# Pensionsmyndigheten får allvarlig kritik för att myndigheten inte fattade beslut i vissa ärenden om inkomstpensionstillägg och för att en begäran om omprövning handlades som en allmän förfrågan

JO 2024-05-31 dnr 4681-2022

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                            2024-05-31                4681-2022              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Pensionsmyndigheten får allvarlig kritik för att myndigheten inte
                        fattade beslut i vissa ärenden om inkomstpensionstillägg och för att
                        en begäran om omprövning handlades som en allmän förfrågan


                          Beslutet i korthet: Riksdagen beslutade den 15 december 2020 att införa förmånen
                          inkomstpensionstillägg till de som har låg pension. Pensionsmyndigheten skulle
                          betala ut tillägget fr.o.m. september 2021. Myndigheten behövde dessförinnan ta
                          ställning till vilka som uppfyllde förutsättningarna för att få tillägget utan att de enskilda
                          behövde ansöka om förmånen. För att utreda saken skickade Pensionsmyndigheten
                          ett informationsbrev till personer som fick svensk pension och som hade arbetat i ett
                          annat land. I brevet ombads de enskilda lämna in uppgifter om eventuell utländsk
                          pension. Brevet skickades bl.a. till de personer som uppfyllde dessa förutsättningar
                          och som bodde i Storbritannien. Senare under våren 2021 bedömde
                          Pensionsmyndigheten att boende i Storbritannien inte kunde få
                          inkomstpensionstillägg på grund av Storbritanniens utträde ur EU.
                          Pensionsmyndigheten underrättade emellertid inte berörda personer i Storbritannien
                          om ställningstagandet. Att på det sättet låta bli att fatta beslut om vissa personers rätt
                          till inkomstpensionstillägg står enligt JO i strid med såväl förvaltningslagens regler om
                          beslut som likhetsprincipen.
                          AA som bodde i Storbritannien hade lämnat in uppgifter om sin pension i enlighet med
                          Pensionsmyndighetens förfrågan i informationsbrevet. När han frågade
                          Pensionsmyndigheten hur det gick i hans ärende fick han via e-post veta att han inte
                          uppfyllde förutsättningarna för att få förmånen. Han begärde då omprövning av
                          e-postmeddelandet. Pensionsmyndigheten behandlade begäran som en allmän
                          förfrågan som besvarades via brev två månader senare. JO framhåller att när någon
                          begär omprövning av ett beslut som inte finns ska myndigheten betrakta begäran som
                          en ansökan om den aktuella förmånen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Pensionsmyndigheten. Han uppgav bl.a. att
                        han hade nekats inkomstpensionstillägg trots att myndigheten under våren 2021
                        hade bett honom att skicka in vissa uppgifter eftersom han kunde ha rätt till
                        förmånen. Han klagade även på att Pensionsmyndigheten inte hade hanterat
                        hans begäran om omprövning av beslutet.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:            08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 4681-2022        Sid 2 (6)




Utredning
JO begärde in handlingarna i AA:s ärenden om inkomstpension och
inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten ombads sedan att yttra sig över
det som framfördes i anmälan och det som framgick av bilagorna till denna.
Pensionsmyndigheten redogjorde för AA:s anmälan och yttrande bl.a. följande.

## Utredning

Den 15 december 2020 beslutade riksdagen att införa en ny förmån, det så
      kallade inkomstpensionstillägget. De nya reglerna fördes in i
      socialförsäkringsbalken och trädde i kraft den 1 februari 2021. Första
      utbetalningen skedde i september 2021. Syftet med inkomstpensionstillägget var
      att förstärka respektavståndet mellan de som arbetat och tjänat in till sin pension
      och de som inte hade gjort det.
      Inkomstpensionstillägget är ett tillägg till den inkomstgrundande allmänna
      pensionen som betalas ut från 65 års ålder. Förutom till personer som bor i
      Sverige kan tillägget även betalas ut till dem som omfattas av EU-förordning
      883/2004 och som är bosatta i ett land inom EU och EES eller i Schweiz.
      Storleken på inkomstpensionstillägget styrs av olika inkomstintervall för
      beräkningsunderlaget av pension.
      I februari 2021 skickade Pensionsmyndigheten ett brev till alla som uppbar
      svensk allmän pension och som har arbetat i ett annat land än Sverige. Syftet
      med brevet var att få information om mottagarna uppbar pension från annat land,
      vilket kunde påverka storleken på inkomstpensionstillägget. Vid tillfället hade
      Pensionsmyndigheten ännu inte utrett om inkomstpensionstillägget även kunde
      betalas ut till pensionstagare som bodde i Storbritannien. Brevet skickades dock
      till berörda även där.
      Den 10 mars 2021 kom ett brev in till Pensionsmyndigheten från AA. I brevet
      informerade AA oss om att han uppbar statlig pension från Storbritannien.
      Under våren 2021 kom Pensionsmyndigheten fram till att de som bodde i
      Storbritannien och som fick allmän pension från Sverige inte hade rätt till
      inkomstpensionstillägget. Grunden för det var att Storbritannien genom Brexit
      hade lämnat EU.
      Anledningen till att Pensionsmyndigheten skickade ut breven där vi bad om
      information kring pensionstagarnas övriga pension innan vi var klara med vår
      utredning kring vilka som hade rätt till förmånen var rent logistiska: för att hinna
      betala ut förmånen i tid behövde vi viss tid för att registrera inkomna svar. När
      Pensionsmyndigheten i augusti 2021 skickade ut beslut om inkomstpensions-
      tillägget skickade vi endast till dem som hade rätt till tillägget. Av beslutet
      framgick hur mycket inkomstpensionstillägg mottagaren hade rätt till. De
      pensionstagare som hade fått brevet men som inte hade rätt till inkomstpensions-
      tillägget fick inget beslut, och inte heller något informationsbrev.
      Den 2 november 2021 kom ett brev in till Pensionsmyndigheten från AA. I
      brevet begärde AA omprövning av beslutet om inkomstpensionstillägg rörande
      honom.
      När AA:s begäran om omprövning kom in till Pensionsmyndigheten gjorde vi
      bedömningen att vi inte kunde fatta ett omprövningsbeslut, eftersom det inte
      fanns något grundbeslut. Den 3 januari 2022 besvarade vi i stället AA:s brev och
      informerade honom om att han inte hade rätt till inkomstpensionstillägget till
      följd av Brexit.

## Pensionsmyndighetens inställning

Lagändringarna om att införa inkomstpensionstillägget kom tämligen tätt inpå att
      tillägget skulle införas. Det fanns därför inte mycket tid för Pensions-
                                                                           Dnr 4681-2022        Sid 3 (6)




      myndigheten att utveckla våra system och fatta relevanta beslut så att berörda
      pensionstagare skulle få sin nya förmån i tid.
      För att kunna fatta rätt beslut kring vilka som hade rätt till inkomstpensions-
      tillägget samt hur mycket de skulle få, var det viktigt för Pensionsmyndigheten
      att skicka ut de informationsbrev som vi skickade i februari 2021. Rättsläget
      kring om de som var berörda av Brexit hade rätt till tillägget var ännu inte klart
      vid utskickstillfället. För att hinna beräkna och besluta om inkomstpensions-
      tillägget till samtliga som hade rätt till det i tid, beslutade vi att även skicka brev
      till berörda personer i Storbritannien.
      När Pensionsmyndigheten hade utrett om Brexit påverkade rätten till
      inkomstpensionstillägget för pensionstagare som bodde i Storbritannien borde vi
      ha informerat berörda personer. Grunden för att vi inte gjorde så var att det inte
      fanns tid och vi valde att prioritera bort det.
      AA begärde omprövning av ett grundbeslut som inte fanns. Normalt skulle
      Pensionsmyndigheten då ha handlagt hans begäran som en ansökan om den
      aktuella förmånen. Sedan Pensionsmyndigheten hade skickat ut besluten om
      inkomstpensionstillägget fick vi in knappt 4 000 begäran om omprövning,
      överklaganden och frågor kring den nya förmånen, vilket är ungefär hälften så
      många omprövningar som vi normalt får in på ett år. Pensionsmyndigheten
      beslutade därför att handlägga de inkomna skrivelserna som förfrågningar om
      den nya förmånen, såvida de inte innehöll en klar begäran om omprövning med
      en tydlig motivering. I sådana fall handlade vi begäran som ett omprövnings-
      ärende. AA hade visserligen fyllt i vår blankett för begäran om omprövning, men
      eftersom han inte motiverade sin begäran, valde vi att se den som en förfrågan
      och vi svarade honom via brev i stället.
AA kommenterade Pensionsmyndighetens yttrande.

Bedömning
Inkomstpensionstillägg
Inkomstpensionstillägg är ett tillägg till inkomstgrundad ålderspension för de
som har mycket låg pension. Pensionsmyndigheten ska på eget initiativ pröva
rätten till inkomstpensionstillägg när en enskild har ansökt om inkomstpension
(53 kap. 2 § 4 och 74 a kap. 2 § socialförsäkringsbalken, SFB; se även
Pensionsmyndighetens vägledning [2010:2] Allmän pension för personer födda
1938 eller senare – Att ta ut pension, version 9, s. 4).

När inkomstpensionstillägget infördes 2021 skulle Pensionsmyndigheten enligt
övergångsbestämmelserna lämna förmånen utan ansökan till en försäkrad som
hade påbörjat uttag av inkomstgrundad ålderspension om förutsättningarna för
inkomstpensionstillägg i 74 a kap. SFB i övrigt var uppfyllda.

Sedan riksdagen hade beslutat att införa förmånen inkomstpensionstillägg
skickade Pensionsmyndigheten i februari 2021 ut information om förmånen till
bl.a. AA och bad honom att inom en viss tid komma in med uppgifter om sin
dåvarande pension från andra länder.

Förfrågan innebar att Pensionsmyndigheten begärde in information inför den
fortsatta handläggningen av ärendet om AA:s rätt till inkomstpensionstillägg.
När Pensionsmyndigheten därefter kom fram till att AA inte hade rätt till
tillägget borde myndigheten ha avslutat ärendet genom ett formellt och
                                                                   Dnr 4681-2022       Sid 4 (6)




omprövningsbart beslut. Beslutet borde vidare ha dokumenterats i AA:s ärende,
och eftersom det påverkade hans ekonomiska situation borde det ha innehållit
en klargörande motivering. Myndigheten borde även ha underrättat AA om det
fullständiga innehållet i beslutet (31–33 §§ förvaltningslagen [2017:900], FL).

Av Pensionsmyndighetens yttrande framgår att myndigheten lät bli att fatta
beslut i ärenden där den enskilde inte hade rätt till inkomstpensionstillägg på
grund av Brexit. Eftersom myndigheten på eget initiativ skulle ta ställning till
samtliga pensionärers rätt till inkomstpensionstillägg behövde myndigheten
inleda ett ärende för respektive pensionär som skulle kunna ha rätt till
förmånen. När ett ärende har inletts hos en myndighet är den i regel skyldig att
avsluta ärendet genom ett beslut (se prop. 2016/17:180 s. 24). Någon möjlighet
att av prioriteringsskäl låta bli att fatta ett beslut i vissa ärenden och i stället
avsluta dem formlöst på grund av tidsbrist finns naturligtvis inte. Ett sådant
agerande visar på en bristande förståelse för grundläggande förvaltningsrättsliga
principer och för vilka krav som ställs på en rättssäker ärendehandläggning.

Pensionsmyndigheten aviserade redan innan bestämmelserna om
inkomstpensionstillägg infördes att det skulle bli svårt för myndigheten att
hinna fatta beslut om alla pensionärer innan rätten till förmånen började gälla.
Det fanns emellertid inget absolut krav på att alla beslut skulle ha fattats innan
bestämmelserna började tillämpas. I förarbetena angavs att t.ex. den
omständigheten att Pensionsmyndigheten behövde samla in information om
pensionsinkomster från andra länder kunde få till följd att den enskildes rätt till
inkomstpensionstillägget inte kunde prövas före den 1 september 2021.
Övergångsbestämmelserna innebar att inkomstpensionstillägg kunde betalas ut
retroaktivt fr.o.m. september 2021 för dem som vid den tidpunkten hade rätt till
tillägget (se prop. 2020/21:1 utgiftsområde 11 s. 96 och Ds 2020:7 s. 90).

Det fanns således inga skäl för Pensionsmyndigheten att låta bli att fatta beslut
om inkomstpensionstillägg för de pensionärer som bodde i Storbritannien och
fick svensk pension. Att dessa personer inte fick något beslut om att de saknade
rätt till inkomstpensionstillägg stod inte bara i strid med bestämmelserna om hur
ärenden ska handläggas och avslutas i förvaltningslagen utan även med
likhetsprincipen, dvs. att lika fall ska behandlas lika. Vissa andra personer som
bedömdes sakna rätt till inkomstpensionstillägg fick nämligen omprövningsbara
beslut om saken, men inte de som bodde i Storbritannien och hade svensk
pension.

Jag ser allvarligt på Pensionsmyndighetens inställning att den kunde låta bli att
fatta beslut om inkomstpensionstillägg i vissa fall. Myndigheten förtjänar
allvarlig kritik för det uteblivna beslutet och den i övrigt bristande
handläggningen av AA:s ärende.
                                                                  Dnr 4681-2022     Sid 5 (6)




Begäran om omprövning
Som konstaterats fattade Pensionsmyndigheten alltså inte något beslut om att
neka AA inkomstpensionstillägg. Han underrättades inte heller på något annat
sätt om resultatet av Pensionsmyndighetens utredning. Det var först sedan han
själv skickat en förfrågan till myndigheten som han, genom ett
e-postmeddelande den 4 oktober 2021, fick besked om att han inte uppfyllde de
grundläggande kraven för att få inkomstpensionstillägg och att det inte hade
gjorts några beräkningar i hans fall. I ett nytt e-postmeddelande dagen därpå
informerades AA om att Pensionsmyndigheten hade bestämt att brittiska
medborgare som bodde i Storbritannien och hade svensk pension saknade rätt
till inkomstpensionstillägg.

AA uppfattade Pensionsmyndighetens e-postmeddelanden som ett beslut i
frågan om han hade rätt till inkomstpensionstillägg. Efter att myndighetens
kundtjänst hade upplyst honom om hur en begäran om omprövning skulle göras
använde han myndighetens formulär för omprövning och skickade in det. Han
angav i formuläret att han begärde omprövning av e-postmeddelandet den
5 oktober 2021 och bifogade e-postkorrespondensen. Pensionsmyndigheten
vidtog dock ingen annan åtgärd med anledning av AA:s begäran än att två
månader senare brevledes informera honom om att personer bosatta i
Storbritannien inte har rätt till inkomstpensionstillägg.

Pensionsmyndigheten har i sitt yttrande framfört att AA:s begäran om
omprövning behandlades som en förfrågan. De skäl som angavs för det var dels
att hans begäran kom in samtidigt som att ett stort antal personer begärde
omprövning av sina beslut om inkomstpensionstillägg, dels att han inte hade
motiverat varför myndigheten skulle ompröva det meddelande som AA
uppfattade var ett beslut.

Dessa förklaringar kan naturligtvis inte godtas. En myndighet kan varken på
grund av arbetsbelastning eller till följd av andra omständigheter välja att
hantera en begäran om en förmån eller en begäran om omprövning som en
allmän förfrågan. JO har tvärtom tidigare påtalat att myndigheter generellt sett
bör vara uppmärksamma på tecken på missnöje och generösa i sin tolkning av
vad som kan anses vara en begäran om omprövning (jfr JO 2017/18 s. 317). Om
det inte finns något beslut om en viss förmån att ompröva måste emellertid en
begäran om omprövning av rätten till förmånen i stället behandlas som en
ansökan.

Kraven på en ansökan framgår av 110 kap. 4 § SFB. Enligt bestämmelsen ska
ansökan om en förmån göras skriftligen och vara egenhändigt undertecknad.
Den ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet. Om ansökan är så
ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak eller om
förutsättningarna i 4 § inte är uppfyllda ska ansökan avvisas (110 kap. 10 §).
Det får dock inte ske om bristen är ringa eller förrän den sökande har förelagts
att avhjälpa bristen (110 kap. 11 §).
                                                                 Dnr 4681-2022      Sid 6 (6)




AA:s begäran om omprövning var egenhändigt undertecknad, och det framgick
tydligt att han ansåg att han hade rätt till inkomstpensionstillägg. Eftersom det
inte fanns något omprövningsbart beslut borde begäran ha behandlats som en
ansökan om den aktuella förmånen, dvs. på det sätt som normalt görs när det
enligt myndighetens uppfattning inte finns något grundbeslut. Om det saknades
uppgifter för att kunna pröva ansökan borde myndigheten ha gett AA möjlighet
att ge in de kompletteringar som var nödvändiga. Jag är kritisk till
Pensionsmyndighetens mycket bristfälliga hantering av AA:s begäran om
omprövning och till det allmänna resonemang som myndigheten för i den här
delen.

Ärendet avslutas.



Thomas Norling



Ärendet har föredragits av seniora rättssakkunniga Sofia Lönnberg.

Byråchefen Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
