# Kritik mot Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings kommun för handläggningen av en lånebegäran vid Falköpings bibliotek och för riktlinjer som står i strid med bibliotekslagen och 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2017-06-28 dnr 4650-2016

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2017-06-28               4650-2016              1 (10)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings kommun för
                        handläggningen av en lånebegäran vid Falköpings bibliotek och för
                        riktlinjer som står i strid med bibliotekslagen och 1 kap. 9 §
                        regeringsformen


                          Beslutet i korthet: En person begärde att få låna boken Världsmästarna: när Sverige
                          blev mångkulturellt vid Falköpings bibliotek. Biblioteket beslutade att varken köpa in
                          eller fjärrlåna boken med hänvisning till att den är främlingsfientlig och brister i
                          vederhäftighet. Personen vände sig till Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings
                          kommun. Nämnden hänvisade till bibliotekets medieplan och förklarade att
                          personalen på biblioteket har nämndens förtroende att besluta om inköp och fjärrlån. I
                          medieplanen anges bl.a. att värderingar är den viktigaste faktorn vid
                          kvalitetsbedömningen av en bok. I yttrandet till JO anförde nämnden att anledningen
                          till att värderingar tillmäts sådan vikt i riktlinjerna är att man vill säkerställa att en
                          låntagare inte får sina mänskliga rättigheter kränkta genom att läsa lånad litteratur.
                          JO konstaterar att ett folkbibliotek varken kan eller ska tillhandahålla alla böcker och
                          att ett urval måste göras. Urvalet ska ske med utgångspunkt i det demokratiuppdrag
                          som folkbiblioteken har och som innebär att de genom ett allsidigt och kvalitativt utbud
                          ska bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning utan inskränkningar utifrån
                          ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter.
                          JO uttalar att biblioteken i sitt urval självklart inte behöver förhålla sig neutrala till
                          brister i den vetenskapliga kvaliteten eller rena sakfel i en bok. Så länge ett yttrande
                          inte är brottsligt finns det däremot inte något utrymme för ett folkbibliotek att ta hänsyn
                          till de värderingar och åsikter som förs fram. Ett urval som sker på sådan grund står i
                          direkt strid med bibliotekslagens krav på allsidighet och fri åsiktsbildning och är inte
                          heller förenligt med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen. JO uttalar
                          vidare att yttrandefriheten innebär att det får föras fram åsikter och påståenden som
                          inte är i enlighet med principen om alla människors lika värde eller andra
                          grundläggande principer för en demokrati, så länge uttalandena inte är brottsliga. Att
                          ett bibliotek tillhandahåller en bok med sådant innehåll kan inte i rättslig mening anses
                          kränka låntagarnas eller andras mänskliga rättigheter. Grundtanken i en demokrati är
                          att uttalandena kan bemötas av dem som har en annan uppfattning.
                          JO konstaterar att beslutet att avslå lånebegäran med hänvisning till bl.a. värderingar
                          samt det som sägs i riktlinjerna om att värderingar ska beaktas vid
                          kvalitetsbedömningen inte är förenligt med bibliotekslagens och regeringsformens
                          krav på objektivitet. Nämnden kritiseras för detta.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 4650-2016        Sid 2 (10)

## Anmälan och bakgrund

Anmälan
I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Kultur- och fritidsnämnden i
Falköpings kommun (nämnden). Han var kritisk till handläggningen av hans
begäran hos Falköpings bibliotek om att få låna boken Världsmästarna: när
Sverige blev mångkulturellt (nedan kallad Världsmästarna), utgiven under
pseudonymen Julia Caesar. Han ansåg att biblioteket och nämnden brutit mot
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet när de inte tillhandahöll
boken, som fanns på många andra bibliotek i Sverige.

Bakgrund
Falköpings bibliotek har sedan 2004 en medieplan, som har godkänts av
nämnden. I medieplanen (som senast uppdaterades 2009) anges bl.a. följande.

      4.2 Kvalitet
      Biblioteket ska tillhandahålla ett urval av både den populära, mycket efterfrågade
      litteraturen, och den smalare, mindre efterfrågade litteraturen. I inköpsarbetet
      kan kvalitet bedömas ur olika aspekter.
      Litterär kvalitet handlar om personskildring, miljö, språk m.m.
      Värderingar kan handla om könsroller, främlingsfientlighet, rasism och
      liknande.
      Vederhäftighet handlar t.ex. om tillförlitlighet och aktualitet.

      Bland dessa faktorer anser vi värderingar vara viktigast.

      Folkbiblioteket kan inte tillhandahålla medier som glorifierar eller propagerar för
      våld, rasism, sexism eller annat som strider mot FN:s deklaration om de
      mänskliga rättigheterna.

      Vi kan avslå inköpsförslag om de inte motsvarar våra kvalitetskrav.

      –––
      5.4 Fjärrlån
      Fjärrlån är till för att komplettera det egna beståndet med material som
      efterfrågas en enstaka gång eller som inte längre går att köpa. Varje fjärrlån ska
      betraktas som ett inköpsförslag i synnerhet om
       det är en ny bok
       boken fjärrlånats en gång tidigare (talböcker kan lånas in oftare)
       om det är en svensk skönlitterär bok (vi lånar endast in äldre och/eller smal
        skönlitteratur)
       om boken kan anses vara av allmänt intresse.

      Vi fjärrlånar inte böcker som vi har valt bort av kvalitetsskäl (undantag
      talböcker). [– – –]

Falköpings bibliotek beslutade 2011 att inte köpa in eller fjärrlåna
Världsmästarna, med hänvisning till att boken inte uppfyllde de kvalitetskrav
som framgår av medieplanen.

I januari 2016 bad AA Falköpings bibliotek att köpa in eller fjärrlåna
Världsmästarna. Biblioteket, genom dess bibliotekschef, gjorde en omprövning
                                                                      Dnr 4650-2016         Sid 3 (10)




av beslutet från 2011 och avslog AA:s begäran med motiveringen att boken inte
lever upp till de kvalitetskriterier som fastställts i medieplanen för anskaffande
av litteratur till biblioteket.

AA begärde att nämnden skulle ändra beslutet. I februari 2016 förklarade
nämnden att avdelningschefen och personalen på Falköpings bibliotek har
nämndens förtroende att besluta om inköp och fjärrlån och avslog AA:s
begäran. Som skäl för avslagsbeslutet hänvisade nämnden till sitt tidigare beslut
från 2011 och bibliotekets medieplan, särskilt avsnittet om kvalitet.

## Utredning

Utredning
JO anmodade Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings kommun att yttra sig.
Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för handläggningen och en bedömning
av denna, särskilt i förhållande till bestämmelserna i 1 kap. 9 § regeringsformen
samt 2 och 6 §§ bibliotekslagen. Nämnden skulle även redovisa sin bedömning
av hur medieplanen förhåller sig till dessa bestämmelser.

Nämnden har förtydligat att skälen för bibliotekets avslagsbeslut var att boken
varken ansågs uppfylla kriteriet i medieplanen om värderingar, eftersom den
bedömdes vara främlingsfientlig, eller kravet på vederhäftighet, då den saknade
källhänvisningar till olika påståenden som inte presenterats som författarens
antaganden utan som vedertagna sanningar.

Nämnden redovisade följande bedömning.

      Kultur- och fritidsnämndens inköp av litteratur och annan media sker utifrån
      bibliotekslagen, en politiskt beslutad biblioteksplan och medieplan. Medieplanen
      gäller sedan 2004 som stöd och hjälp när det gäller inköp, gallring, magasiner-
      ing, kvalitet, exponering m.m. vid mediehantering. Medieplanen är godkänd av
      kultur- och fritidsnämnden den 11 november 2003 (diarienummer 2003/81 880).
      Biblioteken ska enligt 2 § bibliotekslagen ”verka för det demokratiska samhällets
      utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.
      Biblioteken ska vidare främja litteraturens ställning och intresset för bildning,
      upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
      Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.” Kultur- och fritidsnämnden
      har vid bedrivandet av sin verksamhet att förhålla sig till den budget som
      kommunfullmäktige fastställt för dess verksamhet. Av 6 § bibliotekslagen
      framgår att biblioteket ska vara tillgängligt för alla och anpassade till
      användarnas behov. Bibliotekets utbud av medier och tjänster ska präglas av
      allsidighet och kvalitet.
      Enligt förarbeten till lagen framgår att begreppet kvalitet innebär bland annat att
      folkbiblioteken ska göra ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier när de
      planerar bland annat inköp. Detta görs av kultur- och fritidsnämnden och
      kvalitetskriterierna har nämnden fastställt i sin medieplan. Genom att följa dessa
      kvalitetskriterier säkerställer nämnden förutom att bibliotekslagen följs även att
      regeringsformens krav på att iaktta allas likhet inför lagen samt den saklighet och
      opartiskhet som framgår av 1 kap. 9 § regeringsformen. Nämnden kan inte
      tillhandahålla all den litteratur som finns tillgänglig på marknaden, det ryms inte
      inom nämndens budget. Nämnden prioriterar dessutom vissa målgrupper,
      exempelvis barn och ungdomar, men nämndens bedömning är att detta inte står i
      strid med ovan nämnda lagar.
                                                                           Dnr 4650-2016        Sid 4 (10)




      När ett inköpsförslag kommer in läggs det i bibliotekssystemet för ställnings-
      tagande till om litteraturen ska köpas in eller fjärrlånas. Som bibliotekslagen
      anger krävs att litteraturen håller en viss kvalitet för att nämnden ska köpa in
      den. En kvalitetsbedömning görs då utifrån de kriterier som framgår av medie-
      planen. Personalen på biblioteket har inte möjlighet att själv läsa all litteratur
      som finns på marknaden. Därför används i första hand en nationell prenumera-
      tionstjänst, BTJ Inköpsvägledning, som hjälp vid bedömningen av kvalitets-
      kraven. Deras tjänst bygger på 1000 oberoende lektörer som skriver recensioner
      för dem. Lektörernas recensioner faktagranskas av redaktörerna på BTJ innan de
      publiceras. Personalen på biblioteket använder sig av dessa recensioner men
      även av andra källor och recensioner för att få ett brett underlag för bedöm-
      ningen. Att använda sig av recensioner är ett vedertaget sätt att kvalitetspröva
      som används av biblioteken i allmänhet. Nämnden vill påstå att genom att
      använda andras recensioner säkerställs i högre grad att prövningen sker på ett
      opartiskt och sakligt sätt. Vid prövningen bedöms kvalitet enligt olika kriterier,
      dels litterär kvalitet vilket handlar om personskildring, miljö och språk m.m.,
      dels värderingar vilken handlar om könsroller, främlingsfientlighet, rasism och
      liknande, dels vederhäftighet vilket handlar om exempelvis tillförlitlighet och
      aktualitet. Bland dessa kvalitetsfaktorer framgår i medieplanen att värderingar är
      viktigast. Vidare framgår att folkbiblioteket inte kan tillhandahålla medier som
      glorifierar eller propagerar för våld, rasism, sexism eller annat som strider mot
      FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Anledningen till att kultur- och
      fritidsnämnden i medieplanen fastställt att värderingar är det viktigaste
      kvalitetskriteriet är att nämnden vill vara säker på att en låntagare kan känna sig
      trygg med att när hen lånar litteratur inte få sina mänskliga rättigheter kränkta
      genom att läsa den. Detta gäller oavsett om litteraturen är skönlitterär eller en ren
      faktabok. Det anser nämnden överensstämmer med grundlagen. Det finns
      undantag för både yttrandefrihet och tryckfrihet exempelvis vad gäller som hets
      mot folkgrupp och förtal. Kultur- och fritidsnämnden anser inte att kriteriet
      värderingar innebär att utbudet inskränks ur ideologiska, politiska eller religiösa
      utgångspunkter. Dock måste denna litteratur, som all övrig litteratur som köps in,
      uppfylla kravet på kvalitet. Censur innebär att en myndighet ställer upp hinder
      för tillverkning och distribution. Det är inte något nämnden gör, varken i aktuellt
      fall eller annars. Medieplanen skrevs dock år 2004 och reviderades år 2009 och
      den rådande samhällsuppfattningen och debatten kring vad som ska anses vara
      kränkningar och vad människor ska tåla på många sätt har ändrats sedan dess.
      Av medieplanen framgår i punkten 5.4 att biblioteket inte fjärrlånar böcker som
      har valts bort av kvalitetsskäl. Enligt nämndens uppfattning framgår det inte av
      bibliotekslagen att låntagare ska ha en absolut rättighet att fjärrlåna all litteratur.
      Det ska ses som en tjänst som biblioteket tillhandahåller. Av 6 § bibliotekslagen
      framgår att utbudet ska präglas av kvalitet och detta menar nämnden är oavsett
      om litteraturen finns fysiskt på plats i biblioteket eller tillhandahålls genom
      tjänsten fjärrlån. Bibliotekslagens krav på kvalitet ska vara uppfyllt. Nämnden
      anser därmed att den har fog för att neka fjärrlån som inte uppfyller
      kvalitetsskälen.
      Kultur- och fritidsnämnden vill slutligen påpeka att den håller på med ett arbete
      att se över medieplanen.

Rättsliga utgångspunkter
Yttrande- och informationsfrihet samt censurförbud
Det svenska statsskicket vilar på principen att den offentliga makten utgår från
folket, vilken i sin tur bygger på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt
(se 1 kap. 1 § regeringsformen, RF).

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och
informationsfrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i bl.a. skrift meddela
                                                                   Dnr 4650-2016      Sid 5 (10)




upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten
innebär en rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt i övrigt ta del av
andras yttranden. (Se 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 RF.) Däremot innefattar
informationsfriheten ingen skyldighet för det allmänna att lämna information.
Den innebär alltså inte något åliggande för det allmänna biblioteksväsendet att
köpa eller låna in begärd litteratur. (Se JO:s beslut den 9 januari 1998,
dnr 4338-1996.) Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas genom
lag, bl.a. med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende eller
förebyggandet och beivrandet av brott. Begränsningen får aldrig gå utöver vad
som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte
heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
(Se 2 kap. 20–21 och 23 §§ RF.)

Det är förbjudet för en myndighet att på grund av en skrifts innehåll, genom
åtgärder som inte är tillåtna enligt tryckfrihetsförordningen (TF), hindra
tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten
(se 1 kap. 2 § andra stycket TF). Ett motsvarande förbud som gäller tekniska
upptagningar finns i 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen. Censurförbudet
innebär dock inte att en institution som drivs och bekostas av det allmänna är
tvungen att tillhandahålla redan spritt material. Förbudet träffar därför i princip
inte bibliotekens verksamhet (se Justitiekanslerns, JK, beslut den 28 november
2002, dnr 2729-02-21, och den 20 mars 2003, dnr 1140-03-31).

Objektivitetsprincipen
Förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet i sin verksamhet (se 1 kap. 9 § RF). Bestämmelsen ger
uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitetsprincip som innebär att
myndigheter inte får låta sig vägledas av andra intressen än de som
myndigheten ska tillgodose, eller ta hänsyn till ovidkommande omständigheter.
Det är inte tillräckligt att myndigheter rent faktiskt iakttar saklighet och
opartiskhet i sin verksamhet. De bör även agera på ett sätt som inte ger intryck
av att de är osakliga eller partiska (se JO 2016/17 s. 671, dnr 5221-2014, samt
Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, tredje upplagan, s. 54).

Av JK:s och JO:s praxis framgår att det som utgångspunkt inte är förenligt med
1 kap. 9 § RF att en myndighet grundar ett beslut på de åsikter som den eller det
som är föremål för myndighetens bedömning ger – eller förväntas ge – uttryck
för. JK har t.ex. ansett det strida mot regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet samt mot grunderna för yttrandefriheten att utestänga en konstnär
från att delta i en utställning med hänvisning till innehållet i det konstverk som
han ville ställa ut (se JK:s beslut den 5 maj 2008, dnr 2958-08-21). Regler om
vilka budskap som får spridas i lokaler där det allmänna svarar för
verksamheten får inte diskriminera mellan olika enskilda framställningar på
grund av budskapets innehåll (se JO 2010/11 s. 619 I, dnr 1248-2008). Ett
bibliotek får inte låta det förväntade innehållet i en föreläsning ligga till grund
för ett beslut att inte upplåta bibliotekets lokaler för ändamålet (se JO 2016/17
                                                                    Dnr 4650-2016      Sid 6 (10)




s. 671). JO har vidare uttalat att en bedömning av om ett politiskt parti ska ges
tillträde till en skola inte får göras beroende av vilka åsikter som partiet kan
förväntas föra fram (se t.ex. JO 2016/17 s. 610, dnr 5001-2014, och JO 2013/14
s. 546, dnr 2459-2011).

När det gäller utlåning vid bibliotek har JO tidigare, med hänvisning till 1 kap.
9 § RF, uttalat att principerna om objektivitet och likabehandling är tillämpliga
då ett folkbibliotek eller ett annat allmänt bibliotek tar ställning till en begäran
från en enskild om att få ta del av en skrift som ingår i bibliotekets bokbestånd
eller begär att få ett fjärrlån förmedlat. Det är inte acceptabelt att i en sådan
situation göra åtskillnad på vuxna låntagare genom att viss i och för sig
tillgänglig litteratur endast tillhandahålls eller fjärrlånas åt personer som kan
visa att de har ”rätt” åsikter eller tillräckliga kunskaper i ett visst ämne (se JO
1998/99 s. 534, dnr 3622-1996, se också JO:s beslut den 9 januari 1998, dnr
4338-1996).

Folkbibliotekens uppgift m.m.
År 2014 trädde en ny bibliotekslag i kraft. Enligt 2 § bibliotekslagen ska
biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet verka för det demokratiska
samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning.

I förarbetena till bestämmelsen anges att grunden för det allmännas stöd till
biblioteksväsendet finns i övertygelsen att demokratin fördjupas genom att
välinformerade individer får bättre möjligheter till insyn, inflytande och
deltagande i den demokratiska processen. Demokratin befästs och fördjupas
genom att individer får ökad kunskap och goda förutsättningar för ett fritt
åsiktsutbyte och diskussioner om gemensamma angelägenheter. I propositionen
framhålls att uppgiften att bidra till fri åsiktsbildning understryker betydelsen av
att biblioteken intar en neutral hållning i förhållande till den information som
tillhandahålls. Vidare anges att bestämmelsen innebär att verksamheten ska
präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur och andra
hindrande åtgärder samt att yttrandefriheten är den grund som den fria
åsiktsbildningen vilar på. (Se prop. 2012/13:147 s. 13.)

I bibliotekslagen anges att varje kommun ska ha folkbibliotek och att dessa ska
vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Utbudet av
medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. (Se 6 §
bibliotekslagen.) I förarbetena konstateras att bestämmelsen i någon mån
inskränker den kommunala självstyrelsen, vilket dock bedömdes som
godtagbart (a. prop. s. 51 f.).

Begreppet kvalitet innebär enligt förarbetena bl.a. att folkbiblioteken ska göra
ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier, t.ex. när de planerar inköp.
Innebörden av kravet på allsidighet är bl.a. att utbudet ska vara allsidigt
sammansatt och inte inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa
utgångspunkter. Det framhålls att frågan om utbud är betydelsefull av flera skäl,
                                                                      Dnr 4650-2016        Sid 7 (10)




inte minst eftersom den rör förutsättningarna för det offentliga samtalet och
allas möjlighet att få tillgång till information. Att olika åsikter och
framställningar ges utrymme i det informationsutbud som biblioteken
tillhandahåller ger användarna möjlighet att på egen hand bilda sig en
informerad uppfattning i omdiskuterade frågor. (A. prop. s. 21–22 och 56.)

## Bedömning

Bedömning
Utgångspunkter
Ett folkbibliotek kan inte – och ska inte – tillhandahålla alla böcker. Det är
förutsatt i bibliotekslagen att ett urval måste göras. Av förarbetena till lagen
framgår att urvalet ska göras med utgångspunkt i det demokratiuppdrag
folkbiblioteken har och som syftar till att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning genom ett allsidigt och kvalitativt utbud. Det framhålls särskilt att
de allmänna biblioteken ska förhålla sig neutrala till den information de
tillhandahåller och att folkbiblioteken som utgångspunkt inte får inskränka sitt
medieutbud utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter.

De principer för urvalet av böcker och andra medier som slås fast i
bibliotekslagen får ses som ett utflöde av de krav på det allmännas agerande
som följer av objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF och principerna om
yttrande- och informationsfrihet i regeringsformen.

Det är inte en uppgift för JO att bedöma kvaliteten på böcker. Min utredning har
alltså inte avsett frågan om Världsmästarna borde ha köpts in eller fjärrlånats,
utan granskningen har avsett dels frågan om Falköpings bibliotek hanterade
AA:s lånebegäran med iakttagande av de krav på objektivitet som gäller i
verksamheten, dels bibliotekets riktlinjer för inköp. Jag vill också framhålla att
jag inte ser det som min uppgift att ha synpunkter på det utbud ett enskilt
bibliotek väljer att tillhandahålla, om inte alldeles särskilda omständigheter
skulle ge anledning till det.

Som framgått ovan grundas det allmänna biblioteksväsendet på övertygelsen att
demokratin fördjupas genom att människor får ökad kunskap och därmed goda
förutsättningar för ett fritt åsiktsutbyte. Den närmare innebörden av
folkbibliotekens uppdrag att förmedla kunskap ser säkerligen olika ut beroende
på vilken slags litteratur det är fråga om. Det framstår som naturligt att olika
krav måste ställas på skönlitteratur och annan litteratur. När det gäller annan
litteratur än skönlitteratur är den granskning av en boks vederhäftighet som görs
vid biblioteken viktig för att fullgöra uppdraget att bidra till kunskaps-
förmedling. Det är enligt min mening självklart att bibliotekens uppgift att bidra
till fri åsiktsbildning inte betyder att de ska förhålla sig neutrala till brister i den
vetenskapliga kvaliteten hos en faktabok eller till rena sakfel. I bibliotekslagen
och förarbetena till den framhålls tvärtom särskilt att utbudet ska präglas av
kvalitet.
                                                                   Dnr 4650-2016       Sid 8 (10)




Bibliotekslagen ger emellertid, med det undantag som anges nedan, inte något
utrymme för ett folkbibliotek att i det urval som måste göras vid bokinköp
beakta de värderingar och åsikter som kommer till uttryck i en bok. Det får
därför inte förekomma att biblioteket avstår från att köpa in en bok med
hänvisning till att den t.ex. förespråkar minskad invandring, ojämlik
lönebildning eller avskaffande av den enskilda äganderätten. Ett urval som sker
på sådan grund står i direkt strid med bibliotekslagens krav på fri åsiktsbildning
och allsidighet. En sådan urvalsgrund är inte heller förenlig med
objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF.

När det gäller debattböcker och liknande böcker kan det i många fall vara svårt
att avgöra vad som är en uppgift om ett sakförhållande – som kan vara korrekt
eller felaktig – respektive en åsiktsyttring. Bedömningen försvåras ytterligare
om författaren i en framställning har vävt ihop sakuppgifter med sina egna
åsikter. I sådana fall, när innehållet i en text framstår som en redogörelse för ett
sakförhållande, måste det enligt min mening vara möjligt för ett bibliotek att
bedöma textens kvalitet med utgångspunkten att det är en faktatext, även om det
i själva verket är författarens åsikter som förs fram i texten.

En bok kan innehålla yttranden som är brottsliga (t.ex. hets mot folkgrupp,
förtal eller uppvigling, se 5 kap. 1 § och 16 kap. 5 och 8 §§ brottsbalken och
7 kap. 4 § TF). Ett sådant yttrande kan uttryckas som en åsikt. Att avstå från att
köpa in en bok för att den innehåller brottsliga yttranden står inte i strid med
objektivitetsprincipen, även om de uttrycks som åsikter (se t.ex. JO 2016/17
s. 661, dnr 4602-2014 och 4742-2014, och JO 2010/11 s. 619 I).

Min bedömning ovan tar endast sikte på folkbibliotek och inte t.ex.
skolbibliotek. Jag behandlar alltså inte den betydelse skolans demokratiska
uppdrag och värdegrund (se särskilt 1 kap. 4–5 §§ skollagen) kan ha för vilka
hänsynstaganden som är förenliga med objektivitetsprincipen i skolbibliotekens
verksamhet.

Handläggningen av AA:s lånebegäran
Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings kommun har förklarat att beslutet att
inte köpa in eller fjärrlåna Världsmästarna grundade sig på att boken inte lever
upp till de kvalitetskriterier som fastställts i bibliotekets medieplan. Enligt
nämnden uppfyller boken inte kriteriet om värderingar eftersom den bedöms
vara främlingsfientlig. Den anses inte heller uppfylla kravet på vederhäftighet
då den saknar källhänvisningar till olika påståenden som inte presenteras som
författarens antaganden utan som vedertagna sanningar.

Som framgått ovan har jag inga synpunkter på att ett folkbibliotek avstår från att
köpa in en bok som gör anspråk på eller ger intryck av att förmedla fakta med
hänvisning till att den brister i vederhäftighet. Detta gäller givetvis endast under
förutsättning att bristerna inte är svepskäl för att välja bort en bok på grund av
de åsikter som kommer till uttryck i den (se JO 2016/17 s. 671). Jag kan dock
                                                                  Dnr 4650-2016       Sid 9 (10)




konstatera att biblioteket som skäl för att inte köpa in eller fjärrlåna
Världsmästarna även har hänvisat till att boken inte uppfyller det kriterium om
värderingar som man ställt upp. Biblioteket har därmed inte levt upp till
bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet. Kultur- och
fritidsnämnden i Falköpings kommun, som svarar för verksamheten vid
biblioteket och som dessutom har godkänt det aktuella beslutet, ska kritiseras
för detta.

Riktlinjerna för inköp
För att urvalet vid inköp av böcker och andra medier inte ska komma i konflikt
med bibliotekslagens objektivitetskrav är det en fördel om det finns fastställda
riktlinjer för hur urvalet ska ske. Sådana riktlinjer innebär också att det blir
tydligt för allmänheten och anställda på folkbiblioteken vad som gäller.
Riktlinjerna måste vara generella till sin karaktär och får inte – med det
undantag som jag har redogjort för ovan – vara ägnade att leda till att enskilda
verk väljs bort på grund av de åsikter som kommer till uttryck i dem. (Se JO
2016/17 s. 671 och där gjorda hänvisningar.)

Av de riktlinjer som Falköpings bibliotek har i sin medieplan framgår att litterär
kvalitet, värderingar och vederhäftighet ska beaktas i kvalitetsbedömningen
samt att värderingar är den viktigaste faktorn vid bedömningen. Som exempel
på sådana värderingar som ska beaktas anges könsroller, rasism och
främlingsfientlighet. Vidare anges, som jag uppfattat det i syfte att utveckla
värderingsaspekten, att biblioteket inte kan tillhandahålla medier som glorifierar
eller propagerar för sådant som strider mot FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna.

Nämnden har anfört att anledningen till att värderingar tillmäts en sådan vikt i
riktlinjerna är att man vill vara säker på att en låntagare kan känna sig trygg
med att inte få sina mänskliga rättigheter kränkta genom att läsa lånad litteratur.

Jag kan i och för sig ha viss förståelse för att ett folkbibliotek som företrädare
för det allmänna inte vill förmedla böcker med ett innehåll som uppfattas som
kränkande. Ett sådant förhållningssätt är emellertid inte förenligt med uppdraget
att bidra till en fri åsiktsbildning och att inte begränsa utbudet av böcker och
andra medier utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter. Det
innebär också att biblioteket sträcker ut sitt ansvar för vad människor bör läsa
eller ta del av på annat sätt långt utanför vad som kan anses rimligt.

Den grundlagsfästa principen om yttrandefrihet innebär att det i böcker,
tidningar och andra medier får föras fram åsikter och påståenden som inte är i
enlighet med principen om alla människors lika värde eller med andra principer
som är grundläggande för en demokrati, så länge uttalandena inte är brottsliga.
Att ta del av sådana uttalanden kan självklart vara sårande för enskilda personer,
men innebär inte i rättslig mening en kränkning av några mänskliga rättigheter.
Att böcker och andra medier med ett sådant innehåll tillhandahålls på ett
folkbibliotek kan inte heller anses kränka låntagarnas eller andras mänskliga
                                                               Dnr 4650-2016      Sid 10 (10)




rättigheter. Grundtanken i en demokrati är att sådana uttalanden kan bemötas av
dem som har en annan uppfattning.

Det som anges i medieplanen om att värderingar ska beaktas vid
kvalitetsbedömningen är alltså inte förenligt med bibliotekslagens och
regeringsformens krav på objektivitet. Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings
kommun ska kritiseras även för riktlinjernas innehåll.
