# Anmälan mot Förvaltningsrätten i Göteborg för att ha tillämpat en ordning vid förordnande av offentliga biträden som missgynnat personer som i och för sig uppfyllt lämplighetskraven

JO 2021-04-06 dnr 4534-2020

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2021-04-06            4534-2020             1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälan mot Förvaltningsrätten i Göteborg för att ha tillämpat en
                        ordning vid förordnande av offentliga biträden som missgynnat
                        personer som i och för sig uppfyllt lämplighetskraven

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 8 juni 2020 framförde AA, företrädare för
                        juristbyrån Verahill familjejuridik, klagomål mot Förvaltningsrätten i Göteborg.
                        Hon anförde bl.a. följande:

                        En av byråns medarbetare (BB) har den 30 mars 2020 skickat in en ansökan till
                        förvaltningsrätten om att bli uppsatt på domstolens tilläggslista för
                        förordnanden som offentligt biträde i LVU-mål. Förvaltningsrätten svarade BB
                        att enligt gällande riktlinjer behöver en jurist som inte är anställd på
                        advokatbyrå bedriva egen verksamhet för att kunna sättas upp på listorna.

                        Det finns inget krav i lagen på att ett offentligt biträde ska vara yrkesverksam på
                        en advokatbyrå eller bedriva egen verksamhet. Förvaltningsrätten avfärdar
                        därmed mycket kompetenta offentliga biträden utan att göra en enskild
                        prövning av biträdets lämplighet. Domstolens agerande är felaktigt och skiljer
                        sig från hur andra domstolar hanterar frågor om offentliga biträden.

## Utredning

Anmälan remitterades till Förvaltningsrätten i Göteborg för yttrande. I sitt
                        remissvar anförde domstolen, genom lagmannen, bl.a. följande:

## Bakgrund

I mars 2020 uttryckte BB önskemål om att tas upp på domstolens förteckning
                                över jurister som är intresserade av och lämpade för uppdrag som offentligt
                                biträde i mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
                                unga, förkortat LVU.
                                Sedan ett år tillbaka arbetar två föredragande jurister med biträdessamordning på
                                förvaltningsrätten. De har bl.a. i uppdrag att utveckla domstolens rutiner för
                                hanteringen av olika frågor som rör offentliga biträden. CC är en av dessa
                                samordnare och har besvarat BB:s förfrågan. CC är för närvarande föräldraledig
                                och har inte tagit del av anmälan. I det svar som hon har skrivit till BB har hon




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                    Dnr 4534-2020        Sid 2 (5)




dock återgett och tillämpat förvaltningsrättens kriterier korrekt. Innan BB
tillskrevs konsulterade CC lagmannen.

Tillämpliga bestämmelser och förvaltningsrättens riktlinjer
I mål enligt LVU har den som åtgärden avser samt dennes vårdnadshavare i vissa
fall rätt till ett offentligt biträde, 39 § LVU.
När offentligt biträde ska förordnas i ett mål eller ärende enligt särskild föreskrift
i lag, ska lagen (1996:1620) om offentligt biträde tillämpas. Av 5 § framgår att
bestämmelserna i 26–29 §§ rättshjälpslagen (1996:1619) om förordnande och
byte av rättshjälpsbiträde och om ersättning till rättshjälpsbiträde ska tillämpas i
fråga om offentligt biträde.
Till rättshjälpsbiträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokat-
byrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den rättssökande själv
föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda
skäl mot det (26 § rättshjälpslagen).
Av förarbetena framgår att en verklig prövning av biträdets kvalifikationer ska
göras, se prop. 1996/97:9 s. 156.
När den som har rätt till offentligt biträde inte själv har ett önskemål om att en
särskild jurist ska förordnas i mål enligt LVU är det förvaltningsrätten som väljer
vem som ska förordnas.
Förvaltningsrätten i Göteborg fastställde den 25 februari 2015 riktlinjer för vilka
personer som kan föras upp på förvaltningsrättens lista över personer som är
lämpliga för att ta emot förordnanden som offentligt biträde. Mål enligt LVU är
både komplicerade och känsliga. Parterna är i förekommande fall föräldrar och
barn som ställs inför ett eventuellt omhändertagande och som är högst utsatta
och skyddsvärda. Det är i syfte att värna om dem som förvaltningsrätten har satt
upp kriterier för de jurister som tas upp på listan. Ett kompetent biträde kan ha
avgörande skillnad för målets utredning och de enskildas upplevelse.
Förvaltningsrätten strävar efter att det inte ska göras någon omotiverad skillnad
mellan dem som vill komma ifråga för uppdrag. Eftersom målen ofta kräver att
offentliga biträden förordnas med kort varsel, underlättar förteckningen för
domstolens medarbetare att förordna biträden i mål där inga önskemål om
biträde har lämnats. Kriterierna utesluter inte att andra än de som är upptagna på
förteckningen förordnas i målen.
Av förvaltningsrättens kriterier framgår att advokater kan tas upp på listan. Det
motiveras av att advokater förutsätts ha viss erfarenhet och står under tillsyn av
Advokatsamfundet. Även vid advokatbyråer anställda tingsmeriterade jurister
och jurister som har ett års arbetslivserfarenhet från advokatbyrå, alternativt har
andra värdefulla meriter, anses uppfylla kompetenskraven och står under viss
tillsyn. Härutöver har domstolen inkluderat jurister med egen verksamhet med
ansvarsförsäkring, F-skatt och som kan åberopa goda referenser. Kriterierna
författades och antogs med avsikten att inkludera alla jurister med intresse av att
ta emot förordnanden. Kriterierna är desamma som fanns vid Malmö tingsrätt
och som granskades av JO i ärendet med dnr 3586-2013. I det aktuella ärendet
bedömde JO att de uppställda kriterierna var väl avvägda.
Förvaltningsrätten har inte haft för avsikt att exkludera lämpliga jurister.
Kriterierna har utformats i en kontext där personer som uttryckt intresse av
förordnanden har varit advokater, biträdande jurister och jurister i enmansbolag.
BB:s anhållan följdes dock av fler förfrågningar från just jurister vid juristfirmor.
Det medförde att förvaltningsrättens biträdessamordnare inledde en översyn av
kriterierna. Sökande jurister från juristfirmor informerades om översynen och om
att besked skulle komma att meddelas inom kort. Förvaltningsrätten har därefter
fattat beslut om följande nya kriterier för vem som kan tas upp på
förvaltningsrättens listor:
                                                                        Dnr 4534-2020        Sid 3 (5)




      1. Advokater.
      2. Jurister som är notariemeriterade och arbetar på advokatbyrå.
      3. Jurister som har avlagt juristexamen, arbetar på advokatbyrå och har ett års
         erfarenhet av arbete på advokatbyrå. Undantag kan göras för ifrågavarande
         jurister med relevant arbetslivserfarenhet av de rättsområden listan/listorna
         avser.
      4. Jurister som har avlagt juristexamen, har relevant arbetslivserfarenhet av de
         rättsområden listan/listorna avser, arbetar på företag med F-skattsedel,
         omfattas av ansvarsförsäkring och kan åberopa goda referenser.
      Domstolens förordnandelistor är geografiskt uppdelade i fyra områden;
      Göteborg, Varberg med omnejd, Uddevalla med omnejd och övriga orter. Det
      krävs att advokaten/juristen har kontor inom det geografiska område respektive
      lista avser.
      Sammanfattningsvis anser jag att förvaltningsrätten tillämpat kriterier väl
      avvägda för tillvaratagandet av intresset att kompetenta biträden förordnas i mål
      enligt LVU. Sedan förvaltningsrätten uppmärksammat en efterfrågan från jurister
      vid juristbyråer, har domstolen genomfört en översyn och beslutat om förändrade
      kriterier. Förvaltningsrätten har såväl intresse som skyldighet att följa och
      utvecklas i takt med att arbetsmarknaden för jurister och därmed efterfrågan
      förändras, utan att för den sakens skull sänka kraven på de biträden som
      domstolen fått förtroendet att förordna. Sett till redogörelsen ovan finner jag inte
      att sådana brister förekommit att domstolen förtjänar att kritiseras härför.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Likabehandling, saklighet och opartiskhet
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen
om allas likhet inför lagen är ett uttryck för ett generellt skydd mot godtycke
och diskriminering. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss
mån varandra. Saklighetskravet kan dock omfatta mer och annat än kraven på
likabehandling och opartiskhet. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent
faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller
någon annan åtgärd från en myndighet. Även hur myndighetens agerande
uppfattas är av betydelse. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en
kommentar, 4:e uppl., 2019 s. 54 f.)

Förordnande av offentliga biträden m.m.
Enligt 39 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska
offentligt biträde i vissa situationer förordnas för den som åtgärden avser samt
för dennes vårdnadshavare, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.

Allmänna bestämmelser om offentliga biträden finns i lagen (1996:1620) om
offentligt biträde. I denna anges bl.a. att det är den domstol eller myndighet som
handlägger målet eller ärendet i sak som ska besluta i frågor om offentligt
biträde (2 §).

Av 5 § lagen om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen (1996:1619)
framgår vem som får förordnas som offentligt biträde. Av bestämmelserna
följer att en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan
                                                                  Dnr 4534-2020     Sid 4 (5)




som är lämplig för uppdraget får förordnas. Om den som ska företrädas själv
har föreslagit någon som är lämplig ska han eller hon förordnas om det inte
finns särskilda skäl mot det.

Även om det inte finns några formella behörighetskrav gäller som huvudregel
att den som förordnas ska ha en juristexamen. För att någon annan ska anses
lämplig krävs att den personen har stora kunskaper inom ett särskilt område
som kan medföra att ärendet eller målet behandlas på ett bättre och mer
effektivt sätt än vad som annars hade varit fallet (se prop. 1996/97:9 s. 155 och
216.) Det anges inte i lagtexten hur lämplighetsbedömningen ska göras. I
förarbetena understryks vikten av att de som förordnar biträden gör en verklig
prövning av biträdets kvalifikationer. Det är den som vill förordnas som har
bevisbördan för att han eller hon uppfyller lämplighetskravet. Det allmänna
lämplighetskravet avser även den som är advokat eller biträdande jurist vid en
advokatbyrå (se a. prop. s. 156 och 216).

Bedömning
Som framgått av den rättsliga regleringen kan en person som är lämplig för
uppdraget förordnas som offentligt biträde. Det krävs alltså inte att personen är
advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå eller att personen driver egen
verksamhet. Den domstol eller myndighet som förordnar offentliga biträden är
ansvarig för att de som förordnas är lämpliga för uppdragen, men också för att
förordnanden sker i enlighet med de grundläggande principerna i regerings-
formen om saklighet och opartiskhet.

JO har tidigare uttalat att lagstiftningen inte ger utrymme för någon systematisk
rangordning av i sig lämpliga personer och att personer som uppfyller
lämplighetskraven inte generellt kan förordnas i andra hand endast av det skälet
att de inte är advokater eller biträdande jurister vid en advokatbyrå (se JO
2015/16 s. 354). Vidare uttalade JO att den instans som förordnar biträdet har
ansvar att se till att man har ett system som inte missgynnar dessa personer. Att
det kan finnas omständigheter som gör att någon är mer eller mindre lämplig för
ett visst ärende är en annan sak och får beaktas vid lämplighetsbedömningen i
det enskilda fallet. Enligt min mening är det inte heller förenligt med gällande
rätt att personer som uppfyller lämplighetskraven missgynnas enbart på grund
av att de inte driver egen juristverksamhet.

Av utredningen framgår att Förvaltningsrätten i Göteborg sedan 2015 har haft
kriterier för vilka personer som kan sättas upp på domstolens lista över personer
som är lämpliga för att ta emot förordnanden som offentligt biträde. Vid tiden
för BB:s ansökan omfattade dessa kriterier, utöver advokater och biträdande
jurister på advokatbyrå, enbart jurister med egen verksamhet. Av remissvaret
framgår att kriterierna togs fram med avsikten att inkludera alla jurister med
intresse av att ta emot förordnanden och att de var desamma som de kriterier
som tidigare bedömts som väl avvägda av JO (se JO 2015/16 s. 50). Vidare har
utredningen visat att domstolen genomfört en översyn och beslutat om
                                                                   Dnr 4534-2020     Sid 5 (5)




förändrade kriterier efter att man uppmärksammat förfrågningar även från
jurister på juristfirmor. Kriterierna utesluter numera inte dessa personer. Mot
den bakgrunden finner jag inte tillräckliga skäl att rikta någon kritik mot
förvaltningsrätten i det här avseendet.

Huruvida BB kan anses lämplig för uppdrag som offentligt biträde är inte JO:s
sak att avgöra. Jag kommer bl.a. därför inte att uttala mig i det enskilda fallet.

Avslutningsvis kan nämnas att jag har förståelse för att det stora antalet
förordnanden av offentliga biträden och mängden personer som konkurrerar om
uppdragen kan innebära svårigheter för domstolarna. Det är nödvändigt att hitta
en ordning för att hantera den här frågan som inte är omotiverat tidsödande eller
komplicerad, men som samtidigt säkerställer att de biträden som förordnas är
lämpliga för uppdraget samt att kraven på saklighet och opartiskhet upprätthålls.

I dag har jag kritiserat Förvaltningsrätten i Stockholm i ett ärende som rör
samma fråga (se mitt beslut i ärende dnr 3437-2020). Det finns anledning att
skicka en kopia av detta beslut till Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.
