# Försäkringskassan kritiseras för bristande service och bristande beslutsmotivering i såväl ett kommuniceringsbrev som i det efterföljande beslutet

JO 2021-09-29 dnr 455-2020

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2021-09-29             455-2020               1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan kritiseras för bristande service och bristande
                        beslutsmotivering i såväl ett kommuniceringsbrev som i det
                        efterföljande beslutet


                          Beslutet i korthet: I 110 kap. 13 a § socialförsäkringsbalken finns särskilda regler om
                          kommunicering i ärenden om sjukpenning. Ett sådant ärende får som huvudregel inte
                          avgöras till den försäkrades nackdel utan att den försäkrade har underrättats om
                          innehållet i det kommande beslutet och fått tillfälle att yttra sig över det. Den
                          försäkrade bör även få ta del av beslutets motivering.
                          Av 32 § förvaltningslagen framgår att ett beslut, om det inte är uppenbart obehövligt,
                          ska innehålla en klargörande motivering där det framgår vilka omständigheter som
                          har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Av förarbetena till
                          bestämmelsen framgår vidare att om en part har gjort invändningar mot faktauppgifter
                          som tillförts ärendet finns det anledning för myndigheten att förklara hur den har
                          bedömt invändningarna.
                          I beslutet konstaterar JO att de krav på en klargörande motivering som gäller enligt
                          32 § förvaltningslagen även bör gälla vid en kommunicering enligt 110 kap. 13 a §
                          socialförsäkringsbalken för att den försäkrade ska kunna yttra sig över det kommande
                          beslutet på ett meningsfullt sätt.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA bl.a. att Försäkringskassan inte har svarat på
                        de frågor hon ställt om den aktivitetsförmågeutredning, AFU, som hon har gått
                        igenom.

## Utredning

Handlingar i ärendet hämtades in från Försäkringskassan som därefter
                        uppmanades att yttra sig över det som anfördes i AA:s anmälan till JO.

                        Försäkringskassan anförde följande i sitt yttrande.

## Utredning

---
                                Den 5 december 2019 kom aktivitetsförmågeutredningen in. Handläggare BB
                                bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt på grund av sjukdom och skickade




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 455-2020      Sid 2 (5)




      den 13 december 2019 brev till T.E. om att Försäkringskassan övervägde att
      inte bevilja sjukpenning för perioden 9 september 2019-12 januari 2020.
      Den 20 december 2019 kom synpunkter från AA, kompletterande information
      från arbetsgivaren samt kompletterande information från sjukskrivande läkare
      in till Försäkringskassan. Kopia av synpunkter från AA och kompletterande
      information från arbetsgivare kom in den 27 december 2019. Handläggare BB
      skickade den 27 december 2019 ett nytt kommuniceringsbrev till AA där det
      framgick att synpunkterna samt information från läkare och arbetsgivare inte
      förändrade Försäkringskassans bedömning. De frågor AA ställt besvarades inte
      av brevet. Brevet förklarade inte heller varför informationen inte
      påverkade Försäkringskassans bedömning.
      Den 7 januari och den 13 januari 2020 skickade AA in frågor per mail,
      avseende kommuniceringstid, SGI-skydd samt uppgifter från arbetsgivaren.
      Frågorna besvarades av handläggare BB per mail den 8 januari respektive den
      14 januari 2020.
      Den 15 januari 2020 fattade Försäkringskassan beslut om att inte bevilja AA
      sjukpenning för perioden 9 september 2019–12 januari 2020.

      Försäkringskassans slutsatser och åtgärder
      Myndigheternas service till allmänheten är en av grunderna för god
      förvaltning, jfr 6 § förvaltningslagen (2017:900). Enligt servicebestämmelserna
      i förvaltningslagen ska Försäkringskassan bland annat se till att kontakterna
      med enskilda blir smidiga och enkla och myndigheten ska lämna den enskilde
      sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen.
      Försäkringskassan kan konstatera att myndigheten har brustit i fråga om
      information till AA, särskilt i och med att Försäkringskassan inte bemötte det
      underlag som kom in under kommuniceringstiden och inte besvarade de frågor
      AA ställde avseende aktivitetsförmågeutredningen och övervägande till beslut.
      Även motiveringen av beslutet är vag, generell och otydlig, vilket medför att
      den inte i tillräcklig utsträckning förklarar bedömningen av arbetsförmågans
      nedsättning. Försäkringskassan beklagar djupt dessa brister.
      Försäkringskassan konstaterar även att handläggaren inte hade någon muntlig
      kontakt med AA sedan hen tog över ärendet i augusti 2019. När handläggaren
      skulle beställa en aktivitetsförmågeutredning borde hen dock kontaktat AA så
      snart som möjligt för att informera om utredningen vid ett personligt möte eller
      per telefon om syftet med utredningen och hur den går till. Och innan
      handläggaren skickade kommuniceringsbrevet skulle hen också ha tagit
      kontakt med AA via telefon eller genom att kalla till ett personligt möte.
      Försäkringskassan beklagar också dessa brister.
      För att det inträffade inte ska hända igen har enhetschef och
      försäkringssamordnare återkopplat bristerna i handläggningen till
      handläggaren. Handläggaren i fråga får även en kompetenshöjande insats och
      extra stöd från försäkringsspecialist kring aktivitetsförmågeutredningar och
      negativa beslut.
      Försäkringskassan har kontaktat AA och bett om ursäkt för de brister som
      återfunnits i handläggningen.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att Försäkringskassan inte alls
kontaktat henne för att be om ursäkt.

Bedömning
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges utan onödigt dröjsmål i den utsträckning
                                                                   Dnr 455-2020       Sid 3 (5)




som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet (6 § förvaltningslagen [2017:900], FL).

JO har tidigare uttalat att frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt.
Serviceskyldigheten är dock inte obegränsad; myndigheten avgör själv i vilken
utsträckning det kan vara lämpligt att ge hjälp, i vilken form som svar på frågor
ska ges etc. Enbart det förhållandet att en enskild inte är nöjd med innehållet i
ett svar innebär inte att serviceskyldigheten har åsidosatts. Någon form av svar
bör dock normalt lämnas och svaret får inte dröja längre än nödvändigt (se JO:s
beslut den 27 mars 2009, dnr 4716-2008).

Av utredningen i ärendet framgår att AA den 20 december 2019, sedan hon
efter en första kommunicering fått tillfälle att yttra sig, ställt frågor till
Försäkringskassan om den aktivitetsförmågeutredning hon gått igenom och om
hur resultatet av den påverkade Försäkringskassans bedömning. Av remissvaret
framgår att Försäkringskassan inte har besvarat dessa frågor och därför inte
uppfyllt sin serviceskyldighet. För detta förtjänar myndigheten kritik.

Av utredningen framgår vidare att Försäkringskassan inte heller i det följande
kommuniceringsbrevet bemötte det som kom fram av de underlag som kom in
den 20 december 2019. Motiveringen i beslutet var dessutom, enligt
myndighetens egen uppfattning, både vag, generell och otydlig.

Enligt 110 kap. 13 a § socialförsäkringsbalken (SFB) får ett ärende om
sjukpenning som huvudregel inte avgöras till den försäkrades nackdel utan att
den försäkrade har underrättats om innehållet i det kommande beslutet och fått
tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över det. Av förarbetena till
bestämmelsen framgår att för att den försäkrade på ett meningsfullt sätt ska
kunna yttra sig över beslutet kan det inte bara vara själva beslutet som den
försäkrade underrättas om. Den försäkrade bör även få ta del av beslutets
motivering (prop. 2017/18:1 utgiftsområde 10 s. 50).

Av 32 § första stycket FL framgår att ett beslut som kan antas påverka någons
situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om
det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter
om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande. I förarbetena till bestämmelsen
uttalas att det för den enskilde är angeläget att myndigheten kan visa vilka fakta
i ärendet som myndigheten har beaktat utifrån vad som har tillförts ärendet av
den enskilde själv eller av andra. Om en part har gjort invändningar mot
faktauppgifter som tillförts ärendet från någon annan finns det anledning för
myndigheten att förklara hur den har bedömt invändningarna (se t.ex. JO
1994/95 s. 390). Den enskilde har också ett berättigat krav på att få en
bekräftelse som visar att myndigheten på ett korrekt sätt har tillämpat rätt
föreskrifter på de fakta som den har beaktat och fört ett resonemang som logiskt
leder till det slut som myndigheten kommit fram till (prop. 2016/17:180 s. 194).
                                                                   Dnr 455-2020     Sid 4 (5)




Jag har tagit del av Försäkringskassans kommuniceringsbrev daterade den 13
respektive den 27 december 2019, de kompletteringar och synpunkter som kom
in till Försäkringskassan den 20 december 2019 samt beslutet den 15 januari
2020.

I kommuniceringsbrevet den 13 december 2019 redogjorde Försäkringskassan
bl.a. för vad som kommit fram av läkarintyget och arbetsförmågeutredningen.
Försäkringskassan angav därefter att myndigheten bedömde att AA trots sina
besvär skulle kunna utföra ”ett avgränsat arbete i lugn miljö där arbetet inte är
under tidspress eller kräver hög koncentrationsförmåga”. Försäkringskassan
ansåg därför inte att AA:s arbetsförmåga var nedsatt i förhållande till sådant
arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Av de kompletteringar som kom in under kommuniceringstiden framgår att
AA:s arbetsgivare har anpassat hennes arbetsuppgifter så att de varken innebär
tidspress, prestationskrav eller krav på hög koncentrationsförmåga. Arbetet
beskrivs som jämförbart med andra anpassade arbeten på arbetsmarknaden.

I såväl kommuniceringsbrevet den 27 december 2019 som i beslutet den 15
januari 2020 angav Försäkringskassan att myndigheten tagit del av de
synpunkter m.m. som kom in den 20 december 2019 men att bedömningen att
T.E. skulle kunna utföra ”ett avgränsat arbete i lugn miljö där arbetet inte är
under tidspress eller kräver hög koncentrationsförmåga” kvarstod.
Försäkringskassan ansåg därför inte att AA:s arbetsförmåga var nedsatt i
förhållande till sådant arbete som är normalt förekommande på
arbetsmarknaden.

Utredningen visar således att Försäkringskassan, varken i det andra
kommuniceringsbrevet eller i det efterföljande beslutet bemött och resonerat om
det som kom fram under kommuniceringstiden. En motivering som inte
besvarar frågan om varför de lämnade synpunkterna inte förändrar
Försäkringskassans bedömning uppfyller inte kraven i 32 § förvaltningslagen.
För att den försäkrade på ett meningsfullt sätt ska kunna yttra sig över det
kommande beslutet bör kraven i 32 § FL även gälla vid en kommunicering
enligt 110 kap. 13 a § SFB. Försäkringskassan förtjänar kritik för bristande
motivering i såväl i det andra kommuniceringsbrevet som i det efterföljande
beslutet.

Enligt metodstödet i Försäkringskassans vägledning Sjukpenning, rehabilitering
och rehabiliteringsersättning 2015:1 version 14, s. 301 ska den försäkrade
informeras vid ett personligt möte eller per telefon bl.a. om syftet med
utredningen och hur den går till. I samma vägledning anges vidare på s. 317 att
handläggaren, när hen överväger att inte bevilja sjukpenning, ska ta kontakt
med den försäkrade, via telefon eller genom att kalla till ett personligt möte,
innan hen skickar brevet. Jag noterar att det av remissvaret framgår att
Försäkringskassan inte har handlagt T.E:s ärende på det sätt som myndighetens
interna stöddokument anger.
                    Dnr 455-2020   Sid 5 (5)




Ärendet avslutas.
