# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Huddinge, för att en intagen under lång tid vistats i ett bostadsrum som inte har varit utrustat i enlighet med Kriminalvårdens föreskrifter

JO 2013-04-23 dnr 4507-2012

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2013-04-23               4507-2012               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Huddinge, för att en intagen
                        under lång tid vistats i ett bostadsrum som inte har varit utrustat i enlig-
                        het med Kriminalvårdens föreskrifter


                          Beslutet i korthet: En intagen i häkte har under nästan ett års tid vistats i ett bostadsrum
                          som inte har varit utrustat i enlighet med Kriminalvårdens föreskrifter. Den intagne har av
                          åklagaren varit ålagd restriktioner. Enligt Kriminalvården har den intagne till följd av re-
                          striktionerna varit placerad i avskildhet. Det senare förhållandet har av Kriminalvården
                          angetts som skäl till varför bostadsrummet varit bristfälligt utrustat. I beslutet konstateras
                          att den intagne inte har varit placerad i avskildhet i häkteslagens (2010:611) mening. Det
                          har således inte varit motiverat att på grund härav frångå Kriminalvårdens föreskrifter om
                          hur ett bostadsrum i häkte ska vara utrustat.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 14 augusti 2012, anförde AA i huvudsak föl-
                        jande. I över ett år har han varit placerad vid ”inskrivningsavdelningen” i häktet
                        Huddinge. ”Någon” vid häktet har till JO sagt att bostadsrummen i inskrivningsav-
                        delningen är identiska med övriga bostadsrum i häktet och att det enda som skiljer
                        avdelningen från övriga avdelningar är att det saknas ”allrum” samt att personaltät-
                        heten är högre. Denna uppgift är oriktig. Normalt sett placeras en nyintagen i en till
                        två dagar i inskrivningsavdelningen. Utöver det placeras akut självmordsbenägna
                        och våldsamma personer där. På avdelningen finns ”observations- och spänn-
                        bäddsceller”. De bostadsrum som beskrivs som ”normala” är ”strippade” på allt
                        utom säng och skrivbord. Det finns ingen stol, TV-hylla eller hylla för kläder. Ef-
                        tersom det inte existerar något allrum, har det inte heller varit möjligt med lättnader
                        i isoleringen och han har inte heller fått möjlighet att tvätta privata kläder. Under
                        den första vistelsen om 11 månader i häktet erbjöds han aldrig tvätt av privata klä-
                        der, utan avdelningschefen ”ljög” och sa att det bara fanns sådan möjlighet på en
                        av häktets avdelningar. Den korrekta uppgiften är att alla andra avdelningar har
                        tvättmaskiner. När han blev ”permanent” placerad på avdelningen fick han in en
                        stol, en papperskorg och en termos i bostadsrummet. I samband med den senaste
                        placeringen var han tvungen att göra en skriftlig anhållan för att få in denna utrust-
                        ning. Det tog fem dagar innan han fick det han begärde och det tog lika lång tid
                        innan han fick en kudde. Avsaknaden av hylla gör att han måste placera sina tillhö-
                        righeter på golvet och vidare måste han placera TV:n på skrivbordet. Det gör att



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 4507-2012      Sid 2 (6)




bostadsrummet liknar en ”anhållningscell”. Skillnaden kan tyckas marginell men
om man vistas 23 timmar per dygn i ett eller två år under sådana förhållanden, så är
skillnaden inte betydelselös.

Utredning
Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
Kriminalvården, huvudkontoret, genom tf. enhetschefen BB, följande.

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvården, region Stock-
      holm, som i sin tur har hämtat in uppgifter från kriminalvårdsinspektören CC vid
      häktet Huddinge. Uppgifter har även hämtats in från säkerhetsenheten vid huvud-
      kontoret och Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS-Häkte). Genom
      utredningen har följande kommit fram.
      AA häktades i sin utevaro av Stockholms tingsrätt den 17 december 2010. Han greps
      och fördes till häktet Huddinge den 27 december 2010. Under häktningstiden i aktu-
      ellt mål har han varit placerad i häktet Huddinge under tiden den 27 december 2010–
      8 december 2011, i häktet Sollentuna den 8 december 2011–19 april 2012, i häktet
      Huddinge den 19–23 april 2012, i häktet Sollentuna den 23–30 april 2012, i häktet
      Huddinge den 30 april–10 maj 2012, i häktet Kronoberg den 10 maj–7 juli 2012, i
      häktet Huddinge den 8 juli 2012–30 juli 2012, i häktet Kronoberg den 30 juli 2012–
      18 december 2012 samt därefter och fortfarande i häktet Göteborg.
      AA har under hela häktningstiden varit placerad i avskildhet till följd av restriktion-
      er.
      Av säkerhetsskäl har Kriminalvården bedömt att AA endast kan vara placerad i ett
      fåtal häktens säkerhetsavdelningar. Häktet Huddinges säkerhetsavdelning, där AA
      varit placerad, används också som inskrivningsavdelning. Placeringen av AA har
      skett efter samråd med huvudkontorets säkerhetsenhet.
      CC har tillbakavisat att hon skulle ha lämnat några felaktiga uppgifter till JO. Bo-
      stadsrummen vid aktuell avdelning är normalt inte utrustade med hylla, anslagstavla,
      stol, papperskorg och termos. AA:s bostadsrum har tillförts stol, papperskorg och
      termos, dvs. sådant som inte behöver skruvas fast i väggar eller golv.
      Genom att AA varit placerad i den aktuella avdelningen har häktet kunnat ge honom
      möjlighet att träna och duscha varje dag. Detta bedömdes vara av stor vikt för ho-
      nom då det relativt tidigt kunde förutses att hans häktningstid riskerade bli lång. Så-
      dana möjligheter hade inte kunnat erbjudas honom om han i stället placerats på en
      vanlig restriktionsavdelning. På en vanlig restriktionsavdelning kan detta endast er-
      bjudas varannan dag.
      Förflyttning av AA mellan häkten sker med högsta säkerhet, vilket innebär bl.a. att
      endast ett fåtal personer känner till att förflyttning ska äga rum. Häktet Huddinge har
      därför inte haft möjlighet att förbereda AA:s bostadsrum med extra utrustning inför
      hans återkomst till häktet efter den första längre vistelsen där. Häktet har inget eget
      lager av utrustning för bostadsrummen, varför det kan ha tagit ett par dagar innan
      kompletterande utrustning kunnat anskaffas (från andra delar av häktet eller utifrån).
      Personalen som arbetade vid den aktuella avdelningen under sommaren har ingen
      vetskap om avsaknaden av huvudkudde under fem dagar. Det framstår för övrigt
      som orimligt om inte AA kunnat få en huvudkudde på fem dagar. Det kan visser-
      ligen emellanåt råda brist på huvudkuddar på grund av att kuddar ofta måste slängas,
      men en tillfällig lösning vid sådana tillfällen är att en filt i ett örngott används som
      kudde.
      De intagna vid den aktuella avdelningen ges inte möjlighet att själva tvätta sina klä-
      der. Varje gång som AA bett om att få sina kläder tvättade så har dock personalen
      ombesörjt detta.
                                                                    Dnr 4507-2012      Sid 3 (6)




Författningsbestämmelser
Enligt 1 kap. 17 § första stycket Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:2, FARK Häkte [Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för
häkte, KVFS 2011:2, JO:s anm.]) om häkte, i nuvarande lydelse (som trädde i kraft
den 1 januari 2012), ska en intagens bostadsrum vara utrustat med stol, bord, skåp
eller hylla, säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio,
TV samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus,
om inte annat följer av ett beslut om restriktioner.
Av andra stycket samma paragraf framgår bl.a. följande. Utrustningen får begränsas
om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne allvarligt skadar sig själv eller
annan eller gör sig skyldig till skadegörelse. För en intagen som är placerad i av-
skildhet får begränsningar också göras om det är nödvändigt på grund av lokalernas
utformning eller om placeringen i avskildhet är tillfällig. Om placeringen i avskild-
het är tillfällig ska bostadsrummet, utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet, ut-
rustas så att standarden för ett normalutrustat bostadsrum uppnås i den utsträckning
det är lämpligt.
I de allmänna råden till bestämmelsen anges följande. När en intagen är ålagd re-
striktioner som avser inskränkningar i rätten att följa vad som händer i omvärlden
kan det följa av beslutet om restriktioner att den intagne inte får ha tillgång till radio
eller TV. Begränsningar på grund av lokalernas utformning kan göras t.ex. om det
saknas antennuttag för TV eller om fönstret saknar persienner.
Mellan den 1 april 2011 och den 31 december 2011 hade 1 kap. 17 § FARK Häkte, i
de delar som nu är av intresse, följande lydelse. En intagens bostadsrum ska vara ut-
rustat med stol, bord, skåp, säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg,
väckarklocka, radio, TV samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera in-
flödet av dagsljus. Av andra stycket framgick följande. Första stycket gäller inte om
den intagne är placerad i avskildhet. Bostadsrummet ska då, utifrån förutsättningarna
i det enskilda fallet, utrustas så att standarden för ett normalutrustat bostadsrum upp-
nås i den utsträckning det är lämpligt. I allmänna råd till bestämmelsen anges bl.a.
att även den byggnadstekniska utformningen påverkar hur rummet kan utrustas, t.ex.
om rummet är försett med antennuttag för TV eller om fönstret är försett med persi-
enner. Den tid som avskildhetsplaceringen kan förväntas bestå bör enligt allmänna
råden också beaktas vid bedömningen av hur rummet bör utrustas.
Före den 1 april 2011 reglerades frågan om bostadsrummens utformning och utrust-
ning i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för behandling i häkte (KVFS
2007:1). Av 2 kap. 3 § första stycket nämnda föreskrifter framgick följande. Den
häktades bostadsrum ska normalt vara utrustat med stol, bord, skåp, säng, spegel,
väggtavla och TV om inte annat, i det enskilda fallet, föranleds av säkerheten i häk-
tet eller individuella förhållanden rörande den häktade. Signalanordning som möj-
liggör kommunikation med personalen ska finnas. Den häktade ska själv kunna re-
glera inflödet av dagsljus.
Av allmänna råd i 2 kap. FARK Häkte framgår följande angående placering i häkte.
En intagen som är häktad bör normalt placeras i det häkte som är beläget i eller nära
den ort där rättsprocessen ska äga rum, om inte placering i annat häkte behövs av
säkerhets- eller beläggningsskäl.

Kriminalvårdens bedömning
Några regler som styr var en häktad ska vara placerad finns inte i rättegångsbalken
eller häkteslagen (2010:611). Av allmänna råd i FARK Häkte framgår dock vad som
bör beaktas vid placering i häkte, bl.a. närhet till den ort där rättsprocessen ska äga
rum samt säkerhets- och beläggningsskäl. Enligt Kriminalvårdens uppfattning är det
myndigheten som genom faktiskt handlande bestämmer vid vilken av flera likvär-
diga häktesavdelningar en intagen ska vara placerad (jfr JO:s beslut den
22 december 2008 i ärende 3009-2007 samt JO 2010/11 sid. 206). Som framgått av
utredningen har AA varit placerad i avskildhet till följd av restriktioner under hela
                                                                       Dnr 4507-2012      Sid 4 (6)




      häktningstiden. Den avdelning vid häktet Huddinge där AA varit placerad utgör häk-
      tets säkerhetsavdelning och placeringen av honom på denna avdelning har enligt
      Kriminalvårdens bedömning varit motiverad av säkerhetsskäl.
      Kriminalvårdens regler om utrustningen i intagnas bostadsrum har som framgått av
      redogörelsen ovan ändrats under den tid som AA varit intagen i häkte. Utgångspunk-
      ten är och har varit att utrustningen i ett bostadsrum inte ska begränsas mer än vad
      som är säkerhetsmässigt motiverat. På vissa avskildhetsavdelningar måste dock lo-
      kalerna utformas för att på ett ändamålsenligt sätt kunna inhysa intagna som är pla-
      cerade i avskildhet av olika typer av säkerhetsskäl, t.ex. intagna som är våldsamma
      eller påverkade av narkotika eller där det föreligger risk för rymning eller fritagning.
      Utrustningen i bostadsrummen på en sådan avdelning kan därför vara mer begränsad
      jämfört med andra avdelningar. De ändringar i föreskrifterna som trädde i kraft den
      1 april 2011 och den 1 januari 2012 anger på ett tydligare sätt än tidigare under vilka
      förutsättningar utrustningen i bostadsrummen får begränsas för en avskildhetsplace-
      rad intagen och hur Kriminalvården ska hantera att de säkerhetsmässiga förhållan-
      dena kan skilja sig åt mellan olika avskildhetsplacerade intagna. Av reglerna följer
      att bostadsrummet ska tillföras utrustning så att standarden för ett normalutrustat bo-
      stadsrum uppnås i den utsträckning det är lämpligt. Detta framstår som särskilt vik-
      tigt i det fall det kan förutses att avskildhetsplaceringen kommer att bli långvarig.
      Utrustningen ska givetvis tillföras bostadsrummet utan att den intagne begär det.
      När det gäller utrustningen i det bostadsrum där AA vistats har enligt häktets uppgif-
      ter bostadsrummet tillförts den utrustning som saknats så när som på sådan utrust-
      ning som skulle ha behövt skruvas fast i väggar eller golv. Häktet får därmed anses
      ha gjort vad som krävts utifrån Kriminalvårdens regelverk. Exakt hur lång tid det
      kan ha tagit att tillföra utrustningen när AA återkom till häktet i juli 2012 har inte
      varit möjligt att klarlägga i efterhand. Den kompletterande utrustning som kan tillå-
      tas bör naturligtvis tillföras bostadsrummet så snart det är möjligt, men praktiska
      omständigheter kan ibland medför viss fördröjning. Enligt häktet kan det i juli 2012
      ha dröjt ett par dagar innan den kompletterande utrustningen tillfördes bostadsrum-
      met på grund av att bostadsrummet inte kunde utrustas i förväg samt att det kan ha
      behövts viss tid för att anskaffa utrustningen. Enligt häktet förefaller det dock orim-
      ligt att det skulle ha dröjt så lång tid som fem dagar innan AA fick en huvudkudde.
      Någon generell rätt för intagna att själva tvätta sina kläder finns inte. Häktet Hud-
      dinge har – till skillnad från vad AA anfört – uppgett att personalen ombesörjt tvätt
      av AA:s kläder varje gång han bett om det. Avsaknaden av allrum på avdelningen
      hänger samman med att det är en säkerhetsavdelning. Det kan i detta sammanhang
      konstateras att eftersom AA varit placerad i avskildhet under hela häktningstiden bör
      avsaknaden av allrum på säkerhetsavdelningen ha saknat betydelse för honom.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de bestämmelser som, under den
aktuella perioden, reglerade frågan om bostadsrummens utrustning i häkte. För
egen del vill jag även peka på den grundläggande bestämmelsen i 1 kap. 4 § häkte-
slagen (2010:611) om att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människo-
värde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenad med frihetsbe-
rövandet. Vidare följer av 5 § i samma kapitel bl.a. att verkställigheten ska utfor-
mas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.

Utredningen visar att AA under sin vistelse i häktet Huddinge var placerad i ett
bostadsrum som inte varit utrustat i enlighet med Kriminalvårdens föreskrifter.
Häktet har tillfört rummet viss utrustning, men det har trots detta saknats sådan
                                                                   Dnr 4507-2012    Sid 5 (6)




inredning som man bedömt varit nödvändig att skruva fast, dvs. hylla och anslags-
tavla.

Kriminalvårdens föreskrifter beskriver det minimum av inredning som ett bostads-
rum ska vara utrustat med. Enligt min mening ska det föreligga starka skäl för att
Kriminalvården ska kunna neka en intagen denna grundläggande standard. Krimi-
nalvården har redogjort för i vilka situationer som det, enligt Kriminalvårdens före-
skrifter och allmänna råd, kan ske begränsningar i utrustningen. Även om det före-
ligger en sådan situation måste det ske en individuell bedömning i varje enskilt fall.
Detta för att uppfylla bestämmelserna i 1 kap. 4 och 5 §§ häkteslagen.

Kriminalvården har i sitt remissvar uppgett att AA på grund av att han varit ålagd
restriktioner också varit placerad i avskildhet och att det i sin tur motiverat be-
gränsningar i bostadsrummets utrustning (jfr 17 § andra stycket i KVFS 2011:2
som gällde under perioden den 1 april till och med den 31 december 2011). I de
bestämmelser som reglerade förhållandena före den 1 april 2011 angavs att be-
gränsningar kunde, i det enskilda fallet, föranledas av säkerheten i häktet eller indi-
viduella förhållanden rörande den häktade. Det angavs inte närmare i vilka situat-
ioner som begränsningar kunde ske enligt den bestämmelsen, men det ligger nära
till hands att anta att härmed avsetts sådana förhållanden som sedermera kom att
regleras 1 kap. 17 § andra stycket KVFS 2011:2. Jag finner därför skäl att något
närmare beröra de bestämmelser som avser avskildhetsplacering i samband med
häktesvistelse.

Av 2 kap. 5 § häkteslagen följer att en intagen ska ges möjlighet att dagtid vistas
tillsammans med andra intagna (gemensamhet). Enligt andra punkten i nämnda
paragraf får en intagen placeras i avskildhet om det är nödvändigt av säkerhetsskäl
att hålla den intagne avskild från andra intagna. I övrigt används inte begreppet
avskildhet i häkteslagen och det ska således inte förväxlas med sådana inskränk-
ningar i gemensamhet som kan göras till följd av att en intagen är misstänkt för
brott (jfr 6 kap. 2 § 1–2 häkteslagen).

Om ett häkte gör bedömningen att det föreligger en sådan situation enligt 2 kap. 5 §
2 häkteslagen som gör att en intagen inte kan vistas i gemensamhet, ska det upprät-
tas ett särskilt beslut om placering i avskildhet. Att en häktad har ålagts restriktion-
er och på grund därav inte kan vistas i gemensamhet, innebär emellertid inte att
häktet måste fatta ett särskilt beslut (jfr JO:s avgörande den 1 juli 2009 i dnr 6433-
2008). Det sagda innebär enligt min bedömning att AA inte har varit placerad i
avskildhet i häkteslagens mening. Det har således inte varit motiverat att på grund
härav frångå huvudregeln om bostadsrummets utrustning vare sig i förhållande till
de bestämmelser som gällde före den 1 april 2011 eller de som trädde i kraft däref-
ter. En motsatt slutsats innebär att det skulle kunna ske inskränkningar i bostads-
rummens utrustning för samtliga intagna som av åklagaren är ålagda restriktioner.
                                                                   Dnr 4507-2012    Sid 6 (6)




Det sagda innebär således att AA – utan stöd i Kriminalvårdens föreskrifter – under
lång tid vistats i ett bostadsrum med bristande utrustning. Häktet förtjänar allvarlig
kritik för detta.

I fråga om huruvida det dröjt fem dagar innan AA fick en huvudkudde står ord mot
ord. Ytterligare utredning kan inte förväntas ändra på detta förhållande. Jag noterar
att det av Kriminalvårdens remissvar framgår att det kan råda brist på huvudkuddar
i häktet och att de intagna i stället får använda sig av filtar. Enligt min uppfattning
är det inte acceptabelt. Häktet måste ha sådana rutiner så att det inte uppkommer
brister i fråga om sådan grundläggande utrustning.

Mot bakgrund av vad som framgår av Kriminalvårdens remissvar i övriga delar
finner jag inte skäl att ytterligare kommentera AA:s klagomål mot häktet Hud-
dinge. Jag konstaterar endast att utredningen inte ger anledning till kritik eller nå-
gon annan åtgärd.

Ärendet avslutas med den kritik som framkommit i det ovan sagda.
