# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Skogome om förtroenderådets möjligheter att sprida information

JO 2019-04-03 dnr 4660-2017

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2019-04-03                4660-2017              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Skogome om
                        förtroenderådets möjligheter att sprida information


                          Beslutet i korthet: Förtroenderådet i anstalten hade på en anslagstavla i de
                          allmänna utrymmena på avdelningen anslagit ett informationsblad kallat Förtroende-
                          rådsbladet. I bladet fanns bl.a. uppgift om för- och efternamn på en person som tidi-
                          gare hade varit ordförande i förtroenderådet på paviljongen. Informationsbladet inne-
                          höll vidare uppgift om ett förestående chefsbyte. Informationsbladet togs ned av
                          anstaltspersonalen på grund av att det innehöll känsliga personuppgifter om en tidi-
                          gare intagen och namnuppgifter om de chefer som berördes av chefsbytet. I sitt
                          beslut finner chefsJO inte tillräcklig anledning att kritisera anstalten för att det i ären-
                          det aktuella Förtroenderådsbladet togs ned. ChefsJO uttalar dock att det är uppenbart
                          att förtroenderåden behöver kunna informera skriftligt om sitt arbete om de ska kunna
                          bedriva en meningsfull verksamhet för de intagna. ChefsJO uttalar vidare att om
                          skriftlig information som förtroenderåden anslår innehåller uppgifter som av anstalten
                          bedöms som olämpliga är det viktigt att anstaltsledningen tydligt förklarar varför
                          uppgifterna är olämpliga och ger förtroenderåden vägledning om hur informationen
                          kan utformas i stället. För att anstaltsledningens åtgärder inte ska upplevas som god-
                          tyckliga och leda till misstankar om försök till censur är det enligt chefsJO:s mening
                          lämpligt att utarbeta skriftliga riktlinjer och informera förtroenderåden om dessa.
                          Kriminalvården bör överväga att utarbeta myndighetsgemensamma riktlinjer för hur
                          information om förtroenderådens arbete får anslås och spridas.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 10 juli 2017 klagade förtroenderådet på
                        paviljong D genom ordföranden AA bl.a. på hur anstalten hanterat förtroende-
                        rådets informationsspridning. Förtroenderådet anförde i huvudsak följande:

                        Under ett par månaders tid hade förtroenderådet på paviljong D satt upp ett
                        informationsblad som kallas Förtroenderådsbladet på en anslagstavla avsedd för
                        information mellan förtroenderådet och intagna på avdelningen. Informations-
                        bladet innehöll en sammanfattning av information som lämnats till rådets styrel-
                        semedlemmar vid olika möten, t.ex. fritidsmöten, kioskmöten och köksmöten. I
                        informationsbladet redogjordes även för ärenden som rådet arbetade med och
                        för uppdrag som hade genomförts. Den 4 juli 2017 fick förtroenderådets ord-
                        förande besked från en kriminalvårdare om att Förtroenderådsbladet inte längre



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 4660-2017        Sid 2 (6)




fick sitta uppe. Enligt vårdaren hade beslutet om nedtagningen kommit via e-
post från en kriminalvårdsinspektör. När ordföranden ville veta vem besluts-
fattaren var och bad att få ta del av e-postmeddelandet i fråga svarade vårdaren
att han inte orkade. Dagen därpå informerades ordföranden av en kriminalvårds-
inspektör om att orsaken till att Förtroenderådsbladet togs ned var att det är
arbetsgivarens ansvar att sprida information. Anstaltens förfarande inte är fören-
ligt med tryckfrihetsförordningen, och anstalten borde ha låtit förtroenderådet
yttra sig inför beslutet.

Till sin anmälan bifogade förtroenderådet bl.a. ett exemplar av Förtroenderåds-
bladet utgåva 2:17. Där framgår bl.a. för- och efternamn på förtroenderådets
tidigare ordförande. Vidare finns uppgifter om vem som ska bli ny kriminal-
vårdsinspektör för paviljong D och vilka arbetsuppgifter den tidigare kriminal-
vårdsinspektören ska övergå till.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över det som förtroenderådet
anfört. JO begärde också att Kriminalvården skulle redogöra för om myndig-
heten har någon policy för hur förtroenderåden ska sprida information om sitt
arbete och hur frågan lösts i andra anstalter.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvårdens huvudkontor, Rättsenheten, sektionen
för verksjuridik, genom tf. sektionschefen, följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från Kriminalvården, region Väst
      som i sin tur har inhämtat uppgifter från anstalten Skogome. Uppgifter om hur
      förtroenderåd informerar om sitt arbete har hämtats in från andra anstalter i
      region Väst och från regionerna Mitt och Öst. Av uppgifterna framgår i huvud-
      sak följande.

      Det enskilda fallet
      Ett informationsblad av förtroenderådet var uppsatt på anslagstavlan på avdel-
      ningen. Den 4 juli 2017 tog en kriminalvårdare ned informationsbladet från
      anslagstavlan. Detta ifrågasattes av förtroenderådets ordförande när han informe-
      rades om åtgärden. Något formellt beslut om att ta ned informationsbladet från
      anslagstavlan har inte fattats av anstalten. Skälet för att informationsbladet togs
      ned var att det innehöll personuppgifter om en tidigare intagen, som bedömdes
      vara känsliga, och namnuppgift om ett kommande chefsbyte, som kunde miss-
      tolkas som information från anstaltsledningen, då anstalten ansvarar för inform-
      ation om förändringar i anstaltens verksamhet. Kriminalvårdsinspektören för
      avdelningen förklarade detta för förtroenderådets ordförande dagen efter att upp-
      gifterna togs ned. Vid samma tillfälle berättade förtroenderådets ordförande om
      sitt samtal med kriminalvårdaren. Kriminalvårdsinspektören tog därför upp
      frågan med kriminalvårdaren som tillbakavisade att han uttryckt sig på så sätt
      som förtroenderådets ordförande anfört i anmälan.
      På anstalten Skogome finns ingen skriftlig policy angående hur förtroenderåden
      får sprida information om sitt arbete. På samtliga avdelningar på anstalten finns
      en anslagstavla som är avsedd för mötesprotokoll från förtroenderåden.
                                                                    Dnr 4660-2017       Sid 3 (6)




Hur förtroenderåd på andra anstalter informerar om sitt arbete
Det finns ingen myndighetsgemensam policy för hur information från för-
troenderåd får anslås. På de anstalter där förtroenderåd finns sprids information
muntligen från förtroenderåden själva vid exempelvis avdelningsmöten. En stor
del av förtroenderåden sprider även information skriftligen genom protokoll eller
minnesanteckningar som anslås på anslagstavlor eller sätts in i särskilda pärmar.
Ingen av de tillfrågade anstalterna har en lokal policy angående hur förtroende-
råd ska informera om sitt arbete. På en anstalt finns en lokal överenskommelse
om att anstaltsledningen och förtroenderådet gemensamt ska justera minnesan-
teckningar från deras gemensamma möten innan de kommuniceras ut. Majorite-
ten av de anstalter som för närvarande saknar förtroenderåd har uppgett att de
inte har någon principiell invändning mot att ett förtroenderåd skulle få sprida
information via anslagstavlor, under förutsättning att informationen är saklig och
inte bidrar till ryktesspridning om enskilda medarbetare. Ingen av de tillfrågade
anstalterna har upplevt att det uppkommit diskussioner kring hur förtroenderåden
informerar om sitt arbete. Flera anstalter har uppgett att förtroenderådens
informationsspridning fungerar väl.

Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna
tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen garanterar innebär
att en myndighet, varken formellt eller informellt, får ingripa mot någon för att
han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att uttrycka sin
uppfattning. Yttrandefriheten kan dock inskränkas under vissa särskilt angivna
förutsättningar i enlighet med av riksdagen stiftad lag.
Enligt 4 kap. 5 § första stycket fängelselagen (2010:610) ska en intagen ges
möjlighet att på lämpligt sätt sammanträda med andra intagna för överläggning i
frågor som är av gemensamt intresse för de intagna (förtroenderåd). Enligt andra
stycket ska ett förtroenderåd ges möjlighet att på lämpligt sätt överlägga med
ledningen för anstalten.
Av 4 § fängelseförordningen (2010:2010) framgår att de intagna ska, för att
ordningen eller säkerheten i anstalt ska kunna upprätthållas, följa de rutiner som
gäller i anstalten och de anvisningar som personalen ger.

Kriminalvårdens bedömning
Nedtagningen av informationsbladet från anslagstavlan har skett på grund av att
det innehållit känsliga uppgifter om en tidigare intagen och uppgifter om ett
kommande personalbyte på anstalten, vilka kunnat missuppfattas härröra från
anstaltsledningen.
JO har tidigare uttalat (se bl.a. JO 2010/11 s. 622) att grundlagarnas skydd för
yttrandefriheten inte hindrar att det allmännas företrädare, i lokaler där det
allmänna svarar för verksamheten, reglerar i vad mån olika typer av budskap får
spridas. Reglerna måste dock vara generella till sin karaktär och får inte diskri-
minera mellan olika enskilda framställningar på grund av deras innehåll. Rege-
ringsformens krav på saklighet och opartiskhet ska iakttas.
Kriminalvården anser att det inte framkommit annat än att de skäl som föranlett
nedtagningen av informationsbladet har varit sakliga och åtgärden har varit
motiverad utifrån omständigheterna i det aktuella fallet. Vare sig den aktuella
anstalten eller någon annan anstalt har uppgett att informationsblad från för-
troenderåd inte får sättas upp eller regelmässigt tas ned från anslagstavlor. De
intagnas yttrandefrihet kan inte anses ha begränsats genom den aktuella åtgärden.
Åtgärden är heller inte sådan att den behöver föregås av ett formellt beslut.
                                                                         Dnr 4660-2017        Sid 4 (6)




      Avsaknaden av nationella och lokala regler om hur förtroenderåd ska informera
      om sitt arbete beror på att behov av reglering inte funnits och att det heller inte
      efterfrågats av förtroenderåden. Kriminalvårdens bild är att förtroenderådens
      informationsspridning fungerar väl och frågan om vilken information som
      förtroenderåden får sprida har inte varit aktuell. Det är viktigt att förtroenderåden
      och anstaltsledningarna har ett välfungerande samarbete. Kriminalvården är
      därför angelägen om att anstaltsledningen, i en situation som den uppkomna,
      tydligt kommunicerar med förtroenderåden varför åtgärder vidtas.


Förtroenderådets kommentarer
Förtroenderådet kommenterade remissvaret och anförde i huvudsak följande:
Den tidigare förtroenderådsordföranden har tagit på sig en officiell roll och
borde förstå att hans namn kommer att finnas kvar på protokoll och dylikt även
efter att han lämnat avdelningen. Han har gett sitt medgivande till att stå med i
informationsbladet. Folkbokföringsuppgifter som t.ex. namn är dessutom
normalt offentliga. Informationen om det kommande personalbytet fick förtro-
enderådet del av under ett samverkansmöte med den tidigare kriminalvårds-
inspektören. Om denna uppgift var hemlig borde den inte ha lämnats till förtro-
enderådet.

I en kompletterande skrift som kom in till JO den 10 juli 2018 anförde förtroen-
derådet i huvudsak följande: Förtroenderådets informationsblad skiljer sig utse-
endemässigt ifrån Kriminalvårdens handlingar, och bladet satt dessutom på
förtroenderådets anslagstavla. Det var därför omöjligt att misstolka informa-
tionsbladet som information från anstaltsledningen. Den information som
lämnas till förtroenderådet vid möten med anstaltens representanter får förut-
sättas vara avsedd att spridas till avdelningarna.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för bestämmelser som har
betydelse i ärendet.

För egen del finner jag skäl att redogöra för bestämmelsen om den s.k. krimi-
nalvårdssekretessen i 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
OSL. Enligt den bestämmelsens första stycke gäller sekretess inom kriminal-
vården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon närstående lider men eller att fara uppkommer för att
någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Bedömning
Generella frågor om förtroenderådens informationsspridning
Som Kriminalvården anfört har JO tidigare uttalat att grundlagarnas skydd för
yttrandefriheten inte hindrar att det allmännas företrädare, i lokaler där det
allmänna svarar för verksamheten, reglerar i vad mån olika typer av budskap får
spridas (JO 2010/11 s. 622). Reglerna måste dock vara generella till sin karaktär
och får inte diskriminera mellan olika enskilda framställningar på grund av
deras innehåll. Regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet ska iakttas.
                                                                     Dnr 4660-2017       Sid 5 (6)




Enligt Kriminalvårdens yttrande har varken anstalten Skogome eller någon av
de andra anstalter som tillfrågats gett uttryck för att informationsblad från
förtroenderåd inte får sättas upp eller att de regelmässigt tas ned från anslags-
tavlor. Utifrån vad som framkommit i detta ärende förefaller det således inte
förekomma några rutiner som innebär en generell begränsning av de intagnas
möjligheter att sprida information om förtroenderådens arbete. Jag har således
inte underlag för att dra slutsatsen att de intagnas yttrandefrihet generellt sett
begränsas i detta avseende.

Av Kriminalvårdens yttrande framgår att det inte finns någon myndighets-
gemensam policy för hur information från förtroenderåd får anslås. Ingen av de
anstalter som tillfrågades under beredningen av yttrandet har någon lokal policy
som rör hur förtroenderåden ska informera om sitt arbete. Det har enligt Krimi-
nalvården inte funnits behov av någon nationell eller lokal reglering, och förtro-
enderåden har inte heller efterfrågat någon sådan.

Förtroenderådsbladet på paviljong D
Av utredningen framgår att den utgåva av Förtroenderådsbladet som ärendet rör
innehöll uppgift om för- och efternamn på en person som tidigare hade varit
ordförande i förtroenderådet på paviljong D. Informationsbladet innehöll vidare
uppgift om ett förestående chefsbyte. Enligt Kriminalvårdens yttrande var skälet
till att informationsbladet togs ned att det innehöll känsliga personuppgifter om
en tidigare intagen och namnuppgifter om de chefer som berördes av chefsbytet.
Enligt Kriminalvården fanns det risk för att informationen om chefsbytet kunde
misstolkas som information från anstaltsledningen.

Som förtroenderådet anfört är folkbokföringsuppgifter såsom namn normalt
offentliga. Av det sammanhang som namnuppgiften om den tidigare ordföran-
den förekom i framgick dock att han hade varit intagen i anstalten Skogome. En
uppgift om att en viss person är intagen i anstalt är sådan att den typiskt sett
omfattas av sekretess enligt 35 kap. 15 § OSL. Det rör sig alltså om en integri-
tetskänslig uppgift. Jag har viss förståelse för att anstalten bedömde att det var
olämpligt att uppgiften om den tidigare intagnes för- och efternamn var ansla-
gen på en anslagstavla på avdelningen, under förutsättning att det inte stod klart
för anstalten att den namngivne uttryckligen hade samtyckt till detta. Det är
svårare att förstå varför anstalten motsatte sig att förtroenderådet informerade
om ett kommande chefsbyte. Förtroenderådet måste rimligen ha fått denna
information från någon kriminalvårdstjänsteman, och om uppgiften om det
kommande chefsbytet var korrekt är det svårt att förstå det olämpliga i detta.
Jag finner dock inte tillräcklig anledning att kritisera anstalten för att det Förtro-
enderådsblad som är aktuellt i ärendet togs ned.

För att förtroenderåden ska kunna bedriva en meningsfull verksamhet för de
intagna är det dock uppenbart att de behöver kunna informera skriftligt om sitt
arbete. Det finns rimligen också ett behov av att kunna återrapportera till de
intagna vad som tagits upp vid olika möten som förtroenderåden deltagit i. Om
                                                                    Dnr 4660-2017       Sid 6 (6)




skriftlig information som förtroenderåden anslår innehåller uppgifter som av
anstalten bedöms som olämpliga är det därför viktigt att anstaltsledningen
tydligt förklarar varför uppgifterna är olämpliga och ger förtroenderåden
vägledning om hur informationen kan utformas i stället. För att anstaltsled-
ningens åtgärder inte ska upplevas som godtyckliga och leda till misstankar om
försök till censur är det enligt min mening lämpligt att utarbeta skriftliga riktlin-
jer och informera förtroenderåden om dessa. Jag anser att Kriminalvården bör
överväga att utarbeta myndighetsgemensamma riktlinjer för hur information om
förtroenderådens arbete får anslås och spridas.

Kriminalvårdarens bemötande
Den kriminalvårdare som informerade förtroenderådets ordförande om att
informationsbladet skulle tas ned har, enligt Kriminalvården, tillbakavisat att
han uttryckt sig på det sätt som ordföranden påstått. Uppgift står således mot
uppgift. Jag finner det inte meningsfullt att vidta ytterligare utredningsåtgärder
för att försöka få klarhet i saken.

Ärendet avslutas.
