# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för att inte ha dokumenterat en intagens skador eller gjort en skadeanmälan till Försäkringskassan

JO 2025-06-10 dnr 4616-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                  2025-06-10              4616-2024               1 (7)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                    Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för att inte ha
                    dokumenterat en intagens skador eller gjort en skadeanmälan till
                    Försäkringskassan

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Kriminalvården, anstalten
                    Skänninge, och uppgav i huvudsak följande.

                    Han har vid olika tillfällen skadat sig under sysselsättningstid, vilket lett till att
                    han har fått fula ärr. Två namngivna kriminalvårdare såg skadorna i färskt
                    tillstånd. I anslutning till att han skadade sig i oktober 2023 gjorde han en
                    hemställan som anstalten tappade bort. Han ville dokumentera skadorna och
                    blev senare instruerad att kontakta sjukvården. Svaret därifrån var dock att de
                    inte tillhandahåller tjänsten att dokumentera skador inför ett försäkringsärende
                    utan hänvisade honom i stället att vända sig till ansvarig kriminalvårds-
                    inspektör. Efter att ha skrivit en ny hemställan fick han så småningom till svar
                    att det var för sent att söka ersättning eftersom skadorna inte hade
                    dokumenterats i tid. Kriminalvården har genom sitt agerande berövat honom
                    rätten att söka ersättning. Han känner sig kränkt och förbisedd.

                    Tillsammans med anmälan skickade AA in två hemställningar.

## Utredning

Sedan JO begärt in bl.a. alla skriftliga handlingar som kunde kopplas till AA:s
                    personskador under en viss period upplyste anstalten att det inte fanns någon
                    notering om detta i daganteckningarna och inte heller någon annan
                    dokumentation om att han skulle ha skadat sig.

                    JO tog in muntliga upplysningar och uppmanade därefter Kriminalvården att
                    yttra sig över anmälan och vilka rutiner som gäller i anstalten Skänninge när en
                    intagen har skadat sig. Myndigheten skulle särskilt redovisa vilka överväganden
                    som ska göras angående att dokumentera en inträffad skada, underrätta behörig
                    befattningshavare om saken och anmäla skadan till Försäkringskassan.

                    I sitt remissvar yttrade sig Kriminalvården, genom regionchefen för Region Öst,
                    enligt följande:

     Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
     Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 4616-2024        Sid 2 (7)

## Utredning

Uppgifter om sakförhållanden har hämtats in från ledningen vid anstalten
      Skänninge, Kriminalvårdsregistret (KVR) och den intagnes sjukvårdsjournal.
      Genom utredningen har sammanfattningsvis följande kommit fram.
      Av uppgifter från anstalten framkommer att de inte har någon kännedom om att
      anmälaren har ansökt om att få skador dokumenterade och inte heller sett några
      skador på dennes smalben eller på armen. Det finns inga anteckningar i KVR om
      någon skada för anmälaren. Inte heller något ISAP-ärende [incidentrapport,
      JO:s anm.] finns upprättad om de skador anmälaren har uppgivit. Det som dock
      anstalten har fått kännedom om är att anmälaren, i mars och april 2024, har
      önskat få ärr dokumenterade som han själv uppgivit uppkommit efter att han
      skadat sig i anstalten. Han har även enligt sjukjournalen ansökt om att få ärr
      dokumenterade via anstaltens sjukvård. Någon anmälan till Försäkringskassan
      upprättades då inte eftersom anstalten var av uppfattning att ärr, utan vetskap om
      när och hur de orsakades, inte skulle anmälas. Anstalten har dock nu i början av
      september skickat två anmälningar om personskador avseende anmälaren till
      Försäkringskassan.
      Anstalten Skänninge har rutiner för när en intagen skadar sig. All personal är
      medveten om att de ska underrätta ansvarig kriminalvårdsinspektör om en
      intagen drabbas av en skada samt att en ISAP ska upprättas om det inträffade.
      Anmälan till Försäkringskassan sker genom Försäkringskassans blankett och det
      diarieförs i ett ärende. Eventuella bilder på skadan förvaras i ärendeakten.
      Kriminalvården ansvarar för att blanketten skickas till Försäkringskassan.
      Kriminalvårdens uppfattning är och det framgår även av "Kriminalvårdens
      anvisningar avseende hälso- och sjukvård för kriminalvårdspersonal 2023:5" att
      all personal är skyldig att underrätta ansvarig chef om de får kännedom om att en
      intagen fått en skada. Det är inte Kriminalvårdens sak att ta ställning till om en
      skada har uppstått på så sätt att den omfattas av personskadeskyddet. Det är
      Försäkringskassan som avgör detta. Om en intagen hävdar att en personskada har
      inträffat under skyddstiden är Kriminalvårdens uppfattning att Kriminalvården
      därför i princip inte bör värdera eller bedöma uppgifterna utan istället omedelbart
      anmäla skadan till Försäkringskassan. Av samma anvisning framgår även att en
      skada ska dokumenteras genom att det upprättas ett ISAP ärende.
       –––

      Kriminalvården, Regions Östs bedömning
      Av utredningen i ärendet framkommer att Kriminalvården inte har fått kännedom
      om när anmälaren varken skadade sitt smalben eller sin arm. Om så hade varit
      fallet hade Kriminalvården upprättat ISAP-ärenden och omedelbart anmält
      skadorna till Försäkringskassan. Anstalten Skänninge har rutiner för detta.
      Kriminalvårdens uppfattning är dock att även anmälarens ärr borde omedelbart
      ha anmälts till Försäkringskassan detta då anmälaren uppgav att ärren orsakats av
      skador under tid i anstalt. Två anmälningar om personskador har nu i början av
      september skickats in till Försäkringskassan avseende anmälarens ärr.

Kriminalvården berörde över huvud taget inte AA:s uppgifter om att två
namngivna kriminalvårdare hade sett hans skador när de var färska eller att en
kriminalvårdare enligt anstaltens muntliga upplysningar till JO skulle ha berättat
för en kriminalvårdsinspektör att AA visat upp ett sår på handen för henne.
Myndigheten redovisade inte heller vilka rutiner som gäller eller vilka
överväganden som ska göras när det gäller att dokumentera en inträffad skada,
utan nämnde endast att eventuella bilder på skadan förvaras i ärendeakten. Mot
                                                                       Dnr 4616-2024      Sid 3 (7)




den bakgrunden begärde JO att Kriminalvården skulle vidta de kompletterande
utredningsåtgärder som behövdes och därefter yttra sig på nytt.

I ett förnyat yttrande anförde Kriminalvården, genom en sektionschef vid
huvudkontoret, i huvudsak följande [bilagor utelämnade, JO:s anm.]:

## Utredning

Utöver de utredningsåtgärder som redogjorts för i Kriminalvårdens yttrande den
      11 september 2024 har kompletterande uppgifter om omständigheterna nu
      inhämtats från Kriminalvårdens region Öst, vilken i sin tur har hämtat in upp-
      gifter från ledningen vid anstalten Skänninge, kriminalvårdsinspektören BB samt
      kriminalvårdarna CC och DD Berörda befattningshavare har därvid fått
      möjlighet att lämna synpunkter.

      Uppgifter från kriminalvårdsinspektör och namngivna kriminalvårdare
      Uppgifter från samtalen med BB, CC och DD framgår av bifogade
      tjänsteanteckningar.

      Rutiner för att dokumentera inträffad skada på anstalten Skänninge
      Anstalten Skänninge har inte någon skriftlig rutin för dokumentation av person-
      skador, men följande rutin tillämpas. Den personal som får kännedom om en
      skada dokumenterar skadan genom att upprätta en rapport i Kriminalvårdens
      händelserapporteringssystem, ISAP. Om det rör sig om en mindre allvarlig
      skada, dokumenteras skadan i den intagnes journal under rubriken dag-
      anteckningar i det klientadministrativa systemet, KVR. Av både ISAP-rapporten
      och daganteckningarna ska framgå en beskrivning av händelsen när skadan
      inträffade och själva skadan. Personal som får kännedom om en skada ska även,
      oavsett var skadan dokumenterats, upplysa ansvarig chef om skadan. Chefen
      dokumenterar genom att upprätta en personskadeanmälan till Försäkringskassan.
      Dokumentation görs även genom att anstalten, i vissa fall, fotograferar skadan.
      Om intagna skadats vid våld dem emellan, dokumenteras skador under rubriken
      misstänkt misskötsamhet i KVR i samband med att redogörelser om misstänkt
      misskötsamhet upprättas. Dokumentation av skador sker även när anstalten
      anmäler en händelse till Polismyndigheten. Om en intagen behöver uppsöka
      sjukvård med anledning av en skada, dokumenteras skadan i den intagnes
      sjukvårdsjournal.
      I viss utsträckning gör anstalten egna överväganden avseende vilka skador som
      ska dokumenteras genom att bagatellartade skador inte dokumenteras. I övrigt är
      anstaltens rutin att personskador ska dokumenteras.

## Rättslig reglering

Det statliga personskadeskyddet
      Av 7 kap. 2 § första stycket 3 socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att personer
      som är intagna för vård i en kriminalvårdsanstalt är försäkrade för statligt
      personskadeskydd enligt 43 kap. SFB. Att det statliga personskadeskyddet gäller
      för skada som uppkommit under tid i anstalt följer av 7 kap. 4 § första stycket
      samt 43 kap. 2 § SFB.
      Att personal omedelbart ska underrätta chef eller föreståndare om en intagen
      drabbas av skada under tid i anstalten följer av 43 kap. 22 § första stycket SFB,
      42 kap. 10 § SFB och 16 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring
      och personskadeskydd.
      Att en chef eller föreståndare vid anstalt som har fått kännedom om en inträffad
      skada omedelbart ska anmäla skadan till Försäkringskassan följer av 43 kap. 23 §
      SFB, 42 kap. 10 § SFB och 17 § förordningen om arbetsskadeförsäkring och
      personskadeskydd.
                                                                Dnr 4616-2024        Sid 4 (7)




Dokumentationsskyldighet
Av 5 § första stycket fängelseförordningen (2010:2010) framgår att det för varje
intagen ska föras en journal som dokumenterar den intagnes verkställighet.
Enligt 14 kap. 1 § andra stycket Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse ska dokumentation i journal ske så snart som
möjligt.

Serviceskyldighet
Enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet se till att kontakterna
med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan
hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning det är lämpligt med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Kriminalvårdens bedömning
Av AA:s anmälan till JO och hemställningar till anstalten framgår att AA önskat
dokumentera och ansöka om ersättning för skador i form av ärr på arm och
smalben. Genom utredningen har det inte kunnat klarläggas att någon i
personalen fått kännedom om de aktuella skadorna i samband med att de
inträffade. Däremot har det framkommit att personal uppmärksammats på en
uppkommen skada på AA:s hand, och att denna skada inte dokumenterats eller
rapporterats i samband med skadetillfället. I hemställan den 20 mars 2024
uttryckte AA önskemål om att dokumentera och söka ersättning för personskada.
Önskemålet upprepades i en hemställan den 2 april 2024. Den första hemställan
ledde inte till någon åtgärd från anstalten. Efter att AA lämnat in en andra
hemställan fick han besked om att anstalten inte hade för avsikt att göra någon
anmälan om personskada till Försäkringskassan. Detta med hänvisning till att det
inte fanns någon dokumentation om när och hur skadorna uppkommit. Anstalten
har inte heller vidtagit några åtgärder för att dokumentera de skador som AA
angett att han önskar söka ersättning för. En personskadeanmälan till
Försäkringskassan gjordes den 5 september 2024.
Kriminalvården konstaterar att kraven på omedelbar rapportering och person-
skadeanmälan enligt ovan nämnda bestämmelser i SFB inte har efterlevts i det
aktuella fallet. Det inträffade beklagas. Kriminalvården är av uppfattningen att
det inte är myndighetens sak att ta ställning till om en skada har uppstått på ett
sådant sätt att den omfattas av, och kan ersättas enligt, bestämmelserna om
statligt personskadeskydd. Myndighetens uppfattning är att detta är upp till
Försäkringskassan att bedöma. Denna inställning återspeglas även i Kriminal-
vårdens anvisningar avseende hälso- och sjukvård för kriminalvårdspersonal
(2023:5), vilka har som syfte att vara ett stöd i hälso- och sjukvårdsfrågor för
samtliga medarbetare inom anstalter och häkten. Som tidigare konstaterats av JO
är den ansvariges underskrift av en personskadeanmälan till Försäkringskassan
inte kopplad till något godkännande av skadan och innebär inte heller någon
bekräftelse av att man i alla delar har samma uppfattning om den eller om de
uppgifter som i övrigt lämnats i beskrivningen. Undertecknandet bekräftar endast
att den ifrågavarande anmälan har lämnats av den ansvarige (JO:s beslut i
dnr 2025-2015). När ansvarig underrättats om AA:s skada och önskemål om att
initiera ett personskadeärende borde en anmälan omedelbart ha skickats in till
Försäkringskassan. Att anstalten inte har några dokumenterade uppgifter om när
eller hur skadan uppkommit utgör inte skäl för att underlåta att göra en
personskadeanmälan på det sätt som gjorts i AA:s fall.
Det är vidare Kriminalvårdens uppfattning att AA:s önskemål om att
dokumentera skadorna borde ha beviljats med beaktande av dels de skyldigheter
som följer av regleringen om statligt personskadeskydd, dels ovan nämnd
reglering om dokumentation och serviceskyldighet. Dokumentation av
uppkomna skador kan vara av betydelse för den enskildes möjligheter att
framöver kunna ta tillvara sin rätt.
                                                                      Dnr 4616-2024       Sid 5 (7)




      Vad gäller rutiner och överväganden avseende dokumentation har anstalten
      Skänninge redogjort för att dess rutin är att skador alltid ska dokumenteras, med
      undantag för om de är helt bagatellartade. Av Kriminalvårdens anvisningar
      avseende hälso- och sjukvård för kriminalvårdspersonal framgår att myndig-
      hetens utgångspunkt är att skador som uppkommit vid olycka eller tillbud ska
      dokumenteras. I anvisningarna anges att personal ska vara informerad om
      skyldigheten att vid olycka eller tillbud dokumentera vad som inträffat, samt att
      ansvarig för verksamheten har skyldighet att vid olycka eller tillbud omgående
      tillse att dokumentera och utreda. I anvisningarna ges inte något uttalat utrymme
      för att underlåta dokumentation eller anmälan beroende på skadans allvarlighets-
      grad. Enligt Kriminalvårdens bedömning är det dock ofrånkomligt att det ibland
      uppstår situationer då en uppkommen skada kan uppfattas som alltför obetydlig
      för att tanken om dokumentation, rapportering och anmälan ska väckas. Det bör
      därför finnas ett visst, om än mycket begränsat, utrymme för att avstå från att
      vidta dessa åtgärder. Myndigheten anser inte att det är möjligt att ange någon
      generell nedre gräns för när personal och ansvariga måste ta eget initiativ till
      dokumentation och rapportering. Om den intagne däremot uttrycker önskemål
      om att skadan ska dokumenteras och en anmälan till Försäkringskassan göras,
      bedömer Kriminalvården att det alltid ska ske, oaktat skadans allvarlighetsgrad.
AA kommenterade Kriminalvårdens remissvar och uppgav bl.a. att han
fortfarande inte hade fått dokumentera ärren.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Jag hänvisar därför
dit.

Inledningsvis vill jag beröra omständigheten att Kriminalvården under
handläggningen av det här ärendet har uppmanats att yttra sig på nytt till JO.
Anledningen till att JO begärde ett förnyat yttrande var bl.a. att myndigheten
inom ramen för sitt första remissvar, såvitt framgick, varken hade hört de två
kriminalvårdare som AA namngett i sin anmälan och som enligt honom ska ha
sett hans skador när de var färska eller den kriminalvårdsinspektör som
muntligen lämnat upplysningar till JO om att en kriminalvårdare ska ha berättat
för henne att AA uppvisat ett sår på handen. Dessa uppgifter hade över huvud
taget inte heller bemötts av Kriminalvården.

Justitieombudsmannen Katarina Påhlsson har nyligen i ett annat ärende, som
också rörde anstalten Skänninge, uttalat att de som står under JO:s tillsyn måste
lämna de upplysningar och yttranden som JO begär (se beslut den 21 mars
2025, dnr 2787-2024). Det här följer av 13 kap. 6 § regeringsformen.
Bestämmelsen innebär en skyldighet för myndigheter och enskilda tjänstemän
att biträda JO i en utredning (bet. 2023/24:KU11 s. 18). Den granskade myndig-
heten måste alltså göra det som är möjligt för att klarlägga sakförhållandena,
bl.a. genom att inhämta information från samtliga befattningshavare som kan
bidra till den egna utredningen. (Se t.ex. JO 2024 s. 206, dnr 6048-2023 m.fl.,
och JO 2024 s. 449, dnr 5614-2023.)

I det aktuella ärendet har AA gjort gällande att personal såg hans skador och att
han bad om att få dem dokumenterade. AA:s påståenden om att han visade upp
färska skador på smalbenet och armen stöds dock inte av utredningen. Jag
                                                                    Dnr 4616-2024       Sid 6 (7)




noterar i det sammanhanget att Kriminalvården inte har bemött vad AA uppgett
om att anstalten ska ha slarvat bort en hemställan som han skrev i samband med
att han ådrog sig skadorna. Jag bedömer emellertid att ytterligare utrednings-
åtgärder inte framstår som meningsfulla och får därför konstatera att det som
har framkommit i denna del inte kan ligga till grund för kritik.

Det är utrett att AA visade upp en färsk skada på sin hand för en kriminal-
vårdare och sade att han hade bränt sig på ugnen. Denne dokumenterade varken
skadan eller informerade någon kriminalvårdsinspektör om det inträffade. En
incidentrapport (ISAP) upprättades inte heller. Enligt myndigheten följer det av
anstaltens rutiner att en inträffad skada ska dokumenteras antingen i den
intagnes journal i kriminalvårdsregistret (KVR) eller genom upprättande av en
ISAP och i vissa fall även på så sätt att personalen fotograferar skadan.
Rutinerna har således inte följts här. En förklaring till det kan vara att de inte är
skriftliga. Jag anser att det finns skäl för anstalten att se över den saken.

Kriminalvården har angett att AA borde ha fått sina skador dokumenterade när
han bad om det. Jag instämmer i detta och vill tillägga följande. Intagna saknar
möjlighet att på egen hand dokumentera skador, något som kan vara av
avgörande betydelse för bedömningen om skadeersättning kommer att beviljas
eller inte. Kriminalvårdspersonal bör därför vara behjälpliga med att
dokumentera en skada om en intagen önskar det. Utrymmet för att i en sådan
situation vägra dokumentation med hänvisning till exempelvis att skadorna
framstår som obetydliga är enligt min mening ytterst begränsat. Det sagda
medför att personal skulle ha dokumenterat AA:s skador.

AA fick vidare beskedet att anstalten inte hade för avsikt att göra någon skade-
anmälan till Försäkringskassan. Som JO har understrukit många gånger tidigare
är det inte Kriminalvårdens sak att ta ställning till om en skada uppstått på så
sätt att den omfattas av bestämmelserna om statligt personskydd, utan det är upp
till Försäkringskassan att göra den försäkringsmässiga bedömningen av ärendet
och avgöra om skadan ska ersättas eller inte. I en situation där en intagen hävdar
att en personskada har inträffat under skyddstiden bör Kriminalvården inte
värdera eller bedöma uppgifterna utan i stället omedelbart anmäla skadan till
Försäkringskassan. Detta framgår både av författning och av myndighetens
egna anvisningar. JO har i flera ärenden uttalat kritik mot en anstalt som
underlåtit att omedelbart göra en skadeanmälan till Försäkringskassan (se beslut
den 22 oktober 2020, dnr 5377-2019, den 8 juni 2016, dnr 2025-2015, och den
15 februari 2021, dnr 6923-2019). I detta fall borde anstalten alltså ha gjort en
skadeanmälan till Försäkringskassan omedelbart efter att chef eller föreståndare
fick kännedom om att AA uppgett att han hade skadat sig, det skedde dock först
efter mottagandet av den första remissen från JO.

Sammantaget har anstaltens hantering av AA:s skadeärende brustit i flera
avseenden och anstalten förtjänar kritik för det inträffade.
                                                                  Dnr 4616-2024     Sid 7 (7)




Upplysningsvis har jag denna dag riktat kritik mot en annan anstalt i ett
liknande ärende (dnr 3026-2024).

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Jessica Jern har föredragit ärendet och byråchefen Catrine
Björkman har deltagit i beredningen.
