# Anmälan mot Försäkringskassan, länskontoret Halland, för registrering av sekretessmarkering i kassans register för ett barn utan samtycke från vårdnadshavare m.m.

JO 2008-03-13 dnr 4684-2007

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2008-03-13            4684-2007               1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan, länskontoret Halland, för registrering
                        av sekretessmarkering i kassans register för ett barn utan samtycke från
                        vårdnadshavare m.m.

## Anmälan

AA klagade i en anmälan bl.a. på att Försäkringskassan lagt in ”skyddad identitet”
                        i kassans register på hennes dotter utan hennes vetskap eller samtycke. Hon
                        anförde i huvudsak följande. Hon har av Försäkringskassans juristenhet vid
                        huvudkontoret i Stockholm blivit informerad om att inlagd ”skyddad identitet”
                        inte kan bero på ett datafel. Uppgiften måste läggas in manuellt med vissa koder.
                        Det har framkommit att det var dotterns far som hade begärt ”skyddad identitet”
                        för sig själv och dottern. Uppgiften lades in någon gång under 2003 eller 2004 och
                        togs bort i februari 2007. Dotterns ”skyddade identitet” har lett till att Försäkrings-
                        kassans handläggning av ärenden försvårats. Hon har också lidit ekonomisk skada
                        av detta.

## Utredning

Anmälan remitterades till Försäkringskassan för yttrande. I remissvaret anförde
                        Försäkringskassan, länskontoret Halland, genom länsdirektören BB, bl.a. följande.

## Bakgrund

Sekretessmarkering eller särskild prövning är en markering som läggs in i
                                  Försäkringskassans datasystem för att uppmärksamma att en försäkrad har en
                                  skyddad adress. Det innebär att en särskild utsedd handläggare ska handlägga
                                  ärenden för personer med särskild prövning. Handläggningen i sig påverkas inte av
                                  att det finns en markering om skyddad adress. Det är enbart särskilda rutiner som
                                  gäller för att skydda adressen. Akter för personer med skyddad adress förvaras i
                                  särskilda låsta utrymmen avskilt från andra akter i arkiven.
                                  Tidigare matade Försäkringskassans handläggare in en sådan markering manuellt i
                                  datasystemet på begäran av den försäkrade. Sedan flera år tillbaka hänvisar alltid
                                  Försäkringskassan den som önskar en sådan markering till Skatteverket. Skatte-
                                  verket kan besluta om skyddad adress och i så fall läggs den in i flera myndigheters
                                  datasystem och ger ett betydligt bättre skydd av adressuppgifterna för den enskilde
                                  än om varje myndighet själva lägger in uppgiften om skyddad adress i sina register.
                                  När skyddet upphör försvinner markeringen automatiskt via avisering från Skatte-
                                  verket. Markeringen omprövas vanligen av Skatteverket varje år, efter ansökan om
                                  förlängning. Markeringen ska fungera som en varningssignal så att en noggrann




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 4684-2007        Sid 2 (3)



prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut men markeringen
innebär inte någon absolut sekretess.

Omständigheter
Med anledning av AA:s JO-anmälan har Länskontoret Halland efterforskat sin
dokumentation om hur markeringen av särskild prövning tillkommit på [hennes
dotter] CC. Av den dokumentation som sekretesshandläggaren fört i ärenden om
sekretess under 2003 framgår att AA:s före detta man, DD, i april 2003 kontaktat
Försäkringskassan per telefon och önskat sekretess för sin adress. Enligt då gällande
rutiner beslöts att begära in en skriftlig begäran från DD. Sekretesshandläggaren
beslöt efter samråd med ansvarig chef på Juridiska enheten, EE, att den 23 maj 2003
manuellt lägga in en markering om särskild prövning. I rutinen ingick bl.a. att
begära att den försäkrade skulle identifiera sig och id-handling kopierades för att
säkerställa att det är rätt person som önskade en markering och inte någon annan
person. Av dokumentationen framgår att enbart DD omfattades av beslutet om
särskild prövning. Det finns däremot ingen dokumentation om en sekretess-
markering avseende CC
AA har den 6 februari 2007 kontaktat Länskontoret Halland per telefon och kopplats
vidare till en särskild sekretesshandläggare då AA:s barn hade en markering om
särskild prövning. AA meddelade att hon inte kände till att det fanns en markering
och önskade att den togs bort. Sekretesshandläggaren försökte ta bort markeringen
men vid första försöket misslyckades det att ta bort spärren. Hand-läggaren
kontaktade då Försäkringskassans huvudkontor för att få teknisk hjälp att
ta bort spärren, vilket lyckades.
För att utreda varför CC markerades för särskild prövning har Länskontoret Halland
begärt en genomgång av Försäkringskassans loggar. Svaret från körning av loggarna
i systemet är att det inte finns någon slagning för sekretessmarkering (d.v.s. kod
210) på barnet. Eftersom barnet inte är/var inskrivet som försäkrad så finns det ingen
”not om SP” (SP= särskild prövning) på denne. Däremot sker en kontroll vid andra
T-kodslagningar om barnets föräldrar har SP och det är troligen detta som ställt till
det. Den teori som Gemensam service på Försäkringskassans huvudkontor har är att
en markering om särskild prövning ”ärvs” av förälder.

Försäkringskassans bedömning
Det är klarlagt att AA:s dotter CC haft en markering om särskild prövning i
Försäkringskassans register. Det är också klarlagt att DD 2003 själv begärt att
få ett sekretesskydd för sina uppgifter i Försäkringskassans register. Det framgår
av dokumentationen. Det finns däremot ingen dokumentation som visar att
Försäkringskassans sekretesshandläggare lagt in en sådan markering på AA:s
dotter CC. Det har inte varit möjligt att få fram uppgifter om hur den markeringen
tillkommit på CC. Det finns en möjlighet att CC:s markering tillkommit automatiskt
i datasystemet då hennes pappa DD fick sin markering. AA och DD hade gemensam
vårdnad om CC. Det är dock osäkert hur det gått till. Helt säkra uppgifter har inte
gått att få fram.
Försäkringskassan beklagar att det inte varit möjligt att få fram säkra uppgifter ur
datasystemen om hur markeringen tillkommit på CC.
Angående kontakterna med AA medger Länskontoret Halland att det är först i
samband med AA:s JO-anmälan som en mera fullständig utredning vidtagits. Vid
tidigare kontakter under 2007 har berörda handläggare enbart förlitat sig på den
information som funnits tillgänglig i AA:s och DD:s försäkringsakter. Då sekretess-
markeringen hade tagits bort på CC och då det inte hade tillkommit några nya
omständigheter gjordes bedömningen att det inte fanns skäl att genomföra sökningar
i loggsystemet.
AA:s påstående att Försäkringskassans handläggare manuellt lagt in en
sekretessmarkering på CC på begäran av DD är såvitt kan konstateras felaktigt.
                                                                   Dnr 4684-2007    Sid 3 (3)



      När det gäller AA:s påstående att hon lidit ekonomisk skada bör hon begära
      skadestånd av Försäkringskassan och då precisera på vilket sätt skadan uppkommit
      och ange hur stort skadestånd hon begär.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare gäller detta dem
tillsammans (se 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken, FB). I linje härmed borde båda
vårdnadshavarnas samtycke därför normalt sett krävas för att förse ett barn med
s.k. sekretessmarkering i Försäkringskassans dataregister.

Såvitt framkommit i ärendet har ingen av vårdnadshavarna ansökt om eller lämnat
sitt medgivande till sekretessmarkering avseende dottern. Däremot har den ene
vårdnadshavaren, DD, ansökt om och beviljats sekretessmarkering för egen
räkning.

Försäkringskassan har i sitt remissvar uppgivit att det inte har varit möjligt att få
fram uppgifter om hur sekretessmarkeringen tillkommit på CC, och att det finns en
möjlighet att CC:s markering tillkommit automatiskt i datasystemet när hennes far
DD fick sin markering. Även om det inte går att klarlägga om sekretess-
markeringen tillkommit genom att någon lagt in den manuellt eller om den till-
kommit automatiskt, kan jag konstatera att en sådan markering förekommit utan
vårdnadshavares samtycke. Försäkringskassan förtjänar kritik för det inträffade.

Enligt vad Försäkringskassan har uppgivit i sitt remissvar tillämpar kassan inte
längre den i ärendet aktuella rutinen. Jag noterar emellertid att Försäkringskassan
på sin webbplats anger att kassan själv efter begäran kan besluta om en sekretess-
markering i sina egna system. Jag förutsätter att Försäkringskassans huvudkontor
ser över kassans rutiner och den information som lämnas i aktuella avseenden. Jag
emotser senast den 30 maj 2008 en skriftlig redogörelse från Försäkringskassan för
de åtgärder som dessa omständigheter föranleder.

Vad som i övrigt har anförts i ärendet föranleder inte något uttalande från min sida.

Med anledning av att AA har anfört att hon lidit ekonomisk skada får jag meddela
att JO inte är behörig att pröva skadeståndsanspråk.
