# Socialnämnden i Bjuvs kommun kritiseras för sin hantering av ett brev till ett barn som vårdades enligt LVU

JO 2025-05-30 dnr 472-2023

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2025-05-30            472-2023               1 (4)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Socialnämnden i Bjuvs kommun kritiseras för sin
                         hantering av ett brev till ett barn som vårdades enligt
                         LVU


                          Beslutet i korthet: En socialnämnd öppnade och läste ett brev som hade skickats till
                          ett barn som vårdades i ett familjehem enligt lagen (1990:52) med särskilda
                          bestämmelser om vård av unga. Barnet var drygt tre år och av kuvertet framgick att
                          brevets avsändare var en bank.
                          JO konstaterar att det inte finns något som tyder på att nämnden behövde agera
                          skyndsamt i det här fallet, eller att det fanns någon annan omständighet som gjorde
                          att nämnden hade skäl att öppna brevet utan att först ha rådgjort med
                          vårdnadshavaren. Detta gäller särskilt med tanke på att det framgick att brevet kom
                          från en bank och således med all sannolikhet rörde ekonomiska förhållanden som
                          nämnden inte hade befogenhet att bestämma något om. JO kritiserar nämnden för
                          hanteringen av brevet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Bjuvs kommun och
                         framförde att socialtjänsten hade öppnat och läst ett brev som hade skickats till
                         hennes son som då var 3,5 år och vårdades enligt lagen (1990:52) med särskilda
                         bestämmelser om vård av unga, LVU. Brevet var från en bank och handlade
                         inte om vården. Socialtjänsten kontaktade även banken innan brevet efter
                         14 dagar överlämnades till henne.

## Utredning

JO hämtade in handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att
                         Socialnämnden i Bjuvs kommun skulle yttra sig över anmälan.

                         I yttrandet uppgav nämnden att socialtjänsten hade öppnat brevet med stöd av
                         11 § LVU och att det var påkallat och förenligt med tillämpliga regler.

                         AA kommenterade yttrandet.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                   Dnr 472-2023         Sid 2 (4)




Bedömning
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska bl.a. se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och
en god fostran blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för tillsyn
och uppsikt över barnet och att barnet får tillfredsställande försörjning och
utbildning. (Se 6 kap. 1 och 2 §§ föräldrabalken, FB.)

Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Den eller de som har vårdnaden om barnet är som
utgångspunkt även barnets förmyndare. En förmyndare ska förvalta omyndigas
tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna. (Se
6 kap. 11 §, 10 kap. 2 § och 12 kap. 1 § FB.)

I fråga om barn och unga som vårdas enligt LVU gäller att socialnämnden
under vårdtiden har samma ansvar som vårdnadshavaren för att den unges
grundläggande rättigheter enligt 6 kap. 1 § FB tillgodoses. Nämnden bestämmer
hur vården ska ordnas och var barnet eller den unge ska vistas under vårdtiden.
Nämnden eller den åt vilken nämnden har uppdragit vården ska ha uppsikt över
den unge och, i den utsträckning det behövs för att genomföra vården,
bestämma om hans eller hennes personliga förhållanden. (Se 11 § LVU.)

I förarbetena till LVU uttalas att nämnden efter beslut om omedelbart
omhändertagande eller vård enligt LVU inträtt vid sidan av föräldrarna eller i
deras ställe, och att nämnden därmed, i den omfattning som behövs för att
genomföra vården, bör ha samma skyldigheter och befogenheter som
tillkommer föräldrarna (se prop. 1979/80:1 s. 596 f).

Av utredningen framgår att AA vid den aktuella tidpunkten var ensam
vårdnadshavare för sin drygt tre år gamla son som vårdades med stöd av LVU
och var placerad i ett familjehem. Ett brev som var adresserat till sonen
skickades från en bank till sonens folkbokföringsadress, dvs. familjehemmet.
Av kuvertet framgick att brevets avsändare var en bank, och familjehemmet
överlämnade brevet oöppnat till socialtjänsten. Socialtjänsten öppnade brevet
och kontaktade därefter banken för att ta reda på vem som skulle svara på det
för barnets räkning. Brevet överlämnades till AA först efter 14 dagar.

Jag vill inledningsvis klargöra följande. Det är som utgångspunkt inte tillåtet för
någon att öppna ett brev som är adresserat till någon annan, utan den personens
medgivande. Det gäller även om mottagaren är ett barn (se t.ex. prop.
1978/79:67 s. 8). Det ligger dock i sakens natur att ett litet barn inte har
möjlighet att öppna ett brev och läsa det, och inte heller att ge sin tillåtelse till
att brevet öppnas av någon annan. Det anses därför ingå i vårdnadshavarens
ansvar att bevaka och hantera post till barnet, så länge barnet inte klarar att göra
det själv. I förarbetena till FB nämns även att en vårdnadshavare kan behöva
öppna brev som har adresserats till barnet för att skingra eller få bekräftat
                                                                    Dnr 472-2023         Sid 3 (4)




misstankar om att barnet deltar i något som kan vara skadligt eller på annat sätt
är olämpligt (se prop. 1981/82:168 s. 60).

I det aktuella fallet handlade det om ett brev som var adresserat till ett barn som
inte hade nått den ålder som krävs för att själv kunna hantera brev. När det
gäller ett så litet barn måste det alltså normalt ankomma på vårdnadshavarna att
hantera barnets post i enlighet med det ansvar som en vårdnadshavare har enligt
FB. Frågan är vem eller vilka som har det ansvaret när barnet vårdas enligt
LVU.

Jag vill understryka att den förälder som är vårdnadshavare för sitt barn
fortsätter att vara det även om barnet vårdas enligt LVU. Samtidigt har
socialnämnden inträtt vid sidan av föräldern som ansvarig bl.a. för att tillgodose
barnets grundläggande behov av omvårdnad, och i den utsträckning det behövs
för att genomföra vården har nämnden tagit över ansvaret för att bestämma om
barnets personliga förhållanden. Enligt förarbetena kan det t.ex. gälla frågor
som medicinsk vård eller behandling och rätt för den unge att företa resor eller
att påbörja arbetsanställning (se prop. 1979/80:1 s. 596 f). Förmynderskapet
påverkas dock inte när ett barn vårdas med stöd av LVU. Frågor som gäller
barnets ekonomiska förhållanden, dvs. sådant som ryms inom förmyndarens
ansvar, ingår alltså inte i det som nämnden ansvarar för.

Jag har tidigare uppmärksammat att lagstiftningen inte är tydlig gällande
nämndens ansvar och bestämmanderätt över barn som vårdas med stöd av LVU
(se bl.a. JO:s yttrande över betänkandet För barn och unga i samhällsvård [SOU
2023:66], dnr R 110-2023). Eftersom gränserna för nämndens ansvar inte är helt
givna, och med tanke på att vård med stöd av LVU är tänkt som en tillfällig
åtgärd under en begränsad tid, bör en socialnämnd enligt min mening tillämpa
bestämmelserna med försiktighet och med respekt för att vårdnadshavaren är
den som i ett normalläge har ansvaret för barnet. Så långt det är möjligt bör
frågor som uppkommer därför redas ut i dialog och samförstånd med
vårdnadshavaren, inte minst oklarheter som rör barnets omvårdnad, fostran och
tillsyn, där ansvaret är gemensamt och de exakta gränserna för det kan vara
särskilt otydliga. Med detta sagt vill jag dock klargöra att ett sådant
förhållningssätt givetvis inte ska påverka eller försvåra genomförandet av den
vård som barnet bedömts ha behov av.

Mot denna bakgrund gör jag följande bedömning i fråga om nämndens
hantering av brevet till AA:s son. Varken FB eller LVU ger klart besked om
vem som hade ansvaret för den post som var adresserad till barnet. I ett sådant
läge borde nämnden ha diskuterat frågan med AA för att komma överens om
hanteringen. Jag konstaterar att nämnden inte kontaktade AA för att rådgöra om
saken, utan i stället diskuterades frågan internt inom nämnden, och man kom
fram till att brevet skulle öppnas. Jag utesluter inte att det finns situationer då en
nämnd behöver öppna och hantera post som skickas till ett barn som vårdas
enligt LVU utan att först kontakta vårdnadshavaren. Det finns dock inte något
                                                                Dnr 472-2023       Sid 4 (4)




som tyder på att nämnden behövde agera skyndsamt i det här fallet, eller att det
fanns någon annan omständighet som gjorde att nämnden hade skäl att öppna
brevet utan att först ha rådgjort med AA om hur brevet skulle hanteras. Detta
gäller särskilt med tanke på att det framgick att brevet kom från en bank och
således med all sannolikhet rörde ekonomiska förhållanden som ju nämnden
inte hade befogenhet att bestämma något om. Nämnden förtjänar därför kritik
för sin hantering av brevet.

Övrigt
Min granskning har endast inriktats på frågan om socialtjänstens hantering av
brevet var förenlig med det ansvar socialnämnden har enligt LVU. Det som AA
har framfört i övrigt föranleder därför inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Clara Ljunggren har föredragit ärendet och byråchefen
Christina Fredin har deltagit i beredningen.
