# Kritik mot Länsstyrelsen i Norrbottens län för långsam handläggning av ett ärende om EU-stöd

JO 2021-06-30 dnr 4687-2019

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                        Sid
                                                                         2021-06-30           4687-2019                 1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Länsstyrelsen i Norrbottens län för långsam handläggning
                        av ett ärende om EU-stöd

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 25 juni 2019 framförde AA klagomål mot
                        Länsstyrelsen i Norrbottens län med anledning av långsam handläggning av ett
                        ärende om EU-stöd. Han uppgav bl.a. följande:

                        Han hade sedan 2009 slagit en myr belägen i norra delen av Pajala kommun och
                        erhållit EU-stöd i form av miljöersättning för betesmarker och slåtterängar för
                        detta. 2016 fick han ett informationsbrev från länsstyrelsen om att han inte
                        längre skulle få någon ersättning och att hans åtagande skulle avslutas. I brevet
                        stod också följande.

                                När dessa beslut är fattade kommer du att ha möjlighet att överklaga dem.
                        Vid tiden för anmälan hade han fortfarande inte fått några beslut. Efter att han
                        kontaktat länsstyrelsen ett flertal gånger under årens lopp via telefon och e-post,
                        fick han slutligen svaret att dröjsmålet berodde på avsaknaden av ett IT-system.

                        Till sin anmälan fogade AA det skriftliga besked som länsstyrelsen tillsänt
                        honom den 13 juli 2016, e-postkorrespondens med länsstyrelsen och Statens
                        jordbruksverk (Jordbruksverket) med anledning av tidsutdräkten samt
                        underrättelser om utbetalningsdatum han fått sig tillsänt av myndigheten trots
                        beskedet 2016 om att någon utbetalning inte skulle ske.

                        Av e-postkorrespondensen framkom bl.a. att AA fått följande svar från
                        länsstyrelsen.

                        Den 16 mars 2018:

## Hej!

Det som vi tidigare meddelat i brev daterat 2016-07-13 gäller fortfarande. Det
                                kommer inte utgå någon ersättning för marken från och med 2016 om inte något
                                upplåtelseavtal med markägaren finns.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 4687-2019       Sid 2 (6)




Den 19 mars 2018:

## Hej!

Det stämmer att ni inte fått något beslut ännu som går att överklaga. Det beror på
      att vi inte kan fatta några beslut ännu. Av samma anledning har vi inte kunnat
      fatta beslutet om att avsluta åtagandet. När dessa beslut skickas kommer ni att
      kunna överklaga dem.
Den 21 mars 2018:

## Hej!

Vi kommer naturligtvis att fatta besluten så snart vi får möjlighet att göra det. I
      dagsläget har vi inte den möjligheten. Och det är inte något som vi styr över. Vi
      måste vänta tills Jordbruksverket levererar IT-system för detta.
Den 22 mars 2018:

## Hej!

Som jag skrev tidigare är inte detta något som länsstyrelsen styr över. Ni har inte
      på något vis fallit mellan stolarna utan i princip alla sökande av miljöersättning
      är i samma situation som ni är. De enda åtaganden som vi kunnat fatta är för dem
      som endast har allmänna värden i sin ansökan. Några avslag har vi inte fattat för
      något av åren 2015-2017.
      Enligt den senaste leveransplanen från Jordbruksverket så kommer vi att kunna
      påbörja arbetet med att besluta avslag vecka 17.
Den 15 maj 2018:

## Hej!

Beslutet kommer så fort vi får klartecken från Jordbruksverket att göra det. Det
      är den information som jag har för tillfället.
Den 17 maj 2018:

## Hej!

Tyvärr kan jag inte jämföra ert ärende med andras ärenden.
      Just nu har vi instruktioner att avvakta med att fatta avslagsbeslut och då måste
      vi göra det tills vi får klartecken att gå vidare.
Den 9 oktober 2018:

## Hej!

Besvärshänvisning kommer att finnas med när vi fattar beslut om slututbetalning
      eller beslut om avslag på ansökan. Detta är inte möjligt att göra i dagsläget för
      miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar.

Utredning
JO begärde att länsstyrelsen skulle lämna upplysningar och yttra sig över det
som anförts i anmälan. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur handläggningen
förhöll sig till skyndsamhetskravet i 9 § förvaltningslagen (2017:900), FL.

Länsstyrelsen lämnade följande remissvar:
                                                                Dnr 4687-2019        Sid 3 (6)




Ärendets handläggning
Förutsättningar för beslut om EU-stöd är ett fungerade IT-stöd. År 2015 inleddes
en ny programperiod avseende EU-stöd till jordbruket. Länsstyrelserna
handlägger, kontrollerar och beslutar om EU-stöd till jordbruket med stöd av
Statens jordbruksverks föreskrifter. IT-stödet för att handlägga och administrera
stöden och ersättningarna tillhandahålls av Statens jordbruksverk, nedan
Jordbruksverket. Inför den nya programperioden beslutade Jordbruksverket att
bygga ett nytt IT-stöd istället för att implementera handläggningen av de nya
stöden och ersättningarna i det äldre IT-stödet.
Framtagandet av det nya IT-stödet har varit en långdragen process och ännu idag
har Jordbruksverket inte levererat ett fullt fungerande IT-stöd. Jordbruksverket
har återkommande skjutit fram leveransdatum för olika funktionaliteter och när
system ska levereras. Bland annat har Jordbruksverket med korta varsel
nedprioriterat att leverera funktionaliteten med att kunna avslå och avvisa
ansökningar för att kunna prioritera funktionalitet för utbetalningar. Under våren
2019 lanserade Jordbruksverket funktionalitet för att besluta om avslag, vilket
var aktuellt beträffande AA:s ansökan.
AA lämnade den 24 april 2015 in sin ansökan om åtagande inom miljöersättning
för betesmarker och slåtterängar i samband med hans samlade ansökan om
jordbrukarstöd SAM2015. För att få utbetalt miljöersättning för betesmarker och
slåtterängar behöver sökande ha ett beslut att åtagandet godkänts av
Länsstyrelsen. Ett åtagande innebär att sökande åtar sig att sköta marken enligt
beslutade villkor för ersättningen i 5 år. Sökande behöver söka i SAM-internet
om utbetalning varje år. Åtagandet innebär att sökande måste följa de villkor
som gäller för ersättningen varje år under hela 5-årsperioden. Således måste
sökande följa villkoren som gäller oavsett om sökande söker utbetalning eller
inte. Åtagandet börjar den 1 januari det år som ansökan sker och upphör den 31
december det sista året i 5-årsperioden. Innan sökanden gör ett nytt åtagande bör
sökande försäkra sig om att rätten att bruka marken gäller under hela perioden
som det aktuella åtagandet. Det är den som brukar marken som kan ha rätt till
ersättning. Sökande kan äga eller arrendera marken eller ha ett
nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Länsstyrelsen utredde AA:s ansökan om åtagande inom miljöersättningar för
betesmarker och slåtterängar med anledning av en skrivelse från Sveaskog AB.
Sveaskog AB framförde att stödsökanden inte hade gällande avtal eller på annat
sätt ägde rätt att disponera eller bruka mark på den av Sveaskog AB ägda
fastigheten. De motsatte sig att ansökan godkändes på dessa marker. AA yttrade
sig och hänvisade till rennäringslagen där det framgår att den som är av samisk
härkomst får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar och
därför inte behöver något upplåtelseavtal med markägaren. Det kan särskilt
anmärkas att AA har sedan 2015 varit medveten om att han sökt stöd på marker
där markägaren motsätter sig en ansökan då han inte har haft nyttjanderätt till
markerna.
I den därpå följande utredningen konstaterade Länsstyrelsen att marken som AA
sökt stöd för ligger nedanför lappmarksgränsen och därför inte ingår
renskötselrätten. Det måste i dessa fall finnas ett upplåtelseavtal med markägaren
för att få bruka marken och som en följd av detta få rätt att söka utbetalning av
miljöersättning för marken. Länsstyrelsen meddelade sökande denna tolkning.
Länsstyrelsen beslutade, efter att fungerade IT-stöd levererats, den 10 juli 2019
om avslag på hans ansökan om åtagande inom miljöersättning för betesmarker
och slåtterängar. Länsstyrelsens beslut överklagades den 31 juli 2019 av AA till
Jordbruksverket. Vad känt är har Jordbruksverket inte prövat överklagandet.
Frågan om utbetalning av miljöersättning kan inte prövas förrän det finns ett
lagakraftvunnet beslut om åtagande. För det fall AA får bifall till sin överklagan
så måste det finnas utrymme att besluta om utbetalning. Därför är det nödvändigt
att AA:s ansökningar om utbetalning inte blivit beslutade.
                                                                     Dnr 4687-2019        Sid 4 (6)




      Länsstyrelsens grundinställning är att förvaltningslagens skyndsamhetskrav ska
      efterlevas. Länsstyrelsen har förståelse för den kritik som AA framför men tyvärr
      så har Länsstyrelsen i detta fall varit beroende av annan myndighets
      teknikutveckling. På grund av att Jordbruksverket återkommande flyttat fram
      datum för leverans av fungerande IT-system har det inte varit praktiskt möjligt
      att fatta beslut och därmed har det varit omöjligt för Länsstyrelsen att uppfylla
      skyndsamhetskravet enligt lagstiftningens intentioner. Som nämnts ovan så har
      Länsstyrelsen numera möjlighet att fatta beslut om avslag av ansökan om
      åtagande inom skälig tid.
AA kommenterade remissyttrandet.

Rättslig reglering m.m.
Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar är ett bidrag som
kan sökas och som är en del av Landsbygdsprogrammet för Sverige 2014–2020.
Landsbygdsprogrammet är EU-finansierat och har tagits fram för att utveckla
landsbygden i Sverige. Det är Jordbruksverket som ansvarar för programmets
genomförande.

Förutsättningarna för att få stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder regleras i
förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
(förordningen). Förordningen trädde i kraft den 15 juli 2015 och tillämpas på
åtaganden som påbörjats från och med den 1 januari 2015.

Av förordningens allmänna bestämmelser i första kapitlet framgår bl.a. att stöd
enligt förordningen får lämnas för åtgärder som omfattas av
unionsprioriteringarna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1305/2013 (3§), att stöd
får lämnas som ekonomiskt bidrag i den mån det finns medel (6 §), att en
ansökan om stöd ska göras till länsstyrelsen (17 och 19 §§), att länsstyrelsens
beslut får överklagas till Jordbruksverket (50 § första stycket) och att
Jordbruksverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (50 §
andra stycket). Här framgår det också att Jordbruksverket ska vara förvaltande
myndighet för Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 (8 §), att
Jordbruksverket ska vara utbetalande organ för stöd ur Europeiska
jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och fullgöra de uppgifter
avseende Ejflu som framgår av förordning (EU) nr 1306/2013 om inte något
annat särskilt anges i förordningen eller i förordningen (2007:1042) med
instruktion för Statens jordbruksverk (10 §), att länsstyrelserna ska uppfylla sina
åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att förvaltningen av
fondmedel är effektiv och att Jordbruksverket ska ge länsstyrelserna stöd att
uppfylla sina åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att
förvaltningen av fondmedel är effektiv (11 §). Vidare ska det hos
Jordbruksverket finnas it-system för elektronisk behandling av uppgifter i
ärenden om stöd enligt förordningen och länsstyrelserna ska lämna de uppgifter
till it-systemen som behövs för att pröva ett ärende om stöd (44 §).

I 8 kap. 10–12 §§ förordningen regleras vad som gäller särskilt för stöd för
allmän skötsel av betesmarker och slåtterängar.
                                                                   Dnr 4687-2019       Sid 5 (6)




Enligt 9 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. En motsvarande bestämmelse
fanns i 7 § förvaltningslagen (1986:223) som gällde fram till den 1 juli 2018.
Regleringen innebär att myndigheterna har ett ansvar att aktivt driva fram
ärenden till ett avgörande.

JO kritiserade i juni 2019 Länsstyrelsen i Skåne län för att under flera års tid ha
underlåtit att fatta beslut i ärenden om jordbrukarstöd (JO 2019/20 s. 244). Det
rörde över 8 000 ärenden som var klara för beslut. Precis som i det här ärendet
handlade det om att länsstyrelsen sedan 2015 hade inväntat ett särskilt it-stöd
från Jordbruksverket. Länsstyrelsen hävdade att man inte haft något
resursmässigt och ekonomiskt försvarbart alternativ till att invänta ett sådant
stöd. JO uttalade att kravet på kostnadseffektivitet och enkelhet inte under några
omständigheter kunde tillåtas påverka handläggningstiden på det sätt som det då
var fråga om (anmälaren hade väntat på sitt beslut i nästan fyra år) samt att den
omständigheten att länsstyrelsen under flera års tid hade underlåtit att fatta
beslut i ärenden som varit klara för avgörande vittnade om en förvånansvärt
nonchalant inställning till grundläggande förvaltningsrättsliga regler.

Bedömning
Enligt vad länsstyrelsen yttrat lämnade AA in en ansökan om åtagande inom
miljöersättning för betesmarker och slåtterängar den 24 april 2015 och fick ett
beslut från myndigheten den 10 juli 2019, alltså mer än fyra år efter det att han
lämnat in sin ansökan. Länsstyrelsen hävdar att det på grund av att
Jordbruksverket inte levererat ett fungerande IT-system har varit praktiskt
omöjligt för länsstyrelsen att fatta ett beslut och att uppfylla skyndsamhets-
kravet enligt lagstiftningens intentioner. Det är oklart om det är fler än AA som
på motsvarande sätt har fått vänta eller väntar på ett beslut. Yttrandet innehåller
vidare inga uppgifter om vilka åtgärder som länsstyrelsen har vidtagit under den
här tiden för att komma tillrätta med situationen. Allt talar för att myndigheten
lagt AA:s ärende åt sidan och helt passivt väntat på att det nya it-systemet ska
levereras. Jag kan inte uppfatta situationen på annat sätt än att länsstyrelsen inte
tagit ansvar för att aktivt driva fram ärendet till ett avgörande.

Redan av det informationsbrev som länsstyrelsen skickade till AA 2016 var det
tydligt att myndigheten bedömt att ansökan skulle avslås. Myndigheten borde
då utan dröjsmål ha upprättat ett formellt beslut med en
överklagandehänvisning. Genom att inte göra det har myndigheten fördröjt
AA:s möjlighet att överklaga så att den riskerar att helt förlora sitt värde. Detta
är naturligtvis oacceptabelt.

Länsstyrelsens handläggning av AA:s ärende har inte varit förenlig med
skyndsamhetskravet i 9 § FL och myndigheten förtjänar därför kritik.
                                                                Dnr 4687-2019      Sid 6 (6)




Jag har denna dag också fattat beslut i ett ärende som rör dels Länsstyrelsen i
Uppsala län och långsam handläggning av jordbruksstöd, dels Jordbruksverket
och brister i planering och tillhandahållande av it-system (JO:s dnr 2876-2020).
