postadresser till medarbetare som har slutat på
Pensionsmyndigheten men där e-postadressen fortfarande står öppen. Vi går
igenom dessa för att se om det finns inkommande e-postmeddelanden som vi
behöver åtgärda.
Pensionsmyndigheten håller också på att ta fram nya rutiner för att säkerställa att
det framöver alltid finns en tydlig ägare till funktionsbrevlådor och att dessa
endast ska vara externt tillgängliga när det är absolut nödvändigt. En annan
åtgärd, som vi redan har vidtagit, är att förhindra att personliga e-postadresser
kan stå obevakade i samband med att en medarbetare avslutar sin anställning.
Tidigare kunde detta ske i upp till tre månader. Enligt våra rutiner ska den som
har slutat sin anställning på Pensionsmyndigheten ha lagt till ett frånvaro-
meddelande till sin e-postadress. Numera döps e-postadresserna om omedelbart i
samband med att respektive chef avslutar anställningen administrativt. Det gör
att de som eventuellt skickar ett e-postmeddelande till en sådan adress får ett
svarsmeddelande om att e-postadressen inte existerar.

4. Finns det risk för att det inträffade har orsakat rättsförluster eller andra negativa
effekter för enskilda och, om så är fallet, vilka? JO vill ha en allmän beskrivning av
Pensionsmyndighetens bedömning av den frågan.
Det kan inte uteslutas att det inträffade har orsakat en rättsförlust eller andra
negativa effekter i det enskilda fallet, till exempel kopplat till något
omprövningsärende. Vi har vid vår genomgång hittat ett fåtal inkommande
e-postmeddelanden som vi har vidarebefordrat till vår omprövningsenhet samt
ett e-postmeddelande där vi har skapat ett ärende om omräkning av
bostadstillägg. Om det framkommer att den enskilde har förlorat ekonomiskt på
det inträffade har hen möjlighet att begära skadestånd från
Pensionsmyndigheten.
I vissa fall från 2018 har konsekvensen blivit att den enskilde har fått ett fördröjt
svar. I de allra flesta fall verkar det dock som att den enskilde har hört av sig via
andra kanaler när hen inte fått något svar från den nu aktuella e-postadressen,
vilket har minskat risken för negativa konsekvenser. Detta tillsammans med det
faktum att e-postadressen aldrig har exponerats på Pensionsmyndighetens
webbplats borde rimligen ha medfört att risken för negativa konsekvenser för
den enskilde är begränsad.

5. Vilka åtgärder har Pensionsmyndigheten vidt agit med anledning av de
konsekvenser som det inträffade kan ha fått för enskilda?
En första genomgång av samtliga inkommande e-postmeddelanden som fanns i
den aktuella e-postadressen är avslutad. Vissa meddelanden har vi svarat på och
vissa har vi kunnat avfärda utan vidare åtgärd. En del e-postmeddelanden har vi
skickat vidare inom organisationen för fortsatt handläggning.
Hittills har Pensionsmyndigheten inte kunnat fastställa några allvarliga
konsekvenser för enskilda. Arbetet med en fördjupad genomgång av återstående
e-postmeddelanden pågår dock.

6. Har Pensionsmyndigheten vidtagit några andra åtgärder med anledning av det
inträffade?
Pensionsmyndigheten har vidtagit de åtgärder som framgår under fråga 3 ovan.

Pensionsmyndighetens inställning
Pensionsmyndigheten ser allvarligt på det inträffade. Vår hantering av den
aktuella e-postadressen har varit mycket bristfällig och klandervärd.
                                                                         Dnr 445-2019      Sid 4 (6)




      För att markera allvaret i händelsen har Pensionsmyndigheten särskilt
      uppmärksammat händelsen i vår årsredovisning för 2018. Den har också
      uppmärksammats i Internrevisionens årsrapport 2018 med yttrande om intern
      styrning och kontroll.
      Av vad som framkommit hittills verkar ingen enskild ha lidit någon allvarlig
      rättsförlust eller annan förlust till följd av det inträffade. Pensionsmyndigheten
      har dock vidtagit de åtgärder som vi har ansett nödvändiga för att undvika att
      något liknande händer igen.

Rättslig reglering
Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller har
upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver
dock inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas
om de har kommit in eller upprättats. Om det är uppenbart att en allmän
handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den
varken registreras eller hållas ordnad. (Se 5 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen, OSL).

Bestämmelsen i 5 kap. 1 § OSL om att allmänna handlingar ska registreras så
snart de har kommit in eller upprättats innehåller inte någon bestämd tidsgräns.
JO har emellertid i tidigare beslut uttalat att det ligger i sakens natur att
registreringen ska ske så snart det är praktiskt möjligt, normalt senast påföljande
arbetsdag (se bl.a. JO 2007/08 s. 565, dnr 3579-2005).

Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att
handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet
inte behöver registreras (se 5 kap. 3 § OSL). Sådana föreskrifter finns i
2 § offentlighets- och sekretessförordningen. Av bestämmelsen framgår bl.a. att
Pensionsmyndigheten, i fråga om handlingar som omfattas av sekretess, inte
behöver registrera statistiskt primärmaterial eller handlingar i försäkrings-
ärenden.

Av 6 och 7 §§ förvaltningslagen framgår att en myndighet ska vara tillgänglig
för enskilda samt se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämpligt med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. Motsvarande bestämmelser
fanns i 4 och 5 §§ i den förvaltningslag som gällde fram till den 1 juli 2018.

I förvaltningslagen finns ett antal bestämmelser om hur ett ärende ska
handläggas (se särskilt 9 § och 19–22 §§ förvaltningslagen). I den tidigare
förvaltningslagen fanns bestämmelser som delvis motsvarar det som nu gäller.
I både den nya och den tidigare lagen har det särskilt angetts att ett ärende ska
handläggas snabbt och rättssäkert.
                                                                  Dnr 445-2019       Sid 5 (6)




Bedömning
Pensionsmyndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2010. Inför
bildandet av myndigheten skapades en e-postbrevlåda med adressen
info@pensionsmyndigheten.se. Brevlådan glömdes sedan bort och var
obevakad under nästan tio års tid. Av en tillfällighet upptäcktes e-postbrevlådan
i november 2018, och det kunde då konstateras att den innehöll ca 600
e-postmeddelanden som inte hade besvarats och troligen inte heller lästs av
någon på myndigheten.

En myndighet har ett ansvar för de e-postbrevlådor som är i bruk och som är
knutna till myndigheten. Det gäller även för brevlådor som inte längre används
eller som enskilda aldrig har blivit hänvisade till att använda. I detta fall har
enskilda kunnat skicka e-postmeddelanden till den aktuella adressen utan att få
något felmeddelande eller någon annan information om att brevlådan inte är i
bruk. Den som har skickat ett e-postmeddelande till adressen har därmed haft
anledning att räkna med att meddelandet hanterats i enlighet med de krav som
ställs på myndigheter när det gäller inkommande post.

Pensionsmyndigheten administrerar och betalar ut den allmänna pensionen och
annan ersättning som många människor är beroende av för sin försörjning. I en
sådan verksamhet gör sig kravet på en snabb och rättssäker handläggning
särskilt starkt gällande. Detsamma gäller kraven på tillgänglighet och service.
Utredningen i detta ärende har inte tagit sikte på att närmare utreda vilka
konsekvenser som det inträffade – att e-postmeddelanden inte tagits om hand av
myndigheten – har fått i varje enskilt fall. Jag kan dock konstatera att de som
har försökt att kontakta Pensionsmyndigheten på den aktuella adressen inte har
fått något svar. Även om Pensionsmyndigheten har uppgett att de allra flesta har
hört av sig till myndigheten på något annat sätt, kan det inte uteslutas att det
inträffade har orsakat rättsförluster eller andra negativa effekter för enskilda.
Detta har även bekräftats i remissvaret.

Pensionsmyndigheten har redogjort för de åtgärder som hittills har vidtagits och
bl.a. uppgett att samtliga inkomna e-postmeddelanden har gåtts igenom. Arbetet
med en fördjupad genomgång pågår fortfarande, men myndigheten har hittills
inte konstaterat några allvarliga konsekvenser för enskilda. Det har t.ex. endast
funnits ett fåtal e-postmeddelanden som avsett omprövning, och de har nu tagits
om hand för vidare handläggning.

Mitt intryck är att Pensionsmyndigheten har tagit situationen på stort allvar, och
jag ser positivt på de åtgärder som hittills har vidtagits. Detta förtar dock inte
allvaret i att enskilda under ett stort antal år har skickat e-postmeddelanden som
inte tagits om hand av myndigheten. Med hänsyn till den verksamhet som
Pensionsmyndigheten bedriver hade det inträffade kunnat få allvarligare
konsekvenser än de som hittills har kunnat fastställas. Det är naturligtvis
oacceptabelt att handlingar som kommer in till en myndighet inte blir föremål
för någon åtgärd under närmare tio år.
                                                                   Dnr 445-2019   Sid 6 (6)




Det som har hänt hos Pensionsmyndigheten visar att det är av stor vikt att
myndigheter har rutiner som är anpassade efter det förhållandet att myndigheter
i dag regelmässigt använder digitala verktyg i sin verksamhet, t.ex. vid
hanteringen av ärenden och i kontakten med enskilda. Pensionsmyndigheten har
uppgett att det inom myndigheten pågår ett arbete med att ta fram nya rutiner
som bl.a. innebär att det alltid ska finnas en tydlig ägare till s.k.
funktionsbrevlådor. Jag ser självklart positivt på detta. En myndighet måste
säkerställa att det finns en fungerande bevakning av de digitala
kommunikationssätt som är i bruk och som myndigheten ansvarar för. På
samma sätt som det inte får förekomma att brev som kommer in till en
myndighet glöms eller slarvas bort, får det inte heller förekomma att en
e-postbrevlåda glöms bort eller av något annat skäl är okänd för myndigheten,
med följden att inkomna handlingar inte uppmärksammas.

Med den kritik som ligger i det jag har anfört avslutas ärendet.
