# Anmälan mot Länsrätten i Jönköpings län m.fl. angående handläggning av mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen

JO 2006-01-23 dnr 4620-2005

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2006-01-23              4620-2005                1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Länsrätten i Jönköpings län m.fl. angående handläggning
                        av mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 16 september 2005 riktade AA klagomål mot
                        att Länsrätten i Jönköpings län hade avskrivit mål nr 2674-04 med hänvisning till
                        aktualitetsprincipen och att risk fanns att Länsrätten i Stockholms län, som ännu
                        inte hade avgjort mål nr 7697-04, skulle göra på motsvarande sätt. Båda målen
                        avsåg laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) av beslut om till-
                        sättning av tidsbegränsade anställningar som lärare.

## Utredning

En promemoria upprättades den 26 oktober 2005 med i huvudsak följande innehåll.

                                  AA har till JO kommit in med en samlad anmälan som hos JO delats upp i flera
                                  ärenden. I ärende med dnr 4620-2005 behandlas anmälan mot Länsrätten i
                                  Jönköpings län (mål nr 2674-04) och Länsrätten i Stockholms län (mål nr 7697-04).
                                  Dagboksbladen i målen per den 21 oktober 2005 och beslutet i det första målet har
                                  hämtats in.
                                  Målet vid Länsrätten i Jönköpings län inleddes den 8 december 2004. Den 23
                                  december 2004 antecknade länsrätten den sista händelsen före beslutet den 18
                                  augusti 2005. Beslutet innebar att målet skrevs av från vidare handläggning bl.a.
                                  med hänvisning till att den vikariatsanställning som var i fråga varat längst till och
                                  med den 17 juni 2005, att länsrättens beslut i målet vid tiden för prövningen inte
                                  kunde medföra någon ändring avseende anställningen och att det därför enligt
                                  länsrätten saknades skäl att pröva överklagandet.
                                  Målet vid Länsrätten i Stockholms län inleddes den 13 april 2004. Den senaste
                                  åtgärden i målet vidtogs den 14 juni 2004. Den 11 oktober 2004 har antecknats att
                                  målet är KFA, vilket torde avse att målet är klart för avgörande. Därefter har inget
                                  ytterligare noterats.
                        Länsrätterna i Jönköpings respektive Stockholms län anmodades att yttra sig enligt
                        promemorian.

                        Lagmannen BB i Länsrätten i Jönköpings län gav in ett remissvar. Till svaret var
                        fogat ett yttrande från CC av vilket framgick i huvudsak följande.

                                  Jag tjänstgjorde som länsrättsfiskal på roteln när målet inkom till länsrätten fram till
                                  den 1 juni 2005.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 4620-2005     Sid 2 (4)



      Arbetet på roteln har i första hand styrts av länsrättens verksamhetsmål som
      inneburit att förtursmål och andra mål av förturskaraktär exempelvis biståndsmål
      prioriterats. Därutöver har verksamhetsmålen angett att socialförsäkringsmål
      normalt skulle avgöras inom sex månader från inkomstdatum, skattemål tio månader
      från inkomstdatum och slutligen övriga mål åtta månader från inkomstdatum.
      Vid en preliminär bedömning av handlingarna i mål 2674-04 har jag, med beaktande
      av bestämmelserna i 2 kap. skollagen, inte funnit anledning att anta att klagandens
      talan skulle komma att bifallas varför någon ytterligare kommuniceringsåtgärd med
      kommunen inte har vidtagits, utöver att infordra sammanträdesprotokollet med bevis
      om anslag. Med den preliminära bedömningen som utgångspunkt har målet inte
      heller kommit att prioriteras. Målet har istället hanterats som ett ”ordinärt” mål inom
      gruppen övriga mål med målsättningen att avgöras inom den tidsram som verk-
      samhetsmålen satte. Därvidlag har jag dock uppenbarligen inte i tillräcklig
      utsträckning uppmärksammat vilka följder länsrättens dröjsmål med att meddela ett
      avgörande först efter att vikariatet löpt ut skulle komma att få för klagandens
      möjlighet att få till stånd en prövning i sak. Jag kan endast beklaga att målet inte
      avgjorts inom sådan tid att en sakprövning kunnat ske.
Lagmannen BB instämde i CC:s yttrande och hade inget ytterligare att tillägga.

Lagmannen DD i Länsrätten i Stockholms län gav in ett remissvar till vilket
yttranden från chefsrådmannen EE och rådmannen FF var fogade.

Av chefsrådmannen EE:s yttrande framgick i huvudsak följande.
      Mål nr 7697-04 har lottats på och handlagts på rotel 225 på avdelning 2 där
      undertecknad är chefsrådman. Målet är numera avgjort av rotelinnehavaren,
      rådmannen FF, som avger ett eget yttrande till JO. Dom i målet meddelades den 28
      oktober 2005. Enligt domslutet ansågs de överklagade besluten inte strida mot
      skollagen och överklagandet avslogs.
      Mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen är inte formellt förtursmål enligt
      länsrättens arbetsordning men anses böra handläggas skyndsamt, särskilt om ett
      överklagande väntas leda till bifall. Ett kungörelseförfarande skall nämligen då
      inledas och alla kommunmedlemmar ges möjlighet att överklaga länsrättens dom.
      Även sådana kommunalmål där själva saken är av natur att bli ”överspelad”, såsom
      ansökan om skolskjuts innevarande termin eller, som i det nu aktuella målet,
      tjänstetillsättningar som avser en begränsad tid, anses böra avgöras skyndsamt. För
      att så bör ske finns dock inga skrivna rutiner utan det får anses följa av sunt förnuft.
      I övrigt gäller enligt länsrättens arbetsordning att mål som inte är förtursmål som
      regel tas upp till slutligt avgörande i den ordning de blivit färdiga för avgörande.
      Det nu aktuella målet var klart för avgörande i vart fall redan den 11 oktober 2004
      men avgjordes inte förrän drygt ett år senare. De överklagade tjänstetillsättningarna
      avsåg tiden den 13 april-16 juni respektive den 12 augusti-22 december 2004. Även
      om ett bifall vid en granskning av handlingarna i målet inte förefallit troligt borde
      det ha avgjorts innan tidsperioden för den senare vikariatsanställningen löpte ut, dvs.
      före den 22 december 2004. Rotelinnehavaren FF har i sitt eget yttrande till JO, som
      en förklaring till att så inte skett, anfört att det fanns andra mål som han ansåg borde
      tas före det nu aktuella. Det är ett faktum att rotel 225 haft stora målbalanser och att
      många mål varit äldre och mer förtursbetonade än det som föranlett JO-anmälan.
      Från länsrättens sida har under en följd av år vidtagits åtgärder för att avhjälpa
      balanssituationen på roteln, såsom överlottning av mål till andra rotlar, hjälp från
      andra rotlar med att sätta upp och avgöra mål, förordnande av en särskild fiskal på
      roteln för att sätta upp och avgöra mål och sedan i februari 2005 lottnings-stopp på
      roteln. Undertecknad har följt utvecklingen på roteln bl.a. genom att ta fram och
      granska listor över rotens ”gamla” mål och har diskuterat handläggningen av dessa
      med rotelinnehavaren. Ett mål som det nu aktuella, som varken varit ett formellt
      förtursmål eller tillhört de äldsta, har då inte hört till dem som upp-märksammats.
Av rådmannen FF:s yttrande framgick bl.a. följande.
                                                                        Dnr 4620-2005     Sid 3 (4)



      Jag beklagar om dröjsmålet med handläggningen har bidragit till att ge AA intrycket
      av att min handläggning på något sätt har varit diskriminerande mot henne, även om
      det inte var hon som stod som klagande i målet. Det har visserligen gått en ganska
      lång tid sedan målet kom in, varför det kan vara svårt att erinra sig exakt de
      överväganden som då gjordes. Bakgrunden till dröjsmålet bör dock vara följande.
      Jag har vanligtvis själv granskat de kommunalmål som kommit in till roteln. Vid den
      inledande granskningen av detta mål måste jag ha gjort bedömningen att det inte var
      av förturskaraktär. Anledningen till att jag bör ha kunnat göra en sådan bedömning
      är att det till överklagandeskriften nämligen hade fogats ett anställningsavtal som
      utgjorde de överklagade besluten. Dessutom var klagomålen korta och koncisa och
      vidare åberopades den bestämmelse i skollagen som det hävdades att besluten stred
      mot. Av nämnda anställningsavtal framgår att den beslutande var väl medveten om
      att den som anställdes som lärare var ”icke utbildad”. Å andra sidan framgår att
      anställningen inte var en sådan tillsvidareanställning som de tillämpliga
      bestämmelserna avser. I betraktande av den prövning som länsrätten skall göra i
      kommunalmål framstod förmodligen därför inte ett bifall som troligt. Det yttrande
      som kommunen inkom med förändrade inte ett sådant synsätt.
      Det kan naturligtvis hävdas att länsrätten i sådant fall borde ha kunnat pröva målet
      medan de ifrågavarande vikariatsanställningarna ännu inte hade löpt ut. Den ena
      anställningen var emellertid så kort, mellan den 13 april-16 juni 2004, att laglighets-
      prövning knappast hade hunnits med. Den andra anställningsperioden varade
      emellertid mellan den 12 augusti-22 december 2004, och medgav i och för sig att en
      laglighetsprövning hade kunnat göras före det att den perioden hade gått till ända.
      En förklaring till att så ändå skedde är att det fanns andra mål som jag ansåg borde
      tas före det nu aktuella.
      Målet är nu avdömt. Det får anses att den klagande hade rätt att få saken prövad trots
      att tidsperioden för de aktuella anställningarna hade gått till ända. Sett i betraktande
      kan jag tycka att målet borde ha kunnat avgöras åtminstone tidigare än mer än ett år
      efter det att det inkom hit.
Av lagmannen DD:s yttrande framgick i huvudsak följande.
      Jag, liksom FF och EE, beklagar att målets avgörande har dragit ut på tiden. Som EE
      påpekar är mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen inte formellt
      förtursmål enligt länsrättens arbetsordning. Vi håller för närvarande på att arbeta om
      vår arbetsordning, bl.a. med anledning av att länsrätten kommer att tillföras nya
      måltyper. Min inställning är att vi då får överväga att ta med denna måltyp i upp-
      räkningen av förtursmål.
AA gavs möjlighet att yttra sig över remissvaren men har inte hörts av.

Bedömning
Jag vill inledningsvis anmärka att JO:s granskning är av rättslig art och främst
avser en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet.
JO kan inte ändra eller upphäva myndigheters beslut. Granskningen är inte heller
avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i
ordinarie ordning. JO brukar således inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i
sak.

Den möjliga rättsföljden vid bifall till ett överklagande vid en laglighetsprövning
enligt 10 kap. kommunallagen är att beslutet upphävs. Prövningen är formell och
tar i första hand inte sikte på beslutets lämplighet. Laglighetsprövning hindrar i
princip inte att det överklagade beslutet verkställs. Om däremot beslutet har
upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har
verkställts, skall enligt 10 kap. 15 § kommunallagen det organ som har fattat
beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning det är möjligt. Rättelse
                                                                   Dnr 4620-2005   Sid 4 (4)



är således inte alltid möjlig. Det är därför naturligt att en domstolsprövning bör ske
inom sådan tid att den inte har förlorat sin betydelse. Frågan om återgång av ett
upphävt beslut prövas i första hand av det kommunala organet. Det förtjänar enligt
min mening att påpekas att det kan föreligga svårigheter för en domstol att innan
dess avgöra om beslutet har förlorat sin betydelse. Något formellt hinder för en
domstol att pröva ett överklagande även sedan ett överklagat beslut förlorat sin
betydelse finns heller inte.

Länsrätten i Jönköpings län har avstått från att pröva det överklagade beslutet med
hänvisning bl.a. till att prövningen inte kunde medföra någon ändring avseende
anställningen. Om domstolen ansett sig kunna göra sådana överväganden vid
bedömningen av beslutets laglighet, borde den enligt min mening ha försökt att i
den utsträckning det var möjligt pröva överklagandet innan prövningen förlorat sin
betydelse.

Vad som i övrigt kommit fram beträffande handläggningen av de båda målen
föranleder inte något uttalande eller någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
