# Uttalanden om Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och kontroll

JO 2014-12-05 dnr 4500-2013

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2014-12-05              4500-2013              1 (10)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Uttalanden om Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden
                        som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och kontroll


                          Beslutet i korthet: Migrationsverket förde upp en advokat på en förteckning som kallas
                          ”Förteckning med namn på de offentliga biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn
                          och kontroll” eftersom verket funnit skäl att ifrågasätta hans lämplighet. Enligt verket är
                          förteckningen ett hjälpmedel vid den lämplighetsbedömning som görs vid förordnanden
                          av offentliga biträden i enskilda ärenden, men innebär inte en obehörighetsförklaring.
                          I beslutet konstaterar JO att Migrationsverket har ett ansvar för att ett biträde som
                          förordnas är tillräckligt kompetent för uppdraget, och måste ha ett system för att ta till
                          vara och dokumentera kunskaper om brister som visats hos ett offentligt biträde. Med
                          hänsyn till de långtgående konsekvenser som kan följa av att bli uppförd på förteckningen
                          är det angeläget att åtgärden är noga övervägd och sakligt motiverad. Endast
                          omständigheter som innebär att lämpligheten måste ifrågasättas bör noteras.
                          Misskötsamheten hos den berörde ska ha nått upp till en viss grad av allvar och
                          uppgifterna måste vara preciserade och objektivt konstaterbara. Det är vidare angeläget
                          att själva förfarandet uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav. I beslutet utvecklas hur
                          detta kan säkerställas.
                          Advokaten fördes upp på förteckningen för att han inte hade överklagat ett beslut som
                          gått sökanden emot, trots att det inte hade kunnat klarläggas att han hade fått sökandens
                          uppdrag att överklaga. Enligt JO:s mening är det tveksamt om det som kan läggas honom
                          till last är av sådan allvarlig karaktär att hans lämplighet som offentligt biträde måste
                          ifrågasättas. Åtgärden att föra upp honom på förteckningen ligger dock inom det
                          bedömningsutrymme som får anses godtagbart. Det finns därför inte tillräckliga skäl att
                          rikta någon kritik mot Migrationsverket.

## Bakgrund

Advokaten AA var förordnad som offentligt biträde i ett asylärende.
                        Migrationsverket avslog ansökan om asyl den 11 september 2012. Samma dag
                        skrev AA till sökanden och underrättade honom om beslutet och de huvudsakliga
                        skälen för detta. Han upplyste också om att det gick att överklaga beslutet och att
                        sökanden snarast skulle kontakta honom om denne ville överklaga. AA angav
                        också att om sökanden inte hörde av sig, utgick han från att denne godtagit
                        beslutet. Den 18 september 2012 delgavs sökanden beslutet vid ett telefonsamtal
                        med tolkning. Den 9 oktober 2012 vann beslutet laga kraft.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                       Dnr 4500-2013      Sid 2 (10)




Sökanden framförde därefter klagomål till Migrationsverket på AA:s hantering av
ärendet. Han uppgav att han hade kontaktat AA i samband med underrättelsen av
beslutet för att få hjälp att överklaga, men att AA inte haft tid. Sökanden uppgav
vidare att han därefter hade försökt nå AA genom telefonsamtal och sms utan att få
kontakt med honom.

I en skrivelse till AA den 20 november 2012 redogjorde Migrationsverket för
sökandens klagomål och anförde att verket ansåg att det fanns skäl att ifrågasätta
AA:s lämplighet som offentligt biträde. Verket angav att konsekvensen av detta
kunde bli att den aktuella händelsen noterades i verkets förteckning över biträden
som uppvisat allvarliga eller upprepade brister. AA gavs tillfälle att yttra sig i
saken.

AA bestred i en skrivelse till Migrationsverket den 29 november 2012 att det fanns
skäl att ifrågasätta hans lämplighet som offentligt biträde och redogjorde för hur
han hade handlagt ärendet. Han uppgav att han via sökandens tidigare gode man
hade försökt få kontaktuppgifter till sökanden och att den enda tillgängliga
adressen var den som han skickade skrivelsen till den 11 september 2012. Därefter
hade han fått uppgift om att sökanden var delgiven beslutet. Först den 7 november
2012 besökte sökanden honom och då hade överklagandetiden gått ut. AA hade
inte någon notering om att sökanden skulle ha försökt kontakta honom före detta
datum. Han anförde också att han inte hade haft någon fullmakt eller något uppdrag
att överklaga beslutet och att han därför inte hade gjort det.

Den 24 april 2013 anförde Migrationsverket bl.a. följande i en skrivelse till AA:
      Migrationsverket anser att den omständigheten att biträdet inte erhållit fullmakt från
      sökanden inte innebär att biträdet är förhindrad att klaga för sökandens räkning. Om
      den sökande inte klart uttryckt önskemål om att denne inte vill överklaga ett beslut
      som går honom emot och inte går att nå innan klagotiden går ut får det anses åligga
      biträdet att klaga på beslutet.
      Migrationsverket anser därmed att du, genom att inte överklaga verkets beslut, inte
      tillvaratagit din klients intresse på sådant sätt som kan förutsättas. Det finns därför
      anledning att ifrågasätta din lämplighet som offentligt biträde i utlänningsärenden.
      Ditt namn kommer därför att noteras i en förteckning rörande offentliga biträden
      som är uppsatta för uppföljning och kontroll. Förteckningen utgör ett hjälpmedel vid
      den lämplighetsbedömning som görs vid förordnanden av offentliga biträden i
      enskilda ärenden. Noteringen i förteckningen innebär att verkets tjänstemän
      uppmärksammas på att det finns skäl att ifrågasätta personens lämplighet som
      offentligt biträde. Uppförandet i förteckningen utgör dock inte en obehörighets-
      förklaring.
På förfrågan från AA uppgav Migrationsverket att verket inte ansåg att åtgärden att
notera någon i förteckningen var ett beslut som kan överklagas. Vidare anfördes
följande:

      Det finns inte någon fastställd tidsgräns för hur lång tid en notering rörande en
      händelse om misskötsamhet ska vara noterad i förteckningen utan detta beror bl.a.
      på vilken form av misskötsamhet som ligger till grund för noteringen i fråga och hur
      det offentliga biträdet därefter skött sina förordnanden samt om det kommit till
      verkets kännedom att denne vidtagit några åtgärder för att förhindra att det begångna
      misstaget sker på nytt.
                                                                 Dnr 4500-2013   Sid 3 (10)




Migrationsverket anförde även att verket såg allvarligt på AA:s misskötsel och att
personer som noteras i förteckningen av liknande skäl normalt sett kvarstår i
förteckningen i minst ett år.

AA överklagade ändå Migrationsverkets beslut att föra upp honom på
förteckningen och yrkade att beslutet skulle undanröjas. Förvaltningsrätten i Luleå
avvisade överklagandet i ett beslut den 8 januari 2014. En notering i den aktuella
förteckningen utgjorde enligt domstolen inte ett beslut som kan överklagas
eftersom noteringen inte kunde anses ha direkta rättsverkningar för den enskilde på
samma sätt som ett beslut. Kammarrätten i Sundsvall gjorde samma bedömning i
en dom den 8 juli 2014. En ledamot var skiljaktig. Domen hade vid tiden för detta
beslut inte vunnit laga kraft.

Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 15 augusti 2013 framförde AA kritik mot att
han förts upp på förteckningen. Han anförde att det som åberopats mot honom inte
var av sådan art att han skulle noteras i förteckningen. Han uppgav vidare att han
inte hade fått några förordnanden sedan november 2012 och att detta inneburit
uteblivna inkomster i hans verksamhet. Enligt AA innebar det förhållandet att han
förts upp på förteckningen att Migrationsverket hade svartlistat honom som
offentligt biträde.

Utredning
Migrationsverkets yttrande
JO begärde att Migrationsverket skulle yttra sig över handläggningen av AA:s
ärende.

Migrationsverket (generaldirektören BB) kom in med ett yttrande.
I detta redovisades upplysningar från bl.a. verksjuristen CC som är central
samordnare för frågor rörande offentliga biträden och ansvarig för verkets
förteckning över de offentliga biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och
kontroll.

Migrationsverket anförde att förteckningen är en del av verkets klagomålshantering
och kvalitetssäkring vid förordnanden av offentliga biträden. Den innehåller en
sammanställning av uppgifter om allvarliga eller upprepade brister hos offentliga
biträden och finns tillgänglig för den personal inom verket som arbetar med
biträdesförordnanden.

Förteckningen administreras av verkets centrala samordnare för frågor rörande
offentliga biträden. Till sin hjälp har samordnaren ett antal personer som ingår i
verkets centrala organisation för frågor rörande offentliga biträden. Medlemmarna i
gruppen består för närvarande (november 2014) av en expert på stabsnivå inom
verksamhetsområde Besök, bosättning och medborgarskap, en enhetschef på
stabsnivå inom verksamhetsområde Asylprövning, en teamledare inom
                                                                         Dnr 4500-2013     Sid 4 (10)




verksamhetsområde Asylprövning och två beslutfattare inom de nämnda
verksamhetsområdena.

Migrationsverket anförde följande om förteckningens funktion:

      Förteckningen fyller en mycket viktig funktion i verkets kvalitetsarbete med
      biträdesförordnanden eftersom verket med hjälp av förteckningen har möjlighet att
      tillvarata tidigare erfarenheter av ett offentligt biträde. Lämplighetsbedömningen ska
      göras i varje enskilt ärende i samband med förordnandet av ett offentligt biträde och
      informationen i förteckningen utgör en del av beslutsunderlaget vid biträdesför-
      ordnanden.
      –––
      Förteckningen är ett hjälpmedel vid den lämplighetsbedömning som görs vid
      förordnanden av offentliga biträden i enskilda ärenden. Uppförandet av en person i
      förteckningen innebär att handläggare och beslutsfattare inom verket uppmärk-
      sammas på att det finns skäl att ifrågasätta personens lämplighet som offentligt
      biträde. Notering av en person i förteckningen utgör ingen obehörighetsförklaring
      och det finns inget förbud mot att förordna personen som offentligt biträde. Det är
      alltså inte fråga om någon ”svartlistning”. Som ett led i klagomålshanteringen och
      kvalitetssäkringen informeras berörda biträden/ombud om aktuellt klagomål eller
      uppvisad brist och bereds möjlighet att komma in med erinringar. Uppgifter rensas
      från sammanställningen om de av någon anledning inte längre är relevanta.
      Information till verkets personal om förteckningens status och betydelse finns både i
      direkt anslutning till själva förteckningen, i en handbok samt i den ovan nämnda
      rutinen.
Efter att ha redogjort för verkets inledande skriftväxling med AA i frågan om att
föra upp honom på förteckningen anförde CC följande:
      Vid telefonmöte med de tjänstemän som ingår i Migrationsverkets centrala
      organisation för frågor rörande offentliga biträden den 7 februari 2013 beslutades det
      att AA skulle föras upp på Migrationsverkets förteckning med namn på de offentliga
      biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och kontroll. Den som ansvarade för
      handläggningen av ärendet fick samtidigt i uppdrag att avsluta verkets skriftväxling
      med AA. Den 24 april 2013 fick AA skriftligen besked om att Migrationsverket
      ansåg att han genom sitt agerande i ärendet inte tillvaratagit sin klients intresse på
      sådant sätt som kan förutsättas och att hans namn därför skulle komma att noteras i
      den ovan nämnda förteckningen. I skrivelsen poängterades, liksom i den första
      skrivelsen till AA, att uppförandet i förteckningen inte innebär en
      obehörighetsförklaring utan endast ett hjälpmedel i samband med den
      lämplighetsbedömning som sker i samband med att ett offentligt biträde förordnas i
      det enskilda ärendet.
      Den 26 april 2013 […] förde jag i egenskap av samordnare för Migrationsverkets
      centrala organisation för frågor rörande offentliga biträden upp AA:s namn på
      förteckningen ifråga samt kontaktade skriftligen Sveriges advokatsamfund för att
      informera samfundet om den åtgärd som verket vidtagit. Till skrivelsen bifogades
      den korrespondens som förekommit mellan verket och AA.
      –––
Migrationsverket redovisade följande bedömning:

      Om klienten till ett offentligt biträde inte klart uttryckt önskemål om att denne inte
      vill överklaga ett beslut som gått denne emot och det inte går att nå klienten innan
      klagotiden går ut, anser verket att det åligger biträdet att klaga på beslutet. [– – –]
      […] Det [får] inte råda någon tvekan om att den som förordnas som offentligt
      biträde uppträder professionellt gentemot klienten och tillvaratar hans eller hennes
                                                                         Dnr 4500-2013      Sid 5 (10)




      intressen. På grund av de mycket allvarliga konsekvenser som kan bli följden av att
      ett överklagande ges in för sent eller inte ges in alls är det enligt verkets uppfattning
      av mycket stor vikt för den enskilde att offentliga biträdet bistår den enskilde med
      att överklaga och att detta ges in rätt tid. Om detta inte sker och beslutet därför
      vinner laga kraft är den enskilde hänvisad till extraordinära rättsmedel.
      Eftersom AA inte har överklagat beslutet anser verket att han inte har uppträtt
      professionellt gentemot sin klient och att han har åsidosatt sin klients intressen. Han
      har därför visat prov på sådana brister i sitt ställföreträdarskap att det funnits
      anledning att notera honom i verkets förteckning.
JO hämtade därefter in vissa kompletterande upplysningar från Migrationsverket
om verkets rutiner för att kontrollera uppgifterna i förteckningen. Under rubriken
”Rensning av uppgifter i förteckningen” anges följande:

      För att säkerställa att uppgifterna i förteckningen är korrekta och relevanta ska
      förteckningen regelbundet och senast ca var sjätte vecka granskas och vid behov
      rensas.
Migrationsverket upplyste om att det är den centrala samordnaren som har det
huvudsakliga ansvaret för att uppgifterna i förteckningen är korrekta och som gör
den regelbundna granskningen. De övriga tjänstemän som ingår i den centrala
organisationen ansvarar för att informera samordnaren om de får kännedom om
något som gör att en person som finns uppförd på förteckningen bör tas bort.

Advokatsamfundets disciplinnämnd
Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd tilldelade i ett beslut den 22 augusti
2013 AA en erinran med anledning av det inträffade. Motiveringen till beslutet var
följande:
      I ifrågavarande typ av uppdrag bör advokatens utgångspunkt vara att klienten önskar
      överklaga beslut som gått klienten emot. Även om besked från klienten inte
      förelegat har det därför ålegat AA att överklaga beslutet till undvikande av
      rättsförlust. Genom att inte göra det har han åsidosatt sina plikter som advokat.
Fyra ledamöter var skiljaktiga och anförde följande:

      I ärendet är utrett att advokaten försökt förvissa sig om klienten önskade överklaga
      beslutet, men att han inte lyckats med det. I en sådan situation kan det inte i ärenden
      av nu aktuellt slag anses vara en skyldighet för advokaten att överklaga beslutet.
      Ärendet bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Rättslig reglering m.m.
Förordnande av offentliga biträden m.m.
Enligt 18 kap. 1 § utlänningslagen ska offentligt biträde förordnas i bl.a. vissa
ärenden om avvisning och utvisning, om det inte måste antas att behov av biträde
saknas.

Allmänna bestämmelser om offentliga biträden finns i lagen om offentligt biträde. I
denna anges bl.a. att det är den domstol eller myndighet som handlägger målet eller
ärendet i sak som ska besluta i frågor om offentligt biträde (2 §). Detta innebär att
det i huvudsak är Migrationsverket som förordnar offentliga biträden i utlännings-
ärenden.
                                                                  Dnr 4500-2013    Sid 6 (10)




Kraven på offentliga biträden är desamma som de som gäller för rättshjälps-
biträden. En advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan som
är lämplig för uppdraget får förordnas som biträde. Om den som ska biträdas själv
föreslagit någon som är lämplig ska den personen förordnas, om det inte finns
särskilda skäl mot det. (Se 5 § lagen om offentligt biträde och 26 § rättshjälps-
lagen.)

Även om det inte finns några formella behörighetskrav gäller som regel att den
som förordnas ska ha en juristexamen. För att någon annan ska anses lämplig krävs
att den personen har stora kunskaper inom ett särskilt område som kan medföra att
ärendet eller målet behandlas på ett bättre och mer effektivt sätt än vad som annars
hade varit fallet. (Se prop. 1996/97:9 s. 155 och 216.)

Det anges inte i lagtexten hur lämplighetsbedömningen ska göras. I förarbetena
understryks vikten av att de som förordnar biträden gör en verklig prövning av
biträdets kvalifikationer. Det är den som vill förordnas som har bevisbördan för att
han eller hon uppfyller lämplighetskravet. Det allmänna lämplighetskravet avser
även den som är advokat eller biträdande jurist vid en advokatbyrå. (Se a. prop.
s. 156 och 216.)

Migrationsverkets rutiner vid lämplighetsbedömningen av offentliga biträden
behandlades vid utvärderingen av den nya instans- och processordningen i
utlänningsärenden. Utredningen gjorde då bedömningen att rutinerna inte var
tillfredsställande. Statskontoret ansåg i en rapport 2012 att Migrationsverkets
system inte garanterar att den sökanden får ett lämpligt biträde. (Se SOU 2008:65
s. 117 f. och Statskontorets rapport 2012:30 s. 65 f.)

Entledigande och avvisning av offentliga biträden
Ett offentligt biträde får entledigas om det finns skäl till det. Ett förordnande kan
återkallas om ett biträde utfört uppdraget med bristande omsorg eller på annat sätt
åsidosatt sina plikter. (Se 26 § rättshjälpslagen och prop. 1972:4 s. 328.)

En myndighet kan även avvisa ett ombud eller ett biträde i ett ärende om han eller
hon visar oskicklighet eller oförstånd eller är olämplig på annat sätt. Det finns dock
inte någon möjlighet att generellt avvisa en person från att förordnas som biträde
vid myndigheten. Om Migrationsverket fattar ett avvisningsbeslut kan det
överklagas till migrationsdomstol. (Se 9 § förvaltningslagen och 14 kap. 8 §
utlänningslagen.)

Likabehandling, saklighet och opartiskhet
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska beaktas
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen om allas
likhet inför lagen är ett uttryck för ett generellt skydd mot godtycke och
diskriminering. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss mån
varandra. Saklighetskravet kan dock omfatta mer och annat än kraven på
likabehandling och opartiskhet. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent
faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller
                                                                       Dnr 4500-2013     Sid 7 (10)




någon annan åtgärd från en myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattas
är av betydelse. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 2013
s. 58 f.)

JO:s tidigare beslut
JO har tidigare utrett Migrationsverkets rutiner för offentliga biträden som verket
ansett vara olämpliga (JO 2010/11 s. 308, dnr 1046-2009). I det ärendet hade
Migrationsverket fört upp en advokat på en förteckning med uppgifter om personer
som verket bedömde som olämpliga att förordnas som offentliga biträden. Verket
hade samtidigt meddelat advokaten att han tills vidare inte skulle komma att
förordnas som offentligt biträde. JO Hans-Gunnar Axberger kritiserade
Migrationsverket och anförde bl.a. att förfarandet kunde likställas med en formlös
obehörighetsförklaring. Han uttalade även följande:

      För att den tillämpade rutinen ska vara godtagbar då förfarandet, på det sätt som
      skett i detta fall, leder till att ett biträde förklaras olämpligt, krävs […] att
      handläggningen avslutas genom ett formligt beslut och att detta kan bli föremål för
      överprövning. Alternativt måste det tydligt klargöras att […] förteckningens
      funktion endast är att utgöra ett underlag för verkets beslutsfattare, varvid den inte
      bör innefatta något ställningstagande från verket utan endast de omständigheter som
      beslutsfattarna bör känna till.

Bedömning
Utgångspunkter
Som framgått ovan har JO tidigare kritiserat Migrationsverket för tillämpningen av
en förteckning med uppgifter om personer som verket bedömde som olämpliga att
förordnas som offentliga biträden. Migrationsverket har efter det beslutet ändrat
rutinerna för förteckningen.

Den förteckning som AA noterades i kallas ”Förteckning med namn på de
offentliga biträden som är uppsatta för uppföljning, tillsyn och kontroll”. Enligt
Migrationsverket är förteckningen ett hjälpmedel vid den lämplighetsbedömning
som görs vid förordnanden av offentliga biträden i enskilda ärenden. Noteringen i
förteckningen innebär att verkets tjänstemän uppmärksammas på att det finns skäl
att ifrågasätta vissa personers lämplighet som offentligt biträde. Att en person förs
upp på förteckningen utgör enligt verket inte en obehörighetsförklaring och det
finns inte något förbud mot att förordna personen som offentligt biträde.

Domstolarnas uppfattning har hitintills varit att åtgärden att notera en person i
förteckningen inte är att anse som ett överklagbart beslut. Det är därför
utgångspunkten för min bedömning.

Även om förteckningen endast är avsedd som ett beslutsunderlag får den
naturligtvis en väsentlig betydelse vid förordnanden av offentliga biträden. En
handläggare, som ofta har flera biträden att välja mellan, utser sannolikt i första
hand en person som inte finns i förteckningen. Det är självfallet också en av
avsikterna med förteckningen att undvika att personer som inte är lämpliga ges
uppdrag som offentligt biträde. Verket har ett ansvar för att de biträden som
                                                                  Dnr 4500-2013    Sid 8 (10)




förordnas är tillräckligt kompetenta för uppdragen, och måste ha ett system för att
ta till vara och dokumentera kunskaper om biträdenas brister. Förteckningen är
således ett led i Migrationsverkets kvalitetskontroll av de offentliga biträdena och
den lämplighetsbedömning som ska göras i varje enskilt fall.

Med hänsyn till de långtgående konsekvenser som kan följa av att bli uppförd på
förteckningen är det självklart angeläget att åtgärden är noga övervägd och sakligt
motiverad. Endast omständigheter som innebär att lämpligheten måste ifrågasättas
bör noteras. Misskötsamhet hos den berörde ska ha nått upp till en viss grad av
allvar och uppgifterna måste vara preciserade och objektivt konstaterbara. Det är
vidare angeläget att de som använder sig av förteckningen har tillgång till konkret
information om vad misskötsamheten har bestått i. Detta är en förutsättning för att
den som ska förordna ett biträde ska kunna göra en verklig bedömning av den
aktuella personens kvalifikationer för ett uppdrag som offentligt biträde i ett visst
fall. Det är också viktigt att det står klart för handläggare och beslutsfattare att
uppgifterna i förteckningen endast är ett beslutsunderlag. I annat fall blir
noteringen i förteckningen en obehörighetsförklaring.

Förfarandet
Som framgått har det i praktiken stor betydelse för en person att bli uppförd på
förteckningen, även om noteringen inte ansetts vara överklagbar. Mot denna
bakgrund är det inte bara angeläget att informationen är sakligt grundad, utan även
att förfarandet hos Migrationsverket uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav.

Migrationsverket har uppgett att den berörde ges möjlighet att ta del av och yttra
sig över de klagomål som förts fram innan han eller hon förs upp på förteckningen.
Frågan diskuteras även med de tjänstemän som ingår i verkets centrala organisation
för frågor rörande offentliga biträden. Detta förfarande ger goda förutsättningar för
underbyggda ställningstaganden och en enhetlig praxis. Kvaliteten i
bedömningarna är dock också beroende av vilka som deltar i beredningen av
frågorna, dvs. hur den grupp som ingår i verkets centrala organisation för frågor
rörande offentliga biträden är sammansatt. Enligt de uppgifter Migrationsverket
lämnat leds gruppen av en verksjurist och består därutöver av personer med
stabsfunktioner och personer som arbetar med ärendehandläggning inom olika
verksamhetsområden vid verket. Jag har inga invändningar mot gruppens
sammansättning utan ser det som positivt att den innehåller personer med olika
roller på Migrationsverket.

För att kvalitetssäkra de ställningstaganden som görs är det dock lämpligt att
åtgärden att föra upp en person på förteckningen i något skede granskas av någon
eller några befattningshavare som inte deltagit i de diskussioner som föregått
åtgärden. Detta är särskilt angeläget eftersom uppförandet inte har ansetts vara ett
beslut som kan överklagas. Den enskilde kan därmed inte få saken prövad på annat
sätt än genom att Migrationsverket själv tar ställning till uppgifterna i
förteckningen.
                                                                    Dnr 4500-2013    Sid 9 (10)




Det är av samma skäl viktigt att Migrationsverket har fastlagda, tydliga rutiner för
en uppföljning av uppgifterna i förteckningen och att det fortlöpande prövas om en
notering ska kvarstå. Enligt verkets nuvarande rutiner ska förteckningen granskas
regelbundet, minst var sjätte vecka, och vid behov rensas. Det är den centrala
samordnaren som är ansvarig för uppföljningen. Övriga medlemmar i verkets
centrala organisation för frågor rörande offentliga biträden ska rapportera om något
kommer till deras kännedom som gör att det finns anledning att ta bort en notering.

Förfarandet för uppföljning framstår inte som tillräckligt tydligt och strukturerat.
Det finns enligt min mening skäl för Migrationsverket att utveckla sina rutiner i
dessa delar, dels avseende frågan om hur den fortlöpande uppföljningen och
prövningen bör gå till, dels när det gäller vem som ansvarar för detta.

Migrationsverket har inte fastställt någon tidsgräns för när en notering ska tas bort.
Det är enligt min uppfattning rimligt – det måste kunna göras en bedömning i varje
enskilt fall. Det är dock lämpligt att en person som förs upp på förteckningen i
samband med att han eller hon får besked om det också informeras om rutinerna
för uppföljning och fortlöpande prövning och om de omständigheter som verket
beaktar. AA fick inte någon sådan information förrän efter en förfrågan.

Uppförandet av AA i förteckningen
AA fördes upp på förteckningen för att han inte hade överklagat ett beslut som gått
sökanden emot, trots att det inte hade kunnat klarläggas att han fått sökandens
uppdrag att överklaga. Det förefaller som om Migrationsverket i det närmaste
jämställt hans agerande med att ett ombud som fått i uppdrag att lämna in ett
överklagande inte gjort det eller lämnat in överklagandet för sent. Jag ser inte dessa
situationer som likvärdiga och de bör inte bedömas lika strängt. I och för sig hade
det varit lämpligt att han hade bekräftat att sökanden inte ville överklaga beslutet
eller som advokatsamfundets disciplinnämnd funnit, överklagat beslutet för
säkerhets skull. Enligt min mening är det emellertid tveksamt om det som kan
läggas AA till last är av sådan allvarlig karaktär att hans lämplighet som offentligt
biträde måste ifrågasättas. Åtgärden att föra upp honom på förteckningen ligger
dock inom det bedömningsutrymme som får anses godtagbart. Det finns därför inte
tillräckliga skäl att rikta någon kritik mot Migrationsverket.

Avslutning
Sammanfattningsvis anser jag att det är viktigt att Migrationsverket arbetar aktivt
med frågan om hur man bäst ser till att endast lämpliga personer förordnas som
offentliga biträden. Verkets huvudsakliga ansvar är att se till sökandenas bästa, och
deras intresse av att få ett väl kvalificerat biträde är överordnat advokaters och
andras intresse av att få biträdesförordnanden.

Jag vill dock betona att verket också har ett ansvar att se till att biträden förordnas
utifrån de grundläggande principerna om saklighet och opartiskhet. När verket
noterar en person i förteckningen är det angeläget att det är noga övervägt och i
enlighet med de uttalanden som gjorts ovan. Det är vidare viktigt att det finns
                                                                  Dnr 4500-2013      Sid 10 (10)




fastlagda, tydliga rutiner för uppföljning av uppgifterna i förteckningen, att det
fortlöpande prövas om en notering ska kvarstå och att en person som noteras i
förteckningen får information om vad som gäller.

Jag förutsätter att Migrationsverket utvecklar sina rutiner för förteckningen, både i
fråga om uppförandet av en person på förteckningen och hur en notering följs upp,
och säkerställer att grundläggande rättssäkerhetskrav tillgodoses.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
