# Uttalanden om Polismyndighetens åtgärder vid en arbetsplatskontroll

JO 2019-01-23 dnr 4476-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                      Sid
                                                                         2019-01-23              4476-2017              1 (13)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Uttalanden om Polismyndighetens åtgärder vid en arbetsplatskontroll


                          Beslutet i korthet: Den 17 maj 2017 genomförde Polismyndigheten i samarbete med
                          Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten en arbetsplatskontroll på
                          en byggarbetsplats i Stockholm. Kontrollen var en samordnad Europolinsats för att
                          stävja fusk på arbetsplatser. JO har granskat polisens åtgärder vid kontrollen.
                          JO belyser i beslutet de svårigheter som kan finnas när flera myndigheter, med olika
                          syften och befogenheter, ska samarbeta i en tillsynssituation. JO lyfter särskilt fram de
                          problem som kan uppstå när Polismyndigheten samtidigt som man ska bistå andra
                          myndigheter på plats också utför brottsutredande uppgifter och inre
                          utlänningskontroller. JO betonar vikten av att Polismyndigheten håller isär uppgifterna
                          och att de poliser som deltar känner till inom vilket regelverk de agerar och vilket
                          utrymme för tvångsåtgärder som finns.
                          Den 1 juli 2018 trädde bestämmelser i kraft som ger Polismyndigheten rätt att
                          självständigt inspektera arbetsplatser. De nya bestämmelserna minskar enligt JO:s
                          bedömning inte risken för att polisens tillsynsbefogenheter blandas ihop med det som
                          utgör brottsbekämpande arbete och annat polisarbete.
                          JO förutsätter att Polismyndigheten ser över sina rutiner för hur inspektioner ska
                          genomföras enligt de nya reglerna och för dokumentationen av de åtgärder som
                          vidtas i samband med en inspektion.

## Bakgrund

Den 16 maj 2017 inledde Polismyndigheten en förundersökning för brott mot
                        utlänningslagen (20 kap. 3 och 5 §§). Dagen efter genomförde
                        Polismyndigheten, gränspolissektionen i polisregion Stockholm, i samarbete
                        med Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten en
                        arbetsplatskontroll på en byggarbetsplats i Stockholm. Drygt 180 personer
                        kontrollerades. En person greps för brukande av falsk urkund, nio personer
                        omhändertogs av polisen med stöd av 11 § polislagen och fyra togs med till
                        förhör. Kontrollen ingick i en Europolinsats och inspektioner gjordes på flera
                        ställen i Europa och syftade till att stävja fusk m.m. på arbetsplatser.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA, som arbetade på byggarbetsplatsen, fram
                        klagomål mot Polismyndigheten och uppgav i huvudsak följande. Polisen hade


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 4476-2017       Sid 2 (13)




spärrat av området. Han och hans kollegor fick inte röra sig fritt. De fick stå på
led och tvingades att identifiera sig och bli fotograferade med identitetskort.
Polisen uppgav att det annars skulle hända ”jobbiga saker”. Han fick ingen
information om vad ingripandet handlade om och vad polisen skulle göra med
fotografiet. Poliserna identifierade sig inte.

Utredning
Polismyndigheten uppmanades att yttra sig och att särskilt redogöra för den
rättsliga grunden för och myndighetens syfte med att bereda sig tillträde till
byggarbetsplatsen samt identifiera och fotografera personerna där.

Polismyndigheten (BB) yttrade sig efter att ha hämtat in uppgifter från
gränspolisenheten och berörda befattningshavare.

Av yttrandet framgick inledningsvis följande. Gränspolisenheten i region
Stockholm lämnade handräckning till Arbetsmiljöverket enligt 7 kap. 5 §
arbetsmiljölagen i samband med att verket genomförde en arbetsplatskontroll på
byggarbetsplatsen. Polismyndigheten genomförde samtidigt inre
utlänningskontroller enligt 9 kap. 9 § utlänningslagen och fotograferade med
stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken.

Gränspolisenheten uppgav följande om bakgrunden till arbetsplatskontrollen
och genomförandet av insatsen.

      Arbetsplatskontroll
      Gränspolisenheten lämnade den 17 maj 2017 handräckning till
      Arbetsmiljöverket vid en arbetsplatskontroll. Handräckning begärs för att kunna
      genomföra kontrollerna utan att personal som ska kontrolleras avviker.
      Kontrollen ingick i en Europolinsats som pågick samtidigt i hela Europa med
      avsikt att stävja fusk m.m. på arbetsplatser. Arbetsmiljöverket var ansvarigt för
      den svenska insatsen och kontroller gjordes under veckan på flera platser i
      landet. Nationella operativa avdelningen hade det övergripande polisiära
      ansvaret.
      I samband med arbetsplatskontrollen genomförde gränspolisenheten inre
      utlänningskontroller vid byggarbetsplatsen.
      Från Polismyndigheten deltog gränspolisenhetens inre utlänningskontrollgrupp
      med förstärkning från andra grupper inom enheten och en spaningsgrupp från
      polisområde [Stockholm] city, som arbetar mot internationell grov organiserad
      brottslighet (IGOB). CC var ansvarig för genomförandet av arbetsplatskontrollen
      och DD […] var ansvarig för ordningen vid kontrollplatsen. DD och hans
      personal var iförda uniform. Övriga poliser hade civil klädsel och gul polisväst.
      Vid den aktuella arbetsplatsen hade det inkommit underrättelser om
      oegentligheter, bland annat om att en person med sitt inpasseringskort kunde
      släppa in flera som saknade inpasseringskort och att det dessutom förelåg
      felaktigheter i anställningsförhållanden, som ligger under Arbetsmiljöverkets
      ansvarsområde. Ingångsvärdet var att det skulle arbeta ca 50 personer på aktuell
      arbetsplats. Befintlig personal skulle föras till upprättad kontrollplats vid in-
      /utpasseringssnurra mot [gatan] för att där genomgå en identitetskontroll samt
      kontroll av ID06, se nedan.
      När arbetsplatskontrollen inleddes avvek minst 30 personer springande från
      platsen och det visade sig vara betydligt fler än de uppskattade 50 personerna på
                                                                         Dnr 4476-2017        Sid 3 (13)




      plats. Detta gjorde att kontrollen tog betydligt längre tid än planerat och att flera
      av de som skulle kontrolleras var oroliga. I möjligaste mån försökte man
      påskynda det hela så att personer med klarlagd identitet och giltiga handlingar
      togs med förtur.
      Vid kontrollplatsen hade två fällbord ställts upp som delvis blockerade en portal
      som ledde ut från området. Boende i området passerade vid sidan av borden och
      de som skulle kontrolleras släpptes igenom efter kontroll. Utanför portalen stod
      några polisfordon parkerade.
      Totalt blev 200 personer kontrollerade och de fick stå i kö till kontrollplatsen.
      Vissa personer som försökte avvika flera gånger togs åt sidan och ställdes under
      speciell bevakning. Av de 200 personer som kontrollerades blev 14 frihets-
      berövade då de inte kunde visa att de hade rätt att arbeta i Sverige. Någon av
      dem hade uppvisat falska handlingar.

      Identifiering och fotografering
      För att motverka förekomsten av svartarbete och för att få en sundare konkurrens
      inom byggbranschen infördes från och med den 1 januari 2016 krav på att
      använda en elektronisk personalliggare vid byggen. I den elektroniska
      personalliggaren ska det framgå vilka som arbetar på byggarbetsplatsen samt när
      varje verksam persons arbetspass börjar och slutar.
      ID06 är en branschstandard som utvecklas av Sveriges Byggindustrier
      (byggindustrins bransch- och arbetsgivarorganisation). ID06 är ett system för att
      lätt kunna identifiera personer på arbetsplatsen samt kunna koppla varje person
      till en arbetsgivare. Syftet med systemet är framför allt att försvåra svartarbete
      och ekonomisk brottslighet samt att stärka den sunda konkurrensen.
      Ett personligt ID06-kort är obligatoriskt för alla som vistas på en ID06-ansluten
      byggarbetsplats.
      Arbetsmiljöverket ville vid arbetsplatskontrollen ha dokumentation över att rätt
      person hade rätt ID06-bricka och en rutin uppstod vid kontrollplatsen att
      identitetskort och ID06-kort fotograferades av Arbetsmiljöverket. Någon av
      poliserna assisterade efter förfrågan från Arbetsmiljöverket genom att hjälpa till
      med fotografering. Detta för att påskynda processen då det på grund av det stora
      antalet arbetande på plats tog längre tid än beräknat. Arbetsmiljöverket skulle i
      efterhand kontrollera om angivet företag på ID06 även var det företag som
      betalade berörd persons lön. Dessa fotografier saknade polisiärt intresse.
      Vad avser fotografering och identifiering av utländska medborgare utfördes
      dessa även inom ramen för brottsutredning.
Polismyndigheten redovisade följande bedömning som gränspolisenheten gjort
av händelserna.

      Arbetsplatskontroll
      Polismännens agerande
      Anmälaren har framfört klagomål på polisens agerande i samband med
      arbetsplatskontrollen. Mot bakgrund av storleken på insatsen har det inte varit
      möjligt att utröna om det från polisens sida gjorts uttalanden såsom påstås från
      anmälaren, dvs. att anmälaren och dennes arbetskamrater blev tvingade att bli
      fotograferade med sina identitetskort och att poliserna sagt att de annars skulle
      komma att hända jobbiga saker och att anmälaren skulle göra detta så lätt som
      möjligt.
      Gränspolisen finner emellertid inte anledning att betvivla CC:s och DD:s
      uppgifter ifråga om att de inte hört någonting sådant under insatsen.
                                                                Dnr 4476-2017        Sid 4 (13)




Identifiering och fotografering
Dokumentation skedde av Arbetsmiljöverket och vid kontrollplatsen
fotograferades identitetskort och ID06-kort av verket inom ramen för deras
kontrollverksamhet. Vid dokumentationen biträddes Arbetsmiljöverket, efter
förfrågan, av någon polis som fotograferade. Fotografierna har använts av
Arbetsmiljöverket för kontroll i enlighet med vad som åligger dem som
tillsynsmyndighet.
Av förarbetena [till arbetsmiljölagen] (prop. 1976/77:149 s. 425, kommentaren
till 7 kap. 11 §) framgår att Rikspolisstyrelsen i sitt remissyttrande anförde att
arbetsskyddslagens bestämmelse om polisiär handräckning, som fördes över till
7 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen, var oklar. Enligt Rikspolisstyrelsens
uppfattning borde åtgärder såsom avstängning av maskiner och låsning och
plombering av lokaler utföras genom tillsynsmyndighetens försorg. Den polisiära
handräckningen borde sålunda enligt Rikspolisstyrelsen begränsats till att bereda
tillsynsmyndighet tillträde till arbetsställe och att garantera myndighetens
personal skydd vid undersökning och verkställighet. Det framgår emellertid av
kommentaren att […] det åligger polismyndigheten att på begäran biträda
tillsynsmyndighet bl.a. vid genomförande av verkställighetsåtgärd.
Uttrycket ”bl.a.” tyder enligt gränspolisenhetens uppfattning på att även andra
uppgifter som åligger Arbetsmiljöverket kan omfattas av skyldigheten att lämna
handräckning.
Mot denna bakgrund anser gränspolisenheten att laglig grund har funnits för
identifiering och fotografering inom ramen för tillsynsärendet.
Fotografering skedde även av utländska medborgare inom ramen för
brottsutredning. Fotografierna behövdes för att kunna utreda och styrka brott mot
20 kap. 5 § utlänningslagen då det av fotografierna tydligt framgår att personen i
fråga har arbetskläder. Fotografering skedde i dessa fall med stöd av 28 kap. 14 §
rättegångsbalken.
Även i denna del finner således gränspolisenheten att laglig grund har förelegat
för identifiering och fotografering.
Det har mot bakgrund av insatsens storlek varit svårt att utröna vilken
information som lämnats till de kontrollerade i samband med kontrollen. Vid
kontrollstationen fanns även Arbetsmiljöverket som kunnat svara på eventuella
frågor. På grund av det stora antalet som avvek från platsen och mängden med
personal som var kvar, 200 jämfört med beräknade 50 personer, fanns tyvärr inte
tid för samtal med andra än de som för stunden blev kontrollerade.
Blockerad framkomlighet och olaga frihetsberövande
Gränspolisenheten beklagar att anmälaren – såsom det får förstås – uppfattat att
han blivit frihetsberövad utan laga grund och att han känner sig kränkt. Det
ligger emellertid i sakens natur att kontrollen inte hade kunnat genomföras utan
en avspärrad kontrollplats.
Vid en arbetsplatskontroll kan de som blir föremål för kontrollerna – oavsett
grund – uppleva obehag eller känna sig kränkta. För att tillsynsmyndigheterna
ska kunna utföra sitt uppdrag vid en arbetsplatskontroll måste emellertid
personalen finna sig i att bli utsatta för denna på samma sätt som vid andra
polisiära kontroller, till exempel trafiknykterhetskontroller.
All polisiär verksamhet ska präglas av ändamålsbedömningar och
proportionalitet. De skador och olägenheter som ingripandet kan medföra för ett
motstående intresse får inte stå i missförhållande till syftet med ingripandet.
Mot bakgrund av vad som angivits ovan anser gränspolisenheten att grund
förelegat för att genomföra arbetsplatskontrollen och att det, mot bakgrund av
syftet med arbetsplatskontrollen, inte kan anses oproportionerligt mot dem som
blir föremål för kontrollerna.
                                                                           Dnr 4476-2017          Sid 5 (13)




      Sammanfattningsvis bedömer gränspolisenheten att det inte framkommit
      någonting som skulle tyda på att polispersonal agerat på ett sätt som strider mot
      gällande lag eller föreskrifter, eller på annat sätt agerat felaktigt eller olämpligt i
      samband med genomförandet av arbetsplatskontrollen.
Polismyndigheten lade till följande.

      Polismyndigheten är skyldig att tillhandahålla de handräckningsåtgärder som
      behövs enligt bestämmelsen i 7 kap. 5 § arbetsmiljölagen. En polisman får, i den
      mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är
      försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om polismannen
      med laga stöd har att bereda sig tillträde till eller avspärra byggnad eller biträda
      någon i myndighetsutövning med sådan eller någon liknande åtgärd (se 10 §
      första stycket 6 polislagen). Våld mot person får endast brukas om polismannen
      eller den han biträder möts av motstånd (se 10 § andra stycket).
      Vid det aktuella kontrolltillfället sprang ett trettiotal personer från platsen när
      kontrollen inleddes och fler personer försökte avvika. Det uppehöll sig ett
      betydligt större antal personer vid byggarbetsplatsen än vad som rimligen kunde
      ha förväntats. Mot denna bakgrund och med beaktande av den aktuella
      arbetsplatskontrollens syfte framstår Polismyndighetens handräckningsåtgärder
      som försvarliga och nödvändiga för att kontrollen skulle kunna genomföras utan
      att äventyra ordningen och säkerheten. Det är vidare Polismyndighetens
      bedömning att det med hänsyn till de speciella omständigheter som rådde vid
      kontrolltillfället förelåg särskild anledning till inre utlänningskontroll enligt 9
      kap. 9 § tredje stycket utlänningslagen. Utredningen visar även att kontrollerna
      har skett i samband med frihetsberövande och utredning av brott, vilket också
      gav särskild anledning till kontroll. Polismyndigheten saknar skäl att ifrågasätta
      gränspolisenhetens uppgift att det förelåg laglig grund för den fotografering som
      skedde inom ramen för brottsutredning.
      I detta fall har kontrollen dragit ut på tiden mot bakgrund av att ett stort antal
      personer uppehöll sig på arbetsstället. Polismyndigheten gör bedömningen att det
      under omständigheterna var nödvändigt med en längre tidsutdräkt för att med
      laga stöd kunna företa aktuella åtgärder. Att berörda personer på arbetsplatsen
      till följd av detta har kvarhållits en tid vid arbetsstället är visserligen beklagligt. I
      likhet med gränspolisenheten anser dock Polismyndigheten att förhållandena i
      förevarande fall medför att åtgärden varit proportionerlig.
      Sammanfattningsvis visar utredningen inte annat än att de åtgärder som
      Polismyndigheten vidtagit i samband med den aktuella arbetsplatskontrollen var
      befogade under omständigheterna samt att åtgärderna har haft stöd i lag och i
      myndighetens föreskrifter.
JO har tagit del av handlingar från Polismyndigheten, Arbetsmiljöverket och
Skatteverket.

Rättsliga utgångspunkter
Regeringsformen m.m.
I 2 kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser om medborgarnas
grundläggande fri- och rättigheter. Var och en är gentemot det allmänna
skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt
tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. (2 kap. 8 § RF.)
Alla personer i Sverige är även gentemot det allmänna skyddade mot betydande
intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär
övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden
(2 kap. 6 § andra stycket RF).
                                                                     Dnr 4476-2017       Sid 6 (13)




Skyddet kan begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF). Den bestämmelsen ger
uttryck för den s.k. legalitetsprincipen och innebär i detta sammanhang att
användning av tvångsmedel förutsätter en bestämmelse i lag som medger
intrång i den enskildes rättssfär. Begränsningar enligt 2 kap. 20 § RF får göras
endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
ändamål som har föranlett den (2 kap. 21 § RF). Denna s.k. ändamålsprincip ska
återspeglas i lagstiftningen genom att det för varje enskilt tvångsmedel anges
för vilket eller vilka ändamål detta får användas.

För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras
genom lag i fråga om bl.a. skyddet mot övervakning och kartläggning av den
enskildes personliga förhållanden samt skyddet mot frihetsberövanden
(2 kap. 25 § RF).

Även i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) finns regler som
garanterar skydd mot frihetsberövanden (artikel 5) och inskränkningar i
rörelsefriheten (artikel 2 i fjärde tilläggsprotokollet) som inte har stöd i lag eller
som strider mot konventionen.

Tillsyn enligt arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn bl.a. över att arbetsmiljölagen följs. För
tillsynen ska verket ges tillträde till ett arbetsställe och får där göra
undersökningar och ta prov. Polismyndigheten ska lämna den handräckning
som behövs för att verket ska kunna utöva tillsynen. (7 kap. 1 och 5 §§
arbetsmiljölagen.) Sådan handräckning ska vid behov lämnas för att bereda
tillsynsmyndigheten tillträde till en arbetsplats och för att garantera
tillsynsmyndighetens personal skydd (prop. 1976/77:149 s. 425 och Gullberg
och Rundqvist, Arbetsmiljölagen, den 1 juli 2018, Zeteo, kommentaren till
7 kap. 1 och 5 §§).

Kontrollåtgärder enligt skatteförfarandelagen
Under vissa förutsättningar ska den som bedriver byggverksamhet på en
byggarbetsplats föra en elektronisk personalliggare och löpande dokumentera
nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i
näringsverksamheten (39 kap. 11 a–c §§ skatteförfarandelagen). Liggaren ska
finnas tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen (39 kap. 12 §
skatteförfarandelagen).

Skatteverket får besluta om kontrollbesök på byggarbetsplatser och får då
begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i
verksamheten styrker sin identitet, och får fråga en sådan person vilken
näringsidkare han eller hon arbetar för. Uppgifterna får stämmas av mot
personalliggaren (42 kap. 8 och 8 a §§ skatteförfarandelagen).
                                                                  Dnr 4476-2017       Sid 7 (13)




Polisens befogenheter enligt polislagen
I polislagen finns grundläggande bestämmelser om polisens befogenheter att
tillgripa tvångsåtgärder i sin tjänsteutövning. Polisen ges sådana befogenheter
även i annan lagstiftning, bl.a. i rättegångsbalken och utlänningslagen. Som
nämnts ovan förutsätter all användning av tvångsåtgärder att det finns
bestämmelser i lag som medger det.

Som allmänna principer för polisingripanden gäller behovs- och
proportionalitetsprinciperna. De kommer till uttryck i 8 § polislagen. En polis
som verkställer en tjänsteuppgift ska iaktta vad som föreskrivs i lag eller annan
författning och ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens
syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste användas får detta endast ske
i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska
uppnås. I andra stycket klargörs att ett ingripande som begränsar någon av de
grundläggande fri- och rättigheter som avses i 2 kap. RF inte får grundas enbart
på det som nu sagts.

Bestämmelsen i 8 § polislagen ger ett allmänt bemyndigande för poliser att
vidta de åtgärder som är försvarliga för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter,
så länge det inte är fråga om att begränsa en grundlagsskyddad rättighet eller att
vidta åtgärder som står i strid mot någon specialreglering. Avsikten med
bestämmelsen är t.ex. att tillsägelser som inte medför något ingrepp i den
enskildes grundlagsfästa fri- och rättigheter ska kunna grundas på
bestämmelsen. (Se prop. 1983/84:111 s. 74 f. och 77.) Denna s.k. befallningsrätt
sträcker sig dock inte utanför de gränser som gäller för polislagens
tillämpningsområde.

Enligt 10 § polisförordningen ska anställda vid Polismyndigheten i kontakter
med allmänheten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så
hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger
förtroende.

En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till
omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd
i vissa fall (se 10 § första och andra stycket polislagen). Det får bl.a. ske om
polismannen med laga stöd ska bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller
utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med
en sådan eller liknande åtgärd (10 § första stycket 6 polislagen).

Har Polismyndigheten enligt en särskild föreskrift befogenhet att besluta att
någon ska omhändertas, får en polisman omhänderta honom eller henne i
avvaktan på myndighetens beslut, om polismannen finner att det finns
förutsättningar för beslut om omhändertagande och att dröjsmål med
omhändertagandet innebär fara för liv eller hälsa eller någon annan fara (11 §
polislagen).
                                                                     Dnr 4476-2017        Sid 8 (13)




Utlänningslagen m.m.
Enligt utlänningslagen får Polismyndigheten fotografera en utlänning och, om
utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck om utlänningen inte
kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, ansöker om
uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande, eller om det
finns grund för att besluta om förvar (9 kap. 8 § utlänningslagen).

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman
överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att
uppehålla sig i Sverige (s.k. inre utlänningskontroll enligt 9 kap. 9 § utlännings-
lagen). Sådan kontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta
att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns
särskild anledning till kontroll (tredje stycket).

Vid en inre utlänningskontroll är den som innehar ett uppehållstillståndskort
skyldig att låta en polisman fotografera honom eller henne och ta fingeravtryck
för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de
fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. När kontrollen har
genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen
omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i
samband med kontrollen. (9 kap. 8 b § utlänningslagen.)

Av Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisens inre
utlänningskontroll (RPSFS 2011:4, FAP 273-1) framgår att kontrollen ska
inriktas bl.a. mot att övervaka att utlänningar inte vistas eller arbetar i Sverige
utan att uppfylla föreskrivna villkor (3 §). Där framhålls vidare att de allmänna
principer för polisingripanden som anges i 8 § polislagen gäller när en inre
utlänningskontroll genomförs (se det allmänna rådet till 2 §). Av 2 § följer att
den som kontrolleras ska informeras om skälen för och syftet med kontrollen.
En inre utlänningskontroll ska, enligt föreskrifterna, dokumenteras beträffande
bl.a. platsen för kontrollen och vem eller vilka som kontrollerats (6 §).

En utlänning som är anställd eller bedriver verksamhet som kräver
arbetstillstånd utan att inneha ett sådant tillstånd kan dömas till böter
(20 kap. 3 § utlänningslagen). Den som har en utlänning anställd som inte har
rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar arbetstillstånd, kan
dömas till böter eller, om omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst
ett år (20 kap. 5 § utlänningslagen).

Förhör och andra åtgärder enligt rättegångsbalken
Under en förundersökning får förhör hållas med den som kan antas kunna
lämna upplysningar av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § rättegångs-
balken). En person som befinner sig på en plats där brott förövats är också –
även innan förundersökning har inletts – skyldig att följa med till förhör som
hålls omedelbart därefter (23 kap. 8 § rättegångsbalken).
                                                                   Dnr 4476-2017       Sid 9 (13)




Den som är anhållen eller häktad får fotograferas. Även andra personer får
fotograferas, om det behövs för utredning om brott som det kan följa fängelse
på. (28 kap. 14 § rättegångsbalken.) Det är förundersökningsledaren som
beslutar om fotografering när det behövs för utredningen av ett brott (6 §
fingeravtrycksförordningen).

Åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt
EU:s medlemsstater har en skyldighet att säkerställa att effektiva och lämpliga
inspektioner genomförs på deras territorium för att kontrollera anställningar av
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt där (se artikel 14 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om
minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för
tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, det s.k. sanktionsdirektivet). I
Sverige är det Polismyndigheten som ska genomföra sådana inspektioner
(se 19 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten och prop.
2012/13:125 s. 114).

Före den 1 juli 2018 fanns inga bestämmelser om hur sådana inspektioner skulle
genomföras. De skulle i stället ske inom ramen för polisens brottsutredande
verksamhet och genom inre utlänningskontroller. Det krävdes alltså misstanke
om brott eller att det fanns anledning att anta att en utlänning vistades olagligt i
Sverige (prop. 2012/13:125 s. 113 f.). Polismyndighetens arbetsplats-
inspektioner genomfördes ofta i samarbete med andra myndigheter, t.ex.
Arbetsmiljöverket eller Skatteverket (se Ds 2017:16 s. 17 och SOU 2017:93
s. 80).

Sedan den 1 juli 2018 finns bestämmelser som ger Polismyndigheten möjlighet
att självständigt genomföra inspektioner utan misstanke om brott. Sådana
inspektioner får dock endast genomföras inom verksamhetssektorer som är
identifierade som risksektorer av Polismyndigheten. En inspektion får
genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver
näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas om den i förväg.
Inspektionerna ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i
onödan. En arbetsgivare är skyldig att lämna tillträde till de arbetsplatser och
lokaler där näringsverksamheten bedrivs samt tillhandahålla de handlingar och
lämna de övriga upplysningar som behövs för kontrollen. (Se 9 kap. 14–16 §§
utlänningslagen.)

Bedömning
Polisens tillträde till byggarbetsplatsen
Av utredningen framgår att Polismyndigheten deltog i en arbetsplatskontroll på
byggarbetsplatsen tillsammans med Arbetsmiljöverket, Skatteverket och
Ekobrottsmyndigheten. Vid tidpunkten för kontrollen hade polisen ingen
självständig befogenhet att bereda sig tillträde till en arbetsplats för att
genomföra en sådan kontroll.
                                                                  Dnr 4476-2017      Sid 10 (13)




Min granskning har avsett Polismyndighetens åtgärder. Jag kommer inte att
uttala mig om förutsättningarna för Arbetsmiljöverkets inspektion eller de
övriga myndigheternas närvaro.

Polismyndigheten har i sitt yttrande angett att polisen var på platsen för att
lämna Arbetsmiljöverket handräckning enligt 7 kap. 5 § arbetsmiljölagen. Jag
noterar dock att det av handlingarna från Polismyndigheten framgår att polisen
dagen före inspektionen inledde en förundersökning om brott mot
utlänningslagen på den aktuella byggarbetsplatsen. Det ger intryck av att
polisen också hade andra syften med sin närvaro på platsen än att bistå
Arbetsmiljöverket med handräckning. Jag vill därför betona vikten av att olika
uppgifter inte blandas ihop och att de poliser som deltar känner till inom vilket
regelverk de agerar och vilket utrymme för tvångsåtgärder som finns. En
bestämmelse som ger rätt att ingripa i vissa fall får inte användas för något
annat ändamål än det som lagstiftaren har avsett och verkställigheten får inte
syfta till annat än det som har beslutats i det enskilda fallet.

Polisens identitetskontroll och fotografering
Enligt Polismyndigheten ville Arbetsmiljöverket dokumentera att personerna på
arbetsplatsen hade rätt identitetsbricka (s.k. ID06-bricka) och skulle i efterhand
även kontrollera om det företag som var angivet på identitetsbrickan var det
företag som betalade ut lön. Det uppstod därför en rutin som innebar att
identitetskort och identitetsbrickor fotograferades av verket. Polismyndigheten
har uppgett att man biträdde verket med detta inom ramen för sin handräckning
och att fotograferingen saknade polisiärt intresse.

Bland de handlingar från Polismyndigheten som jag tagit del av finns dock en
avrapporteringspromemoria från arbetsplatskontrollen som ger mig skäl att
ifrågasätta att fotograferingen och den rutin som uppstod saknade polisiärt
intresse.

I promemorian har polisen listat ca 180 namngivna personer som hade
kontrollerats och fotograferats. I majoriteten av fallen är också personnumret
antecknat, liksom medborgarskap och företag. Vidare har angetts om personen
är efterlyst. I promemorian anges också att i de fall ett företag angetts i listan
har personen haft en s.k. ID06-bricka. Jag kan inte förstå detta på annat sätt än
att promemorian innehåller en lista över de som blev föremål för den rutin som
uppstod vid Arbetsmiljöverkets kontroll, och att samtliga personer på listan
kontrollerades av polisen mot registret över efterlysta personer och
fotograferades. Den kontroll och fotografering som gjordes tycks därmed ha
varit mer långtgående än den kontroll Polismyndigheten har uppgett att
Arbetsmiljöverket genomförde.

Polismyndigheten har vidare angett att man fotograferade utländska medborgare
i brottsutredande syfte med stöd av 28 kap. 14 § rättegångsbalken. Jag har inte
utrett om förutsättningar för detta har funnits i de enskilda fallen. Jag noterar
dock att det i listan över fotograferade personer också finns ett flertal svenska
                                                                   Dnr 4476-2017       Sid 11 (13)




medborgare. Något skäl för att fotografera dessa personer inom ramen för den
angivna brottsutredningen har polisen inte presenterat och inte heller något
beslut om en sådan åtgärd.

Vidare framgår av Polismyndighetens yttrande till JO att polisen genomförde
inre utlänningskontroller med stöd av 9 kap. 9 § utlänningslagen vid
byggarbetsplatsen. En sådan kontroll innebär att en utlänning är skyldig att på
begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han
eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. En inre utlänningskontroll får göras
om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla
sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Jag
ifrågasätter inte att omständigheterna var sådana att det fanns anledning att göra
inre utlänningskontroller och inte heller att även svenska medborgare kan
komma att omfattas av en sådan kontroll. När det står klart att den kontrollerade
är svensk medborgare kan dock givetvis inga ytterligare utredningsåtgärder
vidtas inom ramen för kontrollen.

Vid en inre utlänningskontroll är den som innehar ett uppehållstillståndskort
skyldig att låta en polisman fotografera honom eller henne för kontroll av att
fotografiet motsvarar det fotografi som finns sparat i uppehållstillståndskortet
(9 kap. 8 b § utlänningslagen). Bestämmelsen ger enligt sin ordalydelse endast
stöd för att fotografera utlänningar som har ett uppehållstillståndskort och ger
alltså inte stöd för att fotografera samtliga personer som befann sig på
arbetsplatsen utan närmare kontroll.

Sammanfattningsvis framgår av utredningen att polisen har biträtt vid
Arbetsmiljöverkets tillsyn men också deltagit i kontrollen av personerna på
plats dels i brottsutredande syfte, dels i syfte att utreda utländska medborgares
rätt att vistas i Sverige. Utredningen ger inte någon fullständig bild av vilka
åtgärder som vidtagits för respektive syfte. AA:s anmälan visar att det inte
heller för de som berördes av åtgärderna var klart i vilket syfte polisen agerade.
Jag vill därför betona vikten av att polisen i en situation som den aktuella håller
isär uppgifterna och dokumenterar de åtgärder som vidtas så att det i efterhand
går att redogöra för vad man gjort och vilket stöd man haft för det.

När det gäller inre utlänningskontroller vill jag också erinra om att det av
polisens föreskrifter för sådana kontroller uttryckligen framgår att den som
kontrolleras ska informeras om skälen för och syftet med kontrollen (2 § FAP
273-1). Det åligger också anställda vid Polismyndigheten att, med beaktande av
omständigheterna och situationen i övrigt, agera hänsynsfullt och uppträda på
ett sätt som inger förtroende (se 10 § polisförordningen och det allmänna rådet
till 2 § FAP 273-1). Att förlita sig på att representanter från en annan myndighet
informerar om insatsen är inte tillräckligt.

Polisens avspärrningar och kvarhållande av personer på platsen
Av utredningen framgår att polisen spärrade av byggarbetsplatsen för att hålla
kvar de personer som befann sig där. Såvitt jag förstår hämtades även personer
                                                                     Dnr 4476-2017        Sid 12 (13)




som avvek från platsen tillbaka och hölls under särskild uppsikt. På grund av
det stora antalet personer på platsen tog kontrollerna längre tid än vad man först
planerat och man försökte därför prioritera de personer som hade korrekta
handlingar.

Som jag tidigare konstaterat vidtog polisen åtgärder som handräckande
myndighet och gjorde även inre utlänningskontroller vid arbetsplatskontrollen.
För dessa uppgifter gäller bl.a. den s.k. befallningsrätten. Om tvång måste
tillgripas ska detta ske endast i den form och i den utsträckning som behövs för
att det avsedda resultatet ska uppnås. Att hålla kvar en person på en plats en
kortare tid för att kunna genomföra en lagreglerad kontroll får normalt sett
anses vara nödvändigt för att kontrollen överhuvudtaget ska kunna gå att
genomföra. I detta fall rörde det sig dock om ett par hundra personer som skulle
kontrolleras, vilket fick till följd att kvarhållandet för ett antal personer inte blev
helt kortvarigt. Mot bakgrund av situationen på byggarbetsplatsen framstår
tidsutdräkten som nödvändig och rimlig med hänsyn till ändamålet med
kontrollen.

Som en följd av de inre utlänningskontrollerna omhändertogs nio personer med
stöd av 11 § polislagen. Grunden för omhändertagandet har inte dokumenterats
i samtliga fall, vilket naturligtvis borde ha skett. Såvitt jag förstår av den
dokumentation jag tagit del av har polisen bedömt att det funnits skäl för att ta
personerna i förvar. Jag har inte underlag för att uttala mig om denna
bedömning i de enskilda fallen. Jag går inte heller in på riktigheten av de
åtgärder som i vissa fall vidtagits i brottsutredande syfte.

Avslutande synpunkter
Det som kommit fram vid min granskning av den arbetsplatskontroll som
genomfördes på AA:s arbetsplats illustrerar de svårigheter som kan finnas när
flera myndigheter, med olika syften och befogenheter, ska samarbeta i en
tillsynssituation. Min utredning belyser också de problem som kan uppstå när
de poliser som är på platsen ska bistå andra myndigheter och samtidigt utföra
brottsutredande uppgifter och inre utlänningskontroller.

Polismyndigheten har tidigare fört fram att det behövs förändringar i
regelverket som ger polisen möjlighet att inspektera arbetsplatser utan att vara
beroende av samarbeten med andra myndigheter och som ger möjlighet för
polisen att kontrollera alla som kan antas arbeta på platsen (SOU 2017:93
s. 80 f.). Den 1 juli 2018 trädde bestämmelser i kraft som ger Polismyndigheten
rätt att inspektera arbetsplatser i syfte att förebygga och motverka att utländsk
arbetskraft som saknar rätt att vistas och arbeta i Sverige arbetar här i landet
(9 kap. 14–16 §§ utlänningslagen). Fortfarande gäller dock att uppgifter som
kommer fram vid en inspektion och iakttagelser som görs kan leda till att
polisen gör inre utlänningskontroller av de personer som arbetar där eller vidtar
brottsutredande åtgärder på platsen (se prop. 2017/18:176 s. 14 f.).
                                                              Dnr 4476-2017     Sid 13 (13)




Det är min bedömning att de nya bestämmelserna inte minskar risken att
polisens tillsynsbefogenheter blandas ihop med det som utgör
brottsbekämpande arbete och annat polisarbete (se också JO:s remissyttrande
den 5 juli 2017, R 33-2017). Mot bakgrund av det som kommit fram förutsätter
jag att Polismyndigheten ser över rutinerna för hur myndigheten ska genomföra
arbetsplatskontroller med stöd av de nya reglerna och för hur man ska
dokumentera de åtgärder som vidtas i samband med en inspektion så att det i
efterhand går att redogöra för vilket rättsligt stöd man haft för respektive
åtgärder.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
