# Anmälan mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, om de rutiner som häktet tillämpar när ett beslag har hävts och föremålet i fråga ska
lämnas ut till någon som är intagen i häktet

JO 2014-11-13 dnr 4689-2013

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                        Sid
                                                                          2014-11-13                4689-2013                1 (10)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Anmälan mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, om de rutiner som
                        häktet tillämpar när ett beslag har hävts och föremålet i fråga ska
                        lämnas ut till någon som är intagen i häktet


                          Beslutet i korthet: En häktesanställd har ifrågasatt de rutiner som häktet Sollentuna til--
                          lämpar när ett beslag har hävts och föremålet i fråga ska lämnas ut till någon som är inta-
                          gen i häktet. Enligt anmälaren kvitteras föremålet av häktespersonalen och inte av den
                          häktade personligen. I chefsJO:s beslut konstateras att det i rättegångsbalken inte finns
                          något krav på att den som föremålet ska lämnas ut till personligen ska kvittera mottagan-
                          det. Det konstateras också att polisen i många fall gör betydligt mer än vad rättegångs-
                          balkens regler kräver, vilket är att underrätta den hos vilken ett beslag har gjorts eller den
                          som gör anspråk på föremålet om att beslaget har hävts och att föremålet kan hämtas.
                          Mot bakgrund av de svårigheter som en person som är frihetsberövad kan ha att bevaka
                          sina intressen ser chefsJO positivt på att polisen åtar sig att hjälpa till i dessa situationer.
                          Polisens tillvägagångssätt väcker dock enligt chefsJO flera frågor. En fråga som väcks är
                          t.ex. om det inte vore rimligt att låta den häktade själv få bestämma vad som ska hända
                          med föremålet. En annan fråga som uppstår är hur ansvaret för förvaringen av ett föremål
                          ser ut när föremålet lämnas eller skickas till häktet och inte tas emot av den häktade per-
                          sonligen. Det kan i sin tur ha betydelse om den häktade vill rikta ett skadeståndsanspråk
                          mot den förvarande myndigheten. Sammanfattningsvis ser chefsJO att det finns flera
                          tveksamheter kring hur polisen och Kriminalvården går till väga när ett beslag har hävts
                          och föremålet i fråga ska lämnas ut till någon som är intagen i häkte. ChefsJO uttalar inte
                          någon kritik mot hur myndigheterna i dag arbetar i dessa situationer men förutsätter att
                          polisen och Kriminalvården gemensamt ser över hur man bör gå till väga för att åstad-
                          komma rutiner som är väl fungerande och smidiga och som samtidigt garanterar att den
                          enskildes intressen tas till vara.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 27 augusti 2013 klagade AA bl.a. på de ruti-
                        ner som häktet Sollentuna tillämpar när ett beslag har hävts och föremålet i fråga
                        ska lämnas ut till någon som är intagen i häktet. Hon anförde i huvudsak följande.

                        Hon är anställd på häktet Sollentuna. I november 2011 påtalade hon för sin chef att
                        det behövs en rutin för hur personalen i häktets inpassering/inlämning ska hantera
                        ”hävda beslag” från polisen. Hon hänvisade till att det enligt rättegångsbalken är
                        den som äger godset som ska kvittera det personligen och inte häktespersonalen.
                        Svaret hon fick var att en sådan rutin inte skulle fungera i ett så stort häkte. Den



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 4689-2013     Sid 2 (10)




rutinen fungerade dock bra tills en polis klagade till kriminalvårdschefen över att
han borde få lämna hävda beslag i inlämningen. Kriminalvårdschefen informerade
därefter polisen om att hävda beslag ska tas emot i inlämningen och att en krimi-
nalvårdare ska kvittera den frihetsberövades gods. Det förekommer också att poli-
sens beslagsenhet skickar hävda beslag som rekommenderade försändelser och att
dessa levereras av posten till häktets godsmottagning. Kriminalvårdare har då kvit-
terat de rekommenderade försändelserna.

Till sin anmälan bifogade AA utskrifter av flera e-postmeddelanden som skickats
mellan anställda i häktet Sollentuna.

Utredning
Yttranden begärdes in från Kriminalvården och Rikspolisstyrelsen.

Kriminalvården uppmanades att yttra sig över det som anförts i anmälan om häk-
tets hantering av föremål som polisen lämnar till häktet efter att beslag av föremå-
let hävts. Yttrandet skulle även belysa hanteringen när sådana föremål skickas med
rekommenderade försändelser.

Rikspolisstyrelsen uppmanades att yttra sig över polisens hantering när föremål
som varit i beslag ska återlämnas till någon som är häktad.

I remissvaret anförde Kriminalvårdens huvudkontor, genom enhetschefen BB,
följande.

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Stockholm, som i sin tur
      hämtat in uppgifter från häktet Sollentuna genom t.f. kriminalvårdschef CC. För att
      få en samlad bild över vilka rutiner som finns på olika häkten angående hantering av
      hävda beslag har yttrande även hämtats in från övriga regioner. Genom utredningen
      har sammanfattningsvis följande kommit fram.

      Region Stockholm
      Enligt häktet Sollentunas rutin tar personalen i häktets reception alternativt inpasse-
      ringskontroll emot hävda beslag som lämnas in av polisen. Personalen kontrollerar
      att det hävda beslaget stämmer överens med polisens beslagsdokument och fyller i
      ett inlämningskvitto. Efter röntgen och kontroll lämnas beslaget tillsammans med
      beslagsdokumentet till förrådspersonalen som skriver in tillhörigheterna i förrådsru-
      tinen. Inlämningskvittot över det hävda beslaget delges den intagne och lämnas
      sedan åter till förrådspersonalen för arkivering. Om polisen väljer att lämna över det
      hävda beslaget till den intagne personligen sker detta i besöksavdelningen.
      En rekommenderad försändelse ställd till häktet kvitteras som mottagen av personal
      och lämnas därefter till förrådet för registrering i förrådsrutinen. Den intagne delges
      kvittot över det hävda beslaget. Om försändelsen är ställd till den intagne kvitteras
      den av honom.
      Om den intagne önskar ta del av innehållet i beslaget har han möjlighet att ansöka
      om det. Rutinen med att personalen tar emot det hävda beslaget har tillkommit efter
      önskemål från polisen.
                                                                        Dnr 4689-2013     Sid 3 (10)




      Övriga regioner
      Vanligast förekommande förfarande när polisen kommer med ett hävt beslag till
      häktena är att den intagne, efter att genomgång av tillhörigheterna gjorts ur ett
      säkerhetsperspektiv, själv får kontrollera och kvittera det hävda beslaget. Frågan om
      den intagne ska ges rätt att inneha föremålet prövas sedan i sedvanlig ordning. Till-
      hörigheter som den intagne inte får inneha och som omhändertas av Kriminalvården
      skrivs därefter in i förrådsrutinen, ett kvitto skrivs ut och undertecknas av häktesper-
      sonal och den intagne. Vid ett antal av de större häktena är förfarandet i stället
      sådant att häktets personal (centralvakt/reception/kanslist) kvitterar godset och skri-
      ver in det i förrådsrutinen, varefter den intagne underrättas. Vill den intagne inneha
      något av föremålen prövas frågan i sedvanlig ordning.
      Vad gäller hävda beslag som skickas med rekommenderad försändelse kan följande
      sägas. Majoriteten av häktena uppger att i den mån hävda beslag skickas till häktena
      så är de flesta rekommenderade försändelser adresserade till häktet. Häktespersona-
      len kvitterar då försändelsen varefter tillhörigheterna registreras i förrådsrutinen och
      den intagne delges kvittot över det hävda beslaget. För det fall ett signeringsblad
      medföljt godset lämnas detta tillsammans med kvittot från förrådsrutinen till den
      intagne för underskrift, varefter detta returneras till polisen. I den mån rekommende-
      rade försändelser är adresserade direkt till den intagne uppger en övervägande majo-
      ritet av häktena att den intagne själv får kvittera försändelsen.

## Författningsbestämmelser

Av 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken följer att när ett beslag har hävts
      ska, om föremålet inte ska lämnas ut till målsäganden eller någon som trätt i dennes
      ställe, föremålet lämnas ut till den hos vilken beslaget har gjorts. Gör denne inte
      anspråk på föremålet eller kan det inte utredas hos vem beslaget har gjorts, ska
      föremålet lämnas ut till den som gör anspråk på det om denne kan visa sannolika
      skäl för sin rätt till föremålet.
      Av (RPSFS 2009:12) (FAP 102-2) framgår att om ett beslag har hävts och fråga
      uppkommer om att återlämna föremålet till någon som är intagen i kriminalvårdsan-
      stalt eller häkte eller på institution för sluten ungdomsvård, rättspsykiatrisk vård
      eller vård av unga, så bör kontakt tas med ansvarig föreståndare eller motsvarande
      för samråd om huruvida föremålet kan anses utgöra en säkerhetsrisk på anstalten,
      häktet eller institutionen och om hur föremålet i ett sådant fall lämpligen kan över-
      sändas dit.

## Kriminalvårdens bedömning

Hanteringen av hävda beslag som lämnas in till häktena, alternativt skickas med
      rekommenderad post, skiljer sig åt mellan häktena. Någon enhetlig rutin som tilläm-
      pas vid samtliga häkten i landet finns inte. Skillnaderna i rutiner mellan häktena
      synes främst vara kopplade till häktenas storlek, geografisk närhet till polisen och de
      praktiska möjligheter som finns för att de intagna i alla lägen personligen ska få
      kvittera hävda beslag.
      Kriminalvården kan inte finna grund i rättegångsbalkens bestämmelser om beslag
      för att hävda beslag med nödvändighet måste kvitteras av den person som ska
      erhålla godset. Oavsett hur rättegångsbalkens bestämmelser ska tolkas är det Krimi-
      nalvårdens uppfattning att det är den myndighet, eller företag, som avlämnar godset
      som bedömer vem som är behörig att kvittera för detsamma. Detta gäller oavsett om
      godset avlämnas av polisen personligen eller det skickas som en rekommenderad
      försändelse.
Rikspolisstyrelsen anförde i sitt remissvar, genom chefsjuristen DD, följande. (Det
yttrande från Polismyndigheten i Stockholms län som nämns i remissvaret återges i
delar längre fram i beslutet.)
                                                                         Dnr 4689-2013      Sid 4 (10)




      Rikspolisstyrelsen hänvisar till den redogörelse som Polismyndigheten i Stockholms
      län lämnat i sitt yttrande, som här bifogas, gällande de närmare omständigheterna i
      ärendet.

## Rättslig reglering

Av 27 kap. 8 a § rättegångsbalken (RB) följer att när ett beslag har hävts ska, om
      föremålet inte enligt 4 a § ska lämnas ut till målsäganden eller någon som trätt i
      dennes ställe, föremålet lämnas ut till den hos vilket beslaget har gjorts. Om den som
      ett föremål ska lämnas ut till enligt första stycket inte hämtar det, eller föremålet inte
      kan lämnas ut till någon enligt samma stycke, tillämpas lagen (1974:1066) om förfa-
      rande med förverkad egendom och hittegods m.m.
      Av 27 kap. 8 b § RB framgår att när ett föremål enligt 8 a § ska lämnas ut till den
      hos vilken beslaget gjorts eller den som gör anspråk på föremålet ska denne så snart
      som möjligt efter det att beslaget har hävts, underrättas om att föremålet kan hämtas
      och att det, om det inte hämtas, kan komma att säljas för statens räkning eller förstö-
      ras.
      I 6 § förvaltningslagen (1986:223) stadgas att varje myndighet ska lämna andra
      myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.
      Förfarande med egendom som tagits i beslag regleras i Rikspolisstyrelsens föreskrif-
      ter och allmänna råd om förfarande med egendom som tagits i beslag, förverkats
      eller tagits i förvar (RPSFS 2009:12, FAP 102-2).
      I 13 § stadgas att om beslaget hävs, ska det i beslagsliggaren antecknas uppgift om
      vem det hävs till.
      Av de allmänna råden till 14 § framgår att om ett beslag har hävts och fråga upp-
      kommer om att återlämna föremålet till någon som är intagen i kriminalvårdsanstalt
      eller häkte eller på institution för sluten ungdomsvård, rättspsykiatrisk vård eller
      vård av unga, bör kontakt tas med ansvarig föreståndare eller motsvarande för sam-
      råd om huruvida föremålet kan anses utgöra en säkerhetsrisk på anstalten, häktet
      eller institutionen och hur föremålet i ett sådant fall lämpligen kan översändas dit.

      Rikspolisstyrelsens bedömning
      Rikspolisstyrelsen ställer sig i allt väsentligt bakom det Polismyndigheten i
      Stockholms län anför i sitt yttrande.
      Liksom Polismyndigheten i Stockholms län konstaterar Rikspolisstyrelsen att det
      utöver 27 kap. 8 a och 8 b §§ RB inte finns någon reglering av hur det praktiskt ska
      gå till då ett beslagtaget gods som hävts ska lämnas över till någon som är häktad.
      Återlämnande av ett föremål som varit taget i beslag till någon som är häktad kan
      ske på ett flertal olika sätt. Det kan personligen överlämnas till den häktade eller det
      kan lämnas till personalen på häktet för vidare befordran till den häktade. Föremålet
      kan också lämnas bland den häktades tillhörigheter på häktet eller skickas med
      rekommenderat brev.
      Rikspolisstyrelsen anser liksom Polismyndigheten i Stockholms län att polismyn-
      digheten och Kriminalvården i enlighet med 6 § förvaltningslagen ska hjälpa
      varandra och möjliggöra att hävt gods lämnas över till häktade på smidigast möjliga
      sätt.
I underyttrandet från Polismyndigheten i Stockholms län anförde biträdande läns-
polismästaren EE bl.a. följande.

      Polismyndigheten har inhämtat upplysningar från Västerorts polismästardistrikt,
      Norrorts polismästardistrikt, Södertörns polismästardistrikt, länskriminalpolisavdel-
      ningen och funktionsansvarig för utredning och lagföring.
      – – –
                                                                         Dnr 4689-2013   Sid 5 (10)




Södertörns polismästardistrikts bedömning
Vid vissa tillfällen har godspersonal gått över med godset och lämnat detta personli-
gen till den frihetsberövade vid häktet i Huddinge. Den frihetsberövade har ibland
uppgett att denne inte är intresserad av att få tillbaka godset men vid flera tillfällen
har den frihetsberövade och godspersonal kommit överens om tid och datum när det
är möjligt att hämta godset hos polisen. Ibland lämnas även fullmakt till annan per-
son som då har möjlighet att hämta ut godset för den frihetsberövades räkning.
Godspersonal har i vart fall som rutin att aldrig skicka över hävt gods som ska
utlämnas till häktet i Huddinge utan istället har befattningshavarna vid godsgruppen
valt att gå över till häktet personligen och lämna godset då detta ligger bredvid
polisstationen i Flemingsberg.

Länskriminalpolisavdelningens och funktionsansvarigs för utredning och
lagföring bedömning
När är ett föremål som varit taget i beslag ska återlämnas genom länskriminalpoli-
sens försorg till någon som är häktad sker det oftast med rekommenderat brev och
ibland genom att polispersonal åker till häktet. Innan åtgärd vidtas kontaktas aktuellt
häkte för att kontrollera om personen som beslaget ska lämnas till befinner sig där.
Om föremålet skickas med rekommenderat brev, t.ex. när föremålet är värdefullt,
bifogas en förteckning över vad brevet innehåller. För det fall polispersonal åker till
häktet lämnas föremålet som varit taget i beslag till häktesvakten, som kvitterar att
denne mottagit föremålet på en kvittens som polispersonalen har med sig varpå vak-
ten sedan erhåller en kopia av kvittensen. Därefter dokumenterar även vakten att
denne mottagit föremålet på en kvittens som häktet har, som också skrivs under av
en annan vakt vid häktet. Polispersonalen får sedan en kopia av kvittensen. Varje
myndighet erhåller således två kvittenser avseende häktespersonalens mottagande av
föremålet. Polispersonalen sätter sedan in dessa kvittenser i en kvittenspärm vid
beslagsgruppens expedition, som sparas där i tio år. Förfarandet med kvittenserna
har kontrollerats med arkivarie vid polisen.
Redovisat tillvägagångssätt bedöms lämpligt med hänsyn till att häktesvakten enligt
den uppgift som polispersonal fått från Kriminalvården alltid måste kontrollera den
intagnes post innan den överlämnas till denne. Vidare uppmanas polispersonalen att
tala om för vakten vilken typ av föremål som avlämnas, eftersom de inte vill få in
knivar och andra farliga föremål på området. För polisens del torde det inte ha någon
betydelse om föremålet lämnas direkt till den häktade eller via häktesvakten, då
polisen måste kunna räkna med att häktesvakten överlämnar föremålet till rätt per-
son såvida inte hinder mot det föreligger enligt de regler som Kriminalvården har att
följa.

Västerorts polismästardistrikts bedömning
Med undantag från häktet Kronoberg (där samtliga beslag lämnas till den intagne
personligen) är gängse rutiner på övriga häkten i Stockholms län följande. Polisper-
sonal går till receptionen/inpasseringskontrollen vid det aktuella häktet. Där skriver
kriminalvårdspersonalen ett kvitto på att de mottagit aktuella föremål vilket polis-
personalen sedan tar med sig och bifogar dokumentationsunderlaget gällande besla-
gets återlämnande.
Enligt gods- och beslagsgruppen fungerar dessa rutiner problemfritt med undantag
för häktet Sollentuna.
Gods- och beslagsgruppen upplever att det från häktet Sollentuna framkommer olika
budskap gällande häktets rutiner och att det varierar från gång till annan om något
gods får lämnas eller inte. Synpunkter gällande detta har lämnats i form av prome-
morior från gods- och beslagsgruppen till häktet Sollentuna.
Med anledning av nämnda PM upprättades en skrivelse från kriminalvårdschefen
och kriminalvårdsinspektören för aktuellt häkte i november 2011 i syfte att försöka
klargöra aktuella rutiner. Trots nämnda skrivelse upplevs problemet kvarstå än i dag.
Vid vissa tillfällen lämnas gods över till kriminalvårdspersonal, andra gånger vägrar
                                                                          Dnr 4689-2013       Sid 6 (10)




      aktuell personal ta emot gods med hänvisning till att de då bryter mot reglerna i rät-
      tegångsbalken och hänvisar till att tid med den intagne ska bokas för att denne per-
      sonligen måste kvittera godset som hävts åter.
      Sammanfattningsvis upplevs de oklara rutinerna på häktet Sollentuna, gällande åter-
      lämnande av hävt gods till intagna, som ett problem vilket skapar osäkerhet och om-
      fattande merarbete för berörd polispersonal.

      Norrorts polismästardistrikts bedömning
      Sedan november 2011 har det funnits en rutin kring hantering av beslag som ska
      lämnas till den som är häktad. Denna rutin har inneburit att polisen har haft med sig
      det beslagtagna godset till häktet i Sollentuna och lämnat det till häktespersonal vid
      inpasseringskontrollen. Häktespersonalen har lämnat ett kvitto på att beslaget tagits
      emot men har inte kvitterat beslaget på polisens kvittensblankett utan använt sig av
      ett eget kvitto där polisens namn och distrikt har antecknats och i övrigt inga andra
      personuppgifter.
      Dock har det varit vissa problem med denna rutin och den har inte fungerat fullt ut.
      Detta beroende på att viss häktespersonal inte har velat ta emot beslag utan hänvisat
      polisen till att överlämna beslaget personligen till den intagne och att den intagne
      ska kvittera sitt beslag.

## Polismyndighetens bedömning

Polismyndigheten i Stockholms län konstaterar att det inte finns någon närmare
      reglering, utöver vad som framgår av 27 kap. 8 a och 8 b §§ RB, över hur det praktiskt
      ska gå till då ett beslagtaget gods ska lämnas över till den som är häktad. Det finns
      inget krav på att den som tar emot hävt gods personligen ska med de olika godspunk-
      terna. Det får förutsättas att hävt beslag som skickas med rekommenderat brev till
      häktet eller att hävt beslag som lämnas till häktespersonal når den häktade personen.
      Polismyndigheten har ingen erfarenhet av att det inte skulle vara på detta sätt.
      Som framgått ovan hanteras hävt beslag till häktade personer på flera olika sätt. Det kan
      skickas med rekommenderat brev till häktet, lämnas till den häktade personligen, lämnas
      bland den häktades tillhörigheter på häktet eller lämnas till häktespersonalen för över-
      lämnande till den häktade.
      Polismyndigheten anser att denna hantering normalt fungerar väl, men att det funnits
      vissa problem vid överlämnande av gods till häktade personer vid häktet Sollentuna.
      Som beskrivits ovan har dessa problem tagits upp med häktet i Sollentuna som i
      november 2011 i ett PM beskrivit hur rutinerna ska fungera i dessa fall. Antingen kan
      godset lämnas över till den häktade personligen eller så kan godset lämnas till häk-
      tespersonalen. Trots detta har problemen fortsatt då viss häktespersonal krävt att god-
      set ska kvitteras av den häktade personligen annars skulle man bryta mot rättegångsbal-
      kens regler, likt AA framfört i sin JO-anmälan. Polismyndigheten i Stockholms län anser
      inte att rutinerna som häktet Sollentuna tagit fram strider mot rättegångsbalkens regler.
      Polismyndigheten anser att Polisen och Kriminalvården i enlighet med 6 § förvaltnings-
      lagen ska hjälpa varandra så mycket det är möjligt och därvid se till att hävt gods kan
      lämnas över till en häktad person så smidigt som möjligt. Detta är till fördel såväl för den
      häktade som för de inblandade myndigheterna. Om samtlig personal vid häktet
      Sollentuna tillämpar de rutiner som häktet tagit fram i november 2011 vore de problem
      som beskrivits ovan lösta.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Rättslig reglering
Av 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken (RB) följer att när ett beslag har
hävts ska föremålet, enligt huvudregeln, lämnas ut till den som beslaget har gjorts
                                                                 Dnr 4689-2013    Sid 7 (10)




hos. I dessa situationer ska den som beslaget har gjorts hos underrättas om att
föremålet kan hämtas (se 27 kap. 8 b § RB). Sådana underrättelser ska, enligt
samma bestämmelse, ske så snart som möjligt efter det att beslaget har hävts. Den
som underrättas ska också upplysas om att föremålet kan komma att säljas för sta-
tens räkning eller förstöras om det inte hämtas.

I 1 § förordningen (2009:1170) om fullgörande av underrättelseskyldighet i vissa
fall när ett beslag har hävts regleras vem som ansvarar för att lämna en underrät-
telse enligt 27 kap. 8 b § RB. Av bestämmelsen följer att underrättelseskyldigheten
ska fullgöras av den myndighet som förvarar föremålet.

Av 27 kap. 10 § RB följer att föremål som tagits i beslag ska vårdas väl. Noggrann
tillsyn ska hållas över att föremålet inte byts ut, förändras eller utsätts för annat
missbruk.

Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) ska staten ersätta sakskador eller
rena förmögenhetsskador som vållas genom fel eller försummelse vid myndighets-
utövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. Bestämmelsen gäller
således bl.a. för polisens och Kriminalvårdens verksamhet.

I de allmänna råden till 13 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
förfarande med egendom som tagits i beslag, förverkats eller tagits i förvar (RPSFS
2009:12, FAP 102-2) ges närmare anvisningar om hur polisen praktiskt ska gå till
väga vid hantering av beslag. Där anges bl.a. att när ett föremål som varit taget i
beslag lämnas ut bör mottagaren uppmanas att granska föremålet. Om mottagaren
framför klagomål på föremålets skick bör polismyndigheten dokumentera uppgif-
terna.

I 3 kap. häkteslagen (2010:611) finns bestämmelser om befordran, kvarhållande
och granskning av försändelser till de som är intagna i häkte. Av 3 kap. 6 § häktes-
lagen följer att försändelser till en intagen från en svensk myndighet ska vidarebe-
fordras utan granskning. Om det finns anledning att anta att uppgiften om avsän-
dare av försändelsen är oriktig ska försändelsen dock inte vidarebefordras till den
intagne utan hållas kvar. Enligt 3 kap. 8 § häkteslagen får en försändelse som hålls
kvar inte granskas utan den intagnes medgivande, om det inte är absolut nödvän-
digt av säkerhetsskäl. En försändelse från en myndighet får, enligt samma bestäm-
melse, endast granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

Av 7 § häktesförordningen (2010:2011) följer att den intagne ska underrättas när
tillhörigheter som den intagne inte får ta emot och inneha omhändertas enligt 2
kap. 12 § häkteslagen. De omhändertagna tillhörigheterna ska vidare, enligt samma
bestämmelse, dokumenteras. Enligt 8 § häktesförordningen ska de omhändertagna
tillhörigheterna förvaras på ett betryggande sätt.
                                                                   Dnr 4689-2013    Sid 8 (10)




Tillvägagångssättet när ett beslag har hävts och föremålet i fråga ska
lämnas ut till någon som är intagen i häkte
Polisens skyldigheter när ett beslag har hävts
Som redovisats ovan finns det en lagstadgad skyldighet att underrätta den som ett
beslag har gjorts hos eller den som gör anspråk på föremålet om att beslaget har
hävts och att föremålet kan hämtas. Underrättelseskyldigheten ska fullgöras av den
myndighet som förvarar föremålet i fråga, dvs. i de flesta fall polisen. Det är också
reglerat i lag till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävts. Där-
emot finns det inte någon bestämmelse i rättegångsbalken om hur det praktiskt ska
gå till när ett beslag har hävts och föremålet ska lämnas över till någon som är häk-
tad. Det finns således inte något krav i rättegångsbalken på att den som föremålet
ska lämnas ut till personligen ska kvittera mottagandet av föremålet. Detta innebär
att det exempelvis måste vara möjligt för den som föremålet ska lämnas ut till att
ge någon annan fullmakt att hämta ut eller ta emot föremålet.

Polisens serviceåtgärder gentemot intagna i häkte och problem som kan uppstå
Av utredningen i ärendet framgår att det inom samtliga polismästardistrikt som
yttrat sig i ärendet förekommer att polisens personal vidtar aktiva åtgärder för att
återlämna föremål som varit tagna i beslag till någon som är häktad. Återlämnandet
sker – enligt yttrandet från Polismyndigheten i Stockholms län – på flera olika sätt,
t.ex. genom att föremålet överlämnas personligen till den häktade eller lämnas till
häktespersonalen för vidarebefordran till den häktade. Enligt polismyndigheten
skickas föremål också med rekommenderat brev. Sammanfattningsvis kan det kon-
stateras att polisen i många fall gör betydligt mer än att underrätta den som ett
beslag har gjorts hos eller den som gör anspråk på föremålet om att beslaget har
hävts och att föremålet kan hämtas. Polisen gör alltså i dessa situationer mer än det
som de är skyldiga till enligt rättegångsbalkens regler. De åtgärder som polisen
vidtar måste rimligen betraktas som en ren serviceåtgärd. Mot bakgrund av de svå-
righeter som en person som är frihetsberövad kan ha att bevaka sina intressen ser
jag positivt på att polisen åtar sig att hjälpa till i dessa situationer. Polisens till-
vägagångssätt väcker dock flera frågor.

En fråga man kan ställa sig är om det inte vore rimligt att låta den häktade själv få
bestämma vad som ska hända med föremålet. Det är inte alls självklart att den häk-
tade vill att föremålet ska lämnas eller skickas till häktet för att förvaras där. Den
häktade kan i stället vilja genom fullmakt ge en annan person i uppdrag att hämta
föremålet hos polisen. Den häktade kanske inte ens vill ha föremålet eller förklarar
att han eller hon föredrar att själv hämta det hos polisen vid en senare tidpunkt.
Södertörns polismästardistrikt har i sitt yttrande beskrivit att dessa varianter före-
kommer i deras hantering av hävda beslag.

En annan fråga som uppstår är hur ansvaret för förvaringen av ett föremål ser ut när
föremålet lämnas eller skickas till häktet och inte tas emot av den häktade personli-
gen. Om den häktade inte getts möjlighet att granska föremålet i samband med att
polisen lämnade det ifrån sig måste det rimligtvis kunna uppstå tvister om i vilket
skick föremålet var när det överlämnades från polisen till häktet. Om den häktade
                                                                  Dnr 4689-2013   Sid 9 (10)




hävdar att föremålet har skadats, bytts ut eller förvanskats under tiden från det att
det togs i beslag tills han eller hon tog emot det personligen kan det vara svårt att
klargöra om ansvaret ligger hos polisen eller hos Kriminalvården. Det kan uppstå
frågor om vilken myndighet som den enskilde ska rikta ett skadeståndsanspråk mot
enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen. De problem som beskrivits här gör enligt min
mening att man kan ifrågasätta lämpligheten i en rutin som innebär att föremål
lämnas av polisen till häktespersonalen. Om det av någon anledning inte är möjligt
för polisen att lämna föremålet vid ett personligt möte med den häktade bör man
överväga om den häktade ska erbjudas möjlighet att lämna en fullmakt åt häktes-
personalen att ta emot föremålet. I annat fall får man kanske lämna ut föremålet på
något annat sätt.

Majoriteten av häktena har uppgett att i den mån hävda beslag skickas till häktena
är de flesta rekommenderade försändelserna adresserade till häktet. Om en rekom-
menderad försändelse är adresserad till häktet kan det inte finnas något hinder mot
att häktespersonalen tar emot försändelsen. Om en rekommenderad försändelse
däremot är adresserad till den häktade framstår det som rimligt att kräva att den
häktade antingen själv kvitterar försändelsen eller ger häktespersonalen uppdrag att
ta emot den.

Jag vill i detta sammanhang även peka på ytterligare ett problem. Om polisen
skickar ett föremål i en försändelse som är adresserad till den häktade har Krimi-
nalvården enligt huvudregeln i 3 kap. 6 och 8 §§ häkteslagen inte rätt att granska
försändelsen. Enligt vad JO uttalat tidigare ska den häktade ges möjlighet att ta del
av en försändelse från en myndighet utan att personalen är närvarande (se bl.a. JO
1994/95:175). Jag föreställer mig att det kan ställa till problem om försändelsen
innehåller ett föremål som inte bör komma in till den häktade, t.ex. vapen, verktyg
och mobiltelefoner. Visserligen kan häktet vid en innehavsprövning vägra den
häktade att inneha försändelsens innehåll i sitt bostadsrum om det skulle äventyra
ordningen eller säkerheten (2 kap. 11 § häkteslagen). Det kan dock framstå som
olyckligt att farliga eller på annat sätt olämpliga föremål över huvud taget kommer
in till häktet.

Av yttrandet från Polismyndigheten i Stockholms län framgår att det funnits vissa
problem vid överlämnande av föremål till häktade som vistas i häktet Sollentuna.
Uppenbarligen kommer det motstridiga budskap från häktet om vilka rutiner som
gäller där. De motstridiga budskapen ger – enligt nämnda yttrande – upphov till
problem, osäkerhet och merarbete för såväl polis- som häktespersonal.

Sammanfattande slutsatser
Av utredningen framgår att de rutiner som gäller när ett beslag har hävts och före-
målet i fråga ska lämnas ut till någon som är intagen i häkte ser olika ut vid olika
häkten och polismyndigheter i landet. Det kan konstateras att det uppstår problem
när föremål ska lämnas till häktet Sollentuna. Jag har vidare pekat på att det verkar
finnas flera allmänna tveksamheter kring hur polisen och Kriminalvården går till
väga när ett beslag har hävts och föremålet i fråga ska lämnas ut till någon som är
                                                                  Dnr 4689-2013    Sid 10 (10)




intagen i häkte. Jag ser ingen anledning att kritisera polisen eller Kriminalvården
för hur myndigheterna i dag arbetar i dessa situationer. Jag ser det inte heller som
min uppgift att inom ramen för detta beslut ta ställning till hur dessa frågor ska
lösas. Jag förutsätter i stället att polisen och Kriminalvården gemensamt ser över
hur man bör gå till väga för att åstadkomma rutiner som är väl fungerande och
smidiga och som samtidigt garanterar att den enskildes intressen tas till vara.

Jag har i ärendet samrått med justitieombudsmannen Cecilia Renfors, som har till-
syn över polisen.
