# Kritik mot psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett inom Västerbottens läns landsting

JO 2012-06-29 dnr 4465-2010

BESLUT
                                                                          Datum                Dnr                     Sid
                                                                          2012-06-29           4465-2010              1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett inom
                        Västerbottens läns landsting


                          Beslutet i korthet: Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett inom Västerbottens läns
                          landsting kritiseras för att vid en avdelning, som bedriver vård med stöd av lagen
                          (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, ha uppställt generella förbud mot
                          användande av mobiltelefoner och datorer. I beslutet behandlas även frågan om en klinik
                          får ha regler om att DVD-filmer ska uppvisas och godkännas inför uppspelning i en
                          avdelnings gemensamma utrymmen.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO i augusti 2010, framförde AA klagomål mot
                        psykiatriska kliniken (avd. 2) vid Skellefteå lasarett inom Västerbottens läns
                        landsting. AA anförde bl.a. följande. När han vårdades vid kliniken fick han inte ha
                        sin mobiltelefon inne på avdelningen utan endast på innergården under rökpaus och
                        frigång. Kliniken uppgav att syftet med förbudet var att hindra patienterna från att
                        filma och ta kort med mobiltelefoner på avdelningen. Hans mobiltelefon var dock
                        inte utrustad med sådana funktioner. Han överfördes senare till Norrlands
                        universitetssjukhus i Umeå. Där tilläts han inneha såväl mobiltelefon som dator.

## Utredning

Inledningsvis inhämtade JO från psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett AA:s
                        patientjournal för tiden den 6–25 juli 2010.

                        Därefter inhämtades avdelningens ”trivselregler” och ”förhållningsregler”. Vidare
                        lämnade överläkaren BB den 2 september 2010 muntliga upplysningar.

                        BB uppgav bl.a. följande. Mobiltelefon får inte användas av patienterna inne på
                        den psykiatriska avdelningen. Regeln gäller alla patienter. Patienterna får ta med
                        sig mobiltelefonen när de vistas på innergården (s.k. rökfrigång) samt vid övriga
                        frigångar.

                        I ”förhållningsreglerna” angavs bl.a. följande.

                                  DVD-filmer får ses mellan 17.00–23.00 vardagar samt helger hela dagen. Filmerna
                                  skall uppvisas för personal och godkännas.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 4465-2010     Sid 2 (7)




      ---
      Av säkerhetsskäl så använder vi inte mobiltelefon inne på avdelningen. Tillgång till
      mobiltelefon medges vid egna frigångar och vid rökfrigång. Mobiltelefoner förvaras
      inlåst. Medhavda datorer används inte på avdelningen.
”Trivselreglerna”, som i förhållande till ”förhållningsreglerna” var mer kortfattade,
innehöll bl.a. regler rörande mobiltelefoner och DVD-filmer.

Landstingsstyrelsen för Västerbottens läns landsting anmodades att inkomma med
utredning och yttrande över dels vad som framförts i AA:s anmälan såvitt gällde
inskränkningen av hans användande av mobiltelefon, dels vilka rättsliga
överväganden som låg till grund för de ”trivselregler” och ”förhållningsregler” som
uppställts för den aktuella avdelningen vad avsåg tillgång till mobiltelefon och
datorer samt uppvisande och godkännande av DVD-filmer.

I landstingsstyrelsens remissvar anfördes i huvudsak följande (omnämnd bilaga
har här utelämnats).
      En person har framfört klagomål när denne vistades vid psykiatriska kliniken i
      Skellefteå sommaren 2010. Vården skedde enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård
      (LPT).
      I en lång inlaga har personen framfört olika klagomål angående vården på
      avdelningen. De beror till stor del på patientens sjukdomstillstånd och är därför svårt
      att bemöta i detalj. Det skulle krävas ingående beskrivning av sjukdomstillståndet,
      men i det följande görs det allmänna kommentarer. Vissa sjukdomstillstånd kräver
      rutiner och tydliga regler. I det här fallet har personen testat både gränser och
      tålamod hos personal på ett sätt som många gånger har varit svårt att förhålla sig till.
      Det har också funnits vissa svårigheter att få en patientansvarig läkare för personen
      eftersom personen många gånger är starkt kritisk till mycket på grund av sitt
      sjukdomstillstånd. Ett problem är också att dennes egen sjukdomsinsikt inte
      stämmer överens med vårdpersonalens uppfattning. När personen är frisk råder en
      helt annan dialogsituation.
      Patientklagomål är dock alltid något kliniken tar till sig i sitt förbättringsarbete. De
      synpunkter kliniken fått används bl.a. vid personalutbildningar och på
      arbetsplatsträffar. Att hålla en professionell attityd kräver ett dagligt arbete för att
      uppmärksamma brister. Under ett och ett halvt år har genomförts en ambitiös
      utbildning för all avdelningspersonal där alla får gå 6 veckokurser. I kursinnehållet
      finns många lektioner om förhållningssätt, etik, diagnostik, behandling, tvångsvård,
      samtalsmetodik, familjesamtal och så vidare. Utbildning slutförs under våren 2011.
      Det finns också ett samarbete med psykiatriska kliniken i Umeå, bl.a. för att
      utveckla gemensamma regler och rutiner vid tvångsvård. Deras lokala anvisningar
      för tvångsvård är grunden för våra lokala anvisningar vid tvångsvård, som anpassats
      för kliniken. Dokument bifogas som bilaga.

      Svar på övriga frågor:

      1. Angående telefonrutiner
      På sjukhuset finns anslag om att mobiltelefon inte kan användas på grund av hänsyn
      till medicinsk apparatur. Telefonförbudet har varit för att skydda medpatienter från
      att få sin integritet kränkt. Alla mobiltelefoner har numera både
      inspelningsmöjligheter och kamera. Minst en incident har inträffat där bilder har
      blivit utlagda på internet.
                                                                       Dnr 4465-2010        Sid 3 (7)




      Det borde anses som en skyldighet att kunna erbjuda en god och säker vård även ur
      integritetssynpunkt och att medpatienter ska känna sig trygga med att inte bli
      fotograferade eller inspelade under vistelsen på psykiatriska kliniken.
      Målsättningen är att införskaffa mobiltelefoner som lånetelefon och som varken har
      kamera eller inspelningsmöjlighet. Lokala anvisningar för tvångsvård bifogas.
      Ett problem är den tekniska utvecklingen som går snabbt och ofta ligger några år
      före lagstiftningens anpassning, vilket kan medföra svåra avvägningssituationer.

      2. Granskning av DVD-filmer
      Möjligheten att se DVD-filmer finns enbart i dagrum, vilket innebär att flera
      patienter kan se filmerna samtidigt. På avdelningen vistas personer med olika
      psykiska problem eller trauman. Därför får inte filmer med mycket våld, övergrepp,
      pornografiskt innehåll eller annat som kan vara till skada för vissa inneliggande
      patienter visas. Det finns inte heller så många enkelrum så att man kan sitta inne på
      sitt rum och se film på DVD-spelare. Men i sådana fall är restriktionerna inte lika
      bestämda. Dock begränsas filmtittandet om det anses ha skadlig inverkan på den
      enskildes behandling och rehabilitering.

      3. Användning av dator
      Det finns vissa svårigheter med att använda dator på en avdelning. Det saknas bra
      utrymmen för detta, risken för att datorn blir stulen osv. Rutinerna har ändrats i
      denna fråga så att en samsyn ska råda mellan psykiatriska kliniker i länet. Rutinerna
      finns angivna i lokala anvisningar.
I till remissvaret fogade ”Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm”,
Psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett, angavs bl.a. följande.

      Att ta mobiltelefonen från en patient är att betrakta som en inskränkning av
      patientens rättigheter. [---] Sedan den 1 juli 2006 får en patients mobil omhändertas
      och patienten hindras från att ringa om patienten missköter användningen t ex ringer
      och hotar eller kraftigt försvårar vården på annat sätt. Beslutet ska omedelbart
      meddelas socialstyrelsen på därför avsedd blankett och gäller högst två månader,
      men kan förlängas. Patienten kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
      ---
      Patienter har rätt att inneha och använda mobiltelefon.
      ---
      Om signaler kommer om att en patient missköter användningen av sin mobil ska
      ansvarig överläkare kontaktas för ställningstagande till omhändertagande av mobilen
      ---
      Patienten ska meddelas skriftligt och muntligt, även om rätten att överklaga. [---]
      ---
      Mobiltelefoner med inbyggd kamera eller inspelningsfunktion behöver inte tillåtas
      om alternativ finns, t ex lånetelefoner på avdelningen.
      Dator med Internetanslutning är också ett elektroniskt kommunikationsmedel och
      faller således under samma lagstiftning.
AA yttrade sig över remissvaret.

JO:s kansli inhämtade den 12 och 13 juni 2012 från psykiatriska kliniken
ytterligare handlingar, bl.a. avdelningens nu gällande ”trivselregler” (daterade den
22 maj 2011), klinikens ”Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm”
(reviderade den 3 april 2012) samt klinikens ”avtal för användande av mobiltelefon
och/eller dator i samband med vårdvistelse” (reviderat i september 2011).
                                                                   Dnr 4465-2010   Sid 4 (7)




Klinikens nu gällande ”Lokala rutiner för tillämpning av tvångsvård mm” har i här
aktuella avseenden inte ändrats i förhållande till de lokala rutiner som citerats ovan.

I de reviderade ”trivselreglerna” anges bl.a. följande.

      [---] Mobil och dator får endast användas enligt avtal.
Av klinikens ”avtal” framgår bl.a. att det är förbjudet att, med användande av
mobiltelefon eller dator, fotografera inne på avdelningen och på innergården.

Vidare inhämtades den 13 juni 2012 upplysningar per telefon från CC,
verksamhetschef och chefsöverläkare vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Han anförde i huvudsak följande.

Vid ett klinikledningsgruppsmöte den 14 september 2010 bestämdes att den
psykiatriska kliniken skulle upphöra att tillämpa de generella förbuden mot innehav
av mobiltelefoner och datorer. Han kan inte komma ihåg exakt när kliniken i
praktiken slutade att tillämpa förbuden men det var i anslutning till mötet. Vid
mötet bestämdes även att det skulle utformas lokala rutiner för användandet av
mobiltelefoner och datorer vid kliniken. Numera tillåts således mobiltelefoner och
datorer. Vid kliniken används dock ett ”avtal” som patienterna måste följa. Detta
innehåller regler för användning av dator och mobiltelefon. – När landstings-
styrelsen anmodades att yttra sig till JO fick han i uppdrag att upprätta underlaget
för styrelsens yttrande. Det kan konstateras att han i underlaget kunde ha uttryckt
sig tydligare bl.a. vad gäller den omständigheten att de generella förbuden mot
innehav av mobiltelefoner och datorer inte längre tillämpades.

Bedömning
Vid den aktuella tidpunkten vårdades AA på psykiatriska kliniken vid Skellefteå
lasarett med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Han har
uppgett att han inte fick ha sin mobiltelefon inne på avdelningen utan endast ”på
innergården under rökpaus och under frigång”. Att AA:s uppgifter i denna del är
korrekta har bekräftats genom utredningen. Såvitt framkommit har det inte fattats
något individuellt beslut om att inskränka AA:s rätt att använda mobiltelefon.
Inskränkningen synes således ha grundats på det generella förbud mot
mobiltelefoner som vid den tidpunkten tillämpades på avdelningen. Patienterna
tilläts använda sina mobiltelefoner endast vid frigångar och vid s.k. rökfrigång på
klinikens innergård.

Möjligheten att begränsa en patients rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster regleras i LPT.

Enligt 20 a § första stycket LPT får chefsöverläkaren besluta att inskränka en
patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, om det är
nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att
undvika att någon annan lider skada. Av bestämmelsens andra stycke framgår att
den tekniska utrustning som möjliggör användningen får omhändertas under den
                                                                         Dnr 4465-2010     Sid 5 (7)




tid beslutet gäller. Omhändertagen utrustning ska återlämnas till patienten senast
när beslutet om inskränkning upphör att gälla.

Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett beslut om inskränkning av rätten
att använda elektroniska kommunikationstjänster (32 § fjärde stycket LPT).

Av 22 b § LPT framgår att ett beslut om en sådan inskränkning gäller i högst två
månader. När det inte längre finns förutsättningar för beslutet ska chefsöverläkaren
genast besluta att inskränkningen ska upphöra. Frågan om upphörande ska
övervägas fortlöpande.

Vid införandet av ovan redovisade bestämmelser anfördes bl.a. följande i
förarbetena (prop. 2005/06:195 s. 25).

      Beslut om inskränkning [---] får aldrig fattas kollektivt för en grupp av patienter
      eller för en särskild avdelning utan får enbart avse enskilda patienter. Det ska i varje
      enskilt fall göras en samlad bedömning av förutsättningarna för beslutet. Besluten
      får naturligtvis aldrig användas som bestraffningsåtgärd.
Den inskränkning av patienternas rätt att använda mobiltelefoner inne på
avdelningen som tillämpades vid den psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett
utgjorde ett generellt förbud. Det finns inte något lagstöd för att utfärda ett sådant
förbud. Kliniken förtjänar kritik för att ha inskränkt patienternas rätt att använda
mobiltelefon.

Det har genom de kompletterande utredningsåtgärder som vidtagits av JO:s kansli
framkommit att kliniken i september 2010 upphörde att tillämpa förbudet. Det
förvånar mig att landstingsstyrelsen i sitt remissvar till JO i februari 2011 inte
tydligt informerade om detta. Remissvaret brister i detta avseende i klarhet.

Klinikens generella mobiltelefonförbud synes ha införts för att de flesta mobil-
telefoner numera är utrustade med kamera och inspelningsfunktioner. Förbudet
uppges ha syftat till att skydda medpatienters integritet. Numera tillåts klinikens
patienter använda såväl mobiltelefoner som datorer på avdelningarna, men enligt
det ”avtal” som kliniken tillämpar är det förbjudet att, med användande av
mobiltelefon eller dator, fotografera inne på avdelningen och på innergården.

Psykiatrilagsutredningen, som haft i uppdrag att göra en översyn av LPT och lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV, samt lämna förslag till en ny
lagstiftning på området, har nyligen överlämnat betänkandet Psykiatrin och lagen –
tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) till regeringen. I
betänkandet har utredaren föreslagit att chefsöverläkarens möjlighet att besluta om
att en patient ska förbjudas att inneha utrustning för eller använda elektroniska
kommunikationstjänster utvidgas och att en inskränkning av en patients rätt att
använda sådan utrustning inte bara ska få ske med hänsyn till vården och
rehabiliteringen av patienten, eller för att undvika att någon annan lider skada, utan
också ska få grundas på ordnings- och säkerhetsskäl. Varje beslut om inskränkning
måste dock fattas efter en individuell bedömning i det enskilda fallet. Vidare har
utredaren föreslagit att det ska införas en rätt för vårdgivaren att kunna besluta om
                                                                      Dnr 4465-2010    Sid 6 (7)




att allmänt fotograferingsförbud ska gälla vid en vårdinrättning som bedriver
psykiatrisk vård. I det sammanhanget har utredaren anfört bl.a. följande (s. 831).

      Om en patient missbrukar sitt innehav av en telefon utrustad med kamera, t.ex.
      genom att utan samtycke av den fotograferade eller i direkt strid mot ett generellt
      fotograferingsförbud som råder på vårdavdelningen tar bilder av medpatienter och
      senare också gör dessa bilder åtkomliga för andra utanför vårdavdelningen, kan det
      utgöra grund för att av ordningsskäl omhänderta telefonen. En annan mobiltelefon
      utan kamera ska som regel i ett sådant fall tillhandahållas patienten som lån.
Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling och JO har beretts
tillfälle att lämna synpunkter på betänkandet. Mot den bakgrunden avstår jag från
att här göra några uttalanden i dessa frågor.

Den psykiatriska kliniken uppställde i de ”förhållningsregler” som gällde vid den
aktuella tidpunkten också ett generellt förbud mot att patienter innehade egna
datorer på avdelningen. I remissvaret har uppgetts att anledningen till förbudet var
bl.a. att det saknades bra utrymmen samt att det fanns risk för stöld.

Ett allmänt förbud mot innehav av datorer kan innebära att patienters möjlighet att
kommunicera på elektronisk väg begränsas. En sådan inskränkning kan endast ske
genom att chefsöverläkaren, för det fall förutsättningarna enligt 20 a § LPT är
uppfyllda, fattar beslut i det enskilda fallet. Det är därför inte lagligen möjligt att ha
ett generellt förbud mot innehav av egna datorer. Kliniken förtjänar kritik för att
den uppställt ett sådant förbud. Det har framkommit att kliniken, i likhet med vad
som gäller för mobiltelefoner, slutade att tillämpa det generella datorförbudet i
september 2010. Även i denna del är remissvaret otillfredsställande eftersom det
inte tydligt framgår att förbudet upphävts och när det skedde.

Det har framkommit att avdelningen i sina ”förhållningsregler” anger att DVD-
filmer ska uppvisas för personal och godkännas. I remissvaret har anförts bl.a. att
möjligheten att se DVD-filmer endast finns i gemensamma utrymmen och att
filmer med bl.a. våld och pornografiska inslag måste begränsas med hänsyn till
patienternas olika psykiska problem och trauman.

I tidigare beslut har JO uttalat att ett bibliotek, när det lånar ut datorer till enskilda
personer, har rätt att bestämma vilken information som får hämtas in från internet.
Detta under förutsättning att myndigheten inte gör skillnad mellan användarna
annat än på objektiv grund. JO har inte haft något att erinra mot att bibliotek har
uppställt regler om att ett biblioteks dator inte får användas för sökning av bl.a.
pornografiskt material (se bl.a. JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 469). I det nu
nämnda ärendet uttalades vidare att eftersom allmänna bibliotek har rätt att ställa
upp regler för användningen av deras datorer måste de också vara berättigade att
vidta åtgärder för att kontrollera att dessa regler följs. Jag anser att samma
resonemang kan föras för det fall en vårdinrättning tillhandahåller en DVD-spelare
som patienter får använda.

Mot bakgrund av det anförda har jag inte några invändningar mot klinikens
agerande vad gäller DVD-filmer.
                                                                 Dnr 4465-2010   Sid 7 (7)




Vad AA anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med de delvis kritiska uttalanden som gjorts ovan.
