# Kritik mot Stiftelsen Blekinge läns museum och dess chef för handläggningen av frågor om handlingsutlämnande

JO 2009-07-02 dnr 4543-2008

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2009-07-02        4543-2008             1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Stiftelsen Blekinge läns museum och dess chef för
                        handläggningen av frågor om handlingsutlämnande

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Stiftelsen Blekinge läns museums hantering av
                        en begäran om handlingsutlämnande. Han uppgav huvudsakligen följande.

                        Han är skyddsombud på museet. Under våren 2008 inspekterades arbetsplatsen
                        Blekinge museum av Arbetsmiljöverket. I Arbetsmiljöverkets inspektions-
                        meddelande påtalades brister i bl.a. den psykosociala arbetsmiljön. Verket krävde
                        att museet besvarade inspektionsmeddelandet och angav en handlingsplan för hur
                        bristerna skulle avhjälpas. Museets styrelse beslöt att en tremannadelegation från
                        styrelsen i samråd med bland andra skyddsombudet skulle författa museets svar till
                        verket och med anledning därav bestämdes att ett möte skulle hållas den 25
                        augusti.

                        Parallellt med Arbetsmiljöverkets åtgärder genomförde en arbetspsykolog från
                        företagshälsovården en utredning beträffande orsakerna till arbetsplatsens
                        psykosociala ohälsa m.m. Inför mötet den 25 augusti hörde han sig för med
                        museets administration om inte något skriftligt utlåtande hade lämnats av
                        arbetspsykologen. Det enda svar han fick var att ett uppföljningsmöte skulle hållas
                        någon gång under hösten.

                        Det visade sig därefter att arbetspsykologens slutrapport hade sänts till museet
                        redan den 23 juni 2008, men att den inte hade diarieförts.

                        Den 21 augusti gjorde han en muntlig framställan till museichefen BB om att få ta
                        del av rapporten. Detta förvägrades honom med hänvisning till att rapporten
                        utgjorde arbetsmaterial. En vecka senare begärde han i sin egenskap av
                        skyddsombud skriftligen att få ta del av rapporten. Den 1 september besvarades
                        hans förfrågan, per e-brev, av BB. Hon uppgav att rapporten inte kunde lämnas ut
                        med samma motivering som tidigare. Någon överklagandehänvisning eller annan
                        information lämnades inte.

                        BB:s agerande har hindrat honom från att fullgöra sina förpliktelser som
                        skyddsombud.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                       Dnr 4543-2008       Sid 2 (5)



AA:s förfrågan från den 29 augusti 2008 och det svar han fick bifogades anmälan.

Utredning
Stiftelsen Blekinge läns museum anmodades att göra en utredning och yttra sig
över vad AA anfört. I museets yttrande, som var undertecknat av länsmuseichefen
BB, angavs huvudsakligen följande.

      Arbetsmaterial – psykologutlåtande
      Den handling som AA begärt att få ta del av är ingen slutrapport utan en
      sammanställning och psykologutlåtande efter en teamutveckling som genomförts i
      två av museets personalgrupper av anlitad arbetspsykolog. Sammanställningen är
      gjord utifrån djupintervjuer och gruppsittningar och innehåller känsligt material som
      berör enskilda individer. Det har aldrig varit meningen att materialet skulle vara
      något annat än internt arbetsmaterial med syfte att stärka gruppernas samarbete.

      Planering och upplägg av teamutveckling
      I november 2007, påbörjades diskussioner om hur samarbetet i en av museets
      personalgrupper skulle kunna stärkas. Via företagshälsovården förmedlades kontakt
      med en arbetspsykolog och i samtal med denna tog upplägget av teamutvecklingen
      form och genomfördes under våren 2008 med planerad uppföljning hösten 2008.
      Metoden som användes var att utifrån Myers Briggs Type Indicator, MBTI arbeta
      med individen och med gruppen som helhet. Varje individ genomförde MBTI test
      samt fick genomgång och återkoppling individuellt av psykologen.

      Information
      2008-03-05 informerades styrelsen och de fackliga representanterna vid museet om
      det planerade teamutvecklingsarbetet. Informerades även att ytterligare en personal-
      grupp eventuellt skulle erbjudas att genomgå teamutveckling med samma leverantör
      och med liknande upplägg. Arbetsmiljögrupp och regionalt skyddsombud
      informerades vid möte 2008-04-18.

      Information skyddsombud
      Museiledningen kan i efterhand beklaga att AA, då han tillträdde som skyddsombud
      2008-05-06, inte fick särskild information om upplägget för det pågående
      teamutvecklingsarbetet. Noteras bör att AA både som deltagare i en av grupperna
      samt som medarbetare på museet fått information om teamutvecklingsarbetet och
      planerad uppföljning.

      Fortsättning
      Vid genomgång av sammanställningen med de grupper som deltagit i team-
      utvecklingen diskuterade grupperna hur det fortsatta interna arbetet skulle läggas
      upp. Detta är således en process och ett arbete som alltjämt pågår – med syfte att
      stärka samarbetet såväl inom de olika grupperna som i museet som helhet.
AA kommenterade remissvaret. Han uppgav bl.a. följande. Den 1 december 2008
gjorde han på nytt en framställan om att få ta del av rapporten. Denna gång krävde
han att få en överklagandehänvisning för det fall rapporten inte lämnades ut. Den 5
december lämnade BB ut rapporten, dock med det förbehållet att uppgifterna inte
fick lämnas vidare utanför gruppen eftersom det fortfarande rörde sig om ett
arbetsmaterial. Enligt AA är musei-ledningens uppgift om att rapporten innehåller
känslig information inte korrekt. Ingenstans i rapporten nämns individer med namn
och någon enskild person går inte att identifiera.
                                                                    Dnr 4543-2008      Sid 3 (5)



JO fordrade därefter in den aktuella rapporten från museet. Muntliga upplysningar
hämtades också in av vilka framgick att museet normalt registrerar alla
inkommande handlingar.

Museets handläggning har varit föremål för prövning i kammarrätten. I ett mål
konstaterade kammarrätten att BB inte var behörig att slutligt pröva frågor om
handlingsutlämnande utan att en sådan prövning skulle göras av museets styrelse
(Kammarrätten i Jönköping, mål nr 4050-08).

Sedan även andra personer begärt rapporten utlämnad och museet nekat dem detta
med motiveringen att rapporten inte var en allmän handling konstaterade kammar-
rätten i ett andra mål att den är en allmän handling och återförvisade målet till
Blekinge museum (Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1274-2009). Domen i det
målet meddelades den 12 juni 2009. Sedan det kommit till min kännedom att
museet så sent som den 24 juni ännu inte återupptagit handläggningen och inte
heller synes ha haft någon avsikt att göra det sökte jag kontakt med museets chef
BB och framförde en påminnelse om att en framställning av det aktuella slaget ska
prövas skyndsamt. Jag begärde även besked senast följande dag om vilka åtgärder
museet vidtagit och inskärpte vikten av att saken nu handlades korrekt. Den 25 juni
inkom besked från BB om att handlingen skulle lämnas ut. Hon lät samtidigt
meddela JO att, som hon får förstås, psykologutlåtandet såsom arbetsmaterial borde
ha sekretessbelagts.

Rättslig reglering
Hänvisningar till sekretesslagen i det följande avser lagen i dess lydelse fram till
den 30 juni 2009. (Sekretesslagen har därefter ersatts med offentlighets- och
sekretesslagen [2009:400]. Några sakliga ändringar i förhållande till vad som
nedan anges har inte företagits.)

I 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) stadgas att vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen (TF) om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar också ska gälla hos bl.a. stiftelser där kommuner eller landsting
utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana stiftelser ska vid tillämpningen
av sekretesslagen jämställas med myndighet. Kommuner och landsting ska anses
utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans har
rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för en stiftelse.

Bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och handlingsutlämnande
finns i 2 kap. TF och i 15 kap. sekretesslagen.

Enligt 2 kap. 3 § första stycket TF är en handling allmän, om den förvaras hos en
myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Enligt 6 § första
stycket TF anses en handling inkommen till myndigheten när den anlänt till
myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda. Handlingen ska ha
lämnats av en person – fysisk eller juridisk – eller av en myndighet som är
fristående från den mottagande myndigheten. Även handlingar som utväxlas
mellan olika enheter inom samma myndighet eller myndighetsorganisation blir
allmänna om organen uppträder som självständiga i förhållande till varandra, 2
                                                                  Dnr 4543-2008     Sid 4 (5)



kap. 8 § TF (se Bohlin, Offentlighetsprincipen, sjunde uppl. s. 68). Ett undantag
från huvudregeln i 2 kap. 6 § TF föreligger om en handling översänds från en
myndighet till en annan i rent konsultationssyfte, 2 kap. 9 § andra stycket TF.

När en allmän handling har kommit in till eller upprättats hos en myndighet ska
handlingen registreras utan dröjsmål om det inte är uppenbart att den är av ringa
betydelse för myndighetens verksamhet, 15 kap. 1 § sekretesslagen. En ovillkorlig
registreringsskyldighet omfattar dock bara handlingar som innehåller sekretess-
belagda uppgifter. När det gäller andra allmänna handlingar kan myndigheten välja
mellan att antingen registrera dem eller att hålla dem så ordnade att det utan
svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats.
Myndigheten bestämmer själv vilket system som ska tillämpas. Det system som
väljs ska emellertid tillämpas konsekvent inom myndigheten.

Enligt 2 kap. 12 § första stycket TF ska en allmän handling som får lämnas ut – och
alltså inte omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran genast eller så
snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av
handlingen. Av 2 kap. 13 § TF framgår att den som önskar ta del av en allmän
handling också har rätt att mot fastställd avgift få en kopia av handlingen till den
del den får lämnas ut. En begäran att få en kopia av en allmän handling ska
behandlas skyndsamt.

Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som begäran har
gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan
fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den
efterfrågade handlingen är allmän och offentlig.

Det är som regel den myndighet som förvarar handlingen som ska pröva en
begäran, 2 kap. 14 § första och andra stycket TF. Om en viss befattningshavare vid
en myndighet enligt arbetsordningen eller ett särskilt beslut svarar för vården av en
handling ankommer det enligt 15 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen i första
hand på honom eller henne att pröva frågan om handlingens utlämnande till
enskild. Vägrar befattningshavaren att lämna ut handlingen, del av den, eller
lämnas handlingen ut med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess
innehåll ska befattningshavaren på sökandens begäran hänskjuta frågan till
myndigheten. Sökanden ska underrättas om sin möjlighet att begära att frågan
hänskjuts till myndigheten och att ett beslut av myndigheten krävs för att ett
avgörande ska kunna överklagas.

Beslut varigenom en myndighet avslår en enskilds begäran om att få ta del av en
handling eller del av den får överklagas av sökanden. Detsamma gäller om en
allmän handling lämnats ut med förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa
dess innehåll eller annars förfoga över den, 2 kap. 15 § första stycket TF. I 15 kap.
7 § sekretesslagen regleras till vilken instans överklagande ska ske. Rätten att
överklaga en vägran att lämna ut en handling gäller oavsett om beslutet grundar sig
på en sekretessbestämmelse eller på att handlingen inte är allmän. Ett avslagsbeslut
från en stiftelse som har att tillämpa TF:s regler ska vidare vara motiverat och
försett med en överklagandehänvisning, se bl.a. JO dnr 1345-2007.
                                                                   Dnr 4543-2008   Sid 5 (5)



För skyddsombuds rätt att ta del av uppgifter gäller vissa särskilda bestämmelser.
Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen hindrar inte sekretess enligt bl.a. 7 kap. 11 §
samma lag, att myndigheten fullgör vad som föreskrivs i lag om skyldighet att
lämna information till skyddsombud. Av 6 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160)
framgår att skyddsombud har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de
upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. Sekretessen i 7 kap.
11 § sekretesslagen avser bl.a. uppgift i myndighets personalsociala verksamhet
som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om
enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller annan
sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i
personliga angelägenheter.

Är den som erhåller en uppgift med stöd av 14 kap. 7 § första stycket sekretess-
lagen anställd hos myndigheten gäller samma förbud för honom eller henne att
lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos myndigheten. Utan hinder av
sekretesslagens förbud mot att lämna eller utnyttja uppgift får skyddsombud
emellertid utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja
uppgiften för annan, 14 kap. 7 § andra och fjärde styckena sekretesslagen.

Bedömning
Av stadgarna för Stiftelsen Blekinge läns museum framgår att Blekinge läns
landsting och Karlskrona kommun utser mer än hälften av styrelsens ledamöter. De
utövar alltså ett rättsligt bestämmande inflytande över museet. Museet ska därmed
tillämpa TF:s och sekretesslagens ovan redovisade regler om rätt att ta del av
allmänna handlingar.

Museets företrädare har genomgående tillämpat reglerna på ett felaktigt sätt.
Rapporten var som framgått en till museet inkommen och därmed allmän handling;
om detta kan någon tvekan aldrig ha rått. Den skulle i enlighet med museets rutiner
ha diarieförts. BB skulle omgående ha behandlat AA:s begäran enligt de regler som
redovisats ovan. De skäl som BB anfört mot att lämna ut rapporten är från rättslig
synpunkt svårbegripliga och visar på en djupgående okunskap om de
grundlagsregler som gäller i sammanhanget. När rapporten i december 2008
lämnades ut till AA synes det dessutom ha skett med något slags förbehåll som
saknar rättsligt stöd. Det mål om handlings-utlämnande som återförvisades till
museet i juni 2009 för att framställan skulle prövas ignorerades av BB. Först efter
påminnelse från JO:s sida vidtogs åtgärder. Även i det sammanhanget blottlades en
allvarlig okunnighet om vad som gäller och dessutom något som närmast tyder på
en ovilja att skaffa sig de kunskaper som krävs. Exempelvis synes BB fortfarande
hävda uppfattningen att en inkommen handling kan sekretessbeläggas med
motiveringen att den utgör arbetsmaterial.

Museichefen BB förtjänar mycket allvarlig kritik för sin handläggning. Ansvaret
vilar dock ytterst på styrelsen för Stiftelsen Blekinge läns museum, som inte sett till
att verksamheten i detta hänseende skötts på ett kompetent sätt.
