# Barn-och elevombudet, Skolverket, handlade ett ärende gällande en anmälan enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

JO 2008-03-20 dnr 4571-2006

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                       Sid
                                                                            2008-03-20                4571-2006                1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Barn- och elevombudet, Skolverket, handlade ett ärende gällande en
                        anmälan enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
                        kränkande behandling av barn och elever. Fråga bl.a. om
                        förutsättningarna för Barn- och elevombudet att i ett beslut uttala sig om
                        huruvida två elever hade kränkt en annan elev

## Bakgrund

En pojke, här benämnd AA, gick under hösten 2005 och våren 2006 i årskurs 2 i
                        Hamnskolan i Stockholm. I en anmälan till Barn- och elevombudet den 25 april
                        2006 uppgav AA:s mor att hennes son hade utsatts för kränkande behandling av två
                        klasskamrater, här benämnda BB och CC. Barn- och elevombudet fann i sitt beslut
                        den 14 september 2006 (dnr 56-2006:1454) att huvudmannen för Hamnskolan,
                        Pysslingen Förskolor och Skolor AB, inte hade levt upp till de krav som anges i
                        bl.a. 8 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
                        behandling av barn och elever (BeL) och beslutade därför att framställa ett
                        skadeståndskrav mot bolaget. I beslutet anfördes under bedömningen bl.a. följande.
                        (Här har de i beslutet använda initialerna utbytts mot AA, BB och CC)

                                  AA har upprepade gånger utsatts för allvarliga kränkningar genom hot och våld.
                                  Personal vid Hamnskolan har vetat om problemen med BB och CC och i vart fall
                                  känt till händelserna den 21 april och den 18 maj 2006. Av uppgifterna i ärendet har
                                  det inte framkommit att någon utredning av vad som inträffat skett vid något av
                                  tillfällena. Huvudmannen har därvid brustit i sin utredningsplikt. De åtgärder som
                                  vidtagits för att förhindra fortsatta kränkningar har dels bestått i att en lärare vid ett
                                  av tillfällena tillrättavisat den kränkande eleven, och dels i ett allmänt engagemang
                                  med särskilt insatta resurser för AA och de andra eleverna i klassen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde DD klagomål mot Barn- och elevombudet.
                        Klagomålen avsåg handläggningen av det ovan angivna ärendet. DD gjorde
                        gällande att utredningen var bristfällig och hade brustit i objektivitet samt att de i
                        ärendet förekommande elevernas identiteter hade hanterats på ett oaktsamt sätt.
                        Han anförde därutöver bl.a. följande. Beslut i ärendet hade fattats utan att
                        föräldrarna till de utpekade eleverna underrättats om ärendets existens och fått
                        möjlighet att bemöta anklagelserna. De aktuella eleverna hade utsatts för mycket
                        grova anklagelser vars sanningshalt inte hade kontrollerats av Barn- och



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 4571-2006         Sid 2 (5)




elevombudet. Beslutet kunde, med hänsyn till vad som anfördes under rubriken
Bedömning, inte tolkas på annat sätt än att Barn- och elevombudet hade bekräftat
de anklagelser som anmälaren framställt i sin anmälan dit. Grunden för detta
konstaterande var svår att föreställa sig då utredningen inte hade inrymt någon
bredare insamling av information från eller om skolan. Beslutet i ärendet hade
publicerats på Skolverkets hemsida med angivande av elevernas könstillhörighet
samt med till initial förkortat förnamn. Tillsammans med de i beslutet redovisade
omständigheterna i ärendet hade det inte krävts någon närmare efterforskning för
att kunna identifiera vilka elever ärendet rörde.

Utredning
Inledningsvis inhämtade JO en kopia av akten inklusive beslutet i det ifrågavarande
ärendet. Därefter anmodades Barn- och elevombudet att göra en utredning och yttra
sig över vad som anfördes i DD:s anmälan. I ett yttrande anförde Barn- och
elevombudet, EE, följande.

      Statens skolverk har enligt 16 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och
      annan kränkande behandling av barn och elever (BeL) tillsyn över lagen inom sitt
      ansvarsområde. Barn- och elevombudet skall enligt 5 b § förordning med instruktion
      för Statens skolverk (2002:1160) utföra de uppgifter som enligt BeL skall
      ombesörjas av Skolverket när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt.
      Syftet med BeL är att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
      diskriminering och annan kränkande behandling i bl.a. skolan (1 §). Lagen
      innehåller bl.a. direkta förbud för huvudman och personal att diskriminera barn och
      elever (9–12 §§) eller att utsätta dem för annan kränkande behandling (13 §). Lagen
      innehåller också en skyldighet för huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer
      att agera när en elev blivit utsatt för kränkande behandling (8 §). Eleven kan ha
      blivit utsatt för kränkningar från såväl personal som andra elever. Något direkt
      förbud för elever att kränka andra elever finns dock inte i lagen. Skyldigheten att
      agera inträder så snart huvudmannen, rektorn eller någon annan personal får
      kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
      samband med att verksamheten genomförs. Handlingsplikt föreligger alltså redan
      när det påtalas att någon anser sig ha blivit kränkt och det krävs således inte att
      faktiska kränkningar har konstaterats. Bestämmelsen är skadeståndssanktionerad
      (15 §). Vid en skadeståndsprocess krävs dock att det kan visas att det faktiskt
      förekommit kränkningar (prop. 2005/06:38 s. 123).
      Enligt 3 § BeL är det huvudmannen för skolan som har det övergripande ansvaret
      för att lagen följs och enligt 15 § BeL är det huvudmannen som kan bli
      skadeståndsskyldig. Barn- och elevombudet riktar sig därför alltid till
      skolhuvudmannen. Det är huvudmannens agerande som bedöms och det är
      huvudmannen som kan hållas ansvarig enligt lagen. Det är för övrigt huvudmannen
      som blir motpart vid en process.
      Barn- och elevombudet tar emot anmälningar från enskilda barn och elever som
      anser sig ha blivit kränkta. Barn- och elevombudet ansvarar för att ärendena blir
      tillräckligt utredda och att erforderligt utredningsmaterial finns för att kunna fatta
      beslut. Handläggningen är huvudsakligen skriftlig men vid behov kan personer
      höras muntligen.
      Detta ärende gäller en huvudmans skyldigheter enligt 8 § BeL när en elev påstått sig
      ha blivit utsatt för kränkande behandling av andra elever vid Hamnskolan.
      Huvudman för skolan är Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Anmälan inkom till
      Barn- och elevombudet den 25 april 2006. Barn- och elevombudet begärde att
                                                                       Dnr 4571-2006     Sid 3 (5)




      huvudmannen skulle yttra sig den 10 maj 2006 och begärde komplettering den 27
      juni 2006. Yttrandena som kom in kommunicerades med anmälaren.
      Vårdnadshavarna till de elever som påståtts utsätta andra för kränkande behandling
      har inte underrättats om ärendet, och Barn- och elevombudet har inte heller bedömt
      att det funnits behov av att höra dem i ärendet. Utredningen har i enlighet med vad
      som beskrivits ovan varit inriktad på att utröna huvudmannens agerande vid de
      påstådda kränkningarna. Huvudmannen ifrågasatte inte i detta skede anmälarens
      uppgifter om vilka kränkningar som förekommit. Barn- och elevombudet hade
      därför ingen anledning att vidare utreda sanningshalten i anmälarens påståenden.
      Den 14 september 2006 fattade Barn- och elevombudet beslut om att framställa
      skadeståndskrav. Skadeståndskravet framställdes bl.a. på grund av att huvudmannen
      inte levt upp till kraven i 8 § BeL.
      Barn- och elevombudet har grundat sitt beslut på de handlingar som kommit in och
      följaktligen bedömt att dessa utgjort fullgott underlag för bedömning i ärendet.
      Huvudmannen har efter att Barn- och elevombudet fattat beslut inkommit med nya
      uppgifter som delvis skiljer sig från de tidigare yttrandena. För närvarande pågår
      förlikningsförhandlingar i ärendet.

      Hantering av elevernas namn i ärendet
      Barn- och elevombudet använder inte berörda elevers namn i sina beslut. För att
      skydda eleverna har Barn- och elevombudet valt att benämna dem som
      /– – –/.
      Sekretess gäller under vissa förhållanden hos Barn- och elevombudet för uppgifter
      om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Barn- och elevombudet har
      vid begäran om utlämnande av handlingar med stöd av 9 kap. 21 § sekretesslagen
      beslutat att sekretessbelägga bl.a. namnen på de utpekade eleverna.
      Barn- och elevombudet har med stöd av 7 § rättsinformationsförordningen
      (1999:175) beslutat att publicera beslutet på Skolverkets hemsida. Enligt Barn-
      och elevombudets bedömning är det fråga om ett vägledande avgörande som är av
      betydelse för allmänheten. Att publicera beslutet har bedömts särskilt viktigt med
      hänsyn till att lagen nyligen trätt ikraft och att vägledande beslut därför saknas.
      Beslutet kan inte heller överklagas.
      Som framgår ovan används inte elevernas namn i beslutet. Det publicerade beslutet
      innehåller således inte några uppgifter som direkt kan hänföras till en fysisk person.
      Det kan även tilläggas att personen som gjort en anmälan om kränkande behandling
      till Barn- och elevombudet skriftligen samtyckt till publiceringen av beslutet.
DD kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. Barn- och elevombudets
noggranna redogörelse för sakomständigheterna i ärendet, bl.a. elevernas
könstillhörighet och vilken årskurs de gick i samt det sätt på vilket eleverna
benämnts hade medfört att det publicerade beslutet innehållit sådana uppgifter som
direkt kunde hänföras till fysiska personer. Det faktum att beslutet var det första i
sitt slag och att Barn- och elevombudet, av medverkan i tv etc. att döma, hade
avsett att skapa publicitet borde ha manat till ytterligare aktsamhet snarare än
tvärtom. Uppgifterna hade ej heller varit relevanta för syftet med beslutet, om
avsikten inte hade varit att klandra någon annan än Hamnskolan.

I ett beslut den 20 mars 2008 anförde JO André följande.
                                                                  Dnr 4571-2006    Sid 4 (5)




Bedömning
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever (BeL) har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till
ändamål att motverka annan kränkande behandling. Med annan kränkande
behandling avses enligt 2 § BeL ett uppträdande, som utan att ha samband med
diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Enligt 3 §
BeL är det huvudmannen för skolan som ansvarar för att lagen följs.

I 7 § BeL anges att huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen
bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever
utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.

Om huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion eller annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev i
verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling i samband med att verksamheten genomförs, ska huvudmannen eller
den huvudmannen bestämmer utreda omständigheterna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier
eller annan kränkande behandling (8 § BeL).

Barn- och elevombudet ska enligt 5 b § i förordningen (2002:1160) med instruktion
för Statens skolverk utföra de uppgifter som enligt BeL ska ombesörjas av
Skolverket när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt.
_______________

Barn- och elevombudet konstaterade i sitt beslut den 14 september 2006 att AA
hade utsatts för allvarliga kränkningar i form av våld och hot. Såsom beslutet hade
utformats måste den slutsatsen dras att det var BB och CC som var ansvariga för
kränkningarna. Bedömningen grundade sig på vad AA:s mor hade anfört i sin
anmälan och på att skolans rektor i sitt yttrande till Barn- och elevombudet inte
hade ifrågasatt vad hon hade gjort gällande om vilka kränkningar som skulle ha
förekommit gentemot hennes son.

Barn- och elevombudet har till uppgift att bedöma bl.a. om huvudmannen har
uppfyllt sina skyldigheter enligt 8 § BeL. Det är emellertid inte en uppgift för
Barn- och elevombudet att rikta kritik mot någon enskild elev eller lärare. Det kan
dock knappast undvikas helt att Barn- och elevombudet i vissa fall i ett beslut
måste göra uttalanden som kan framstå som kritik mot någon enskild eller
innefattar ett påstående om att någon uppträtt klandervärt.

I förevarande fall hade det måhända varit lämpligt att Barn- och elevombudet i sitt
beslut tydligare hade markerat att hans ställningstagande endast avsåg skolans
agerande med anledning av uppgifter om kränkande behandling och att hans
bedömning i den delen byggde på de uppgifter som anmälaren och huvudmannen
hade lämnat till honom. Eftersom det inte förelåg någon säker utredning om vad
                                                                 Dnr 4571-2006   Sid 5 (5)




som faktiskt hade förevarit borde beslutet enligt min mening ha formulerats så att
BB och CC inte pekades ut som skyldiga till kränkningarna.

DD har gjort gällande att den anonymisering som skedde i Barn- och elevombudets
beslut, som publicerades på Skolverkets hemsida, inte varit tillräckligt långtgående
och att det därför inte krävdes någon mer ingående utredning för att sluta sig till
vilka elever ärendet handlade om.

Det kan diskuteras om anonymiseringen av eleverna borde ha skett på ett annat sätt
än som skedde. Hur en anonymisering bör göras bygger dock på en bedömning
utifrån förhållandena i det enskilda fallet, och jag finner inte skäl till något
ytterligare uttalande i denna del. Jag nöjer mig med att här rent allmänt framhålla
vikten av att man noggrant överväger på vilket sätt anonymisering bör ske där
sådan anses påkallad.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande från min
sida.
