# Fängelselagen ger inte stöd för Kriminalvården att rutinmässigt kroppsvisitera intagna för att söka efter otillåtna föremål i samband med kontroller av deras celler

JO 2023-11-14 dnr 4731-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2023-11-14             4731-2022              1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Fängelselagen ger inte stöd för Kriminalvården att rutinmässigt
                        kroppsvisitera intagna för att söka efter otillåtna föremål i samband
                        med kontroller av deras celler


                          Beslutet i korthet: Inom Kriminalvården genomförs återkommande s.k. skyddsvisita-
                          tioner av intagna som befinner sig i sina celler när dessa utrymmen kontrolleras
                          beträffande farliga och otillåtna föremål. Syftet med kroppsvisitationerna är
                          detsamma, dvs. att söka efter sådana föremål.
                          I beslutet kommer JO fram till att det inte finns något rättsligt stöd i fängelselagen för
                          att rutinmässigt kroppsvisitera intagna i syfte att söka efter otillåtna föremål i samband
                          med löpande kontroller av deras celler. Hon uppmanar Kriminalvården att se över
                          sina anvisningar och rutiner på området för att säkerställa att dessa är förenliga med
                          lagstiftningen.


                        Anmälan m.m.
                        I en anmälan som kom in till JO den 10 juni 2022 framförde AA och fyra
                        medintagna klagomål mot att anstalten Salberga alltid kroppsvisiterar en intagen
                        som befinner sig i sin cell när det utrymmet kontrolleras. Enligt anmälarna görs
                        det inte i andra anstalter och är inte proportionerligt.

                        Frågan har utretts inom ramen för det här ärendet medan det inte vidtogs några
                        åtgärder med anledning av anmälarnas övriga klagomål, såsom de om utökad
                        tid för inlåsning.

## Utredning

En rättssakkunnig vid JO tog in muntliga upplysningar från en kriminalvårds-
                        inspektör vid anstalten som uppgav i huvudsak följande. Grundliga kontroller
                        av de intagnas celler görs på oregelbunden basis. Vid sådana kontroller visiteras
                        alltid de intagna som befinner sig i cellerna. Syftet med kontrollerna och visita-
                        tionerna är att söka efter otillåtna och farliga föremål, t.ex. telefoner, sparad
                        medicin, pengar, cigaretter och stickvapen.

                        Kriminalvården uppmanades därefter att yttra sig över klagomålen.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 4731-2022         Sid 2 (7)




I en kompletterande skrift anslöt sig fler intagna till klagomålen om
kroppsvisitationerna. De anförde bl.a. att anstaltens avdelningar har olika
rutiner för sådana visitationer, vilket enligt de intagna visar på en hög grad av
godtycke inom myndigheten. Skriften skickades till Kriminalvården för
kännedom.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom rättschefen,
följande:

## Utredning

Uppgifter har hämtats in från säkerhetsavdelningen vid Kriminalvårdens huvud-
      kontor och region Mitt, som i sin tur har hämtat in uppgifter från anstalten
      Salberga. Genom utredningen har följande kommit fram. I anstalten Salberga
      genomförs en ytlig kroppsvisitation av intagna som befinner sig i sitt bostadsrum
      när det ska undersökas. Syftet med undersökningar av rum är att upprätthålla
      ordning och säkerhet genom att säkerställa att det inte finns farliga eller otillåtna
      föremål där. Eftersom det finns en risk att den intagne gömmer farliga eller
      otillåtna föremål på sig kan syftet med undersökningen av rummet äventyras, om
      inte den intagne visiteras när han eller hon är i det. Det bedöms därför nöd-
      vändigt av säkerhetsskäl att visitera en intagen som befinner sig i ett bostadsrum
      när det ska undersökas. Undersökningar av rum genomförs i största möjliga
      utsträckning när de intagna inte befinner sig i bostadsrummen utan i t.ex. syssel-
      sättning.

## Rättslig reglering

Enligt 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) får verkställigheten inte innebära
      andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Enligt 8 kap. 2 § fängelselagen får en intagens bostadsrum och hans eller hennes
      tillhörigheter kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen
      eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      Enligt 8 kap. 4 § fängelselagen får en intagen kroppsvisiteras eller kropps-
      besiktigas för eftersökande av otillåtna föremål om det finns anledning att anta
      att ett sådant föremål kommer att anträffas på honom eller henne, han eller hon
      återkommer efter en vistelse utanför anstalt, han eller hon ska ha eller har haft ett
      besök utan sådan kontroll som avses i 7 kap. 2 §, eller det sker i en stickprovs-
      kontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs
      av ett utrymme inom anstalten och den intagne har eller har haft särskild
      anknytning till utrymmet.
      Enligt 8 kap. 5 § fängelselagen får en intagen även i andra fall än som avses i
      3 och 4 §§ kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga föremål,
      om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.
      Enligt artikel 3 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig-
      heterna och de grundläggande friheterna får ingen utsättas för tortyr eller
      omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
      I förarbetena till 8 kap. 5 § fängelselagen uttalas att kontrollen normalt inte
      behöver gå längre än att känna utanpå kläderna för att kontrollera vad den
      intagne bär på sig och att en skyddsvisitation får göras slumpvis eller rutin-
      mässigt, t.ex. i anslutning till en transport eller inför att en intagen ska placeras i
      avskildhet (prop. 2009/10:135 s. 152).
                                                                      Dnr 4731-2022        Sid 3 (7)




      Kontroll av bostadsrum regleras i avsnitt 34.2 i Kriminalvårdens säkerhets-
      handbok. Vad som avses med ytlig kroppsvisitation beskrivs i avsnitt 34.4.2 i
      samma handbok.
      Enligt Kriminalvårdens strategi för säkerhet, avsnitt 3, är de övergripande målen
      med säkerhetsarbetet bl.a. trygghet för samhälle och brottsoffer, att det inte ska
      vara möjligt att begå nya brott inifrån häkten eller anstalter och trygg miljö för
      klienter, medarbetare, besökare och tredje part. Målformuleringarna för säker-
      hetsarbetet utgår ifrån inriktningar från generaldirektören, nollvisionerna (inga
      droger, inget hot och våld, inga kriminella aktiviteter och inga rymningar),
      visionen ”bättre ut” samt myndighetens grunduppdrag.

## Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården får, i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl
      görs av ett utrymme inom anstalten, kroppsvisitera en intagen som har särskild
      anknytning till utrymmet för eftersökande av otillåtna föremål. Därutöver får
      Kriminalvården kontrollera en intagens bostadsrum i den utsträckning det är
      nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas och
      kroppsvisitera en intagen för eftersökande av vapen och andra farliga föremål om
      det är nödvändigt av säkerhetsskäl.
      En sådan skyddsvisitation som det är fråga om är den minst ingripande
      visitationsformen och får göras rutinmässigt. För att lyckas med sina mål för
      säkerhetsarbetet och ge verksamheten stöd i hur arbetet kan bedrivas har
      Kriminalvården, i enlighet med det nyss angivna, i handbok reglerat när en sådan
      form av rutinmässig visitation bör ske. Syftet med den skyddsvisitation som
      beskrivs i avsnitt 34.4.2 i säkerhetshandboken är framför allt att eftersöka vapen
      eller andra farliga föremål. Den typen av visitation betraktas normalt som
      nödvändig i dessa sammanhang. Att endast visitera en intagen eller ett bostads-
      rum skulle kunna utgöra en väsentlig säkerhetsrisk. Mot den bakgrunden
      bedömer Kriminalvården att regleringen i myndighetens handbok är nödvändig
      för att kunna upprätthålla säkerheten i anstalten. Kriminalvården avser dock att
      se över avsnitt 34.4.2 i säkerhetshandboken i förtydligande syfte.
      Som framgår av utredningen genomförs en skyddsvisitation vid kontroll av en
      intagens bostadsrum i anstalten Salberga i enlighet med myndighetens säkerhets-
      handbok. Det framgår även att anstalten Salberga i första hand kontrollerar
      bostadsrum när de intagna inte befinner sig i dem. I de fall en intagen befinner
      sig i bostadsrummet i samband med kontroll av rummet bedömer Kriminal-
      vården sammanfattningsvis att en skyddsvisitation i normalfallet står i rimlig
      proportion till syftet med åtgärden.

AA kommenterade remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för viss rättslig reglering. Jag vill komplettera
redovisningen och utveckla resonemanget för de aktuella frågorna enligt
följande.

En intagen får ta emot och inneha de personliga tillhörigheter som är moti-
verade med hänsyn till att verkställigheten ska kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt. Tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha
får omhändertas och förvaras för den intagnes räkning. (Se 5 kap. 1 och 2 §§
fängelselagen [2010:610], FäL.)
                                                                       Dnr 4731-2022        Sid 4 (7)




Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation, hus-
rannsakan och liknande intrång. Begränsningar av det skyddet får enbart ske
genom lag. (Se 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen.) Sådana inskränkningar har
gjorts i fängelselagen.

Som framgår av remissvaret får Kriminalvården enligt 8 kap. 2 § första stycket
FäL kontrollera en intagens bostadsrum och dennes tillhörigheter i den utsträck-
ning det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas. Sådana kontroller får göras rutinmässigt.

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär
på sig samt av väskor och paket och andra föremål som någon har med sig (se
28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken). I enlighet med den grundläggande
proportionalitetsprincipen som gäller vid all tvångsmedelsanvändning får en
kroppsvisitation genomföras endast om den i det enskilda fallet står i rimlig
proportion till syftet med åtgärden, och den ska inte gå längre än vad som då är
motiverat. En sådan undersökning kan dock innebära att den visiterade måste ta
av sig kläderna eller annat som han eller hon bär på sig för att dessa ska kunna
undersökas närmare. Någon kontroll av den visiterades kropp får emellertid inte
göras (jfr JO 2022/23 s. 256, dnr 6365-2019, och Högsta domstolens dom den
30 maj 2023 i mål nr B 3674-22). För det krävs ett beslut om kroppsbesiktning.

Kriminalvården har också redogjort för 8 kap. 4 § FäL, i vilken det föreskrivs
att en intagen får kroppsvisiteras för eftersökande av otillåtna föremål om

    1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas
       på honom eller henne,

    2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför anstalt,

    3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som
       avses i 7 kap. 2 §, eller

    4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större under-
       sökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten och
       den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

I förarbetena till regleringen avseende andra ledet i den nuvarande fjärde
punkten anges följande (se prop. 1978/79:62 s. 29):

      Ett andra typfall då kroppsvisitation bör få ske under pågående anstaltsvistelse är
      i anslutning till sådana större undersökningar som av säkerhetsskäl ibland görs
      av t.ex. de särskilda visitationspatruller som finns inom kriminalvården. De fort-
      löpande kontroller som mer eller mindre dagligdags görs av t.ex. de intagnas
      bostadsrum bör däremot inte kunna läggas till grund för en rutinmässig kropps-
      visitation av intagen. I lagtexten bör uttrycket ”större undersökning” användas
      för att markera att undersökningen skall avse hela avdelningar eller i varje fall
      grupper av intagna. Men ytterligare en begränsning bör göras. En större
      undersökning av exempelvis den för alla intagna gemensamma matsalen bör inte
      grunda rätt att rutinmässigt företa kroppsvisitationer av samtliga intagna. Endast
      om den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymme som berörs av
                                                                      Dnr 4731-2022        Sid 5 (7)




      en sådan större undersökning bör han få underkastas kroppsvisitation utan
      särskild anledning till misstanke om att han innehar förbjudet föremål.
Ett liknande resonemang fördes i Fängelseutredningens betänkande om
regleringen (se SOU 1993:76 s. 350 ff.):

      Vidare kan kroppsvisitation ske i anslutning till större undersökning som av
      säkerhetsskäl görs av utrymmen inom anstalten om den intagne har eller haft
      särskild anknytning till utrymme som berörs av undersökningen. Det kan här
      noteras att rent rutinmässiga kontroller av de intagnas bostadsrum däremot inte
      bör kunna läggas till grund för kroppsvisitation av de intagna enligt denna punkt,
      för såvitt inte kontrollåtgärden sker stickprovsvis. Uttrycket ”större under-
      sökning” har valts för att markera att undersökningen skall avse hela avdelningar
      eller i varje fall grupper av intagna.
Förarbetsuttalandena är i allt väsentligt fortfarande relevanta.

Med otillåtna föremål avses både föremål som är brottsliga att inneha, t.ex.
narkotika, och tillhörigheter som en intagen i enlighet med 5 kap. 1 § FäL inte
får ta emot och inneha i anstalt (se prop. 2009/10:135 s. 152). Det kan alltså
också vara fråga om cigarretter, pengar eller en brottmålsdom. Ett otillåtet
föremål behöver inte vara ett farligt föremål.

Intagna får även kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga
föremål, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Förutsättningarna för sådan
s.k. skyddsvisitation, eller ytlig kroppsvisitation, regleras i 8 kap. 5 § FäL. Som
Kriminalvården har redogjort för anges i förarbetena till denna bestämmelse att
en skyddsvisitation normalt inte behöver gå längre än att känna utanpå kläderna
för att kontrollera vad den intagne bär på sig (se prop. 1978/79:62 s. 29 f. och
prop. 2009/10:135 s. 152). Skyddsvisitationer har därmed ett annat syfte, och är
lindrigare, än de fullständiga kroppsvisitationer som kan göras med stöd av 4 §
samma kapitel (se Gunnel Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, 4:e uppl.,
s. 706).

Motsvarande bestämmelser om kontroll av bostadsrum och kroppsvisitation
finns i 4 kap. häkteslagen (2010:611).

Bedömning
I anstalten Salberga genomförs regelmässigt kroppsvisitationer av intagna som
befinner sig i sina celler när dessa utrymmen kontrolleras beträffande farliga
och otillåtna föremål. Kriminalvården har anfört att det rör sig om s.k. skydds-
visitationer som görs i samma syfte, dvs. för att söka efter farliga och otillåtna
föremål, och har hänvisat särskilt till 8 kap. 4 § 4 och 5 § FäL. Som framgår av
redogörelsen nyss skiljer sig den rättsliga regleringen åt för de olika slags
kontrollerna. Framför allt av det skälet anser jag att resonemanget i remiss-
yttrandet är något oklart. Jag har emellertid avstått från att komplettera
utredningen och valt att inte ta del av myndighetens säkerhetshandbok. För egen
del bedömer jag det rättsliga stödet för kroppsvisitationerna enligt följande.
                                                                  Dnr 4731-2022       Sid 6 (7)




Som jag har redogjort för under rubriken Rättsliga utgångspunkter ska en
skyddsvisitation enligt 8 kap. 5 § FäL syfta till att söka efter farliga föremål.
Sådana visitationer, som är mindre ingripande än de som genomförs med stöd
av 4 §, får ske rutinmässigt. Det finns därmed inte något rättsligt hinder mot att
anstalten i samband med fortlöpande kontroller av intagnas celler för att söka
efter farliga föremål i samma syfte visiterar intagna som befinner sig i cellerna,
om det bedöms nödvändigt av säkerhetsskäl. Det kan i detta sammanhang
noteras att kontroller av celler får äga rum återkommande och rutinmässigt
(2 § samma kapitel).

Kroppsvisitationer enligt 8 kap. 4 § FäL har i stället till syfte att söka efter
otillåtna föremål. Såvitt nu är av intresse får sådana visitationer ske med stöd av
bestämmelsens fjärde punkt antingen stickprovsvis (första ledet i bestäm-
melsen) eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs
av ett utrymme inom anstalten och den intagne har eller har haft särskild
anknytning till utrymmet (andra ledet). Det är angeläget att det faktum att
kontroller av cellerna får äga rum rutinmässigt inte medför att den intagne som
är placerad i cellen alltid samtidigt, dvs. regelmässigt, då också tvingas
genomgå en fullständig kroppsvisitation. Som förarbetena måste förstås tar
andra ledet i 4 § 4 inte sikte på kroppsvisitationer vid löpande kontroller av
intagnas celler, utan avser sådana visitationer i samband med en större under-
sökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten och en
intagen har eller har haft särskild anknytning till utrymmet (jfr prop. 1978/79:62
s. 29). Det kan t.ex. vara fråga om att kontrollera intagna i en sporthall på grund
av misstanke om att det finns narkotika där (jfr mitt beslut den 8 april 2022,
dnr 2632-2021).

Regleringen ger dock utrymme för anstaltspersonalen att i samband med
kontroll av en cell kroppsvisitera den berörde intagne i syfte att leta efter
otillåtna föremål, om det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer
att anträffas på den intagne (8 kap. 4 § 1 FäL). Även om ”anledning att anta” är
ett lågt ställt beviskrav måste det göras en ordentlig bedömning i varje enskilt
fall. Detta betyder att kroppsvisitationer med stöd av 8 kap. 4 § 1 FäL inte heller
får göras generellt och rutinmässigt i samband med kontroll av intagnas celler.

Sammantaget bedömer jag alltså att det inte finns något rättsligt stöd i fängelse-
lagen för att återkommande kroppsvisitera intagna i något annat syfte än att
söka efter farliga föremål i samband med löpande kontroller av deras celler.
Om det efter en noggrann bedömning i det enskilda fallet finns skäl för det kan
emellertid anstaltspersonalen så att säga utvidga en skyddsvisitation enligt
8 kap. 5 § FäL till att också avse eftersökande av otillåtna föremål – om det då
finns anledning att anta att ett sådant kommer att anträffas på den intagne.
Som nämnts får visitationer enligt 8 kap. 4 § 4 första ledet FäL även ske
stickprovsvis. Inför och i samband med varje kroppsvisitation ska givetvis
proportionalitetsprincipen beaktas (1 kap. 6 § FäL).
                                                                 Dnr 4731-2022       Sid 7 (7)




Det är en central uppgift för Kriminalvården att upprätthålla ordningen och
säkerheten på sina verksamhetsställen. Myndigheten har långtgående befogen-
heter för att åstadkomma detta. Samtidigt måste de åtgärder som vidtas inom
ramen för det arbetet ha ett tydligt stöd i författning och genomföras med
respekt för de intagnas människovärde. Detta gäller i synnerhet när det är frågan
om personella tvångsmedel. Den enskilda befattningshavaren måste dessutom
ha klart för sig vilket stöd som finns för en åtgärd i det enskilda fallet och vad
syftet med den är.

Såvitt jag kan förstå har personalen vid anstalten Salberga agerat i enlighet med
Kriminalvårdens säkerhetshandbok och jag antar att visitationer av det aktuella
slaget görs eller kan komma att göras vid samtliga myndighetens verksamhets-
ställen. Mot den bakgrunden är det enligt min mening angeläget att Kriminal-
vården ser över sina anvisningar och rutiner på området för att säkerställa att
dessa är förenliga med lagstiftningen.

Övrigt
Med anledning av klagomålen om att tiden för inlåsning i samband med den s.k.
dygnsvilan utökades sommaren 2022, kan upplysas om att jag den 11 maj 2023
uttalade mig om den saken (se beslutet i dnr 5237-2022).

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson



Ärendet har föredragits av områdesansvariga rättssakkunniga Nathalie
Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
