# Anmälan mot Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun angående handläggningen av klagomål rörande byggnadsåtgärder på en grannfastighet

JO 2009-01-16 dnr 4625-2007

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                   Sid
                                                                      2009-01-16       4625-2007            1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Anmälan mot Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun angående
                        handläggningen av klagomål rörande byggnadsåtgärder på en grann-
                        fastighet

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 19 oktober 2007, klagade AA på Järfälla
                        kommun med anledning av handläggningen av ett ärende rörande byggnads-
                        åtgärder på en grannfastighet. Anmälan gällde bl.a. handläggningstidens längd och
                        underlåtenhet att besvara e-postmeddelanden. Av anmälan framgick i huvudsak
                        följande.

                        Hösten 2005 påtalade AA för bygg- och miljöförvaltningen i Järfälla kommun att
                        hans grannar på S-vägen 45 hade uppfört en staketliknande konstruktion på den
                        gemensamma uppfarten utan hans medgivande. En tjänsteman från kommunen
                        kom ut och konstaterade att bygget hade uppförts. Grannarna fortsatte
                        byggnationerna under våren 2006. De omgärdade sin tomt med ett staket som
                        överskred fastslagen maxhöjd och spände upp taggtråd längs staketet. De påbörjade
                        också, utan bygglov, en tillbyggnad på baksidan av sitt hus. På AA:s uppmaning
                        gjorde tjänstemannen då ett nytt besök och konstaterade att tillbyggnaden var
                        olaglig. Tjänstemannen lovade att kontakta grannarna så att tillbyggnaden blev
                        avlägsnad. AA sammanfattade tjänstemannens besök i ett e-postmeddelande, som
                        skickades till tjänstemannen den 18 maj 2006. I augusti 2006 kontaktade AA
                        tjänstemannen som på nytt lovade att kontakta grannarna. Under hösten 2006 och
                        våren 2007 hörde AA av sig till tjänstemannen ungefär varannan månad. Denne
                        lovade redan vid det årsskiftet att beslut om vitesföreläggande skulle tas. Något
                        beslut hade ännu inte tagits. Tjänstemannen hade inte besvarat e-postmeddelanden
                        som AA sänt till honom den 10 maj och 31 augusti 2007.

## Utredning

Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kommun anmodades att göra en utredning
                        och yttra sig över anmälan. Den 20 december 2007 kom nämndens remissvar till
                        JO. Nämnden ställde sig där bakom en tjänsteskrivelse upprättad av bygg- och
                        miljöförvaltningen. Skrivelsen, som var undertecknad av bygglovchefen BB och
                        handläggaren CC, hade i huvudsak följande innehåll.



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                           www.jo.se
                                                                       Dnr 4625-2007      Sid 2 (5)

## Bakgrund

Sedan flera år tillbaka har fastighetsägarna till fastigheterna V 2:168 (S-vägen 43)
      och V 2:169 (S-vägen 45) kontaktat bygglovavdelningen beträffande
      meningsskiljaktigheter vad gäller placering av staket och växtlighet vid den
      gemensamma tomtgränsen. Kommunens mätningsavdelning har varit ute på platsen
      2004-06-02, för att markera gränspunkter för att klargöra staketets placering.
      2005 - 2006 satte ägaren till fastigheten V 2:169 upp en staketbit i gränsen
      från den gemensamma garagebyggnaden fram till tomtgräns. Ägaren till fastigheten
      V 2:168 kontaktade bygglovavdelningen angående detta och besiktning gjordes på
      platsen och det konstaterades att uppförandet av staketet inte är någon bygglov-
      pliktig åtgärd. Detta meddelades ägaren till fastigheten V 2:168 genom en skrivelse
      från bitr. förvaltningschef DD samt att denna typ av ärenden inte handläggs av
      bygglovavdelningen utan regleras på civilrättslig väg. Ärendet togs också upp med
      EE när han var tillförordnad bygglovchef och även han hade uppfattningen att det
      inte är ett ärende som ska hanteras av bygglovavdelningen.

## Kommentar

Förvaltningen har under senare tid förändrat sina rutiner vad gäller hantering av
      liknande ärenden. Numera registreras alla inkommande klagomål direkt, utan att
      handläggare varit ute på plats.
AA kommenterade remissvaret. Han påpekade att hans anmälan avsåg händelser
under åren 2006 och 2007 men att klagomålen inte hade bemötts i yttrandet.

Efter att JO enligt rekvisition begärt att få kopior av handlingarna i det ärende som
behandlades i kommunens remissvar svarade kommunen att det inte fanns några
ytterligare handlingar utöver den tjänsteskrivelse som tidigare sänts till JO.

En promemoria upprättades med bl.a. följande innehåll.
      Med anledning av JO:s anmodan till Miljö- och bygglovsnämnden i Järfälla kom-
      mun att göra en utredning och yttra sig över vad som framförts i anmälan lämnade
      nämnden den 20 december 2007 ett remissvar till JO. Nämnden har där redogjort för
      åtgärder vidtagna av bygglovavdelningen med anledning av att ägaren till fastighet-
      en V 2:169 år 2005-2006 hade satt upp staket och ägaren till V 2:168 hade kontaktat
      bygglovavdelningen om det, men i övrigt inte yttrat sig över AA:s anmälan till JO.
      Nämnden bör anmodas att ge in utredning och yttrande till JO i fråga om behand-
      lingen av AA:s framställningar till nämnden och iakttagelser vid besiktning m.fl.
      händelser rörande byggnadsåtgärder på grannfastigheten V 2:169. Av remissvaret
      bör framgå bl.a. hur nämndens handläggning förhåller sig till bestämmelserna i 15 §
      förvaltningslagen (1986:223) och 15 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Miljö- och bygglovsnämnden anmodades därefter att göra en utredning och yttra
sig i enlighet med promemorian.

Nämnden beslutade den 3 juni 2008 (§ 78) att som yttrande till JO lämna en
skrivelse med i huvudsak följande innehåll.

      Ärendet i korthet
      2007-10-19 AA JO-anmäler kommunen, citat:
      dels för att kommunen (a) inte upprätthåller sina bygglovregler, dels för att den (b)
      inte sköter sina kontakter med allmänheten på ett rimligt sätt. Handläggningstiden
      (c) är för lång och (d) svar på skriftliga inlagor uteblir.
      I anmälan beskriver AA att de ”olagliga” byggnationerna omfattar en staketliknande
      konstruktion på den gemensamma uppfarten, staket som enligt klaganden var för
                                                                         Dnr 4625-2007     Sid 3 (5)



      höga runt grannens tomt, fortsättning av den staketliknande konstruktionen på
      baksidan med taggtråd och en tillbyggnad på baksidan av grannens hus.
      –––

      Förvaltningens kommentarer till anmälan
      (a) Järfälla kommun har inga egna bygglovregler utan använder plan- och bygglagen
      (PBL) vid sin myndighetsutövning. Vid de tillfällen då kommunen har möjlighet att
      tolka PBL (då prejudikat saknas) brukar Järfälla ansluta sig till de tolkningar som
      används av flertalet kommuner i landet. Järfälla kommuns PBL tolkning av bygglov-
      plikt för staket skiljer sig inte från övriga kommuner i landet. (Staket är inte bygg-
      lovpliktiga).
      (b) Järfälla kommun anser sig ha skött kontakterna med AA på ett rimligt sätt. AA
      har fått besked att de byggnadsåtgärder han haft synpunkter på (enligt kommunens
      tolkning av PBL) inte är bygglovpliktiga. Att han inte nöjt sig med detta är utöver
      vad kommunen har möjlighet att påverka.
      (c) Handläggningstidens längd är beroende av en mängd komponenter och kan
      därför variera kraftigt. Då högkonjunkturen varit ovanligt kraftig under de senaste
      åren har detta inneburit att byggsektorn vuxit snabbare och kraftigare än någon
      kunnat förutspå. Detta har i sin tur inneburit att kommunerna inte hunnit med i sitt
      rekryteringsarbete för att utöka, i det här fallet bygglovhandläggare. Vilket i sin tur
      medför att handläggningstiderna generellt blir längre.
      I det aktuella fallet fick AA ett skriftligt svar från bitr. förvaltningschef DD under
      hösten/vintern 2006.
      (d) AA fick under hösten/vintern 2006 ett skriftligt svar från bitr. förvaltningschef
      DD i vilket förvaltningen informerade klaganden om att staketet i fråga inte ansågs
      vara bygglovpliktigt.

      Förvaltningens kommentarer av handläggningen
      Man kan konstatera att ärendet inte har handlagts på ett korrekt sätt. Avdelningen
      har inte haft tydliga rutiner för hur ett ärende av det här slaget ska hanteras. Ärendet
      har inte registrerats och därför inte handlagts som om det vore ett ärende, viket det
      naturligtvis ska vara.
      Rutinerna har förändrats på avdelningen, numera registreras alla inkommande klago-
      mål i ärendehanteringssystemet. Denna förändring ska borga för att klaganden ska
      kunna få ett beslut ifrån myndigheten som man kan överklaga och på så sätt få
      prövat.
      Vad gäller handläggningstiden så är den naturligtvis oacceptabelt lång. Avdelningen
      har registrerat ärendet och kommer att handlägga ärendet skyndsamt.
AA gavs tillfälle att kommentera nämndens yttrande men hördes inte av.

Rättslig reglering
Enligt 10 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, ska en byggnadsnämnd ta
upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att en
överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i lagen eller av någon före-
skrift eller något beslut som har meddelats med stöd av bestämmelserna i lagen.
När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov,
ska byggnadsnämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat
sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand.

JO har i flera tidigare beslut (se t.ex. JO 1990/91 s. 337) uttalat att en byggnads-
nämnd är skyldig att behandla en begäran från en fastighetsägare om ingripande
enligt 10 kap. PBL mot åtgärder på en grannfastighet och att meddela ett beslut i
                                                                   Dnr 4625-2007   Sid 4 (5)



saken. Detta gäller oberoende av om nämnden kan anses skyldig att ingripa enligt
10 kap. 1 § PBL. Ett sådant ärende ska avslutas genom ett formligt beslut som ska
åtföljas av en fullföljdshänvisning.

Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223), FL, ska varje myndighet lämna upp-
lysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör
myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som
möjligt.

Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § FL handläggas så enkelt,
snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. När ett ärende an-
hängiggjorts hos en myndighet ankommer det på denna att driva fram ärendet till
ett avgörande.

I 15 § FL föreskrivs att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom
en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet ska antecknas av
myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Från rätts-
säkerhetssynpunkt är det emellertid viktigt att också uppgifter som inte direkt till-
för ärendet sakuppgifter, utan enbart rör ärendets yttre gång, i stor utsträckning
dokumenteras. Sådana uppgifter kan gälla att kontakt förekommit med parter,
andra personer eller myndigheter eller att handläggaren besökt den plats ärendet
rör. Även om dokumentationen av det nu nämnda slaget inte har betydelse för ut-
gången av ärendet är den ändå av stort värde. Den är en förutsättning för insyn i
och kontroll av verksamheten både från den egna förvaltningsledningen och från
utomstående tillsynsmyndigheter. Även parters och allmänhetens insyn i myndig-
hetens verksamhet underlättas av detta slags dokumentation. Dessutom kan ett
handläggarbyte i hög grad försvåras av brister i beskrivningen av vad som har
förekommit i ett ärende.

Enligt 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen (1980:100) ska allmänna handlingar
som kommit in till eller upprättats hos en myndighet registreras utan dröjsmål.
Emellertid får, i fråga om allmänna handlingar för vilka sekretess inte gäller,
registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls så ordnade att det utan
svårighet kan fastställas om en handling kommit in eller upprättats. En ovillkorlig
registreringsskyldighet omfattar därmed bara handlingar för vilka sekretess gäller.
När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess kan myndig-
heterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla dem så ordnade att det
utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats. När
myndigheten har bestämt sig för ettdera systemet måste detta emellertid tillämpas
konsekvent av alla inom myndigheten. Om det t.ex. har bestämts att allmänna
handlingar tillhörande ett visst ärendeslag ska registreras krävs det att alla allmänna
handlingar som hör till sådana ärenden verkligen diarieförs. Detta gäller även för
meddelanden som befordras elektroniskt.

Bedömning
Av AA:s uppgifter, som nämnden inte har invänt emot, framgår att han i
vart fall från våren 2006 flera gånger vände sig till bygg- och miljöförvaltningen
och påtalade de enligt hans uppfattning olagliga byggnationerna på granntomten.
                                                                  Dnr 4625-2007      Sid 5 (5)



Han måste därmed anses ha anhängiggjort ett ärende hos nämnden med en begäran
om ingripande enligt 10 kap. PBL. Enligt kommunens remissyttrande meddelade
kommunen skriftligt under hösten/vintern 2006 att staketet i fråga inte ansågs
bygglovspliktigt men behandlade, såvitt framkommit, överhuvudtaget inte AA:s
klagomål på övriga byggnadsåtgärder. Nämnden borde ha handlagt hans begäran i
enlighet med de regler i PBL som nyss nämnts så att ärendet avslutats genom ett
formligt beslut. Nämnden borde naturligtvis också ha besvarat hans e-post-
meddelanden i ärendet.

Av JO:s utredning framgår vidare att det inte finns någon dokumentation i form av
tjänsteanteckningar, promemorior eller liknande av de kontakter och besök som
förekommit i ärendet. Ett ärende av det här slaget avser myndighetsutövning mot
en enskild vilket medför en skyldighet att anteckna uppgifter i enlighet med vad
som sägs i 15 § FL. Nämnden har i detta fall inte iakttagit dokumentationsskyldig-
heten.

Av nämndens yttranden framgår vidare att det aktuella ärendet borde ha varit
registrerat. Därmed följer en skyldighet att registrera alla allmänna handlingar i
ärendet.

Ärendet har sammanfattningsvis, som också konstaterats i remissvaret, inte hand-
lagts i enlighet med de regler som gäller. Nämnden förtjänar kritik för den i flera
hänseenden bristfälliga hanteringen.
