# Anmälan mot Försäkringskassan om felaktigheter i en försäkringsmedicinsk rådgivares yttrande m.m.

JO 2010-06-09 dnr 4624-2009

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2010-06-09         4624-2009               1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan om felaktigheter i en försäkrings-
                        medicinsk rådgivares yttrande m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 20 augusti 2009, klagade AA på Försäkrings-
                        kassans handläggning av hans ärende om sjukersättning. AA anförde i huvudsak
                        följande. I sjukersättningsärendet begärde Försäkringskassan ett yttrande från en
                        försäkringsmedicinsk rådgivare. Yttrandet utfärdades den 12 september 2008 av
                        BB. I yttrandet, under rubriken ”Status och objektiva undersökningsfynd på
                        organnivå”, påstod BB att AA:s läkare CC kopierat sitt utlåtande och att denne inte
                        gjort en kroppsundersökning av AA. Vidare ifrågasatte BB CC:s trovärdighet. Efter
                        det att Försäkringskassan avslagit AA:s ansökan om sjukersättning begärde han
                        omprövning av avslagsbeslutet och överklagade därefter kassans
                        omprövningsbeslut till länsrätten (numera förvaltningsrätten, JO:s anm.). I
                        länsrättens dom citerades BB:s yttrande. Med anledning av citatet i länsrättens dom
                        skrev verksamhetschefen DD vid Hallunda vårdcentral (där läkaren CC arbetar,
                        JO:s anm.) ett brev till Försäkringskassan i vilket hon ifrågasatte skrivningen. I sitt
                        svar till DD påstod Försäkringskassan att den ifrågasatta skrivningen var
                        formulerad av länsrätten. Detta påstående återtogs sedermera av Försäkringskassan.

## Utredning

Till sin anmälan bifogade AA den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande, en
                        dom från Länsrätten i Stockholms län i mål 7203-09, en skrift från verksamhets-
                        chefen DD vid Hallunda vårdcentral till Försäkringskassan, två skriftliga svar från
                        Försäkringskassan till DD daterade den 2 juli 2009 respektive den 9 juli 2009 samt
                        ett överklagande till Kammarrätten i Stockholm. I den försäkringsmedicinske
                        rådgivarens yttrande återfinns under rubriken ”Status och objektiva
                        undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättningen)” bl.a. följande: ”Status
                        förefaller kopierat från dr EE Hallunda VC 080702. Dr CC har alltså inte gjort en
                        egen kroppsundersökning av patienten vilket givetvis minskar trovärdigheten av
                        hans underlag om han inte bildat sig en egen uppfattning.”

                        Efter remiss anförde Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören FF, följande.
                                  –––



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                    Dnr 4624-2009     Sid 2 (5)



Bakgrund
Enligt de interna föreskrifter som finns inom Försäkringskassan, hanteras en
ansökan om sjukersättning i korta drag enligt följande.
Ansökan registreras och ett kvittensbrev sänds till den sökande. I de fall det läkar-
utlåtande saknas i samband med ansökan anmodas den sökande att lämna in ett
sådant inom två veckor. Har läkarutlåtandet inte inkommit inom två veckor sänds en
påminnelse till den sökande. Saknas utlåtande efter ytterligare två veckor avslår
Försäkringskassan ansökan. När ansökan och medicinskt underlag föreligger utreder
ansvarig handläggare ärendet i sin helhet. Denna utredning kan innebära behov av
ytterligare kontakt med den sökande, kontakt med behandlande läkare och kon-
sultation med försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR).
FMR:s roll är rådgivande. I Försäkringskassans beskrivning av olika yrkesroller,
beskrivs rollen FMR enligt följande.

Huvudsakliga arbetsuppgifter och ansvar
        Stödja handläggare med försäkringsmedicinsk och medicinsk sakkunskap
        Medverka i kvalitetssäkring och bedömning av medicinska underlag i
         enskilda ärenden
        Svara för att arbeta mot mål och göra nödvändiga prioriteringar
        Ge råd och stöd i medicinska och försäkringsmedicinska frågeställningar
         baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet
        Säkerställa att försäkringsmedicinskt beslutsstöd integreras i hand-
         läggningen
        Svara för användning av signalsystem avseende medicinska frågor till
         enhetschef/lokal ledning/nationell ledning
FMR har en konsultativ roll och har inget mandat att fatta försäkringsmässiga beslut.
FMR hjälper således handläggaren att bedöma de medicinska underlag som kommer
in i ett ärende.
När handläggaren bedömer att det finns fullgott beslutsunderlag, sammanställs
ärendet i ett föredragningsmissiv. I föredragningsmissivet lämnas förslag till beslut.
Ärendet lämnas till tjänsteman med befattning Föredragande. Denne kvalitetssäkrar
ärendet, bedömer om tillräcklig utredning är vidtagen och om förslag till beslut
stämmer med gällande lag. Bedömer föredragande att ärendet inte är komplett eller
att förslag till beslut inte överensstämmer med gällande lag, återremitteras ärendet
till handläggaren för komplettering. I de fall ärendet bedöms som fullgott föredras
ärendet av föredragande för annan tjänsteman och beslutsfattare. I detta skede är
föredragande ansvarig för förslag till beslut. Beslutsfattaren har att självständigt fatta
beslut i ärendet.

Utredning
Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande
visar följande.
Den 8 juli 2008 inkom AA med ansökan om sjukersättning.
Han fick kvittensbrev med anmodan om att inkomma med läkarutlåtande senast den
8 augusti. Dr EE ringde till ansvarig handläggare, GG, den 4 augusti och
informerade om att AA:s ordinarie läkare skulle vara åter i tjänst från den 25 augusti
och då kommer att skriva läkarutlåtande. Dr EE meddelade att hon skulle skicka
journalanteckningar och ett remissvar till Försäkringskassan. Dessa dokument
inkom till Försäkringskassan den 7 augusti 2008. Journalanteckningen är förd av dr
CC. Den 4 september inkom ett läkarutlåtande från dr CC. Ärendet lämnades den 12
september till försäkringsmedicinsk rådgivare för yttrande. GG:s frågor till FMR var
följande.
”Om beslutsunderlaget är tillräckligt för bedömning vill jag veta om sjukdom kan
sägas nedsätta arbetsförmågan med minst 25 % sett till ett normalt förekommande
                                                                 Dnr 4624-2009     Sid 3 (5)



arbete på den öppna arbetsmarknaden? Om ja – i vilken omfattning och hur länge?
Vad kan sägas om prognos då det gäller sjukdom och arbetsförmåga?”
FMR lämnade ett yttrande den 12 september 2008.
Den 18 september 2008 hade AA och GG telefonkontakt. Det framkom då att det i
läkarutlåtandet inte finns någon beskrivning av Hortons sjukdom. AA uppger då att
han ska kontakta sin läkare för att beskrivning av Hortons sjukdom ska finnas med i
beslutsunderlaget.
Den 1 oktober 2008 hade GG inte hört något från AA och lämnade då ärendet till
föredragande för kvalitetssäkring.
Den 6 oktober 2008 hade föredragande HH kvalitetssäkrat ärendet som återlämnades
till GG för kommunicering inför beslut.
Kommuniceringsbrev skickades den 7 oktober 2008. Den 10 oktober meddelade AA
att hans läkare har skickat in ett nytt läkarutlåtande. Detta läkarutlåtande inkom till
Försäkringskassan den 15 oktober 2008.
GG bedömde att det nya utlåtande inte ändrade förslaget till beslut.
Den 30 oktober 2008 kvalitetssäkrades ärendet på nytt med anledning av de upp-
gifter som inkom under kommuniceringstiden. Kvalitetssäkringen utfördes denna
gång av föredragande JJ. Beslut i ärendet fattades samma dag av beslutsfattare KK.
Försäkringskassan avslog AA:s ansökan om sjukersättning. Motivering till beslut
var följande.
”För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan på medicinsk grund är stadig-
varande nedsatt med minst en fjärdedel i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden.
Det medicinska underlaget i ärendet visar att du på grund av sjukdom kan antas ha
en viss nedsättning av din arbetsförmåga i arbeten som förutsätter en god fysisk och
psykisk belastningsförmåga. I arbeten utan dessa krav, och som får anses vara
förkommande på den öppna arbetsmarknaden, framkommer ingen väsentlig ned-
sättning av din arbetsförmåga.
Det sjukdomstillstånd som framkommer i det kompletterande utlåtandet från dr CC
kan vidare antas sätta ned din arbetsförmåga helt under kortare perioder.
Försäkringskassan gör bedömningen att underlaget i ärendet enligt det ovanstående
inte ger stöd för antagandet att din arbetsförmåga skulle vara stadigvarande nedsatt
minst en fjärdedel i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden. Du har därför inte
rätt till sjukersättning.”
AA begärde omprövning av beslutet. Försäkringskassans omprövningsenhet ändrade
inte beslutet och AA överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län. Läns-
rättens dom i ärendet är daterad den 4 juni 2009.
Verksamhetschefen för Hallunda vårdcentral, DD, framförde i telefonsamtal med
personlig handläggare LL, klagomål på det nu aktuella yttrandet från
försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) BB. Handläggaren kunde, under
telefonsamtalet, inte se något anmärkningsvärt i det yttrande som nämndes. DD
uppgav att hon avsåg att komma in med ett skriftligt klagomål och uppmanades att
adressera skrivelsen till enhetschef MM. Skriftligt klagomål inkom den 22 juni
2009.
Klagomålet besvarades den 2 juli 2009, med kopia till Länsrätten i Stockholms län
och AA. Efter telefonsamtal med dr CC den 9 juli gjordes en korrigering av
yttrandet den 2 juli. Denna skrivelse skickades också till DD, AA och Länsrätten i
Stockholms län.

Försäkringskassans slutsatser
Försäkringskassan menar att AA:s ansökan har handlagts enligt de arbetsrutiner som
finns när det gäller ansökan om sjukersättning. Handläggaren valde att begära ett
yttrande från FMR för att få förtydligande kring det hälsotillstånd som var beskrivet
i det medicinska underlaget. FMR BB har yttrat sig i ärendet. Yttrandet innehåller
formuleringar som inte berör den medicinska bedömningen i ärendet.
                                                                        Dnr 4624-2009     Sid 4 (5)



      Försäkringskassan ska inte ta ställning till en läkares trovärdighet utan enbart
      bedöma innehållet i det medicinska underlaget som finns i ärendet. Försäkrings-
      kassans försäkringsmedicinske rådgivare har i detta fall uttryckt sig på ett sätt som
      inte är förenligt med de riktlinjer som finns inom myndigheten. Försäkringskassan
      beklagar detta och de följder som det har fått.
      Yttrande från FMR är en del i en utredning och inte bindande för förslag till beslut.
      Det framgår också av motiveringen i beslutet att AA:s ansökan inte har avslagits
      på grund av den försäkringsmedicinske rådgivarens skrivning om trovärdigheten
      av behandlande läkares underlag. Det är dock Försäkringskassans mening att
      kommentaren, som klagomålet rör, inte har varit avgörande för ärendets utgång.
      När MM med anledning av DD:s klagomål gick igenom ärendet uppmärksammade
      hon inte kommentaren som fanns insprängd under rubriken ”Status och objektiva
      undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättningen)”. Eftersom MM inte
      kunde finna den skrivning som klagomålet rörde, drog hon den felaktiga slutsatsen
      att det var en skrivning formulerad av länsrätten. Detta är att beklaga, och hon har
      bett om ursäkt för detta skriftligt, till DD, CC, AA och till Länsrätten i Stockholms
      län, till CC och länsrätten även via telefon.
AA yttrade sig över remissvaret. AA anförde därvid bl.a. följande. När För-
säkringskassan skickade sitt förslag till beslut till honom fanns den försäkrings-
medicinske rådgivarens yttrande med som bilaga. Underlaget till yttrandet, där
skrivningen om kopiering återfanns, bifogades dock inte. Han fick därför känne-
dom om skrivningen först genom länsrättens dom.

Jag har från Försäkringskassan fått veta att den försäkringsmedicinske råd
givaren BB:s yttrande daterat den 12 september 2008 bifogades
det kommuniceringsbrev som skickades till AA inför beslutet om sjukersättning.
När den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande kommuniceras med den
försäkrade skickas alltid hela dokumentet, dvs. även den sida där det specificeras
vilket underlag som yttrandet baseras på.

Bedömning
Av 1 kap. 9 § regeringsformen, RF, följer att förvaltningsmyndigheter i sin
verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet.

Innehållet i den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande
Försäkringskassan har i sitt remissvar medgett att den försäkringsmedicinske
rådgivaren BB:s yttrande innehåller formuleringar som inte berör den medicinska
bedömningen i ärendet. Försäkringskassan har vidare konstaterat att kassan inte ska
ta ställning till en läkares trovärdighet utan enbart bedöma innehållet i det
medicinska underlaget som finns i ärendet. Enligt min mening innebär BB:s
formulering en mycket allvarlig anklagelse mot den läkare som utfärdat det
aktuella utlåtandet. Som framgår av Försäkringskassans yttrande är BB:s
formulering osaklig. Den vittnar dessutom om att han inte läst läkarutlåtandena i
ärendet med den noggrannhet som måste krävas. Jag ser mycket allvarligt på det
inträffade.

Svar på klagomål från verksamhetschefen DD vid Hallunda vårdcentral
Enligt Försäkringskassans remissvar uppmärksammade Försäkringskassans
enhetschef MM vid sin genomgång av det aktuella ärendet med anledning av DD:s
klagomål inte den kommentar som klagomålet avsåg. Enligt Försäkringskassan
                                                                   Dnr 4624-2009   Sid 5 (5)



drog MM därför den felaktiga slutsatsen att det var en skrivning formulerad av
länsrätten. Jag är kritisk till att MM inte iakttog större noggrannhet vid sin
genomgång av ärendet. Jag är vidare kritisk till att hon beskyllde länsrätten för att
ha gett upphov till den graverande formuleringen om läkaren CC:s trovärdighet.

Övrigt
Vad som i övrigt framkommit i utredningen ger inte skäl till kritik eller någon
annan åtgärd från min sida.
