# En kommun uppdrog åt en advokat att föra kommunens talan vid ärendehandläggning hos kommunen. Fråga om uppdraget varit rättsenligt, bl.a. om det varit förenligt med föreskrifterna om överlämnande av förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning

JO 2007-06-26 dnr 4510-2005

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2007-06-26       4510-2005              1 (6)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        En kommun har uppdragit åt en advokat att föra kommunens talan vid
                        ärendehandläggning hos kommunen. Fråga om uppdraget varit
                        rättsenligt, bl.a. huruvida det varit förenligt med föreskrifterna om
                        överlämnande av förvaltningsuppgifter som innefattar
                        myndighetsutövning

## Anmälan

I en anmälan klagade AA och BB på Kommunstyrelsen i Aneby kommun med
                        anledning av handläggningen av ett ärende om bostadsanpassningsbidrag. De
                        framförde bl.a. att kommunen i samband med att den skulle verkställa en
                        länsrättsdom om deras rätt till bostadsanpassningsbidrag hade överlämnat
                        handläggningen av ärendet till en advokat.

## Utredning

Handlingarna rörande AA:s och BB:s ärende om bostadsanpassningsbidrag
                        hämtades in från Aneby kommun. Av handlingarna framgick bl.a. följande. Genom
                        en dom den 21 juni 2004 biföll Länsrätten i Jönköpings län AA:s och BB:s
                        överklagande av ett av vård- och omsorgsutskottet i Aneby kommun fattat beslut
                        rörande bostadsanpassningsbidrag. Kommunen överklagade inte domen.
                        Ordföranden i vård- och omsorgsutskottet beslutade den 10 september 2004 att
                        anlita ett juridiskt ombud för att ”föra utskottets talan i ärendet”. Beslutet
                        motiverades med att den psykosociala arbetsmiljön för de tjänstemän som var
                        involverade i ärendet inte gick att säkerställa. Vid den skriftväxling som därefter
                        skedde mellan kommunen å ena sidan och AA och BB å andra sidan företräddes
                        kommunen av advokaten CC. Vård- och omsorgsutskottet beslutade den 23
                        november 2004 att bevilja AA och BB bostadsanpassningsbidrag för bl.a. två
                        trappstolshissar. Genom beslut av utskottet den 4 februari 2005 och den 9 augusti
                        2005 beviljades AA och BB ytterligare bostadsanpassningsbidrag. Även inför
                        dessa beslut biträddes kommunen vid kontakterna med AA och BB av CC. De
                        skrivelser som CC undertecknade i ärendet upprättades på hans advokatfirmas
                        brevpapper. Av kommunens handlingar kunde utläsas att CC i några fall skriftligen
                        efterfrågat direktiv från kommunen om hur han skulle förfara under den vidare
                        handläggningen av ärendet.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                         Dnr 4510-2005      Sid 2 (6)




Kommunstyrelsen i Aneby kommun anmodades därefter att, mot bakgrund av i
remissen angivna författningsföreskrifter om överlämnande av
förvaltningsuppgifter samt med hänvisning till tidigare JO-beslut i saken, göra en
utredning och yttra sig beträffande de arbetsuppgifter som CC hade utfört.

I ett av kommunstyrelsen den 7 februari 2006 beslutat yttrande anfördes bl.a.
följande (bilagorna utelämnade här).

      Aneby kommuns vård- och omsorgsverksamhet har under flera år haft kontakt med
      AA och BB.
      I dom den 21 juni 2004 fann Länsrätten i Jönköpings län, att en installation av
      trappstolshissar var nödvändig för att AA:s och BB:s bostad skulle vara
      ändamålsenlig, samt återförvisade målet till kommunen för erforderlig
      handläggning. Vård- och omsorgsutskottet beslutade vid sammanträde den 30 juni
      att inte överklaga länsrättens dom vilket innebar att installera en trappstolshiss.
      Vidare beslutade vård- och omsorgsutskottet vid samma sammanträde att uppdra åt
      enhetschef DD att snarast ta fram erforderliga beslutsunderlag för redovisning i
      vård- och omsorgsutskottet, bilaga 1. DD är enhetschef vid Aneby kommuns
      rehabenhet samt ansvarig för kommunens bostadsanpassningsutredningar.
      Efter att domen vunnit laga kraft påbörjade kommunen arbetet med att verkställa
      domen. I samband med det uppstod problem, då BB inte tillät att kommunens
      ansvariga tjänsteman fick tillträde till makarnas bostad i samband med offerttagning.
      I brev den 23 augusti meddelade DD makarnas ombud advokat EE datum för ett
      hembesök hos AA och BB, bilaga 2. Advokat EE lät meddela att tidpunkten för
      aviserat hembesök inte passade, bilaga 3, varvid DD bad EE att återkomma med 6–8
      förslag på tider som passade AA och BB och advokat EE för hembesök, bilaga 4.
      Advokat EE återkom den 1 september med förslag på tider och i samma e-
      postmeddelande lät han meddela, att BB bestämt uttryckt att han inte önskar DD
      med vid ett ev. besök på hans och hustruns fastighet, bilaga 5.
      Kommunens ansvariga tjänsteman i ärendet hindrades därmed att verkställa vård-
      och omsorgsutskottets uppdrag.
      I ovanstående e-postmeddelande den 1 september, bilaga 5, påtalade advokat EE
      också att en vertikalhiss i första hand skulle installeras och att detta ”inte uteslöts i
      länsrättens beslut”. Ordföranden i vård- och omsorgsutskottet beslutade då att anlita
      ett juridiskt ombud för att föra utskottets talan i ärendet. I beslutsprotokollet
      motiverades ordförandens beslut om att anlita juridiskt ombud med att den
      psykosociala arbetsmiljön inte gick att säkerställa för tjänstemän involverade i
      ärendet. Huvudskälet för beslutet var dock att oenighet uppkommit med AA och BB
      om hur länsrättens dom skulle verkställas och att kommunens ansvariga tjänsteman
      inte fick tillträde till BB:s bostad. För uppdraget anlitades advokat CC.
      Handläggningen av ärendet överlämnades aldrig till advokat CC, utan han anlitades
      för att vara vård- och omsorgsutskottet behjälplig i kommunikation med AA:s och
      BB:s advokat samt för att bistå med juridisk kompetens.
      Den 24 september 2004 inkom ytterligare en skrivelse från EE, i vilken denne
      efterlyste besked om ”vilken typ av hissanordning som kommer att installeras
      trappstolshiss eller vertikalhiss”.
      Den 14 oktober 2004 gick ansvariga tjänstemän och CC igenom ärendet. CC
      kontaktade per telefon advokaten EE som hävdade att kommunen borde ikläda sig
      rollen som installatör av hissarna samt framhöll att återställningsbidrag kunde
      komma att avkrävas kommunen. Vid den fortsatta genomgången mellan tjänstemän
      och CC gjordes bedömningen att EE krav kunde kräva ett offentligt
      upphandlingsförfarande, som kunde innebära att kommunen skulle få ett
      entreprenadrättsligt ansvar visavi AA och BB. Detta ansågs inte lämpligt och det var
      inte något som ålåg kommunen enligt vare sig lagen om bostadsanpassningsbidrag
                                                                        Dnr 4510-2005     Sid 3 (6)




      eller länsrättens dom, varför det uppdrogs åt CC att underrätta EE om kommunens
      inställning.
      –––
      Inkomna anbud granskades av ansvariga tjänstemän och CC, varpå erforderliga
      bidragsbeslut fattades av vård- och omsorgsutskottet. På motsvarande sätt handlades
      övriga frågor som uppkom.
      Av det framförda framgår att ärendet – närmast till följd av invändningar och
      påstående från AA:s och BB:s ombud – kom att inrymma ett antal juridiska frågor
      som kommunen hade att hantera. Frågorna, som inte var okomplicerade gäller hur
      länsrättens dom skall tolkas och verkställas, om kommunen skulle beställa och
      installera hissarna, vilka upphandlingsrättsliga och entreprenadrättsliga problem som
      detta i så fall skulle aktualisera, hur inhämtande av anbud skall bedömas juridiskt
      och ekonomiskt etc. På grund härav och då kommunen inte har någon egen jurist
      anställd, har det varit naturligt att anlita en extern juristkonsult.
      CC:s uppdrag har varit ett rent konsultuppdrag. Han har inte i något avseende agerat
      på egen hand. De brev som han har skrivit har föregåtts av genomgångar med
      ansvariga tjänstemän, och förekommande beslut har fattats av vederbörande
      kommunala organ. CC har aldrig haft kontakt med AA och BB, utan endast
      korresponderat med EE. Någon överlämning till CC av kommunens
      myndighetsutövning i ärendet har det således inte varit frågan om.
      Med utredningen som grund vill kommunstyrelsen betona att de uppgifter som CC
      har utfört för Aneby kommuns räkning är:
      •   Kommunicering i ärendet med AA:s och BB:s advokat
      •   Juridiskt stöd åt vård- och omsorgsutskottet för att kunna nå målet att verkställa
          länsrättens dom
      •   Biträda vård- och omsorgsutskottet med tolkning av skrivelser från
      •   AA:s och BB:s ombud
      •   Vara kommunen juridisk behjälplig med gränssättning gällande kommunens
          insats utifrån länsrättens dom
BB kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. Han hade hos
kommunen begärt att få ta del av avtal eller andra handlingar som styrkte
advokatens rätt att handlägga ärendet om bostadsanpassningsbidrag. Kommunens
vård- och omsorgschef besvarade hans begäran genom att hänvisa till vissa punkter
i kommunstyrelsens delegationsordning, bl.a. beträffande delegation av ”Beslut om
att utse ombud i mål eller ärenden vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol”.

I ett beslut den 26 juni 2007 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
Min granskning i ärendet har endast tagit sikte på vad AA och BB har framfört i sin
anmälan om att en advokat, CC, deltagit i kommunens handläggning av ärendet om
bostadsanpassningsbidrag. Klagomålen i denna del berör grundläggande frågor om
bl.a. överlämnande av förvaltningsuppgifter.

Möjligheten att inom det kommunala området överlämna förvaltningsuppgifter
regleras i 3 kap. 16 § kommunallagen (1991:900). Av bestämmelsen framgår att
kommuner och landsting efter beslut av fullmäktige kan lämna över vården av en
kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits,
                                                                  Dnr 4510-2005    Sid 4 (6)




till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en
stiftelse eller en enskild individ. I samma bestämmelse anges att vården av en
angelägenhet som innefattar myndighetsutövning enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen får överlämnas endast om det finns stöd för det i lag.

Regeln i 3 kap. 16 § kommunallagen har kommit till för att reglera
förutsättningarna för att lägga ut verksamhet på kommunala företag. Regeln har
emellertid getts en sådan utformning att den allmänt reglerar förutsättningarna för
kommuner och landsting att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga
subjekt (se bet. 1990/91:KU38 s. 44). Vad som avses i paragrafen med att en
särskild ordning har föreskrivits har berörts i förarbetsuttalanden (prop. 1992/93:43
s. 5). En kommunal angelägenhet får i princip inte överlåtas till ett särskilt
rättssubjekt, om det i en författning har angetts att ett visst kommunalt organ skall
handha denna. Detta utesluter dock inte att vissa delar av en specialreglerad
uppgift, t.ex. vissa driftsfrågor eller andra verkställighetsuppgifter, kan bedrivas i
privaträttsliga former. Möjligheten till detta är beroende främst av hur
speciallagstiftningen är utformad inom det aktuella området.

Som framgått krävs stöd i lag för ett överlämnande beträffande sådana uppgifter
som innefattar myndighetsutövning. Utmärkande för all myndighetsutövning är att
det rör sig om beslut, gynnande eller missgynnande, eller andra åtgärder som
ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till
medborgarna. Bestämmelser om bostadsanpassningsbidrag och om kommunernas
uppgifter på detta område finns huvudsakligen i lagen (1992:1574) om
bostadsanpassningsbidrag m.m. Beslut om bostadsanpassningsbidrag innefattar
myndighetsutövning. Det får beträffande sådana fall anses att även beredningen
inför beslutet innefattar myndighetsutövning (jfr JO 2001/02 s. 250).
Bestämmelsen i 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen bör inte ges annan
innebörd än att den tar sikte på hela handläggningen av ett ärende. Beredningen av
och beslutet i ärendet anses i princip utgöra oskiljaktiga delar av en och samma
förvaltningsuppgift.

En kommun anses dock ha möjlighet att anlita uppdragstagare för att utföra en viss
arbetsuppgift. Uppdragstagarens ställning i förhållande till den uppdragsgivande
myndigheten har betydelse för frågan om uppdraget över huvud taget utgör ett
överlämnande av förvaltningsuppgifter. En uppdragstagare kan, under förutsättning
att det är fråga om en fysisk person, ha sådan anknytning till myndigheten att han
eller hon anses delta i myndighetens verksamhet. Det förutsätts att en sådan
uppdragstagare står under myndighetens arbetsledning och utför uppgifter som
vanligen ankommer på anställda hos myndigheten. För uppdragstagare av detta
slag, s.k. beroende eller osjälvständiga uppdragstagare, är bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100) direkt tillämpliga. Vidare kommer de handlingar som
uppdragstagaren tar emot och upprättar inom ramen för sitt uppdrag att vara
allmänna handlingar i myndighetens verksamhet. Även reglerna i brottsbalken om
ansvar för tjänstefel och i skadeståndslagen om det allmännas skadeståndsansvar
                                                                 Dnr 4510-2005      Sid 5 (6)




blir direkt tillämpliga beträffande en sådan uppdragstagare. (Se bl.a. JO 2001/02
s. 250 och JO 2006/07 s. 461).

Vad som har kommit fram angående kommunens handläggning av det aktuella
ärendet föranleder följande uttalanden.

Inledningsvis kan konstateras att det inte har gjorts gällande att
kommunfullmäktige skulle ha fattat beslut om överlämnande av den nu aktuella
handläggningen. Redan av det skälet hade kommunstyrelsen inte fått lämna över
handläggningen till någon annan. Ett sådant överlämnande hade enligt min mening
också varit otillåtet på grund av att de aktuella förvaltningsuppgifterna har
innefattat myndighetsutövning.

Kommunstyrelsen har emellertid i remissyttrandet anfört att handläggningen av
ärendet inte lämnades över till advokaten. Enligt myndigheten anlitades denne som
juridiskt ombud för att föra kommunens talan i ärendet. Kommunen har också
anfört att advokaten i egenskap av konsult skulle bistå med juridisk kompetens
samt utföra kommuniceringsuppgifter i kontakterna med AA och BB genom deras
ombud. Enligt styrelsen agerade advokaten inte på egen hand utan de brev som han
skrev föregicks av genomgångar med ansvariga tjänstemän hos kommunen och
beslut fattades av nämnden genom det berörda utskottet.

Som anförts i det föregående kan en uppdragstagare, under förutsättning att det är
fråga om en fysisk person, ha sådan anknytning till en myndighet att han eller hon
anses delta i myndighetens verksamhet. Det förutsätts att en sådan uppdragstagare
står under myndighetens arbetsledning och utför uppgifter som vanligen ankommer
på anställda hos myndigheten.

När det gäller vad som har upplysts om att advokaten anlitades som ombud för att
föra kommunens talan i ärendet vill jag särskilt anföra följande. Det förekommer
att myndigheter anlitar ombud, t.ex. en advokat, för att föra myndighetens talan vid
domstolar och andra myndigheter. Det rör sig då om att företräda en myndighet i
dess egenskap av part i rättsliga processer som handläggs hos andra instanser. Att
en myndighet skulle låta sig företrädas av ombud vid ärendehandläggningen hos
den egna myndigheten är en helt annan sak och enligt min mening inte en sådan
situation där myndigheten har möjlighet att anlita ett ombud. Myndigheten för i
den situationen inte någon talan utan fullgör sina i författning angivna
förvaltningsuppgifter. Från allmänna utgångspunkter kan tilläggas att det är
angeläget att i synnerhet enskilda som har kontakter med en myndighet inte ges
intrycket av att den handläggning som myndigheten är ansvarig för sköts av någon
utanför myndigheten. Det finns annars en klar risk för att enskilda tror att de
grundläggande författningsföreskrifterna angående ärendehandläggning och
myndigheternas uppgifter i övrigt, t.ex. reglerna i förvaltningslagen (1986:223) och
bestämmelserna rörande offentlighetsprincipen, inte är tillämpliga vid
handläggningen.
                                                               Dnr 4510-2005   Sid 6 (6)




Kommunstyrelsen har i ärendet lämnat knapphändiga upplysningar angående
rättsförhållandet mellan nämnden och advokaten. Något skriftligt avtal dem
emellan har såvitt framkommit inte upprättats. Till synes har kommunen inte ens
varit medveten om de rättsliga överväganden som borde ha aktualiserats innan
uppdraget lämnades till advokaten. Vad som har kommit fram i ärendet talar enligt
min mening entydigt för att advokatens medverkan inte varit förenlig med de
principer som jag nyss har redogjort för. Kommunen bör fortsättningsvis på annat
sätt än som har skett tillförsäkra sig om den juridiska sakkunskap som
verksamheten kräver. Jag stannar vid dessa uttalanden.

AA:s och BB:s klagomål i övrigt föranleder inte någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
