# Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för bristande saklighet och opartiskhet i en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen

JO 2020-12-07 dnr 4454-2019

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                    Sid
                                                                          2020-12-07                4454-2019             1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun
                        för bristande saklighet och opartiskhet i en utredning enligt 11 kap.
                        1 § socialtjänstlagen


                          Beslutet i korthet: I en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, som gjordes
                          med anledning av en ansökan om stöd och hjälp utifrån påstådd våldsutsatthet,
                          angavs inte från vem uppgifterna om våld kom, och den påstådda förövaren
                          betecknades genomgående som ”våldsutövaren”. Utredningen lämnades senare in till
                          en domstol i en pågående vårdnadstvist av den som hade ansökt om stödet och
                          hjälpen.
                          Företrädare för det allmänna ska i sin verksamhet följa regeringsformens och
                          förvaltningslagens krav på saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen).
                          JO uttalar att de nämnda kraven även gäller vid genomförandet av en utredning enligt
                          11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Inom ramen för en sådan utredning ligger det dock i
                          sakens natur att myndigheten redovisar sin bedömning av det sökta stöd- och
                          hjälpbehovet, och det kan då vara nödvändigt att nämnden i viss mån tar ställning till
                          tillförlitligheten i de lämnade uppgifterna om våld. Det är dock viktigt att det i en sådan
                          utredning klart och tydligt framgår i vilket syfte den har upprättats. Det måste också
                          beaktas att det kan finnas en bakomliggande konflikt mellan den enskilde som har
                          ansökt om insatsen och den påstådda förövaren. De formuleringar som används,
                          särskilt i bedömningen i utredningen, måste därför övervägas noga. Det ska också
                          tydligt anges vem som har lämnat de olika uppgifterna i utredningen.
                          I detta fall angavs det inte i utredningen från vem uppgifterna om våld kom. Vidare
                          betecknades den påstådda förövaren genomgående som ”våldsutövaren” i
                          utredningen. Formuleringarna medför enligt JO att en läsare av utredningen kan få
                          uppfattningen att det var objektivt fastställt att den påstådda förövaren hade utövat det
                          angivna våldet. Utredningen formulerades således enligt JO inte på ett sådant sätt att
                          kraven på saklighet och opartiskhet var uppfyllda. Nämnden kritiseras för detta.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 14 juni 2019 klagade advokat AA på
                        Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun. Hon anförde bl.a.
                        följande. BB ansökte hos nämnden om stöd och hjälp, och nämnden inledde en
                        utredning med stöd av 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
                        Utredningen har sedan åberopats som bevisning av BB i en vårdnadstvist som
                        hon hade med CC. Utredarna har i utredningen uttryckt sig som att BB:s utsaga


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 4454-2019         Sid 2 (4)




är sanning, och det är anmärkningsvärt att utredarna genomgående har
betecknat CC som ”våldsutövaren”, vilket är stötande och varken sakligt eller
objektivt. Det framstår som att utredarna har tagit ställning mot CC.

Utredning
JO begärde att Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun skulle
yttra sig över innehållet i anmälan.

Som sitt svar beslutade nämnden att överlämna ett yttrande som är upprättat av
förvaltningen. Av yttrandet framgår bl.a. följande:

      Anmälaren beskriver att utredarna i utredningen har uttryckt sig som om BB:s
      utsaga är en sanning och bifogar en utredning som inledes 2017-11-03.
      Anmälaren betonar att det som framstår som mest anmärkningsvärt är att
      utredarna genomgående i utredningen refererat till CC som "våldsutövaren".
      Ansvarig handläggare har skrivit utredningen utifrån dåvarande utredningsrutin.
      Familjevåldsenheten har sedan dess tagit del av JO dnr 2017-7502 och därefter
      gjort ändringar både i utredningsrutin och utredningsmall. I nuvarande
      utredningar, tydliggörs att det är den våldsutsattas berättelse som ligger till grund
      för utredningen. Begreppet "våldsutövare" används fortfarande i dokumentation,
      men i begränsad omfattning. Samtliga utredningar inleds med en förklarande
      text; "Hot- och våldsteamet utgår från att det den våldsutsatta berättar om
      erfarenheter av våld stämmer och bedömer generellt inte trovärdigheten i den
      våldsutsattas berättelse. I utredningen används begreppet våldsutövare även om
      detta inte är styrkt genom dom från rättsväsendet".
      Ytterligare en förändring som gjorts är att det genomgående i utredningen ska
      vara tydligt att det är den våldsutsattas uppgifter som ligger till grund för
      bedömning, exempelvis XX berättar att, enligt XX har våldsutövaren… I den
      tidigare utredningsmallen fanns rubriken "våldsutövaren" med, men numera
      finns den informationen under bedömningsdelen utifrån vad som är relevant för
      att bedöma behov av stöd och skydd.
      Mot bakgrund av ovanstående beskrivning, görs bedömningen att bristerna redan
      är åtgärdade och det bedöms inte föreligga skäl till att vidta ytterligare åtgärder.
Advokat AA kommenterade remissvaret. JO tog därefter del av nämndens
utredningsrutiner och utredningsmall.

Rättsliga utgångspunkter
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott får
stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har
varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av
stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 § SoL).

Socialnämnden ska erbjuda våldsutsatta vuxna insatser akut och på kort och
lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Utredningen,
inklusive riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka
insatser som ska erbjudas (7 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd [SOSFS 2014:4] om våld i nära relationer).

I offentlig verksamhet ska kraven på saklighet och opartiskhet beaktas (1 kap.
9 § regeringsformen och 5 § förvaltningslagen [2017:900]). Detta gäller även
                                                                   Dnr 4454-2019       Sid 3 (4)




vid genomförandet av en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL. Kraven gäller inte
bara hur en sak faktiskt har handlagts, utan även hur myndighetens handlande
har uppfattats (se JO 2019/20 s. 574). Inom ramen för en utredning om stöd och
hjälp utifrån våldsutsatthet måste socialnämnden beakta att utredningen senare
kan komma att användas i andra sammanhang, t.ex. i en domstolsprocess.

Bedömning
Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun genomförde en
utredning enligt 11 kap. 1 § SoL med anledning av de påståenden om
våldsutsatthet som BB gjorde i en ansökan om stöd och hjälp. Nämnden
bedömde utifrån de lämnade uppgifterna att BB var i behov av visst stöd och
viss hjälp och angav skälen för detta.

Jag har i flera fall tidigare berört kraven på opartiskhet och saklighet när det
gäller intyg som har utfärdats av företrädare för det allmänna (se t.ex. JO:s
beslut den 26 april 2019, dnr 7502-2017). Jag uttalade i det nämnda ärendet
bl.a. att en sådan skrivelse som regel endast ska innehålla en redovisning av
faktiska förhållanden, och inte några värderingar eller bedömningar från det
allmännas sida. I det här fallet gäller det dock en utredning enligt 11 kap. 1 §
SoL. I en sådan utredning ligger det i sakens natur att nämnden redovisar sin
bedömning av det sökta stöd- och hjälpbehovet, och det kan då vara nödvändigt
att nämnden i viss mån tar ställning till tillförlitligheten i de lämnade
uppgifterna om våld. En utredning kan dock få betydelse i såväl offentliga som
enskilda rättsförhållanden. Det är därför viktigt att det i en utredning klart och
tydligt framgår i vilket syfte den har upprättats. När handläggaren skriver en
utredning måste han eller hon även ta hänsyn till att det kan finnas en
bakomliggande konflikt mellan den enskilde som har ansökt om en insats och
en annan person. De formuleringar som används, särskilt i nämndens
bedömning, måste därför övervägas noga. Det ska givetvis tydligt framgå vem
som har berättat vad när uppgifter återges i en utredning.

I den aktuella utredningen anges genomgående att BB har blivit utsatt för våld
av CC utan att det har angetts från vem uppgifterna kommer. I utredningen
under rubriken ”Hot/våld/övergrepp” anges t.ex. att ”[v]åldsutövaren har utövat
fysiskt våld genom att hålla fast […]”. Till detta kommer att CC konsekvent i
utredningen betecknas som ”våldsutövaren”. Formuleringarna medför att en
läsare kan få uppfattningen att det är objektivt fastställt att CC har utsatt BB för
det våld som anges. Som jag uppfattar saken härrör uppgifterna om våld helt
och hållet från BB, vilket naturligtvis borde ha antecknats i utredningen. Vidare
borde inte CC har betecknats som ”våldsutövaren”. Med hänsyn till detta är
utredningen inte utformad på ett sådant sätt att kraven på saklighet och
opartiskhet är uppfyllda. För denna brist ska nämnden kritiseras.

Jag ser positivt på att de nya rutinerna tydliggör att det ska framgå vem som har
lämnat vilka uppgifter i en utredning. Jag noterar dock att det även framgår att
begreppet ”våldsutövaren” fortfarande används, om än i mindre omfattning.
                                                               Dnr 4454-2019      Sid 4 (4)




Som jag angett ovan bör en sådan formulering undvikas. Jag förutsätter att
nämnden återigen ser över sina rutiner och då beaktar kraven på opartiskhet och
saklighet.

Ärendet avslutas.
