# Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att intagna utan restriktioner inte får tillräcklig tid i gemensamhet

JO 2025-05-23 dnr 4494-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                    Sid
                                                                      2025-05-23                4494-2024             1 (4)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                    Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att intagna utan
                    restriktioner inte får tillräcklig tid i gemensamhet


                     Beslutet i korthet: Bostadsrummen i häktet Sollentuna har dubbelbelagts utan att
                     gemensamhetslokalerna anpassats efter det nya antalet intagna. Intagna utan
                     restriktioner har till följd av det bara fått vistas i gemensamhet två och en halv timme
                     varannan dag och drygt tre timmar varannan dag, inkl. tiden för utomhusvistelse. JO
                     kritiserar häktet för rutinen och uttalar att den står i strid med huvudregeln om att
                     häktade utan restriktioner ska få vistas tillsammans med andra intagna under dagtid
                     om de önskar det. Enligt JO kan resursbrist inte ursäkta en så pass omfattande
                     begränsning av gemensamhetsvistelse för intagna utan restriktioner som rutinen
                     inneburit.

## Anmälningarna

I varsin skrift framförde fem intagna klagomål mot Kriminalvården, häktet
                    Sollentuna. Klagomålen gällde i huvudsak att häktets rutiner för avskildhet i
                    samband med dygnsvilan innebar att intagna på gemensamhetsavdelningarna
                    hölls inlåsta på sina rum under stora delar av dagen.

## Utredning

Inledningsvis hämtade JO in muntliga upplysningar från häktet Sollentuna. Det
                    framgick då bl.a. att intagna utan restriktioner vistades i gemensamhet på för-
                    middagen varannan dag och på eftermiddagen varannan dag. Tiderna för
                    gemensamhet, kl. 08.30–11.45 respektive kl. 14.10–16.45, inkluderade
                    utomhusvistelse. Rutinen hade gällt sedan maj 2024.

                    JO begärde därefter att Kriminalvården skulle yttra sig över och redovisa sin
                    bedömning av det som kommit fram, särskilt i fråga om hur rutinerna förhåller
                    sig till 2 kap. 5 § häkteslagen (2010:611), HäL. Kriminalvården, genom chefen
                    för sektionen för verksjuridik – verkställighet, straffrätt m.m., yttrade sig i
                    huvudsak enligt följande:

## Utredning

Genom beslut den 19 februari 2024 i dnr KV 2024-4184 gav direktören för
                             avdelningen för anstalt, häkte och frivård vid Kriminalvårdens huvudkontor
                             samtliga regionchefer i uppdrag att planera och vidta åtgärder för att tillse att



     Riksdagens ombudsmän        Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
     Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 4494-2024       Sid 2 (4)




bl.a. intagna utan gemensamhetsrestriktioner kan placeras tillsammans med
andra intagna i den omfattning som är möjlig.
Uppgifter om sakförhållandena har inhämtats från Kriminalvårdens region
Stockholm, som i sin tur har hämtat in uppgifter från häktet Sollentuna.
Därigenom har, utöver vad som framgår av den tjänsteanteckning som bifogats
JO:s remiss, i huvudsak följande framkommit.
Häktet Sollentuna har två gemensamhetsutrymmen som är anpassade för 24
intagna vardera. På grund av den höga beläggningen är alla bostadsrum på
gemensamhetsavdelningarna nu dubbelbelagda. Det har medfört att 48 intagna
måste dela på gemensamhetsutrymme som är anpassat för 24 intagna. Att alla
rum är dubbelbelagda innebär också att de intagna har samsittning med en
medintagen under den tid de inte befinner sig i gemensamhet. Häktet erbjuder de
intagna olika spel att spela under tiden de är inlåsta. Häktet har personalmöte på
onsdagseftermiddagar, samtidigt som de intagna som vistas i gemensamhet har
tid för utomhusvistelse. Enbart de intagna som inte vill vistas utomhus den dagen
låses in i sina bostadsrum under mötestiden.

Rättslig reglering m.m.
Häkteslagstiftningen
Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, följer att varje intagen ska bemötas
med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Av 1 kap. 5 § HäL följer att verkställigheten ska utformas så att negativa följder
av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den
intagne samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det
stöd och den hjälp som behövs.
Av 1 kap. 6 § HäL följer att verkställigheten inte får innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
användas.
Av 2 kap. 1 § HäL följer att en intagen har rätt att placeras i enrum. Två eller
flera intagna får dock placeras i samma rum om det är nödvändigt av
utrymmesskäl eller någon annan särskild anledning.
Av 2 kap. 5 § HäL följer att en intagen ska ges möjlighet att dagtid vistas
tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte den intagne är placerad i
en annan förvaringslokal än i ett häkte och lokalförhållandena inte tillåter
gemensamhet, det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den intagne avskild
från andra intagna, eller det är nödvändigt för att genomföra en
kroppsbesiktning.
Av 2 kap. 7 § HäL följer att en intagen ska ges möjlighet att vistas utomhus
minst en timme varje dag, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
Av förarbeten till 2 kap. 7 § HäL framgår bl.a. följande. Endast om synnerliga
skäl talar mot det får utomhusvistelse vägras. Det kan t.ex. avse en oförutsedd
situation där det är nödvändigt att hålla de intagna avskilda från varandra med
stöd av 6 kap. 5 § och det till följd därav saknas praktiska förutsättningar att låta
de intagna vistas utomhus (se prop. 2009/10:135 s. 131 och 187).
Kriminalvårdens interna styrning
Av avsnitt 2.1 i Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i
häkte (2018:13) framgår bl.a. följande. Huvudregeln i häkte är att den intagne
under dagtid ska få vistas tillsammans med andra intagna om han eller hon
önskar det. - Det finns ingen fastställd minimitid per dag som ska uppnås för att
en intagen ska anses vara i gemensamhet. All form av gemensamhet är värdefull,
även sådan som sker under begränsad tid, som exempelvis gemensam promenad
                                                                        Dnr 4494-2024        Sid 3 (4)




      tillsammans med andra intagna. En allmän strävan för häktet bör vara att erbjuda
      intagna så mycket tid i gemensamhet som möjligt.
      Av avsnitt 3.1 i Kriminalvårdens handbok om fritid i anstalt och häkte (2014:1)
      framgår bl.a. att den intagne inte har rätt att själv bestämma när eller hur
      utomhusvistelsen ska ske.

## Kriminalvårdens bedömning

Det har inte framkommit att någon av de i ärendet aktuella intagna varit placerad
      i avskildhet eller föremål för restriktioner. Enligt 2 kap. 5 § häkteslagen ska de
      intagna då vistas i gemensamhet.
      Utredningen visar att de intagna på de aktuella avdelningarna i häktet Sollentuna
      har fått vistas i gemensamhet ungefär två och en halv timme per dag, inklusive
      tid för utomhusvistelse. Tiden i gemensamhet har begränsats till följd av
      dubbelbeläggning i häktet, som har motiverats av myndighetens svåra platsbrist.
      Det är givetvis olyckligt att de intagna på avdelningarna i fråga inte har kunnat få
      mer tid i gemensamhet än så. Det har dock, enligt Kriminalvårdens bedömning,
      inte framkommit annat än att intagna på de aktuella avdelningarna har fått vistas
      i gemensamhet så mycket som under rådande omständigheter varit möjligt.
      Därutöver konstaterar Kriminalvården att de intagna på avdelningarna i fråga
      också har getts möjlighet att vistas utomhus minst en timme varje dag på det sätt
      som följer 2 kap. 7 § häkteslagen.
Yttrandet skickades till anmälarna.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevanta rättsliga utgångspunkter. Jag
hänvisar dit men vill därtill påtala att JO många gånger har framfört att
gemensamhet får anses innebära att en intagen vistas tillsammans med flera
andra intagna (se t.ex. JO 2024 s. 126, dnr 7437-2022). Detta synsätt åter-
kommer även i bl.a. Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet
i häkte (2018:13). I samma handbok framhålls att huvudregeln är att den intagne
under dagtid ska få vistas tillsammans med andra intagna och att en allmän
strävan är att erbjuda så mycket tid i gemensamhet som möjligt. Jag vill under-
stryka att en intagen alltså som utgångspunkt har rätt att tillbringa stor del av
dagen i sällskap med medintagna.

Av utredningen i det här ärendet står det klart att intagna på häktet Sollentuna
får vistas i gemensamhet under ungefär två och en halv timme varannan dag och
drygt tre timmar varannan dag, inklusive tiden för utomhusvistelse. Det framgår
att detta är en direkt följd av att häktet dubbelbelagts och att gemensamhets-
lokalerna inte är anpassade efter det nya antalet intagna.

Jag är givetvis väl medveten om den ansträngda beläggningssituationen inom
Kriminalvården. Under 2024 genomfördes på uppdrag av JO Katarina Påhlsson
ett antal inspektioner av häkten och anstalter för att undersöka vilka följder och
risker dubbelbeläggningen kan få för de intagna. JO besökte då bl.a. häktet
Sollentuna. Inspektionerna gjordes inom ramen för JO:s särskilda uppdrag som
nationellt besöksorgan, enligt protokollet till FN:s konvention mot tortyr och
annan omänsklig behandling (Opcat). I den rapport som därefter publicerades
konstaterade JO att dubbelbeläggningen kan påverka både den psykiska och den
fysiska hälsan hos de intagna. En av de rekommendationer som JO gav
                                                                  Dnr 4494-2024       Sid 4 (4)




Kriminalvården var att se till att samtliga utrymmen som intagna ska ha tillgång
till – såsom gemensamhetsutrymmen, motionslokaler, samtalsrum och
rastgårdar – är anpassade till storlek, antal och utformning efter det faktiska
antalet intagna (dnr O 14-2024, s. 35).

Vid flera tidigare tillfällen har JO uttalat att det inte är acceptabelt att
möjligheten till gemensamhetsvistelse inskränks på grund av bristande resurser i
fråga om exempelvis bemanning och gemensamhetslokaler (se t.ex. JO 2006/07
s. 139, dnr 2273-2005, och JO 2020/21 s. 164, dnr O 7-2018). Som framgått ska
häktade ha möjlighet till gemensamhet under dagtid i den mån de inte är
belagda med restriktioner eller det finns individuella säkerhetsskäl emot
gemensamhet (se 2 kap. 5 § HäL). Enligt min mening är det visserligen en brist
att regleringen på området inte anger hur lång tiden för gemensamhet behöver
vara och att det inte heller finns någon egentlig ledning i förarbetena. I samman-
hanget kan dock noteras att Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har ansett
att målsättningen är att alla intagna, dvs. också de i häkte, ska ges möjlighet att
tillbringa åtminstone åtta timmar per dag utanför cell och i samband med det
kunna delta i meningsfulla aktiviteter av skiftande slag. (Se JO 2024 s. 126 och
CPT:s rapport till Sveriges regering den 17 februari 2016, CPT/Inf [2016] 1,
p. 53.)

Som jag ser det kan Kriminalvårdens resursbrist inte ursäkta en så omfattande
begränsning av gemensamhetsvistelse för intagna utan restriktioner som det nu
är fråga om. Häktet Sollentuna förtjänar kritik för detta.

Vad som i övrigt kommit fram i ärendet leder inte till några yttranden från min
sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen
Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
