# Uttalanden om Inspektionen för vård och omsorgs hantering av uppgifter som enskilda lämnar till myndigheten om brister eller missförhållanden inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS

JO 2025-12-22 dnr 4693-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2025-12-22               4693-2024              1 (5)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Uttalanden om Inspektionen för vård och omsorgs hantering av
                   uppgifter som enskilda lämnar till myndigheten om brister eller
                   missförhållanden inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS


                    Beslutet i korthet: Enskilda har möjlighet att lämna uppgifter till Inspektionen för vård
                    och omsorg (IVO) om brister eller missförhållanden inom socialtjänsten och i
                    verksamhet enligt LSS. Enligt IVO finns det inte någon skyldighet för myndigheten att
                    initiera ett ärende i samband med att sådana uppgifter lämnas. IVO informerar den
                    enskilde om att han eller hon inte kommer att få någon annan återkoppling än en
                    bekräftelse på att myndigheten tagit emot uppgiften.
                    I beslutet konstaterar JO att det inte finns några bestämmelser om att IVO är skyldig
                    att ta emot klagomål från enskilda när det handlar om socialtjänst eller verksamhet
                    enligt LSS. Detta kan jämföras med den lagfästa klagomålshanteringen som finns när
                    det gäller hälso- och sjukvård. IVO:s nuvarande hantering av inkommen information
                    står således inte i strid med några bestämmelser om hur myndigheten ska bedriva
                    tillsyn. Inte heller från rättssäkerhetssynpunkt finns anledning att anse att lämnade
                    uppgifter medför att ett ärende inleds hos IVO.
                    JO uttalar ingen kritik mot IVO i beslutet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på IVO och framförde bl.a. följande. Han
                   lämnade in ett klagomål mot en socialtjänst till IVO och fick ett automatiskt
                   svar om att klagomålet hade tagits emot. När han frågade vad som hände i
                   ärendet meddelade IVO att han inte skulle få någon återkoppling angående
                   frågan om myndigheten inlett tillsyn eller inte utifrån den information han
                   lämnat. Eftersom han lämnat in ett klagomål borde han få ett beslut från IVO.

## Utredning

JO tog del av viss information på IVO:s webbplats. Under rubriken ”Berätta för
                   IVO” framgår att enskilda är välkomna att höra av sig med information om
                   brister eller missförhållanden inom vård och omsorg. Det anges där att tips och
                   klagomål sammanställs och används som underlag för granskningar,
                   riskanalyser och planering av myndighetens tillsyn samt att all information blir
                   läst och bedömd. Den som lämnat information om brister och missförhållanden


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                Dnr 4693-2024     Sid 2 (5)




inom vård och omsorg får inte någon annan återkoppling än en bekräftelse på
att IVO tagit emot tipset.

Därefter begärde JO att IVO skulle yttra sig över det som förts fram i anmälan
om hur information som lämnas av enskilda om brister eller missförhållanden
inom socialtjänsten hanteras. IVO skulle även besvara vissa frågor, bl.a. hur
sådana uppgifter hanteras i formellt hänseende, om det inleds ett ärende av
något slag samt hur hanteringen avslutas.

I sitt yttrande redogjorde IVO för myndighetens hantering av information från
enskilda. IVO uppgav bl.a. följande. Alla inkomna upplysningar riskklassas för
att sedan användas i myndighetens tillsynsarbete. IVO har inte någon skyldighet
att initiera ärenden när enskilda lämnar uppgifter om brister och
missförhållanden inom socialtjänsten. Utöver vad som gäller för enskildas
klagomål mot hälso- och sjukvården enligt 7 kap. patientsäkerhetslagen
(2010:659) finns det inte någon reglering som anger hur IVO ska hantera
information från enskilda om brister inom vård och omsorg. Det finns inte
heller några rättsliga krav på att IVO måste informera enskilda om vad deras
lämnade uppgifter har lett till. Den som lämnar information till IVO får i
anslutning till detta generell information om myndighetens verksamhet och
arbetssätt i enlighet med myndighetens serviceskyldighet.

AA kommenterade yttrandet.

Bedömning
Några rättsliga utgångspunkter
IVO har som huvudsakliga uppgifter att svara för tillsyn och tillståndsprövning
inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vid tidpunkten för den
aktuella hanteringen hos IVO gällde socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och
socialtjänstförordningen (2001:937). Därför redovisas relevanta bestämmelser i
nämnda regelverk i detta beslut. Sedan den 1 juli 2025 gäller en ny
socialtjänstlag (2025:400) och en ny socialtjänstförordning (2025:468).
Bestämmelserna om IVO:s tillsyn har i sak samma innehåll som i den tidigare
regleringen.

IVO utövar alltså tillsyn över socialtjänsten och verksamhet enligt LSS
(se 13 kap. 1 § SoL och 25 § LSS). Med tillsyn avses en granskning av att
verksamheten uppfyller de krav och mål som framgår av lagar och andra
föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (se
13 kap. 2 § första stycket SoL och 26 § LSS).

IVO har två huvudkategorier av tillsynsärenden inom socialtjänsten och för
verksamhet enligt LSS; frekvenstillsyn och initiativärenden. Frekvenstillsynen
är författningsreglerad. IVO:s tillsyn över stödboenden, skyddade boenden och
hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga ska omfatta regelbundna
inspektioner (se 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen). En motsvarande
                                                                  Dnr 4693-2024      Sid 3 (5)




bestämmelse gäller för bostäder med särskild service för barn eller ungdomar
enligt 9 § 8 LSS (se 11 § förordningen (1993:1090) om stöd och service till
vissa funktionshindrade). Av bestämmelserna framgår att inspektioner ska göras
minst en gång per år. Med initiativärenden avses myndighetens egeninitierade
tillsyn. (Se prop. 2025/26:15 s. 19.)

IVO har ytterligare lagstadgade uppgifter med nära samband till den tillsyn som
myndigheten ska utföra. IVO ska bl.a. lämna råd och ge vägledning samt
kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps (se 13 kap. 3 § SoL och
26 a § LSS).

Även i förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och
omsorg finns bestämmelser om IVO:s tillsynsuppgift. Av 1 § framgår bl.a. att
IVO svarar för tillsyn inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet
enligt LSS och att myndigheten som en del av tillsynen ska pröva klagomål mot
hälso- och sjukvården och dess personal enligt bestämmelserna i
patientsäkerhetslagen. Myndighetens verksamhet ska bedrivas strategiskt och
effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet. I 2 § anges att syftet med
tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har
god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Ett patient-
och brukarperspektiv ska genomsyra tillsynen. Tillsynen ska planeras och
genomföras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag,
förordning eller särskilt beslut från regeringen.

IVO:s hantering av information från enskilda om socialtjänst och LSS
Av utredningen framgår att enskilda har möjlighet att lämna information till
IVO om brister eller missförhållanden inom socialtjänsten eller i verksamhet
enligt LSS. IVO anser inte att det inleds ett ärende när myndigheten tar emot
sådan information. Det kan röra sig om ett klagomål från en enskild mot en viss
socialtjänst. Den som har lämnat information får endast återkoppling i form av
en bekräftelse på att uppgifter har tagits emot av IVO. Frågan är om detta är en
godtagbar hantering.

Det finns inte någon definition i förvaltningslagen (2017:900), FL, av vad ett
ärende är. De flesta av lagens bestämmelser gäller dock enbart för handläggning
av ärenden (se 1 § FL). I förarbetena till lagen anges att det som kännetecknar
ett ärende är att det regelmässigt avslutas genom ett beslut av något slag (se
prop. 2016/17:180 s. 286). Förvaltningslagens primära syfte är att värna den
enskildes rättssäkerhet. När det är oklart om förvaltningslagen är tillämplig får
myndigheten ytterst ställa frågan om det krävs från rättssäkerhetssynpunkt att
reglerna i lagen tillämpas. Avseende tillsynsmyndigheter har JO tidigare uttalat
att om det av reglering eller på annat sätt framgår att en sådan myndighet ska
hantera klagomål från enskilda, talar övervägande skäl för att ett klagomål bör
medföra att ett ärende anses ha inletts hos myndigheten och att ärendet bör
avslutas genom ett beslut (se JO 2020/21 s. 593, dnr 5889-2018).
                                                                  Dnr 4693-2024      Sid 4 (5)




IVO inrättades år 2013. Innan dess hade Socialstyrelsen tillsyn över
socialtjänsten, verksamhet enligt LSS samt hälso- och sjukvård. När
Socialstyrelsen fick uppgiften att även ha tillsyn över socialtjänsten och LSS
uttalades i förarbetena att en samordning av tillsynen av nämnda områden
medförde bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn. Det
skulle även underlätta för medborgarna att hitta rätt när de ville framföra
klagomål eller anmäla brister inom angivna områden. Regeringen uttalade
vidare att rätten att klaga och kunna göra sin röst hörd är en viktig aspekt i ett
rättssäkert samhälle sett ur ett brukarperspektiv. (Se prop. 2008/09:160 s. 40.)
Liknande skäl anfördes när IVO sedan fick uppdraget som fristående
tillsynsmyndighet. Medborgarna skulle hitta rätt när de ville framföra klagomål
eller anmäla brister och en fristående tillsynsmyndighet skulle på olika sätt
möjliggöra en effektivare tillsyn. (Se prop. 2012/13:20 s. 95.)

Det finns inte några bestämmelser om att IVO är skyldig att ta emot klagomål
från enskilda när det gäller socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Detta kan
jämföras med den lagfästa klagomålshanteringen som finns på området för
hälso- och sjukvård. I stället anges som nämnts att IVO:s tillsyn gällande
omsorgsområdet ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna
riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från
regeringen. IVO:s nuvarande hantering av inkommen information står således
inte i strid med några bestämmelser om hur myndighetens tillsyn ska bedrivas.
IVO har i sitt yttrande redogjort för myndighetens rutiner och för hur
myndigheten arbetar med sin tillsyn. Det har kommit fram att den information
som enskilda lämnar till myndigheten om missförhållanden inom aktuella
områden behandlas och används i myndighetens tillsyn. Mot den bakgrunden
anser jag inte att det från rättssäkerhetssynpunkt finns anledning att anse att
lämnade uppgifter medför att ett ärende inleds hos IVO.

Det är rimligt att kräva att IVO lämnar tydlig information om sin hantering till
allmänheten. Det får inte vara oklart vad den enskilde har att förvänta sig när
han eller hon lämnar uppgifter. På sin webbplats lämnar IVO information om att
den enskilde inte får någon annan återkoppling än en bekräftelse på att
myndigheten har tagit emot informationen. Även i webformuläret ”Berätta för
IVO” finns sådan information. IVO har i sitt remissvar angett att enskilda
informeras om att uppgifter som lämnas till IVO blir lästa och används som
underlag vid planeringen av IVO:s tillsyn samt att den som lämnat uppgifterna
inte kommer att få någon återkoppling angående frågan om myndigheten
inleder tillsyn eller inte. Mot bakgrund av det som kommit fram om hur IVO på
olika sätt lämnar information om sin hantering har jag inte några synpunkter i
denna del.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
                                                                 Dnr 4693-2024   Sid 5 (5)




Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Eirik Jungar har föredragit ärendet och tf. byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
