# Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för bl.a. bristande service och bristfälliga beslutsmotiveringar

JO 2026-03-25 dnr 4662-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                    2026-03-25               4662-2025              1 (10)



Stf justitieombudsmannen
Karin Almgren




                    Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för bl.a. bristande
                    service och bristfälliga beslutsmotiveringar


                      Beslutet i korthet: En samfällighetsförening ansökte vid flera tillfällen om
                      betalningsföreläggande av obetalda medlemsavgifter. Kronofogdemyndigheten, som
                      bedömde att ansökningarna inte kunde tas upp till prövning inom ramen för
                      betalningsföreläggandeprocessen, överlämnade ärendena till Verkställighets-
                      avdelningen.
                      Utredningen visar att handläggningen av ärendena i flera avseenden har varit
                      bristfällig. Vid kontakter med myndigheten gav handläggare felaktig information till
                      sökanden. De beslut som fattades saknade klargörande motiveringar. Vidare
                      registrerades inte inkomna handlingar i tid.
                      JO konstaterar att Kronofogdemyndigheten upprepade gånger har brustit i sin
                      serviceskyldighet. Handläggningen av ärendena uppvisar enligt JO stora brister, vilket
                      har gått ut över sökandens möjligheter att tillvarata sin rätt. JO bedömer att bristerna
                      beror både på enskilda misstag, bristfälliga rutiner och – i vissa avseenden – att
                      myndigheten inte har följt sina egna rutiner. Sammantaget anser JO att det inträffade
                      medför att myndigheten förtjänar allvarlig kritik.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Kronofogdemyndigheten i huvudsak enligt
                    följande.

                    Hon har som ombud för BB samfällighetsförening (föreningen) haft flera
                    ärenden hos myndigheten i egenskap av sökande. Kronofogdemyndigheten har
                    hanterat dessa ärenden på ett bristfälligt sätt. Myndigheten har upprepade
                    gånger begärt in handlingar som hon redan har lämnat in. Ett av ärendena
                    försvann plötsligt och fanns inte längre registrerat i myndighetens system. Ett
                    annat ärende avslutades med hänvisning till att hon skulle ha återkallat ansökan,
                    vilket inte stämde. Myndigheten har inte angett vem som har fattat det beslutet
                    eller hur beslutet har motiverats. Hon har fått motstridiga svar beroende på
                    vilken handläggare som hon har pratat med. Ärendena har överlag drabbats av
                    onödiga förseningar, vilket har påverkat sökandens möjligheter att få betalt.
                    Hon har tvingats att lägga ned orimligt mycket tid på att få Kronofogdemyndig-
                    heten att handlägga ärendena på ett korrekt sätt.



     Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
     Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 4662-2025        Sid 2 (10)




Utredning
JO begärde inledningsvis in handlingar och muntliga upplysningar.
Kronofogdemyndigheten uppmanades därefter att yttra sig över anmälan och
besvara vissa frågor rörande ärendenas handläggning.

Kronofogdemyndigheten, genom den biträdande rikskronofogden och
tf. rättschefen, redogjorde för ärendenas handläggning, rättslig reglering och
myndighetens rutiner. Myndigheten redovisade därefter i huvudsak följande
bedömning:

      Kronofogdens bedömning

      Inledning och sammanfattande bedömning
      Av utredningen framgår att samtliga mål som ärendet gäller har inletts genom att
      en ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning kommit in till Krono-
      fogden. Samtliga krav har dock huvudsakligen avsett avgifter till en samfällig-
      hetsförening som fastställts i en debiteringslängd. Eftersom en sådan debiterings-
      längd utgör en exekutionstitel och är direkt verkställbar kan en sådan ansökan
      inte tas upp inom ramen för betalningsföreläggandeprocessen (jfr 3 kap. 1 § 7 p
      utsökningsbalken [UB] och 46 § andra stycket lagen [1973:1150] om förvaltning
      av samfälligheter och 21 § lagen [1994:746] om betalningsföreläggande och
      handräckning, BfL). I stället kan på sökandens begäran ansökan överlämnas till
      verkställigheten för att hanteras där. Så har också så småningom skett i alla
      aktuella mål, utom ett som varit dubbelregistrerat. På grund av i viss mån
      otydliga avskrivningsbeslut eller bristande kommunicering, samt ett antal brister
      i hanteringen har dock handläggningen i målen blivit svår för sökanden att följa
      och förstå. Förståelsen har sannolikt inte underlättats av att sökanden vid
      ansökan om betalningsföreläggande och handräckning behöver uppge om
      verkställighet begärs eller inte. Att denna uppgift efterfrågas hänger dock
      samman med att ett utslag verkställs självmant om sökanden inte angett att det
      inte ska ske (se 2 kap. 1 § UB). Att en sökande, som i nu aktuella ärenden,
      uppgett att verkställighet begärs kan därför inte i sig anses medföra att sökanden
      också begär att handlingar ska överlämnas till verkställigheten om Kronofogden
      skulle bedöma att saken inte kan tas upp i betalningsföreläggandeprocessen.
      Missförstånd kring hanteringen har bland annat lett till att sökanden skickat in
      samma ansökan två gånger. Förbiseenden hos Kronofogdens skanningsleveran-
      tör har därutöver lett till att ett mål blivit dubbelregistrerat. Sammantaget har
      samma sak därför behandlats i tre olika mål hos Betalningsföreläggandeenheten
      (Bf-enheten) utan att detta omedelbart upptäckts. Med anledning av detta har
      Kronofogden upprepade gånger begärt kompletteringar rörande samma handl-
      ingar samt om och om igen frågat om ansökan egentligen avsåg verkställighet.
      Att denna hantering framstått som förvirrande för sökanden är enkelt att förstå.
      Kronofogden kan såhär i efterhand konstatera att hanteringen hos Bf-enheten
      sammantaget inte kan anses leva upp till de krav på service och bemötande som
      6 § förvaltningslagen, FL (2017:900) ställer och inte heller till det skyndsamhets-
      krav som följer av lagens 9 §. Kommunikationen kring åtgärder i handläggning-
      en och vad som förväntades av sökanden har inte i alla delar varit tillräckligt
      tydlig och AA har inte fått den hjälp hon behövt och också efterfrågat. Det kan
      noteras att Kronofogden under handläggningen har försökt nå sökanden via
      telefon utan framgång och att man i förelägganden och mejlsvar gjort försök att
      förklara hanteringen. Detta har dock inte varit tillräckligt. Hade Kronofogden i
      ett tidigare skede säkerställt att AA fått mer handfast hjälp, och vid varje given
      tidpunkt gjort större ansträngningar att utifrån ett helhetsperspektiv sätta sig in i
      vad som hade förevarit, hade flera av missförstånden kunnat undvikas och
      handläggningen avslutas snabbare.
                                                                    Dnr 4662-2025       Sid 3 (10)




Kronofogden beklagar de brister som förekommit i hanteringen och de
olägenheter som detta har förorsakat AA och föreningen.
Nedan redovisas Kronofogdens närmare bedömning av det som inträffat och de
av JO framställda frågorna besvaras. Vidare redovisas vilka åtgärder som har
vidtagits, eller kommer att vidtas, med anledning av förekommande brister.

Handläggningen av mål A (betalningsföreläggande)/Mål B (verkställighet)
Av utredningen framgår att Bf-enheten den 16 januari 2025, efter att sökanden
begärt att ansökan ska överlämnas till verkställigheten, avskrivit målet med
hänvisning till att sökanden återkallat ansökan. Denna hantering har varit
korrekt. Kronofogden har inget lagstöd för att i den situationen att en ansökan
avsiktligen är gjord i en process överlämna målet till en annan process utan att
målet först återkallas.
Enligt den rutin som gäller ska sökanden vid den här typen av ansökningar
tillfrågas om de önskar få ansökan överlämnad till verkställigheten. Det går inte
att i efterhand klargöra hur hanteringen förklarats för AA i de samtal som varit
mellan henne och Kronofogden, eller om hon förstått att hon genom att begära
att målet överlämnas ansågs ha återkallat målet. Det kan däremot konstateras att
det inte tydligt framgår av avskrivningsbeslutet att målet avskrivits enbart från
betalningsföreläggandeprocessen och därefter överlämnats till verkställigheten
för fortsatt hantering där. I stället framgår av beslutet att Kronofogden avskriver
målet och avslutar handläggningen. I en situation som den nu aktuella kan
beslutet lätt missförstås. Det står också klart att hanteringen har lett till ett
onödigt missförstånd hos sökanden och i förlängningen också bidragit till att
samma ansökan skickats in på nytt. Kronofogden kommer att se över hur
rutinbeskrivningen, men också avskrivningsbeslut av det här slaget, bättre kan
formuleras för att framöver hindra liknande missförstånd och för en bättre
efterlevnad av förvaltningslagens krav på enkelhet och smidighet.
Av utredningen framgår vidare att Bf-enheten den 16 januari 2025 vidtagit
åtgärder för att överlämna handlingarna i målet till Inregistreringen. Något
verkställighetsmål registrerades dock inte vid denna tidpunkt utan handlingarna
skickades tillbaka till skanningsleverantören för hantering som en ny ansökan
(mål C). Av utredningen framgår att skälet till det inträffade sannolikt är att
skanningsleverantören vid sitt utskick av handlingarna till Inregistreringen den
17 januari, sannolikt av misstag, inte har skickat med det försättsblad där en
tjänsteanteckning om att handlingarna skulle avse en ansökan om verkställighet
fanns.
Misstaget hos skanningsleverantören har fått flera konsekvenser. Dels blev målet
faktiskt inte överlämnat till verkställigheten och prövningen av ansökan kunde
därmed inte påbörjas där. Dels har handläggningen av målet börjat om på nytt på
Bf-enheten. Utifrån hur handläggningen av föreningens ärenden därefter blivit
kan man konstatera att det varken varit enkelt eller effektivt och således inte
förenligt med de krav som förvaltningslagen ställer. Orsaken har dock i grunden
varit detta olyckliga enskilda misstag eller förbiseende hos skanningsleveran-
tören gällande försättsbladet/tjänsteanteckningen.
Kronofogden har tydliga rutiner för flytt av handlingar. Enligt den rutin som
gäller och även gällde vid tidpunkten skulle handläggaren ha begärt att hand-
lingarna flyttas hos skanningsleverantören i stället för att överföras. Flytt av
handlingar sker digitalt mellan aktuella ärendehanteringssystem, till skillnad från
överföring som sker till fysisk adress. Nuvarande arbetssätt minskar således
risken för att handlingar förkommer på posten eller andra misstag i registrer-
ingen. En tillämpning av gällande rutin hade möjligen kunnat hindra det
missförstånd som uppstod.
Skanningsleverantören har upplysts om det som skett och den berörda hand-
läggaren har fått personlig återkoppling. För att säkerställa att det inträffade inte
                                                                   Dnr 4662-2025        Sid 4 (10)




upprepas arbetar Kronofogden också löpande med att påminna medarbetarna om
de aktuella rutinerna och vikten av att dessa följs.
Av utredningen framgår att så snart det upptäcktes att ansökningshandlingarna
inte kommit fram till Inregistreringen vidtog handläggare på Bf-enheten åtgärder
och handlingar skickades via mejl den 26 februari 2025 och kom alltså fram
samma dag. Målet registrerades dock för verkställighet hos Inregistreringen först
den 4 mars 2025. Denna fördröjning har lett till ytterligare otydlighet i hand-
läggningen. Detta eftersom AA den 3 mars vid kontakter med Kronofogden fått
information om att inget verkställighetsmål fanns registrerat hos dem, trots att
målet rent faktiskt kommit in dit vid denna tidpunkt. Det har också lett till en
ytterligare begäran från Bf-enheten till skanningsleverantören om överföring av
handlingarna. Hade målet registrerats omedelbart hade denna otydlighet och
ytterligare onödiga åtgärder kunnat undvikas.
Kronofogden har under senare tid haft mycket höga ärendeinflöden i hela
verksamheten, så också inom verkställigheten. Att målet inte registrerades
omedelbart den 26 februari berodde på att det vid tillfället fanns balanser vilket
ledde till en viss fördröjning med registreringen. Kronofogden är medveten om
vikten av att allmänna handlingar registreras så snart de har kommit till myndig-
heten (jfr 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslag [2009:400]). Registrering av
inkomna mål är en prioriterad arbetsuppgift och i dagsläget registreras inkomna
mål samma dag eller nästkommande arbetsdag.
Vid framtagandet av detta yttrande har Kronofogden slutligen noterat att inte
samtliga handlingar som inkommit till Bf-enheten före den 26 februari över-
lämnats till Inregistreringen. Det som inte kommit med och därmed aldrig
kommit Inregistreringen tillhanda är de handlingar som AA skickat in den
5 februari.
När ett mål överlämnas ska samtliga handlingar som tillhör målet också över-
lämnas. Hanteringen får således anses ha varit felaktig och har inte följt gällande
rutiner. Det kan nu i efterhand konstateras att handläggningen och utgången av
verkställighetens mål (mål B) inte har påverkats av det fel som har förekommit. I
ett annat fall hade en sådan brist dock kunnat leda till onödiga kompletteringar
och en omotiverad tidsutdräkt i handläggningen. Den berörda handläggaren har
fått personlig återkoppling. För att säkerställa att detta inte händer igen arbetar
Kronofogden löpande med att påminna medarbetarna om de aktuella rutinerna
och vikten av att dessa följs.

Mål C och sambandet med mål A
Mål C är det mål som på grund av förbiseendet hos skanningsleverantören
felaktigt uppfattats som en ny ansökan om betalningsföreläggande och alltså var
ett s.k. dubbelregistrerat mål. Denna hantering har givetvis varit felaktig och
målet har också så snart detta uppmärksammats avslutats. Att de båda målen
avsåg samma ansökan var alltså vad som låg till grund för bedömningen att
”målen hör ihop”.
Kronofogden har tydliga rutiner för hanteringen av dubbelregistrerade mål ...
Mål C har dock inte fullt ut avslutats enligt rutinen. Parallellt med att en tjänste-
anteckning upprättades med texten ”Avslutar målet då det tillhör mål A”
upprättades felaktigt även ett avskrivningsbeslut där det angavs som skäl för
beslutet att sökanden återkallat sin ansökan. Att målet avskrivits på grund av
återkallelse är också vad som har kommunicerats med sökanden, vilket i detta
fall alltså inte återspeglade det verkliga förhållandet. Av utredningen framgår att
den handläggare som avslutat målet samma dag även handlagt mål A och att de i
de båda målen upprättats avskrivningsbeslut och skrivelser med huvudsakligen
samma innehåll, trots att de faktiska förhållandena skilde sig åt. Detta har varit
en felaktig hantering. Felet har lett till missförstånd och har bidragit till att
Kronofogdens hantering fortsatt att vara svår för AA att följa och förstå. Den
missvisande förklaringen till målets avslut har därefter även upprepats av en
annan handläggare i ett mejlsvar. Felaktigheterna i hanteringen beror på enskilda
                                                                  Dnr 4662-2025        Sid 5 (10)




misstag som endast kan förklaras med bristande tid till följd av hög arbetsbelast-
ning. Hanteringen lever inte upp till de krav som ställs i 6 § FL och är inte heller
förenlig med lagens krav på innehållet i beslut, jfr 32 § första stycket FL.
Kronofogden borde i detta fall i stället ha upplyst AA om att … mål C var
dubbelregistrerat och av det skälet skulle avslutas samt att målet redan var
överlämnat till verkställigheten.
Kronofogden har rutiner för att säkerställa efterlevnaden av 6 § FL där bl.a.
vikten av att sätta sig in i vad som förevarit i ett mål eller ärende för att kunna
kommunicera på ett korrekt sätt och hjälpa kunden vidare framgår. Kronofogden
arbetar också ständigt med prioritering av arbetsuppgifter samt kommunicerar till
medarbetarna att mer komplexa eller omfattande ärenden – trots högt målinflöde
och hög arbetsbelastning – får ta den tid de behöver. Det har dock under senare
tid varit historiskt sett rekordhöga inflöden och arbetstakten har varit mycket
hög. Berörda handläggare har fått personlig återkoppling.
Att det dröjde drygt en månad innan sambandet mellan målen upptäcktes har att
göra med att Kronofogden i det omfattande inflöde av mål som finns endast i
undantagsfall har möjlighet att uppmärksamma att en ny ansökan är identisk med
en tidigare. Myndigheten saknar exempelvis it-stöd som allmänt kan upptäcka
dubbletter.

Handläggningen av mål D (betalningsföreläggande)/mål E (verkställighet)
Av utredningen framgår att även detta mål avsett samma sak som de tidigare
målen (mål A och mål C). AA har dock i detta fall gett in en ansökan via e-
tjänsten och därigenom uppgett sig själv som sökande. Till ansökan har
inledningsvis inte bifogats några handlingar. Inte heller i detta fall har det varit
möjligt för Kronofogden att omedelbart upptäcka sambandet mellan målen. I och
med att AA uppgett sig själv som sökande har en sådan upptäckt ytterligare
försvårats. När handlingar kom in i mål A den 5 februari 2025 fanns således
ingen koppling mellan målen i målhanteringssystemet Sara och kopplingen
framgick inte heller av handlingarna. Dessa registrerades därför enbart i mål A
och senare även i det dubbelregistrerade mål C. Att ett kompletteringsförfarande
inleddes i målet är därför förståeligt och har också varit korrekt utifrån vad som
var känt för den berörda handläggaren vid tidpunkten för åtgärden. Under hand-
läggningens gång har det dock kommit fram att ansökan avsåg samma sak som
mål A utan att denna information tagits omhand på ett tillfredsställande sätt.
Efter begäran om komplettering har kopior av årsmötesprotokollet år 2024
kommit in i form av fotografier. Några andra handlingar har AA inte skickat in i
detta mål. Däremot har hon i sina kompletteringssvar påpekat att hon bifogat
begärda handlingar till ansökan och ifrågasatt varför dessa återigen efterfrågas.
Några åtgärder för att utreda vilka handlingar hon åsyftade tycks dock inte ha
vidtagits. Detta trots att det i målet även fanns en minnesanteckning där det
framgick att AA redan tidigare i telefonsamtal uppgett att målet avsåg samma
ärende som mål A.
Bf-enhetens arbetssätt är sådant att om en part i ett mål åberopar handlingar som
parten tidigare skickat in i ett annat mål, uppmanas parten att ge in handlingarna
på nytt. Kronofogden tar själv alltså som huvudregel inte in kopior av handlingar
från andra mål. Anledningen är främst att man vill minimera risken för missför-
stånd kring vad som åberopas. En sådan hantering måste enligt Kronofogdens
uppfattning vara godtagbar, men i vissa fall måste undantag kunna göras. Mot
bakgrund av omständigheterna i målet borde större ansträngningar ha gjorts i
detta fall för att utreda vilka handlingar AA försökte hänvisa till och i förekom-
mande fall borde handlingarna ha tillförts målet innan det skickades över till
verkställigheten.
JO har i sin remiss angett att sökanden i mål E har förelagts att ge in handlingar
som enligt JO förefaller ha getts in den 5 februari 2025 i Bf-enhetens mål C ...
Mål E består emellertid av de handlingar som överlämnats från Bf-enheten i
                                                                  Dnr 4662-2025        Sid 6 (10)




mål D där handlingarna alltså inte fanns. Samtliga handlingar som vid tidpunkten
för överlämnande av målet kommit in i Sara har också överlämnats till
verkställigheten. Hade samtliga handlingar som AA ville åberopa funnits med
vid överlämnandet hade ett kompletteringsförfarande vid Inregistreringen
möjligen kunnat undvikas och handläggningen avslutas snabbare.
Det noteras slutligen att detta mål i samband med överlämnandet avslutats i Sara
med angivande av att det varit felregistrerat. Enligt gällande rutiner skulle
ansökan ha ansetts vara återkallad och ett avskrivningsbeslut ha upprättats.
Kronofogdens hantering har i det här avseendet inte varit konsekvent. Detta har
dock inte lett till några negativa följder för sökanden.

Utformningen av beslut
AA har i sin anmälan framfört att ett beslut om att ett ärende var avslutat har
saknat underskrift och att hon därför inte har haft möjlighet att veta vem som
fattat beslutet eller hur det har motiverats.
De avskrivningsbeslut som AA fått från Bf-enheten saknar mycket riktigt uppgift
om vilken handläggare som fattat beslutet. I besluten redovisas däremot själva
beslutet och skälen för detsamma. De innehåller också en överklagande-
hänvisning, uppgift om att Bf-enheten är ansvarig enhet och kontaktuppgifter till
Kundservice.
Hanteringen inom betalningsföreläggandeprocessen är starkt standardiserad och i
stora delar automatiserad. Det är nödvändigt för att snabbt och rättssäkert kunna
hantera det stora antalet ansökningar som kommer in. På myndigheten pågår
också ett aktivt arbete med att automatisera processen ytterligare. Målhanterings-
systemet Sara är relativt nytt och … under ständig utveckling och anpassning.
Kronofogden är medveten om att beslutsfattarens namn inte framgår i vissa av
Bf-enhetens beslut, såsom vid avskrivning på grund av återkallelse, och att detta
utgör en brist i efterlevnaden av kraven i 31 § FL. I takt med att utvecklingen
mot en ökad automatisering genomförs, och det utkristalliseras vilka moment
som inom en inte alltför avlägsen framtid kan komma att automatiseras och inte,
kommer Kronofogden också att säkerställa att dessa brister blir läkta.
Kronofogden vill dock understryka att man redan idag vid behov alltid kan hitta
uppgift om vilken handläggare som fattat ett enskilt beslut i mål om
betalningsföreläggande eller handräckning i målhanteringssystemet.
Kronofogden noterar vidare att Bf-enheten tillämpar ett teambaserat arbetssätt
där målhanteringen inte är handläggarbunden och samtliga medarbetare för-
väntas kunna besvara frågor från part. Det är därför inte en förutsättning i sig för
en part att känna till namnet på beslutsfattaren för att få hjälp eller information
rörande sitt mål. I första hand hänvisas parten till Kundservice, som endast i mer
komplexa ärenden hänvisar till handläggare på Bf-enheten. Inte heller då sker
hänvisning till den handläggare som har vidtagit en tidigare åtgärd i målet.
Arbetssättet har införts för att ge så effektiv och snabb service som möjligt.
–––

Saknade bilagor i brev
Vid kompletteringsförelägganden från Bf-enheten till samfällighetsföreningar
beträffande vilken avgift som avses i en ansökan bifogades vid tiden för
handläggningen av aktuella ärenden i regel ett följebrev. I detta förklarades
varför krav på fordringar fastställda i debiteringslängd inte kan tas upp i
processen samt förutsättningarna för att ansöka om verkställighet. Brevet
hänvisade också till en bifogad blankett för ansökan om verkställighet.
När en handling som ska expedieras upprättas i målhanteringssystemet Sara
skickas den automatiskt till mottagarens digitala brevlåda eller för extern utskrift
om mottagaren saknar digital brevlåda. På grund av att systemstöd saknas för att
bifoga följebrev i utskick från Sara har handläggare möjlighet att aktivt välja att
en utskrift ska komma ut lokalt. Det innebär att handläggaren personligen
                                                                          Dnr 4662-2025        Sid 7 (10)




      behöver skriva ut handlingen som upprättats samt aktuella bilagor eller följebrev
      för att kuvertera och skicka ut med fysisk post från det lokala kontoret. I mål C,
      mål D och mål F har utgående kompletteringsförelägganden som hänvisar till
      bilaga tagits ut för lokal utskrift. Det går inte att i efterhand kontrollera huruvida
      följebrev har skrivits ut och skickats med eller inte. I aktuella mål har det dock
      inte funnits någon anledning för handläggare att frångå den automatiserade
      hanteringen av utskrifter av förelägganden annat än för att bilägga följebreven.
      Skulle detta inte ha skett får det antas ha berott på ett rent förbiseende.
      Bf-enheten har under våren 2025 uppdaterat sitt mallbibliotek för bl.a. komplett-
      eringsförelägganden. Numera finns informationen från det tidigare följebrevet
      till samfällighetsföreningar intaget direkt i kompletteringsföreläggandet. Detta
      säkerställer att informationen inte faller bort. Det kan också konstateras att det i
      den uppdaterade kompletteringsmallen för samfällighetsföreningar tydligt efter-
      frågas om sökanden vill återkalla sin ansökan och begära att ansökan lämnas
      över till verkställigheten, vilket minskar risken för framtida missförstånd kring
      eventuella avskrivningsbeslut.

## Övrigt

Vid framtagandet av detta yttrande har det noterats att samtliga ansökningar från
      föreningen vid sidan om krav på medlemsavgifter även har omfattat krav på
      ersättning för påminnelseavgift. Ett sådant krav hade kunnat prövas inom ramen
      för en ansökan om betalningsföreläggande då det inte är en avgift som fastställs
      genom debiteringslängden och därmed inte är direkt verkställbar. Detta borde ha
      uppmärksammats och tydligt kommunicerats med sökanden då det hade kunnat
      påverka omfattningen av återkallelsen. För att säkerställa en korrekt hantering
      även i det här avseendet ser Kronofogden nu över rutinen för hantering av
      samfällighetsavgifter inom betalningsföreläggandeprocessen i det här avseendet.
      _________
AA yttrade sig över remissvaret.

Rättslig reglering
Av 6 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) [FL] framgår att en
myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. I
bestämmelsens andra stycke anges bl.a. att myndigheten ska lämna den
enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska
ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes
behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

I 32 § första stycket FL anges att ett beslut som kan antas påverka någons
situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om
det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter
om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande.

I 22 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning anges att
om sökanden återkallar ansökan, ska målet skrivas av.

Huvudregeln enligt 5 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) [OSL] är att allmänna handlingar ska registreras så snart de har
kommit in till eller upprättats hos en myndighet.
                                                                    Dnr 4662-2025      Sid 8 (10)




Bedömning
Inledande synpunkter
Kronofogdemyndigheten har utförligt redogjort för målens handläggning. Av
redogörelsen framgår att handläggningen i flera avseenden har varit bristfällig.

Även om det inledande felet i handläggningen av mål A synes ha berott på ett
enskilt misstag (att ett försättsblad innehållandes en tjänsteanteckning inte
bifogades vid överlämning av målet) har detta fått långtgående konsekvenser
för sökanden i form av en fördröjd och väldigt omständlig handläggning.
Följderna har vidare förstärkts av att Kronofogdemyndighetens rutiner i vissa
avseenden har varit bristfälliga och att myndigheten i andra avseenden inte har
följt de egna rutinerna.

Otydliga avskrivningsbeslut och bristfällig information
Kronofogdemyndigheten har angett att det saknas möjligheter för myndigheten
att överlämna ett mål från Betalningsföreläggandeenheten till Verkställighets-
avdelningen. Enligt myndighetens rutin måste sökanden först återkalla målet,
som sedan skrivs av. I praktiken sköter dock Kronofogdemyndigheten
överlämningen till Verkställighetsavdelningen och den enskilde behöver inte
ansöka på nytt. Trots detta får sökanden ett avskrivningsbeslut där det som skäl
för att målet skrivs av anges att ”Sökanden har återkallat ansökan om
betalningsföreläggande. Kronofogden avskriver därför målet, det vill säga
avslutar handläggningen.” Det anges alltså inte i beslutet att målet kommer att
lämnas över till en annan del av verksamheten.

Att AA kom att lämna in en ny ansökan om samma sak visar att hon inte heller
hade uppfattat att mål A var överlämnat för verkställighet. Vid handläggningen
av den nya ansökan (mål C) uppfattade Kronofogdemyndigheten felaktigt
ansökan som en ansökan om betalningsföreläggande, kompletteringsförelade
AA utifrån detta antagande men upptäckte en dryg månad senare att det redan
fanns ett pågående mål om samma sak. Myndigheten skrev då av målet med
motiveringen att sökanden hade återkallat sin ansökan, vilket utgjorde en direkt
felaktig motivering. På förfrågan av AA upprepade en handläggare den
felaktiga informationen. Jag instämmer i Kronofogdemyndighetens egen
bedömning att det korrekta hade varit att upplysa AA om att anledningen till att
målet avslutades var på grund av att det var dubbelregistrerat och att målet
redan var överlämnat till Verkställighetsavdelningen. Förutom att myndigheten
inte har följt sin egen rutin konstaterar jag att myndigheten har brustit både i sin
serviceskyldighet och skyldigheten att avge en klargörande motivering för sitt
beslut.

Jag finner det positivt att myndigheten avser att se över både rutinbeskrivningen
och utformningen av avskrivningsbeslut i syfte att förhindra liknande framtida
missförstånd.
                                                                  Dnr 4662-2025      Sid 9 (10)




Långsam målregistrering
På grund av att försättsbladet inte bifogades vid överlämningen av mål A
registrerades aldrig något verkställighetsmål (utan handlingarna skickades
tillbaka till Inregistreringen). När Betalningsföreläggandeenheten drygt sex
veckor senare upptäckte detta skickades handlingarna på nytt till Inregistre-
ringen, vilket skedde den 26 februari 2025 via e-post. I e-postmeddelandet
angav en handläggare att samma ansökan tidigare hade varit föremål för
överlämning men att den verkade ha kommit bort. Handläggaren uppmanade
därför till en skyndsam registrering. Trots detta dröjde det sex dagar innan målet
den 4 mars 2025 kom att registreras. Jag noterar att fördröjningen ledde till att
AA vid kontakt med myndigheten den 3 mars 2025 fick besked om att det inte
fanns något registrerat mål, vilket måste ha varit både förvirrande och
frustrerande för henne.

JO har tidigare uttalat att även om 5 kap. 1 § OSL inte innehåller någon
bestämd tidsgräns bör i normalfallet registrering ske senast påföljande vardag
eller så snart det är praktiskt möjligt (se tex. JO 2007/08 s. 565, dnr 3579-2005
och JO 2017/18 s. 197, dnr 5883-2015). Även om myndigheten vid tillfället
hade många handlingar som väntade på registrering konstaterar jag att målregi-
streringen i denna del inte har levt upp till skyndsamhetskravet i 5 kap. 1 §
OSL. Kronofogdemyndigheten har uppgett att inkomna mål numera registreras
samma dag eller nästkommande arbetsdag, vilket är positivt.

Bristande service och bristfällig motivering av beslut
Vad gäller mål D ifrågasatte AA varför hon hade blivit förelagd att ge in
handlingar som hon redan hade skickat in. Kronofogdemyndigheten undersökte
inte hennes påstående närmare, vilket enligt min mening borde ha skett. Målet
skrevs senare av med motiveringen att det var felregistrerat, vilket i samman-
hanget framstår som inkonsekvent och dessutom strider mot den egna rutinen.

Felaktig information
Det har framkommit att de delar av föreningens ansökningar som rörde
påminnelseavgifter hade kunnat prövats inom ramen för ansökan om betalnings-
föreläggande. Detta anges tydligt i en av Kronofogdemyndighetens handböcker.
Jag finner det anmärkningsvärt att – trots de täta kontakter som förevarit mellan
AA och Kronofogdemyndigheten – ingen handläggare uppmärksammade detta.
Tvärtom blev AA upprepade gånger uppmanad att återkalla de aktuella
ansökningarna i deras helhet. Föreningen har alltså getts felaktiga upplysningar,
vilket jag är mycket kritisk till. Det är positivt att Kronofogdemyndigheten ser
över sin rutin även i detta avseende.

Sammanfattande synpunkter
Sammanfattningsvis måste de olika turerna kring målen ha varit mycket
förvirrande för AA. Jag konstaterar att den röriga handläggningen har gått ut
över sökandens möjligheter att tillvarata sin rätt.
                                                                    Dnr 4662-2025      Sid 10 (10)




Jag har viss förståelse för att Kronofogdemyndigheten, på grund av den mängd
ärenden om betalningsföreläggande som myndigheten har att hantera, har valt
att arbeta på ett teambaserat sätt. Det aktuella ärendet visar dock vilka
konsekvenser som kan uppstå i de fall ett mål handläggs av många olika
handläggare. Jag vill därför understryka vikten av att ett teambaserat arbetssätt
förutsätter att samtliga handläggare besitter en sådan kompetens att de kan
besvara frågor och vidta handläggningsåtgärder på ett korrekt sätt.

Utredningen visar att Kronofogdemyndigheten upprepade gånger har brustit i
sin serviceskyldighet och att flera av de beslut som har fattats inte har innehållit
en klargörande motivering. Myndigheten har vidare gett felaktig information i
frågan om huruvida sökandens ansökningar delvis hade kunnat tas upp till
prövning. Kronofogdemyndigheten har inte heller registrerat inkomna
handlingar i tid.

Sammantaget finner jag att de många brister som förekommit i handläggningen
medför att Kronofogdemyndigheten förtjänar allvarlig kritik.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Karin Almgren. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Jessica Jern har föredragit ärendet och byråchefen Jessica
Sjöstrand har deltagit i beredningen.
