# Kritik mot Skatteverket för hanteringen av underrättelser om felaktig folkbokföring

JO 2021-04-27 dnr 466-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2021-04-27              466-2019, 1315-2019, 1 (22)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                         1701-2019 och 6412-
Elisabeth Rynning                                                                                 2019




                        Kritik mot Skatteverket för hanteringen av underrättelser om felaktig
                        folkbokföring


                          Beslutet i korthet: Skatteverket har vid hanteringen av underrättelser från enskilda,
                          om att andra personer är felaktigt folkbokförda i deras bostad, dröjt i upp till 15
                          månader innan beslut om ändring i folkbokföringen har fattats. Enligt Skatteverket
                          skapas ett ärende av administrativ karaktär när en underrättelse om felaktig
                          folkbokföring kommer in till myndigheten. Om Skatteverket därefter på eget initiativ
                          startar en utredning om bosättning för den person som uppges ha en felaktig
                          folkbokföringsadress så inleds enligt myndigheten ett förvaltningsrättsligt ärende.
                          ChefsJO konstaterar att även administrativa ärenden i princip faller inom
                          förvaltningslagens tillämpningsområde och att föreskriften om snabb handläggning
                          därför blir tillämplig när en underrättelse kommer in till Skatteverket, dvs. redan innan
                          myndigheten beslutat att inleda en utredning om felaktig folkbokföring.
                          Att ha andra personer felaktigt folkbokförda i sin bostad kan på olika sätt påverka den
                          enskilde negativt. Den som har lämnat underrättelsen får dock som utgångpunkt inte
                          ställning som part i ärendet. ChefsJO anser att de uppgiftslämnare som berörs av den
                          felaktiga folkbokföringen ändå normalt bör underrättas om Skatteverkets beslut att
                          inleda utredning och avsluta ärenden, om de har begärt det. Skatteverket behöver
                          därför informera berörda uppgiftslämnare om att de kan begära att bli underrättade
                          om sådana beslut. Den informationen kan lämpligen lämnas på myndighetens
                          webbplats eller direkt till den som lämnat in en underrättelse om felaktig folkbokföring.
                          ChefsJO är kritisk till de långa handläggningstiderna och konstaterar att de inte
                          uppfyller förvaltningslagens krav på snabb handläggning. ChefsJO framhåller också
                          att handläggningstiderna innebär att Skatteverket inte fullt ut klarar den uppgift som
                          getts myndigheten i dess instruktion. ChefsJO ser positivt på det förändringsarbete
                          som Skatteverket inlett, men inskärper vikten av att myndigheten följer upp och
                          utvärderar såväl vidtagna som planerade åtgärder. ChefsJO noterar att en särskild
                          utredare har fått i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som bl.a. förbättrar
                          förutsättningarna för att fastställandet av en persons bosättning är korrekt, och finner
                          skäl att översända en kopia av detta beslut till utredaren och till Finansdepartementet.

## Anmälningar

I anmälningar som kom in till JO den 19 januari 2019–9 september 2019
                        framförde AA (dnr 466-2019), BB (dnr 1315-2019), CC (dnr 1701-2019) och
                        DD (dnr 6412-19) klagomål mot Skatteverket.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                               Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 2 (22)




AA anförde i huvudsak följande:

Den 4 januari 2018 anmälde han till Skatteverket att en för honom okänd person
hade folkbokfört sig på hans adress. Vid kontakt med myndigheten den
16 oktober 2018 fick han veta att handläggningen av ärendet ännu inte hade
påbörjats. Han har inte hört av myndigheten sedan dess.

BB anförde i huvudsak följande:

En för henne okänd person folkbokförde sig på hennes adress. Hon kontaktade
Skatteverket den 5 juli 2018. Efter att ha fått ett röstkort för den felaktigt
folkbokförde personen tog hon den 23 augusti 2018 återigen kontakt med
myndigheten och fick då beskedet att det skulle ta minst åtta månader att
undersöka saken. Hon flyttade in i huset i december 2013 och har i efterhand
fått veta att personen varit folkbokförd där sedan början av november 2009. Inte
heller den tidigare ägaren av huset visste vem personen var. Den 4 december
2018 gjorde hon ytterligare en anmälan till Skatteverket. Myndigheten
meddelade då att de hade höga balanser och att de därför inte kunde svara på
när hennes ärende skulle kunna komma att hanteras.

CC anförde i huvudsak följande:

I oktober 2017 upptäckte hon att fyra personer var felaktigt folkbokförda på
hennes adress. Hon hade bott där sedan mars samma år. Efter kontakt med den
tidigare hyresgästen fick hon veta att personerna var bekanta med den tidigare
hyresgästen. Hon anmälde den felaktiga folkbokföringen till Skatteverket i
november 2017 och uppgav i anmälan vad den tidigare hyresgästen hade
berättat för henne. Skatteverket meddelade henne att handläggningstiden var
cirka sju till åtta månader. Under sommaren 2018 kontaktade hon Skatteverket,
för att höra hur handläggningen av ärendet fortskred. Myndigheten uppgav då
att ärendet ännu inte hade börjat handläggas. Efter ny kontakt med Skatteverket
fick hon under hösten 2018 veta att handläggningen hade påbörjats. Den
21 december 2018 fattade myndigheten beslut om att avregistrera de felaktigt
folkbokförda personerna från hennes adress.

DD anförde i huvudsak följande:

I folkbokföringen finns uppgift om att en för honom okänd kvinna är skriven på
hans adress. Under två års tid har han påtalat detta för Skatteverket. Det enda
svar han har fått är att ärendet skulle skickas vidare till särskilda utredare, men
att de hade mycket annat att göra.

Utredning
En föredragande vid JO inhämtade muntliga upplysningar i ärendena med
dnr 466-2019, dnr 1701-2019 och dnr 6412-2019. Handlingar togs in i ärende
med dnr 1315-2019.
                                                                   Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 3 (22)




Anmälningarna i ärendena med dnr 466-2019, 1315-2019 och 1701-2019
remitterades var och en till Skatteverket, som i sina remissvar anförde bl.a.
följande:

      Utredning [dnr 466-2019, JO:s anmärkning]
      Folk- och fastighetsavdelningen inom Skatteverket (FFA) har anfört bl.a.
      följande:
      Skatteverket tog den 4 januari 2018 emot en underrättelse om att EE stod
      felaktigt folkbokförd på AA:s adress i Göteborg.
      Därefter kom det in sju underrättelser avseende EE:s folkbokföring enligt
      följande.
      • Den 20 januari 2018 lämnar AA ytterligare en underrättelse om att EE inte bor
      på folkbokföringsadressen.
      • Den 16 februari 2018 meddelar Centrala studiestödsnämnden, CSN, att brev till
      EE kommer i retur från folkbokföringsadressen.
      • Den 14 mars 2018 meddelar CSN att EE har meddelat myndigheten att hon bor
      i Storbritannien och upplyser om vilken adress i Storbritannien som hon har
      uppgett.
      • Den 4 april 2018 meddelar Försäkringskassan att brev till EE kommer i retur
      från folkbokföringsadressen.
      • Den 12 september 2018 meddelar Försäkringskassan att brev till EE kommer i
      retur från folkbokföringsadressen och att hon bor i London sedan juli 2017.
      • Den 2 januari 2019 meddelar Försäkringskassan att EE inte omfattas av
      socialförsäkringen i Sverige från och med den 17 juli 2017.
      • Den 7 mars 2019 meddelar Kronofogden att brev till EE kommer i retur från
      folkbokföringsadressen.
      Den 5 mars 2019 startade Skatteverket en utredning avseende EE:s
      folkbokföring. Skatteverket hade bedömt att informationen från AA var
      angelägen att åtgärda men inte haft anledning att bedöma situationen som högst
      prioriterad. Genom att informationen om ny adress inte uppmärksammades i
      hanteringen av underrättelserna kom det att dröja över ett år innan en utredning
      påbörjades.
      Skatteverket har således hanterat de underrättelser som har kommit in avseende
      EE:s eventuellt felaktiga folkbokföring men inte tillvaratagit informationen om
      ny adress. Detta är en avvikelse från ordinarie arbetssätt. Skatteverket har
      bedömt underrättelserna som relevanta att åtgärda och har startat en utredning.
      På grund av prioriteringar inom folkbokföringsverksamheten påbörjades
      utredningen först mer än ett år efter att den första underrättelsen lämnades in.
      Det är en brist i Skatteverkets hantering att det inte vidtogs åtgärder för att få
      kontakt med EE redan i samband med att underrättelsen från CSN, med uppgift
      om en möjlig ny adress, lämnades in. Om Skatteverket då hade fått in en
      flyttanmälan från EE hade folkbokföringsuppgiften med stor sannolikhet kunnat
      ändras i nära anslutning till en sådan flyttanmälan.
      Ett beslut avseende EE:s folkbokföring fattades den 23 april 2019 efter att tiden i
      en kungörelsedelgivning löpt ut. Beslutet innebar att EE avregistrerades från
      folkbokföringen i Sverige.

      Utredning [dnr 1315-2019, JO:s anmärkning]
      Folk- och fastighetsavdelningen inom Skatteverket har anfört bl.a. följande.
      BB lämnade in en impuls till Skatteverket den 5 juli 2018 om att FF var felaktigt
      folkbokförd på hennes adress i Kungsbacka.
                                                                Dnr 466-2019 m.fl.      Sid 4 (22)




Ett mejl från BB den 4 december 2018 besvarades den 7 december 2018 och
kontakten avslutades den 20 februari 2019 med att BB meddelade att
Skatteverkets hantering blivit föremål för en polisanmälan. Mejlkonversationen
skapade ett nytt ärende som i princip hänvisade till inlämnad impuls i juli 2018.
BB:s första impuls fördelades till inkorgen Meddelande från annan. Om en
medborgare exempelvis känner fara för liv och hem eller kan drabbas av
ekonomiska konsekvenser, kan dessa impulser fördelas till en inkorg som heter
Prioriterade ärenden. Det första ärendet bedömdes inte höra till denna kategori.
Det andra ärendet som registrerades efter BB:s kontakt med Skatteverket kom att
fördelas till inkorgen Prioriterade ärenden. Den 12 mars 2019 påbörjades en
utredning kring FF:s folkbokföringsadress.
Rutinerna kring hanteringen av inkomna impulser har såvitt framkommit
efterlevts. Anledningen till att handläggningen inte påbörjats tidigare beror på
balansläget inom bosättningskontroll. Utifrån balanssituationen kan hanteringen
av BB:s första impuls anses ha varit felaktig. Det fanns inte skäl att värdera
impulsen som prioriterad sett till de uppgifter som lämnades. När BB därefter
mejlade i december 2018 kom hennes ärende att omprioriteras. Vad BB har
uppgett om att hon varit i kontakt med Skatteverket tidigare framstår inte som
osannolikt även om det inte har dokumenterats.
Ett beslut avseende FF:s folkbokföring fattades den 18 april 2019. Beslutet
innebar att FF avregistrerades från folkbokföringen i Sverige.

Utredning [dnr 1701-2019, JO:s anmärkning]
Folk- och fastighetsavdelningen inom Skatteverket (FFA) har anfört bl.a.
följande.
CC lämnade den 10 november 2017 en impuls till Skatteverket om att GG var
felaktigt folkbokförd på hennes adress i Hägersten.
Skatteverket prioriterar åtgärder efter konsekvenserna för den enskilde (risk för
bedrägerier eller andra brott mot den enskilde) respektive för samhället (t.ex.
välfärds- och bidragsbrott). I vissa fall kan Skatteverket rätta till felet snabbt. I
andra fall kan informationen vara osäker och ger inte underlag för att dra säkra
slutsatser. I impulsen från CC framkom inte sådana omständigheter som gjorde
att impulsen bedömdes som prioriterad.
Rutinerna kring hanteringen av inkomna impulser har såvitt framkommit
efterlevts. Anledningen till att någon handläggning inte kunnat påbörjas tidigare
beror på den prioritering Skatteverket har gjort av ärendet.
Ärendet tilldelades en handläggare den 15 november 2018 och en utredning
påbörjades. Ett beslut avseende GG:s och övriga familjens folkbokföring fattades
den 21 december 2018. Beslutet innebar att personerna registrerades utan känd
hemvist.

Lagar, rutiner m.m.
I 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) anges att ett ärende ska
handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att
rättssäkerheten eftersätts.
En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon
enligt 7 och 8–13 §§ är att anse som bosatt, se 6 § första stycket
folkbokföringslagen.
En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt
tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt
tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en
fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till
                                                              Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 5 (22)




samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist. (Se 7 § folkbok-
föringslagen.)
Kan en persons bosättning med tillämpning av 7–12 §§ hänföras till en kommun
men inte till en viss fastighet inom denna, ska han eller hon anses bosatt i
kommunen, se 13 § folkbokföringslagen.
Kan en persons bosättning med tillämpning av 7–13 §§ inte hänföras till en
kommun och ska personen inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttad
enligt 20 §, anses han eller hon sakna känd hemvist, se 13 a §
folkbokföringslagen.
Den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet
under minst ett år ska enligt huvudregeln avregistreras från folkbokföringen som
utflyttad. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin
dygnsvila både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med
hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom
landet. (Se 20 § folkbokföringslagen.)
I 2 § andra stycket förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket
anges att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning,
identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett
korrekt underlag för beslut och åtgärder.
I Skatteverkets handbok om bosättningskontroll, avsnitt 30.11.1, finns en
beskrivning av hur kontroll ska ske då någon kan antas vara felaktigt folkbokförd
i annans lägenhet eller fastighet.

Skatteverkets bedömning

Skatteverkets arbetssätt i bosättningskontrollverksamheten
Folk- och fastighetsavdelningen på Skatteverket får årligen omkring 70 000
underrättelser från medborgare och myndigheter med information om personer
som kan vara felaktigt folkbokförda. Ca 20 000 av dessa utgörs av underrättelser
från privatpersoner. Det är inte ovanligt att flera underrättelser rör samma
person. Underrättelserna innebär inte i sig en skyldighet för Skatteverket att vidta
en viss åtgärd utan är information om att något kan vara fel i folkbokförings-
registret.
En stor del av underrättelserna avser fel som kan bero på fördröjning i
anmälningar, okunskap eller andra typer av oavsiktliga fel. Även om en majoritet
av uppgifterna anger ett fel i folkbokföringen bedömer Skatteverket att det ur ett
proportionalitetsperspektiv inte är motiverat att eftersträva att samtliga dessa ska
åtgärdas genom utredning. Myndighetens målsättning är i stället att underlätta
för medborgarna att göra rätt och att inleda utredningar där förutsättningarna för
självrättelse är som lägst. Skatteverkets bild är att ungefär en tredjedel av de
oavsiktliga felen i folkbokföringen rättas utan att myndigheten behöver vidta
någon åtgärd, oftast genom att den som lämnat fel uppgift eller inte lämnat in en
uppgift i tid rättar den på eget initiativ.
En förgranskning och en bedömning sker därför initialt av underrättelserna
utifrån vilka som har störst konsekvens i samhället och vilken åtgärd som är
proportionerlig. Underrättelserna grupperas sedan beroende på vem som har
lämnat underrättelsen, vilken information den innehåller och vilken åtgärd som
bedöms som relevant. De underrättelser som anses vara lämpliga att åtgärda
genom en utredning kommer sedan att fortsätta vara aktiva och utredas av
myndigheten.
Vid uppgift om en ny adress ska informationen användas för att komma i kontakt
med personen det gäller för att öka möjligheten att en rättelse av adressen kan
göras genom personens medverkan. Om det finns särskilda skäl, exempelvis då
det bedöms finnas risk för bedrägerier eller andra brott mot den enskilde eller
                                                             Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 6 (22)




risk för t.ex. välfärds- och bidragsbrott, kommer underrättelsen att vara
prioriterad och handläggas skyndsamt.
De underrättelser som inte bedöms vara lämpliga att hantera genom en utredning
eller som kan kopplas till en redan inkommen underrättelse avaktiveras.
Informationen i en sådan underrättelse kan däremot aktualiseras i en senare
utredning eller annan åtgärd, t.ex. om det kommer en ny underrättelse på samma
person eller adress.
Det ingår i Skatteverkets ordinarie arbetssätt att skicka en påminnelse om att
lämna en flyttanmälan när myndigheten får uppgift om en möjlig ny adress. För
närvarande pågår ett utvecklingsarbete för att kunna nå samtliga personer som är
anslutna till Mina meddelanden (dvs. de som skaffat en digital brevlåda hos t.ex.
Kivra eller Min myndighetspost). De ska med automatik få en påminnelse om att
anmäla ny adress så snart en underrättelse om felaktig folkbokföring kommer in
till Skatteverket. En underrättelse kan även komma att utgöra underlag för
bedömningar av hur Skatteverket kan utveckla sitt systematiska arbete mot olika
risker i folkbokföringsregistret.
Av de underrättelser som kom in till Skatteverket under 2018 har ca 25 000
bedömts vara sådana att de ska hanteras genom att myndigheten vidtar en
individuell åtgärd, vanligtvis en utredning. Skatteverket har i dagsläget en balans
på mellan 20 000 och 25 000 underrättelser som ska utredas.
Att förbättra hanteringen av underrättelserna är ett prioriterat område för
Skatteverket. Det pågår därför utveckling av såväl teknik som arbetssätt för att
skapa förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt genomföra de åtgärder som
krävs för att upprätthålla ett korrekt folkbokföringsregister. Det genomförs även
förebyggande åtgärder i syfte att nå ut med information om folkbokförings-
adress.

Hanteringen av AA:s underrättelse till Skatteverket [dnr 466-2019, JO:s anm.]
Handläggningstiden från det att ärendet började utredas till dess det beslutades
om avregistrering från folkbokföringen för den person som var skriven hos AA
var en månad och 18 dagar. Det hade emellertid dröjt 14 månader från det att AA
kom in med sin första underrättelse till dess en utredning påbörjades. Att det
dröjde så pass länge beror i grunden på den stora mängden bosättnings-
kontrollärenden som Skatteverket har att hantera. Det berodde i detta fall också
på att det inte kommit fram uppgifter som gjorde att Skatteverket bedömde
ärendet som prioriterat.
Skatteverket tog inte till vara den information om ny adress som kom in från
CSN i mars 2018 och därför skickades inte någon påminnelse till EE om att
lämna in en flyttanmälan. Detta var en avvikelse från rutinerna och får anses som
en brist i hanteringen. Det går emellertid inte att veta om ett sådant utskick hade
lett till att en flyttanmälan lämnats in av EE och påskyndat handläggningen.
AA har inte varit part i ärendet om folkbokföring av den person som felaktigt var
skriven på hans adress. Han har emellertid haft ett intresse av att ärendet skulle
handläggas och Skatteverket beklagar att den stora balansen av ärenden som ska
utredas inneburit att det dröjt mer än 15 månader innan Skatteverket ändrade
folkbokföringsuppgifterna för den person som var skriven på AA:s adress.

Hanteringen av BB:s underrättelse till Skatteverket [dnr 1315-2019, JO:s anm.]
Handläggningstiden från det att ärendet började utredas till dess det beslutades
om avregistrering från folkbokföringen för den person som var skriven hos BB
var en dryg månad. Det hade emellertid dröjt 8 månader från det att BB kom in
med sin första underrättelse till dess en utredning påbörjades. Att det dröjde så
pass länge beror i grunden på den stora mängden bosättningskontrollärenden
som Skatteverket har att hantera. Det berodde i detta fall också på att det först i
samband med BB:s kontakt i december 2018 och den skriftväxling som följde
kom fram uppgifter som gjorde att Skatteverket bedömde ärendet som prioriterat.
                                                                    Dnr 466-2019 m.fl.        Sid 7 (22)




      BB har inte varit part i ärendet om folkbokföring av den person som felaktigt var
      skriven på hennes adress. Hon har emellertid haft ett intresse av att ärendet
      skulle handläggas och Skatteverket beklagar att den stora balansen av ärenden
      som ska utredas inneburit att det dröjt mer än nio månader innan Skatteverket
      ändrade folkbokföringsuppgifterna för den person som var skriven på BB:s
      adress.

      Hanteringen av CC:s underrättelse till Skatteverket [dnr 1701-2019, JO:s anm.]
      Handläggningstiden från det att ärendet fick en handläggare tilldelad till dess det
      beslutades om ny folkbokföring för personerna som var skrivna hos CC var en
      dryg månad. Det hade emellertid dröjt ett år från det att CC kom in med sin
      underrättelse till dess ärendet fick en handläggare tilldelad. Att det dröjde så pass
      länge beror i grunden på den stora mängden bosättningskontrollärenden som
      Skatteverket har att hantera. Det berodde i detta fall också på att det inte kommit
      fram uppgifter som gjorde att Skatteverket bedömde ärendet som prioriterat.
      CC har inte varit part i ärendet om folkbokföring av de personer som felaktigt
      var skrivna på hennes adress. Hon har emellertid haft ett intresse av att ärendet
      skulle handläggas och Skatteverket beklagar att den stora balansen av ärenden
      som ska utredas inneburit att det dröjt mer än 13 månader innan Skatteverket
      ändrade folkbokföringsuppgifterna för de personer som var skrivna på CC:s
      adress.

Anmälarna gavs tillfälle att kommentera respektive remissvar. BB och CC
avhördes inte. AA kommenterade remissvaret och anförde i huvudsak följande:

Den långsamma handläggningen är systematisk. Skatteverket tar inte hänsyn till
information om felaktiga uppgifter. I stället prioriterar myndigheten att personer
är folkbokförda någonstans framför att folkbokföringsadressen ska vara korrekt.
Han har återsänt ett femtiotal brev från inkassobolag, Kronofogden och andra
myndigheter. Det har inte funnits anledning för Skatteverket att misstro hans
anmälan om felaktig folkbokföring. Han hade då bott där i tio års tid och
bifogade dessutom sitt hyreskontrakt som bevis på detta.

JO begärde även att Skatteverket skulle yttra sig över anmälan i ärendet med
dnr 6412-2019. I remissen upplyste JO om de ärenden som redan hade
remitterats samt uppmanande Skatteverket att särskilt besvara följande frågor:

    1. Hur diarieförs en underrättelse?

    2. Innebär en underrättelse att ett ärende alltid inleds? Om inte, vad utgör
       den rättsliga grunden för detta ställningstagande? Om en underrättelse
       inte initialt leder till att ett ärende inleds, kan en underrättelse i ett
       senare skede leda till att ett ärende inleds? Om ja, vad utgör den
       rättsliga grunden för detta ställningstagande?

    3. Är det den enskilde, vilken lämnat underrättelsen, som anses inleda
       ärendet eller inleds ärendet på initiativ av Skatteverket? Uppfattas en
       enskild som lämnat underrättelsen i något fall som part i ärendet?

    4. Skatteverket har i de ovannämnda yttrandena anfört att underrättelserna
       inte i sig innebär en skyldighet för Skatteverket att vidta en viss åtgärd.
       Vad utgör den rättsliga grunden för detta ställningstagande?
                                                                  Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 8 (22)




    5. Skatteverket har även i de ovannämnda yttrandena anfört att en
       förgranskning och en bedömning sker initialt av underrättelserna och att
       de sedan grupperas beroende på vem som har lämnat underrättelsen,
       vilken information den innehåller och vilken åtgärd som bedöms som
       relevant. Vad menas specifikt med detta? Vilka kriterier ska vara
       uppfyllda för att en underrättelse ska åtgärdas genom en utredning?

    6. Hur uppfattar Skatteverket hanteringen av underrättelser, är det fråga
       om ärendehandläggning och/eller faktiskt handlande?

    7. Avslutas alla ärenden med ett beslut? Om inte, vad utgör den rättsliga
       grunden för detta ställningstagande? Hur hanteras ärenden som inte
       avslutas genom ett sådant beslut?

    8. Får den enskilde någon information om Skatteverkets arbetssätt i
       bosättningskontrollverksamheten eller någon annan återkoppling?

    9. Får den enskilde, om ett ärende avslutas genom ett beslut, del av
       beslutet?

    10. Vilka åtgärder som nämns i de ovan redovisade yttrandena har vidtagits
        för att upprätthålla ett korrekt folkbokföringsregister och när har de
        vidtagits?

I sitt remissvar den 14 februari 2020 anförde Skatteverket bl.a. följande:

## Utredning

Folk- och fastighetsavdelningen inom Skatteverket har lämnat en redogörelse
      och uppgett följande.
      DD lämnade den 17 augusti 2018 en underrättelse, även kallad impuls,
      muntligen till Skatteverkets skatteupplysning om att HH var felaktigt
      folkbokförd på hans adress. Enligt uppgifterna i underrättelsen hade DD varit i
      kontakt med sin bostadsrättsförening som uppgett att man där inte kände till vem
      HH var. Underrättelsen tilldelades diarienummer 18 50 615 052 och fördelades
      till en inkorg. Den 24 maj 2019 kontaktade DD återigen Skatteverket via
      skatteupplysningen. Den som tog emot samtalet gjorde en tjänsteanteckning om
      att DD tyckte att det var jobbigt att den okända kvinnan var felaktigt folkbokförd
      på hans adress.
      Den 4 december 2019, i samband med att ärendet aktualiserades med anledning
      av JO:s remiss, tog en handläggare kontakt med bostadsrättsföreningen. Den
      5 december 2019 lämnade bostadsrättsföreningen information om att HH bor i
      gårdshuset som tillhör fastigheten. Hon hade samma lägenhetsnummer som DD
      men bodde i en annan uppgång i fastigheten och skulle ha ett B efter gatunumret
      för att särskilja adresserna. Den 5 december 2019 gjordes en så kallad
      administrativ ändring av HH:s adressuppgift i folkbokföringsdatabasen.

      Lagar, rutiner m.m.
      Enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) ska en person folkbokföras på den
      fastighet och i den kommun där han eller hon enligt 7 och 8–13 §§ samma lag är
      att anse som bosatt. En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller
      flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet
                                                                 Dnr 466-2019 m.fl.         Sid 9 (22)




avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om
lägenhetsregister.
Skatteverket beslutar i ärende enligt folkbokföringslagen efter anmälan eller
ansökan eller annars när det finns skäl till det, se 34 § folkbokföringslagen.
Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och
familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt
underlag för beslut och åtgärder, se 2 § andra stycket förordningen (2017:154)
med instruktion för Skatteverket.
I Skatteverkets handbok om bosättningskontroll, avsnitt 30.11.1, finns en
beskrivning av hur kontroll ska ske då någon kan antas vara felaktigt folkbokförd
i annans lägenhet eller fastighet.
I Skatteverkets interna ställningstagande Flyttning – komplettering/ändring av
lägenhetsnummer och littera anges när myndigheten kan göra en så kallad
administrativ ändring av en adressuppgift. En förutsättning är att folkbok-
föringen från början skett på korrekt fastighet. När det kan anses klarlagt att
någon flyttning faktiskt inte skett kan uppgifter ändras med kompletterande
uppgifter från personen. En administrativ ändring kan göras vid felaktig eller
saknad uppgift om lägenhetsnummer och vid ändring av uppgift om littera (t.ex.
från Folkbokföringsgatan 1 A till 1 B) och borttag av c/o-adress. En förutsättning
för att ändra littera är att adressen finns i adressregistret samt att den är fastställd.
Komplettering av uppgifter kan ske skriftligen eller muntligen. Om det råder
osäkerhet om vad som är korrekt bör kontakt tas med fastighetsägare eller
kommun.

Skatteverkets bedömning
Av utredningen i ärendet framgår att när DD den 17 augusti 2018 kontaktade
skatteupplysningen med information om att HH var felaktigt folkbokförd på hans
adress uppgav han samtidigt att han varit i kontakt med sin bostadsrättsförening,
som enligt uppgift inte kände till vem HH var. När underrättelsen granskades
fanns ingen information som tydde på att det var en granne som av misstag blivit
folkbokförd på DD:s lägenhet och att det därmed skulle bli fråga om en mycket
enkel utredning. Förgranskningen innebar inte heller att det skickades ut någon
påminnelse till HH om att anmäla flyttning, eftersom det inte fanns någon
uppgift om en möjlig annan adress.
Då det inte fanns någon uppgift om att den påtalade felaktigheten skulle innebära
att DD led ekonomisk skada eller var utsatt för hot kom ärendet vid
förgranskningen att hamna i en gruppering av ärenden med lägre prioritet. Nio
månader senare, den 24 maj 2019, kontaktade DD återigen Skatteverket via
skatteupplysningen. Den som tog emot samtalet gjorde en tjänsteanteckning om
att DD tyckte att det var jobbigt att den okända kvinnan var felaktigt folkbokförd
på hans adress. Skatteverket har förståelse för att det upplevs mycket negativt att
ha en okänd person skriven på sin adress. Samtidigt kan Skatteverket såhär i
efterhand ändå inte se att den uppgiften, utifrån de rutiner som finns, borde ha
lett till att ärendet prioriterades om och fick förtur framför andra ärenden. Såsom
Skatteverket har beskrivit i tidigare yttranden till JO finns det en stor balans av
ärenden som ska utredas särskilt. Tiden det tar innan ett fel rättas kan därför
tyvärr uppgå till väl över ett år. Ändringen i folkbokföringen görs när beslut om
ny folkbokföring fattats. Det saknas laglig möjlighet att folkbokföra en person på
”oklar bosättning” eller motsvarande, medan utredningen genomförs.
Skatteverket anser att en person som lämnat en underrättelse om en felaktig
adress i folkbokföringen inte får ställning som part i det ärende om folkbokföring
som inleds på Skatteverkets eget initiativ. Samtidigt har DD i detta fall, eftersom
felet rört hans egen folkbokföringsadress, haft ett intresse av att ärendet skulle
utredas. Skatteverket beklagar att den stora balansen av ärenden som ska utredas
har inneburit att det dröjt mer än 15 månader innan myndigheten ändrade
folkbokföringsuppgifterna för den person som var skriven på DD:s adress. Det är
                                                                    Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 10 (22)




      Skatteverkets förhoppning att de åtgärder som vidtas för att förbättra hanteringen
      av det stora antalet underrättelser som kommer in, ca 70 000 st. varje år, ska leda
      till att fel av detta slag kan åtgärdas snabbare.
      Härutöver bör nämnas att regeringen har tillsatt en utredning som tagit namnet
      Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer (Fi 2019:05), som bl.a.
      ska föreslå åtgärder som minskar risken för att oriktiga uppgifter blir registrerade
      i folkbokföringsdatabasen och förhindrar att en person blir folkbokförd där den
      inte är bosatt. Skatteverket följer utredningens arbete och ser fram emot att ta del
      av förslagen som utredningen kommer att lämna.
I sitt remissvar såvitt gäller de frågor som JO ställde, anförde Skatteverket
följande:

      Frågor om bosättningskontrollverksamheten (JO:s dnr 6412-2019)
      Riksdagens ombudsmän (JO) har bett Skatteverket svara på tio frågor som rör
      hanteringen av underrättelser om felaktig folkbokföring.
      Folkbokföringsverksamheten hos Skatteverket handlägger ärenden i olika
      system. Dessa är Riksfolkbokföringen (Poff), där folkbokföringsdatabasen finns,
      och de separata applikationerna Internordisk Flytt och Folke. När det gäller
      underrättelser om fel i folkbokföringen är det Poff och Folke som används. I
      redogörelsen kommer även myndighetsbrevlådan och Flexite att nämnas.
      Myndighetsbrevlådan är ett system som Skatteverket har för att ta emot och
      ordna elektroniska meddelanden som kommer in via webben eller med e-post. I
      myndighetsbrevlådan fördelas meddelandena till inkorgar där de tas om hand av
      den avdelning eller verksamhet inom Skatteverket som bör hantera saken.
      Skatteupplysningen använder systemet Flexite, där information från personer
      som ringer in kan dokumenteras.
      Den information om adressfel i folkbokföringen som enskilda och myndigheter
      lämnar till Skatteverket kallas inom bosättningskontrollverksamheten för
      underrättelser eller impulser. Det är emellertid endast vissa, i 2 § folkbokförings-
      förordningen utpekade, myndigheter som har en formell underrättelseskyldighet.
      Därmed vore det i förvaltningsrättsligt hänseende mer korrekt att kalla
      information från en sådan myndighet för underrättelse och den information som
      enskilda lämnar på eget initiativ för anmälningar om adressfel i folkbokföringen.
      När man talar om anmälningar inom folkbokföringen är det emellertid främst
      flyttanmälningar som avses. För att undvika begreppsförvirring kommer därför
      begreppet underrättelse även fortsättningsvis att användas för att beteckna den
      information om fel i folkbokföringen som enskilda lämnar. Skatteverket anser
      dock att en underrättelse som kommer in från en enskild person är att anse som
      en anmälan om ett sådant fel.

      Lagar m.m.
      Förvaltningslagen gäller vid förvaltningsmyndigheternas handläggning av
      ärenden och vid domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden, se 1 §
      förvaltningslagen (2017:900).
      En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt
      underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är
      uppenbart obehövligt, se 33 § förvaltningslagen.
      Enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481) ska en person folkbokföras på den
      fastighet och i den kommun där han eller hon enligt 7 och 8–13 §§ samma lag är
      att anse som bosatt. En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller
      flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet
      avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om
      lägenhetsregister.
                                                                  Dnr 466-2019 m.fl.         Sid 11 (22)




Skatteverket beslutar i ärende enligt folkbokföringslagen efter anmälan eller
ansökan eller annars när det finns skäl till det, se 34 § folkbokföringslagen.
Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och
familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt
underlag för beslut och åtgärder, se 2 § andra stycket förordningen (2017:154)
med instruktion för Skatteverket.
Så snart det finns anledning att anta att den adress en person har inte är
registrerad i folkbokföringen, ska Totalförsvarets rekryteringsmyndighet,
Transportstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket,
Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och
kommun, med undantag för socialtjänsten, underrätta Skatteverket om adressen.
Underrättelse ska även lämnas så snart det finns anledning att anta att den adress
som är registrerad i folkbokföringen är felaktig eller ofullständig. (Se 2 §
folkbokföringsförordningen [1991:749].)

1. Hur diarieförs en underrättelse?
En underrättelse från en enskild person som kommer in muntligen till
skatteupplysningen hanteras där så att uppgifterna dokumenteras i ett formulär i
Flexite. När formuläret är ifyllt skickas det elektroniskt till myndighetsbrevlådan.
Om underrättelsen kommer in elektroniskt hamnar den direkt i myndighets-
brevlådan. I myndighetsbrevlådan fördelas det till inkorgen ”bokontroll”, som
bemannas av Skatteverkets folkbokföringssektion i Helsingborg. Där skriver en
handläggare ut dokumentet och skickar det till en inläsningscentral. Inläsnings-
centralen skannar in dokumentet och det hamnar i Folke i inkorgen ”okänd
handling”. Handläggare på folkbokföringssektioner i Norrköping och Eskilstuna
granskar dokumentet och lägger in personnummer på den person vars uppgifter
uppges vara felaktiga, ärendetyp (bokontroll underrättelser) och vem som lämnat
underrättelsen (t.ex. ”Centrala studiestödsnämnden”, ”Försäkringskassan” eller
”meddelande från annan”). Då skapas även ett diarienummer och underrättelsen
fördelas maskinellt till en inkorg i Folke utifrån uppgiftslämnare. Kategorin
”meddelande från annan” hamnar i en inkorg. När ärendet i Folke ska hanteras
måste det registreras även i Poff. Ärendet får samma diarienummer i Poff som
det hade i Folke.

2. Innebär en underrättelse att ett ärende alltid inleds? Om inte, vad utgör den rättsliga
grunden för detta ställningstagande? Om en underrättelse inte initialt leder till att ett
ärende inleds, kan en underrättelse i ett senare skede leda till att ett ärende inleds? Om
ja, vad utgör den rättsliga grunden för detta ställningstagande?
En underrättelse om felaktig folkbokföring innebär inte alltid att ett
förvaltningsrättsligt ärende, som ska utmynna i ett beslut, inleds. Den leder dock
alltid till att ett diarienummer skapas i verksamhetssystemet Folke, dvs. att det
skapas ett ärende av rent administrativ karaktär. Underrättelsen kan också
innebära att det sedan inleds ett förvaltningsrättsligt ärende rörande bosättning
för den person som uppges ha en felaktig folkbokföringsadress. Det görs då med
stöd av 34 § folkbokföringslagen.

3. Är det den enskilde, vilken lämnat underrättelsen, som anses inleda ärendet eller
inleds ärendet på initiativ av Skatteverket? Uppfattas en enskild som lämnat
underrättelsen i något fall som part i ärendet?
Om ett ärende om bosättning avseende den person som underrättelsen avser
inleds sker det på Skatteverkets initiativ. Det är enligt folkbokföringslagen inte
möjligt för den som lämnat underrättelsen att inleda ett ärende avseende någon
annans bosättning. Om ett sådant ärende inleds på Skatteverkets initiativ är den
som lämnat underrättelsen inte part i ärendet.
                                                                  Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 12 (22)




4. Skatteverket har i de ovan nämnda yttrandena anfört att underrättelserna inte i sig
innebär en skyldighet för Skatteverket att vidta en viss åtgärd. Vad utgör den rättsliga
grunden för detta ställningstagande?
I Skatteverkets instruktion anges att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla
befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika
samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Myndigheten
har möjlighet att ex officio inleda ärenden om en persons folkbokföring. Vem
som helst kan också underrätta Skatteverket om ett visst förhållande.
Skatteverkets uppfattning att det inte uppkommer någon skyldighet att vidta en
viss åtgärd grundar sig i att den som påtalat felet inte är att anse som part och
inte kan initiera ett ärende avseende en annan persons folkbokföring hos
Skatteverket. Ett rättsligt resonemang om detta finns nedan under punkten 7.

5. Skatteverket har även i de ovan nämnda yttrandena anfört att en förgranskning och
en bedömning sker initialt av underrättelserna och att de sedan grupperas beroende på
vem som har lämnat underrättelsen, vilken information den innehåller och vilken åtgärd
som bedöms som relevant. Vad menas mer specifikt med detta? Vilka kriterier ska vara
uppfyllda för att en underrättelse ska åtgärdas genom en utredning?
Det som i bosättningskontrollverksamheten går under benämningen utredning är
när en handläggare får ärendet för att vidta åtgärder utifrån uppgifterna i det
enskilda fallet, t.ex. hämta in upplysningar från den vars folkbokföring det gäller
eller en fastighetsägare. I det följande kallas en sådan utredning för särskild
utredning.
En åtgärd som Skatteverket i många fall vidtar direkt efter att en underrättelse
kommit in är att skicka ut en påminnelse om flyttanmälan till den vars
folkbokföring uppges vara felaktig. Detta görs sedan den 26 juni 2019
automatiskt om personen har en digital brevlåda ansluten till Mina meddelanden
(t.ex. Kivra eller Min myndighetspost) och åtgärden dokumenteras då i ärendet i
Folke. Om personen inte kan kontaktas på det sättet kommer en påminnelse att
skickas ut med post i samband med förgranskningen om granskaren ser att det
finns en uppgift om eventuellt ny adress i underrättelsen.
Förgranskningen görs omgående när diarieföring skett i Folke och ärendet
hamnat i en inkorg. Den prioritering som görs i förgranskningen har varierat över
tid och justeras genom den kunskapsbank som verksamheten löpande bygger
upp. Förgranskningen innebär att det påbörjas en utredning som syftar till att
sålla fram de fall där Skatteverket bör inleda ett förvaltningsrättsligt ärende
rörande bosättning för den person som uppges ha en felaktig folkbokförings-
adress. Åtgärder där externa kontakter tas, med t.ex. en fastighetsägare, annan
myndighet eller annan verksamhetsgren inom Skatteverket, innebär att det
påbörjas ett förvaltningsrättsligt ärende om bosättning.
Högst prioritet för särskild utredning har underrättelser som innehåller
information som visar att en person lider ekonomisk skada eller är utsatt för hot.
Dessa ärenden hanteras omgående och har korta handläggningstider. Om
underrättelsen inte innehåller sådan information får den lägre prioritet. Det bör
dock understrykas att majoriteten av de underrättelser som lämnats av
privatpersoner hittills har bedömts som angelägna att åtgärda och utgör en stor
mängd ärenden. Om ny information tillkommer i ett enskilt ärende innan det
börjar utredas kan det påverka prioriteringen. Underrättelserna grupperas därefter
med hjälp av den information som finns i folkbokföringsdatabasen.
Grupperingen görs utifrån typen av fel, t.ex. att personen inte längre finns kvar i
landet. När handläggare sedan plockar ärenden från dessa grupperingar görs
inledningsvis en kontroll av om felet finns kvar. Många fel kommer i detta läge
konstateras vara ”läkta” genom att det kommit in en flyttanmälan och adressen
har ändrats. Om så inte är fallet påbörjas den särskilda utredningen. I de fall en
särskild utredning görs är det inte ovanligt att den blir omfattande och tar lång
tid, framför allt när den person utredningen gäller inte vill medverka till en
                                                                 Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 13 (22)




korrekt folkbokföring. Ändringen i folkbokföringen görs när beslut om ny
folkbokföring fattats. Det saknas laglig möjlighet att folkbokföra en person på
”oklar bosättning” eller motsvarande, medan utredningen genomförs.

6. Hur uppfattar Skatteverket hanteringen av underrättelser, är det fråga om
ärendehandläggning och/eller faktiskt handlande?
Samtliga underrättelser som kommer in blir diarieförda i ett ärendehanterings-
system. Såsom beskrivits ovan under punkten 2 skapas då ett ärende av rent
administrativ karaktär. Om underrättelsen därefter leder till att en utredning
startas rörande bosättningen för den person som uppges ha en felaktig
folkbokföringsadress blir det fråga om ärendehandläggning i ett
förvaltningsrättsligt ärende.

7. Avslutas alla ärenden med ett beslut? Om inte, vad utgör den rättsliga grunden för
detta ställningstagande? Hur hanteras ärenden som inte avslutas genom ett sådant
beslut?
En underrättelse om felaktig folkbokföring blir inte materiellt anhängig hos
Skatteverket eftersom den person som lämnar anmälan inte kan vara part
(saklegitimerad). Skatteverket fattar därför inte några beslut med anledning av
underrättelsen. Om Skatteverket, mot bakgrund av den information som kommer
fram genom underrättelsen samt eventuell utredning, finner att den enskildes
folkbokföring är felaktig, fattas beslut på Skatteverkets initiativ. Om
Skatteverket, efter utredning, finner att den enskildes folkbokföring inte ska
ändras meddelas den enskilde som utreds om att utredningen läggs ner. Om
Skatteverket väljer att inte vidta någon utredning så stängs det administrativa
ärendet ned. Ärendet kan då inte återupptas med samma diarienummer, men i ett
nytt ärende kan en koppling till det tidigare ärendet göras om det rör samma fel.
På så sätt finns även informationen i en tidigare underrättelse tillgänglig i det nya
ärendet.
Vem som ska anses ha partsställning i första instans har utvecklats i rättspraxis
och diskuteras i doktrin. Lundell och Strömberg skriver t.ex. i Allmän
förvaltningsrätt följande (2016, s. 102). Om initiativet till ett ärendes upptagande
tas av den beslutande myndigheten själv, kan myndigheten inte anses
ovillkorligen skyldig att meddela beslut i saken. Myndighetens plikt att ta upp
och fullfölja ett ärende är här en följd av dess instruktionsenliga skyldighet att
tillvarata vissa allmänna intressen. Myndighetens eget initiativ har därför ingen
självständig betydelse för dess skyldighet att meddela beslut i saken. Skulle det
visa sig, att inget beslut är påkallat, bör myndigheten därför kunna nedlägga
ärendet utan att fatta något formligt beslut.

8. Får den enskilde någon information om Skatteverkets arbetssätt i
bosättningskontrollverksamheten eller någon annan återkoppling?
Det finns ingen rutin som innebär att den enskilde som lämnat underrättelsen får
någon sådan information eller återkoppling. Utredningen i folkbokföringsärendet
sker med den person vars folkbokföring det gäller. Om den enskilde tar kontakt
med skatteupplysningen eller handläggaren, om det finns en sådan tilldelad,
lämnas information om arbetssättet i bosättningskontrollverksamheten. Det finns
ett dokument framtaget med den information som skatteupplysningen ska lämna,
som bifogas denna promemoria (bilagan har utelämnats här, JO:s anm.).
Det saknas lagstöd för att underrätta den som lämnat in underrättelsen om de
åtgärder som vidtas när ett folkbokföringsärende inletts rörande en annan
persons bosättning. Vid kontakt med Skatteverket får en bedömning göras om
uppgifter om handläggningen kan lämnas ut med beaktande av regleringen i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
                                                                          Dnr 466-2019 m.fl.   Sid 14 (22)




      9. Får den enskilde, för det fallet att ett ärende avslutas genom ett beslut, del av
      beslutet?
      Det är endast den person vars folkbokföring det gäller som får del av beslutet i
      folkbokföringsärendet i enlighet med bestämmelsen om underrättelse om
      innehållet i beslut i 33 § förvaltningslagen.

      10. Vilka åtgärder som nämns i de ovan redovisade yttrandena har vidtagits för att
      upprätthålla ett korrekt folkbokföringsregister och när har de vidtagits?
      Sedan den 26 juni 2019 skickar Skatteverket automatiskt en påminnelse via Mina
      meddelanden till den person som i underrättelsen uppges vara felaktigt
      folkbokförd, förutsatt att personen har en digital brevlåda. Det pågår vidare ett
      arbete med att utveckla en tjänst där privatpersoner, via Mina sidor på
      skatteverket.se, ska kunna både se och rapportera eventuellt felaktigt
      folkbokförda på den egna adressen. Tjänsten kommer att lanseras under våren
      2020. Genom detta underlättar myndigheten för enskilda att lämna relevant
      information till Skatteverket. Om personen skickar en underrättelse om fel i
      folkbokföringen via Mina sidor kommer hen i anslutning till detta att få se en
      informationstext om hur Skatteverket hanterar underrättelsen och hur
      myndigheten arbetar med bosättningskontroll. Tjänsten kommer på lite längre
      sikt att medföra ökade möjligheter att ta tillvara och maskinellt hantera
      information i underrättelserna. När informationen kommer in elektroniskt ger det
      nämligen möjlighet att sortera och bearbeta informationen på ett annat sätt än
      vad som är möjligt vid manuell hantering. Elektroniskt inhämtade uppgifter ger
      även möjlighet att skapa system där det automatiskt hämtas in relevant
      information från andra myndigheter och från beskattningsverksamheten, vilket
      skulle korta ner handläggningstiden. För ett sådant system med automatisk
      hämtning av information från andra myndigheter eller verksamhetsgrenar kan det
      emellertid krävas lagstiftningsändringar. Den elektroniskt insamlade
      informationen kommer även att användas i de analyser som görs i syfte att
      minska folkbokföringsfelet. Utveckling pågår också som innebär att myndigheter
      ska kunna lämna sina underrättelser elektroniskt.
      Det bedrivs samtidigt ett förebyggande arbete inom folkbokföringsverksamheten
      för att öka kunskapen om folkbokföringen generellt och om vikten av att anmäla
      flyttning. Skatteverket har under det senaste året förbättrat informationen på
      webbplatsen, skapat korta informationsfilmer till olika målgrupper och
      samverkat med olika externa aktörer såsom t.ex. fastighetsägare, kommuner,
      högskolor och universitet. Skatteverket för en dialog med Svensk adressändring
      AB för att minska risken för missförstånd om vad deras tjänster omfattar och vad
      som är uppgifter som måste hanteras av Skatteverket. Genom den nya tjänsten på
      Mina sidor kommer enskilda inte endast kunna kontrollera om andra personer är
      felaktigt folkbokförda på den egna adressen utan även se om man själv är korrekt
      folkbokförd. Folk- och fastighetsavdelningen utvecklar en funktion som innebär
      att en påminnelse kommer att gå ut per brev till samtliga personer som inte har
      Mina meddelanden, oavsett om den nya adressen är känd eller inte. Detta
      eftersom ett utskick kan ha betydelse även när den korrekta adressen är okänd.
      Dels kan posten ibland nå rätt adressat även om det finns ett fel i adress-
      uppgiften, dels kan post som kommer i retur i sig vara information som har
      betydelse i en utredning.
JO begärde i februari 2021 att Skatteverket skulle lämna ytterligare
upplysningar beträffande myndighetens utvecklingsarbete. I ett yttrande den
4 februari 2021 anförde Skatteverket bl.a. följande:

      Sedan våren 2020 kan privatpersoner, via Mina sidor på skatteverket.se, se vilka
      som är folkbokförda på den egna adressen och rapportera in eventuella
      felaktigheter. Genom tjänsten har det blivit enklare för enskilda att lämna
      relevant information till Skatteverket.
                                                                   Dnr 466-2019 m.fl.       Sid 15 (22)




      Digitala underrättelser gör det även möjligt för Skatteverket att göra vissa
      avstämningar direkt mot uppgifter i Folke. I tjänsten lämnas även information
      om vad som kan göras utöver en anmälan till Skatteverket. Man uppmanas att,
      om man vet vilka personerna är, uppmärksamma dem på att anmäla flytt till
      Skatteverket. Eventuell post som kommer uppmanas man att skicka tillbaka till
      avsändaren.

      Försäkringskassan lämnar numera sina underrättelser elektroniskt till
      Skatteverket.

      I det förebyggande arbetet för att öka kunskapen om folkbokföringen och om
      vikten av att anmäla flyttning sker informationsinsatser löpande. Den 28 januari
      2021 startade kampanjen ”Det var väl onödigt” som består av tre korta filmer
      med tillhörande ljudspottar som visas i sociala medier och sänds i poddar.
      Målgruppen är i första hand personer mellan 19 och 34 år, som är det
      åldersspann inom vilket man flyttar mest.

      Skatteverket har förhoppningar om att Utredningen om folkbokföring och
      samordningsnummer (Fi 2019:05) kommer att lämna förslag som innebär en
      möjlighet att ”plocka bort” personer från adresser där de inte bor redan innan det
      är utrett var de i stället ska vara folkbokförda eller om de ska avregistreras från
      folkbokföringen.

      Som redogjordes för i yttrandet till JO lämnas information om arbetssättet i
      bosättningskontrollverksamheten till enskilda som tar kontakt med
      skatteupplysningen. Det finns ett nytt dokument framtaget med den information
      som skatteupplysningen ska lämna, som bifogas (bilagan har utelämnats här,
      JO:s anm.).


Rättslig reglering
Skatteverket har redogjort för ett flertal av de bestämmelser som är av betydelse
i ärendena. Jag kommer också att återkomma till några av dem, i samband med
min bedömning. För egen del vill jag dock tillägga följande:

Enligt 6 § förvaltningslagen ska en myndighet se till att kontakterna med
enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan
hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Enligt 33 § förvaltningslagen ska en myndighet som meddelar ett beslut i ett
ärende så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga
innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Enligt 34 § förvaltningslagen tillämpas bestämmelserna i 33 § om underrättelse
om innehållet i ett beslut och hur ett överklagande går till också om någon som
inte är part begär att få ta del av ett beslut som han eller hon får överklaga.

Av 31 § folkbokföringslagen framgår att Skatteverket får besluta att förelägga
en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att
antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de
                                                              Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 16 (22)




uppgifter som behövs för bedömningen av personens folkbokföring.
Skatteverket får även i annat fall besluta att förelägga en person att lämna
sådana uppgifter som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag eller
för kontroll och komplettering av övriga uppgifter om en folkbokförd person
som får föras in i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om
behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. I ett
beslut om föreläggande ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas.

Skatteverket får även enligt 32 § samma lag förelägga en fastighetsägare eller
innehavare av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att
uppge till vem bostaden upplåts och om denne med fastighetsägarens eller
lägenhetsinnehavarens medgivande upplåter bostaden åt någon annan samt
vilka personer som enligt fastighetsägarens eller lägenhetsinnehavarens
kännedom bor i fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor
på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter får föreläggandet också
avse uppgift om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhets-
nummer.

Slutligen framgår av 32 a § folkbokföringslagen att Skatteverket får besluta om
kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det är nödvändigt för
bedömningen av frågan om folkbokföring.

För uppgifter i folkbokföringen gäller sekretess enligt 22 kap. 1 § offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400). I bestämmelsen föreskrivs bl.a. att sekretess
gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men
om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser
folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen.

Bedömning

Inledning
Som framgår av de frågor JO har ställt till Skatteverket väcker anmälningarna
om långsam handläggning även frågor om Skatteverkets hantering av
underrättelser om felaktig folkbokföring i myndighetens bosättningskontroll-
verksamhet. Innan jag går in på dem finns anledning att kort redogöra för
begreppet ärende i förvaltningsrättslig mening.

Begreppet ärende
Jag har tidigare uttalat mig i frågan om när anmälningar till Diskriminerings-
ombudsmannen bör medföra att ärenden anses inledda hos myndigheten (se
                                                                      Dnr 466-2019 m.fl.        Sid 17 (22)




JO 2020/21 s. 593). Jag konstaterade då följande när det gäller begreppet
ärende:

         Förvaltningslagen innehåller inte någon definition av vad som är ett ärende. I
         motiven till förvaltningslagen görs dock en åtskillnad mellan myndigheters
         ärendehandläggning och annan förvaltningsverksamhet. 1 Gränsen mellan vad
         som är ärendehandläggning och vad som är annan förvaltningsverksamhet, dvs.
         det som vanligen brukar betecknas faktiskt handlande, är i många fall för-
         hållandevis tydlig. En principiell skillnad mellan åtgärder av det ena och det
         andra slaget är enligt förarbetena att handläggningen av ett ärende avslutas med
         ett beslut av något slag, medan faktiskt handlande karaktäriseras av att myndig-
         heten i praktiken vidtar en viss faktisk åtgärd. Som exempel på faktiskt hand-
         lande nämns åtgärder av typen köra spårvagn, hämta sopor och undervisa.
         I den förvaltningsrättsliga litteraturen har det uttalats att handläggning av ett
         ärende rimligen bör avse en verksamhet som utmynnar i ett uttalande, vilket inte
         nödvändigtvis behöver ha rättsligt bindande verkan. 2 Vidare har det anförts att
         sådan verksamhet som uteslutande gäller råd, upplysningar eller andra oför-
         bindande besked inte utgör myndighetsutövning men ändå kan vara att räkna
         som handläggning av ärenden. I vilken utsträckning så är fallet beror av sådana
         faktorer som vem som vänder sig till myndigheten, i vilken form det sker, vilken
         författningsreglering som finns på området och vad beskedet går ut på. Ytterst
         får myndigheten ställa frågan om det från rättssäkerhetssynpunkt krävs att för-
         valtningslagens regler tillämpas i det enskilda fallet.3
         För att veta om ett ärende har inletts vid en myndighet är det, enligt ovannämnda
         förarbeten, av betydelse att kunna avgöra om myndigheten måste avsluta
         handläggningen genom ett beslut. Det är därmed också av vikt att kunna avgöra
         när en myndighet ska anses ha fattat ett beslut i ett ärende. Enligt förarbetena
         innefattar ett beslut regelmässigt ett uttalande från en myndighet som är avsett att
         ha vissa verkningar för den som beslutet är riktat mot. Det är uttalan-
         dets syfte och innehåll som avgör uttalandets karaktär av beslut, inte dess yttre
         form. Uttalandet syftar ofta till att påverka mottagarens handlande i en given
         situation.4

Medför underrättelser till Skatteverket att ärenden ska anses inledda?
I ovannämnda beslut uttalade jag även att det, för att en enskild ska kunna
inleda ett ärende hos förvaltningsmyndigheter som inte är tillsynsmyndigheter,
generellt krävs att det beslut som den enskilde vill framkalla gäller personen
själv. Så är inte fallet med underrättelser om felaktig folkbokföring av annan
person. I 34 § folkbokföringslagen föreskrivs att Skatteverket beslutar i ärenden
enligt denna lag efter anmälan eller ansökan eller när det finns skäl till det.
Såvitt jag förstår anser Skatteverket inte att underrättelser från enskilda om
felaktig folkbokföring omfattas av denna uppräkning, även om myndigheten




1
    Se prop. 2016/17:180 s. 23 f.
2
    Se Strömberg och Lundell (2018), Allmän förvaltningsrätt, (Version 27, JUNO), s. 87.
3
    Se Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen, (Version 1, JUNO), kapitel 3, under
rubriken ”ärende”.
4
    Se prop. 2016/17:180 s. 24 och RÅ 2004 ref. 8.
                                                                 Dnr 466-2019 m.fl.   Sid 18 (22)




framhåller att sådana underrättelser rätteligen borde benämnas ”anmälningar om
adressfel i folkbokföringen”. Enligt Skatteverket är det en annan sak att
underrättelserna kan leda till att myndigheten efter en egen bedömning inleder
en utredning om felaktig folkbokföring.

Skatteverket uppger samtidigt att ett ärende av administrativ karaktär inleds i
samband med att en underrättelse diarieförs. Jag får konstatera att även
administrativa ärenden i princip faller inom förvaltningslagens tillämpnings-
område. Jag uppfattar det så att de administrativa ärenden som det här är fråga
om avslutas i ett senare skede, antingen med ett konstaterande att den aktuella
underrättelsen inte föranleder någon utredning eller genom att informationen
överförs till ett ärende om felaktig folkbokföring enligt 31–32 a §§ och 34 §
folkbokföringslagen.

Får den som har lämnat en underrättelse ställning som part?
När en underrättelse inkommer till Skatteverket uppstår frågan om den som har
lämnat underrättelsen bör betraktas som part i det eller de ärenden som inleds
med anledning av underrättelsen.

Förvaltningslagen innehåller inte någon definition av begreppet part. Begreppet
omfattar dock sökande, klagande och annan part.5 Med annan part avses bl.a.
den som är föremål för ett tillsynsärende och därmed intar ställning som s.k.
förklarande part. Utanför partsbegreppet faller som regel en anmälare, dvs.
någon som tar initiativ till en åtgärd genom att anmäla ett viss förhållande utan
att ha närmare anknytning till ärendet.6 Enligt Skatteverkets uppfattning får den
som lämnat en underrättelse om felaktig folkbokföring till Skatteverket inte
ställning som part i ett ärende om felaktig folkbokföring som inleds med
anledning av underrättelsen.

Felaktiga uppgifter i folkbokföringsdatabasen kan drabba enskilda på sätt som
hänt AA och BB, dvs. att man får en annan persons post skickad till sig. Den
känsla av oro och obehag som felaktigheterna fört med sig för i vart fall BB, CC
och DD är vidare lätt att förstå. Även med beaktande av detta talar övervägande
skäl för att den som har lämnat en underrättelse om felaktig folkbokföring som
utgångspunkt inte får partsställning i ett ärende som myndigheten självmant
inlett, även om det skett med anledning av underrättelsen. I vissa fall där den
som har lämnat underrättelsen mera påtagligt berörs av den felaktiga
folkbokföringen, t.ex. när den påverkar förutsättningarna för bostadsbidrag, kan
det emellertid enligt min mening finnas anledning att se annorlunda på saken.




5
    Se prop. 2016/17:180 s. 295.
6
    Se t.ex. Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen (Version 1, JUNO), kommentaren
till 10 § under rubriken Vem är part?
                                                               Dnr 466-2019 m.fl.    Sid 19 (22)




Det kan då ifrågasättas om inte den som har lämnat underrättelsen borde anses
ha en sådan nära anknytning till ärendet att han eller hon får partsställning.

Underrättelser om beslut i ärenden om bosättningskontroll
Skatteverket har uppgett att den som lämnar en underrättelse inte, i
förekommande fall, får del av de beslut som myndigheten fattar.

Om den som lämnat en underrättelse skulle anses få partsställning ska
Skatteverket enligt 33 § förvaltningslagen underrätta honom eller henne om de
beslut som myndigheten fattar. Bestämmelsen uppställer inte någon liknande
skyldighet när det gäller de som inte anses få partsställning. Som jag redan har
konstaterat kan felaktigheter i folkbokföringen få kännbara konsekvenser för
enskilda. Även om förhållandena inte anses vara sådana att den enskilde
tillerkänns ställning som part, kan den som har lämnat en underrättelse om
felaktig folkbokföring ha ett betydande intresse av att kunna följa ärendets
utveckling. Det är önskvärt att var och en som berörs av ett förvaltningsbeslut
får del av beslutet genom myndighetens aktiva åtgärder. Det krävs dock inte av
myndigheten att den på eget initiativ ska behöva lägga ned omfattande arbete
för att ta reda på vilka personer utanför kretsen av involverade parter i ärendet
som kan antas påverkas av ett beslut på sådant sätt att han eller hon har rätt att
överklaga.7 I 34 § förvaltningslagen föreskrivs därför att en myndighet ska
underrätta den som inte är part om bl.a. innehållet i ett beslut, om han eller hon
begär att få ta del av ett beslut som han eller hon har rätt att överklaga.

Ett beslut i ett ärende kan givetvis många gånger också begäras ut med stöd av
tryckfrihetsförordningens bestämmelser om utlämnande av allmänna
handlingar. När det gäller behovet av information till enskilda uppgiftslämnare
som är berörda av den påstått felaktiga folkbokföringen finns det dock goda
skäl att beakta även den serviceskyldighet som föreskrivs i 6 § förvaltnings-
lagen. Enligt min mening bör Skatteverket vara generös med underrättelser om
beslut om att inleda utredning och beslut om att avsluta ärenden. Myndigheten
bör således underrätta enskilda uppgiftslämnare som berörs av den felaktiga
folkbokföringen och som begärt att få del av beslut, även när det framstår som
osannolikt att uppgiftslämnaren skulle ha rätt att överklaga beslutet.
Skatteverket behöver därför även informera berörda uppgiftslämnare om att de
kan begära att få del av beslutet. Sådan information kan lämpligen lämnas på
myndighetens webbplats eller direkt till den som lämnat in en underrättelse om
felaktig folkbokföring. Vid underrättelser om beslut måste Skatteverket givetvis
beakta de begränsningar som offentlighets- och sekretesslagen eventuellt kan
medföra i det enskilda fallet. Eftersom uppgifter i folkbokföringen omfattas av




7
    Se prop. 2016/17:180 s. 206.
                                                              Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 20 (22)




ett tämligen svagt sekretesskydd torde dock hinder för offentlighet sällan
uppstå.

Långsam handläggning i Skatteverkets bosättningskontrollsverksamhet
Folkbokföringsdatabasen fyller en viktig funktion för stora delar av samhället.
En fungerande bosättningskontroll är en förutsättning för en tillförlitlig
folkbokföringsdatabas. Från databasen hämtas bl.a. uppgifter som har betydelse
för utbetalningar från välfärdssystemen, vilket medför att felaktiga uppgifter
kan medföra att ansökningsprocesser för exempelvis bostadsbidrag försvåras.
Det är lätt att tänka sig att felaktiga uppgifter i folkbokföringsdatabasen även i
andra avseenden kan få värre följder än de som drabbat AA och BB. Det kan
t.ex. röra sig om besök av tjänstemän från Kronofogdemyndigheten eller
Polismyndigheten eller ovälkomna påhälsningar av andra personer som söker
kontakt med den felaktigt folkbokförda.

Av 9 § förvaltningslagen framgår att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt
och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Det gäller
oavsett om ärendet är av administrativ karaktär eller om Skatteverket har inlett
en utredning om felaktig folkbokföring.

För att bedöma handläggningstidernas rimlighet kan man enligt min mening
även hämta ledning i 2 § förordningen med instruktion för Skatteverket. I den
bestämmelsen föreskrivs bl.a. att myndigheten ansvarar för frågor om
folkbokföring och att uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens
bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika
samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

För att Skatteverket ska anses klara den uppgift som getts myndigheten i
instruktionen och för att undvika negativa konsekvenser till följd av felaktiga
uppgifter i folkbokföringen, är det av yttersta vikt att handläggningen av
underrättelser i bosättningskontrollverksamheten inte drar ut på tiden. Detta gör
sig särskilt starkt gällande när det rör sig om underrättelser som Skatteverket
identifierat som prioriterade.

Av utredningen framgår att handläggningstiderna för samtliga av de nu aktuella
underrättelserna har varit oacceptabelt långa, i ett par fall mer än 15 månader.
När det gäller AA:s underrättelse noterar jag även att information om ny adress
för den felaktigt folkbokförda personen inkom till Skatteverket från CSN redan
i mars 2018 men att beslut om ändrad folkbokföring inte meddelades förrän
drygt ett år senare. Såvitt gäller AA:s och BB:s underrättelser började inte
Skatteverket att utreda ärendena förrän JO tog kontakt med myndigheten.

Vad Skatteverket uppgett om den stora mängd underrättelser som kommer in till
myndigheten ursäktar inte de långa handläggningstiderna. JO har tidigare varit
mycket kritisk till att Skatteverkets bristande rutiner lett till långa handlägg-
ningstider när gäller bosättningskontroller (se JO:s beslut den 26 februari 2019,
dnr 5973-2018). Skatteverket har brustit även vid handläggningen av AA:s,
                                                               Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 21 (22)




BB:s, CC:s och DD:s underrättelser. Jag får därför konstatera att Skatteverket
inte har förmått leva upp till förvaltningslagens krav på snabb handläggning och
inte heller fullt ut lyckats fullgöra den uppgift som myndigheten har enligt
instruktionen. Skatteverket förtjänar kritik för de konstaterade dröjsmålen.

I JO:s beslut den 26 februari 2019 framkom att Skatteverket hade sett över sina
rutiner för handläggningen av underrättelser. I remissvaren till ärendena med
dnr 466-2019, dnr 1315-2019 och dnr 1701-2019 har myndigheten uppgett att
den påbörjat ett arbete med att förbättra hanteringen av underrättelser, när det
gäller såväl teknik som arbetssätt. Av remissvaret till ärendet med dnr 6412-
2019 framgår att Skatteverket vidtagit vissa åtgärder i syfte att komma till rätta
med de långa handläggningstiderna, bl.a. genom att skicka ut påminnelser via
digitala brevlådor. Skatteverket har även redogjort för andra åtgärder som
förhoppningsvis kan komma att korta handläggningstiderna.

I sitt yttrande den 4 februari 2021 uppger Skatteverket bl.a. att privatpersoner
sedan våren 2020, via Mina sidor på skatteverket.se, kan se vilka som är
folkbokförda på den egna adressen och rapportera in eventuella felaktigheter.
Digitala underrättelser gör det även möjligt för Skatteverket att göra vissa
avstämningar mot uppgifter i applikationen Folke. Enligt myndigheten lämnas
även information om vad som kan göras utöver underrättelsen till Skatteverket,
t.ex. att om man vet vilka de felaktigt folkbokförda personerna är, uppmärk-
samma dem på att anmäla flytt till myndigheten. Skatteverket uppger också att
informationsinsatser görs löpande, inom ramen för det förebyggande arbetet, för
att öka kunskapen om folkbokföringen och om vikten av att anmäla flyttning.

Även om jag ser positivt på det förändringsarbete som Skatteverket inlett vill
jag inskärpa vikten av att myndigheten följer upp och utvärderar såväl vidtagna
som planerade åtgärder, för att kunna komma till rätta med de långa handlägg-
ningstiderna.

Övrigt

Jag noterar att en särskild utredare fått i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder
som bl.a. förbättrar förutsättningarna för att fastställandet av en persons
bosättning är korrekt (Utredningen om folkbokföring och samordningsnummer,
Fi 2019:05). Uppdraget beräknas vara slutfört den 1 juli 2021. Skatteverket har
också meddelat att vissa av de planerade åtgärderna kan komma att kräva
lagändringar. I Skatteverkets yttrande den 4 februari 2021 framhålls särskilt att
myndigheten har förhoppningar om att utredningen kommer att lämna förslag
som innebär en möjlighet att ”plocka bort” personer från adresser där de inte
bor redan innan det är utrett var de i stället ska vara folkbokförda eller om de
ska avregistreras från folkbokföringen. Mot bl.a. denna bakgrund finner jag skäl
att skicka en kopia av detta beslut till den särskilda utredaren och till
Finansdepartementet.
                                                            Dnr 466-2019 m.fl.     Sid 22 (22)




Med detta avslutar jag ärendena men konstaterar att det kan finnas anledning för
JO att fortsatt följa utvecklingen på området.
