# Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret, för långsam handläggning av ett omprövningsärende

JO 2022-03-16 dnr 4736-2021

[P]

## BESLUT

Datum            Dnr                  Sid
                                                                       2022-03-16       4736-2021           1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, huvudkontoret, för långsam handläggning
                        av ett omprövningsärende

## Anmälan och utredning

I en anmälan som kom in till JO den 9 juni 2021 framförde AA i huvudsak
                        följande klagomål mot Kriminalvårdens huvudkontor.

                        Han har inom ramen för två ärenden begärt att Kriminalvården ska ersätta
                        honom för försvunnen egendom. Han fick avslag i båda ärendena och
                        överklagade besluten. Överklagandena skickades till huvudkontoret någon gång
                        i november 2020 respektive den 5 maj 2021. Han väntar fortfarande på svar från
                        huvudkontoret. Enligt personalen i anstalten Saltvik borde han ha fått besked
                        inom två till tre veckor.

                        Tillsammans med anmälan skickade AA in ett beslut från häktet Göteborg,
                        daterat den 5 november 2020, om ersättning för två försvunna tröjor (dnr
                        KV …) och ett beslut från anstalten Borås, daterat den 29 april
                        2021, om ersättning för en försvunnen mobiltelefon (dnr KV …).
                        Han bifogade också två framställningar i vilka han anförde att han överklagade
                        respektive beslut.

                        JO begärde att få ta del av dagboksbladen eller motsvarande i omprövnings-
                        ärendena.

                        En kriminalvårdsjurist kontaktade JO den 18 juni 2021 med anledning av
                        rekvisitionen och uppgav att det beträffande dnr KV …, såvitt han kunde se i
                        systemet, inte hade registrerats någon begäran om omprövning.

                        JO tog del av utdrag från Kriminalvårdens diarium (motsvarande dagboksblad)
                        i ärendena. Av utdraget i dnr KV … framgick det inte att AA hade begärt
                        omprövning av beslutet om ersättning för en försvunnen mobiltelefon.

                        JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över klagomålen om långsam
                        handläggning av dnr KV … . Vidare skulle myndigheten yttra sig över




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A          Fax:            08-21 65 58                          www.jo.se
                                                                      Dnr 4736-2021        Sid 2 (6)




hanteringen av AA:s skriftliga framställning den 5 maj 2021, rubricerad
överklagande, beträffande beslutet i dnr KV … .

AA kompletterade sin anmälan med ytterligare skrifter och bilagor. Han anförde
bl.a. att klagomålen gällande ärendet om den försvunna mobiltelefonen avsåg
anstalten Saltvik och dess ledning.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefen för
sektionen för verksjuridik, i huvudsak följande:

      ---
      Kriminalvården har med anledning av JO:s remiss hämtat in uppgifter om
      sakförhållandena från myndighetens region Väst samt myndighetens rättsenhet,
      sektionen för allmän klientjuridik.

      Kriminalvårdens yttrande
      JO:s remiss avser frågan om Kriminalvårdens handläggning av två
      skadeståndsanspråk som framställts av AA. När det gäller myndighetens
      allmänna hantering av sådana ärenden kan inledningsvis följande nämnas.
      Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
      (skaderegleringsförordningen) är tillämplig när det gäller sådana anspråk på
      ersättning för skador som riktas mot staten. Det ankommer på Kriminalvården att
      handlägga ett anspråk på ersättning om anspråket avser en faktisk skada, vilket
      exempelvis är fallet om någons egendom skadats eller försvunnit, och denna
      skada har inträffat inom myndighetens verksamhetsområde (jfr 1 och
      5 §§ skaderegleringsförordningen). Skaderegleringsförordningen innehåller vissa
      handläggningsregler, bl.a. när det gäller den handläggande myndighetens
      möjlighet att fatta beslut i fråga om skadestånd samt skyldighet att i vissa fall
      samråda med Justitiekanslern (se 6 och 7 §§ skaderegleringsförordningen).
      Dessutom gäller att ett beslut i ett ärende som handläggs enligt förordningen inte
      får överklagas (15 § skaderegleringsförordningen).
      Vissa allmänna förfaranderegler för myndigheter återfinns även i den nu
      gällande förvaltningslagen (2017:900). Jämfört med den äldre förvaltningslagen
      är det inte längre – för lagens tillämplighet – avgörande om ett ärende innefattar
      myndighetsutövning. Utgångspunkten är i stället numera att förfarandereglerna i
      FL är tillämpliga vid all ärendehandläggning oberoende av om ärendet avser
      myndighetsutövning mot någon enskild eller inte (jfr prop. 2016/17:180 s. 53).
      I samband med införandet av FL diskuterades dock ändå i vilken utsträckning
      reglerna skulle vara tillämpliga. Det konstaterades i detta sammanhang bl.a.
      följande (ibid. s. 55 f.).
         Med uttrycket partsbesked avses ett uttalande som en myndighet gör om den
         ståndpunkt som myndigheten intar som företrädare för staten i ett
         civilrättsligt eller liknande förfarande. Partsbesked kan t.ex. lämnas av
         myndigheter i samband med handläggningen av ett ärende om
         ersättningsanspråk som riktas mot staten. […] Gemensamt för besluten är att
         de inte slutligt reglerar tvisten mellan det allmänna och den enskilde.
         Skaderegleringsförordningen gäller i fråga om vissa anspråk på ersättning för
         skador som riktas mot staten. I förordningen regleras statens frivilliga
         skadereglering. […] Handläggningen av ett ärende som avslutas genom ett
         partsbesked anses inte innefatta myndighetsutövning mot någon enskild. […]
         Mot bakgrund av partsbeskedens karaktär som inte bindande
         ställningstaganden i civilrättsliga eller liknande angelägenheter är den som
         angelägenheten rör inte att betrakta som part i ett ärende. Lagens
         bestämmelser om bl.a. partsinsyn kommer därför inte att vara tillämpliga. Ett
                                                                Dnr 4736-2021         Sid 3 (6)




   partsbesked kommer inte heller att påverka den enskilde på sådant sätt att
   beslutet blir överklagbart […]
   En utmönstring av uttrycket myndighetsutövning ur förvaltningslagen medför
   att tillämpningsområdet för de handläggningsregler som enligt dagens
   ordning avser enbart ärenden som innefattar myndighetsutövning mot någon
   enskild – däribland bestämmelserna om muntlig handläggning,
   dokumentation av uppgifter, partsinsyn, kommunikation, motivering av och
   underrättelse om beslut och kommunikation i samband med rättelse –
   formellt sträcks ut till att avse även handläggning av ärenden som inte
   innefattar sådan myndighetsutövning. Bestämmelserna blir dock inte
   automatiskt tillämpliga vid all annan ärendehandläggning. Avgörande blir i
   stället om övriga förutsättningar som ställs upp för bestämmelsernas
   tillämpning i det enskilda fallet är uppfyllda eller inte. När det gäller vissa
   bestämmelser måste det t.ex. vara fråga om ett ärende där någon är part. […]
   Ett annat exempel är förslaget att ett beslut som kan antas påverka någons
   situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering,
   om det inte är uppenbart obehövligt. I angelägenheter som rör myndighetens
   privaträttsliga ställning och som inte är offentligrättsligt reglerade och inte
   heller resulterar i beslut som kan överklagas torde det som regel kunna anses
   uppenbart att en klargörande motivering av ett beslut i ärendet inte behövs.
Enligt 9 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. I förarbetena konstateras att
bestämmelsen i första hand tar sikte på ärenden där någon enskild är part (jfr
ibid. s. 74). Det saknas emellertid anledning att begränsa tillämpningsområdet till
att gälla endast sådana ärenden, och de grundläggande reglerna för
ärendehanteringen bör därmed inte kunna frångås i något sammanhang.
JO har tidigare uttalat sig i frågor som rör myndigheters handläggning av
skadeståndsanspråk och bl.a. konstaterat att handläggningstider om ca
15 månader, om några handläggningsåtgärder inte heller vidtas under perioden,
inte är förenligt med FL:s krav på snabb handläggning (jfr JO:s beslut den 23
juni 2004 i ärende dnr 820-2004 samt den 26 april 2004 i ärende dnr 189-2010).
Handläggningen av Kriminalvårdens ärenden dnr KV … och KV …
AA begärde den 4 september 2020 ersättning av Kriminalvården motsvarande
värdet av två tröjor som, enligt begäran, hade försvunnit i samband med att de
förvarats av myndigheten (ärende dnr KV …). Häktet Göteborg utredde ärendet
och beslutade den 5 november 2020 att avslå AA:s begäran om ersättning.
Beslutet motiverades i huvudsak med att det inte kommit fram att kläderna
försvunnit i samband med Kriminalvårdens förvaring och under myndighetens
ansvar.
AA tog del av beslutet den 21 november 2020 och den 7 december
2020 lämnades en skrivelse från honom till Kriminalvårdens omprövnings-
funktion. I skrivelsen, som benämndes överklagan, anförde AA ytterligare
omständigheter till stöd för sitt anspråk. Ärendet fördelades på en handläggare
inom Kriminalvårdens rättsenhets sektion för allmän klientjuridik, som förutom
hanteringen av aktuella ärenden även ansvarar bl.a. för att fatta omprövnings-
beslut enligt fängelse- och häkteslagstiftningen. I ärendet genomfördes vissa
inledande åtgärder och det var dessutom nödvändigt att prioritera hand-
läggningen av andra ärenden. Beslut i ärendet fattades därefter den 7 juni 2021.
AA begärde den 23 april 2021 ersättning av Kriminalvården motsvarande värdet
av en mobiltelefon som, enligt begäran, hade försvunnit i samband med att den
förvarats av myndigheten (ärende dnr KV …). Anstalten Borås utredde ärendet
och beslutade den 29 april 2021 att avslå AA:s begäran om ersättning. Beslutet
motiverades i huvudsak med att det inte kommit fram något som tyder på att
mobiltelefonen försvunnit eller skadats genom fel eller försummelse i Kriminal-
vårdens hantering.
                                                                       Dnr 4736-2021        Sid 4 (6)




      Den 5 maj 2021 lämnade AA in en skrivelse i vilken han anförde att han
      överklagar beslutet den 29 april 2021 samt framförde ett antal förhållanden till
      stöd för detta. Ärendet överlämnades till sektionen för allmän klientjuridik.
      Handläggaren noterade i samband med detta att det hade kommit fram nya
      omständigheter och vidtog därför ytterligare utredningsåtgärder. Anstalten Borås
      beslutade därefter – den 18 augusti 2021 – att bevilja AA ersättning i enlighet
      med hans begäran med totalt 700 kr.
      Enligt Kriminalvårdens mening har det inte kommit fram några skäl att ifråga-
      sätta myndighetens hantering av de aktuella ärendena. Kriminalvården har i
      ärende dnr KV … fattat omprövningsbeslut drygt tre månader efter att AA
      lämnat in skrivelse därom. När det gäller ärende dnr KV … fattades beslut ca 6
      månader efter begäran omprövning. Det rör sig inte om någon oskäligt lång
      handläggningstid, och myndigheten har dessutom under denna tid behövt utföra
      vissa kompletterande utredningsåtgärder (jfr även ovan redovisade JO-beslut).
      Det bör dessutom framhållas att ifrågavarande beslut har fattats inom ramen för
      statens frivilliga skadereglering med stöd av skaderegleringsförordningen.
      Någon möjlighet att överklaga ett beslut finns som ovan nämnt inte (jfr även
      4 § FL). Det rör sig i stället enbart om att Kriminalvården har lämnat partsbesked
      när det gäller myndighetens inställning till skadeståndsanspråken. Kriminal-
      vården har inte heller någon skyldighet att ompröva besluten, även om
      myndigheten givetvis har möjlighet att ändra inställning i frågan om skyldig-
      heten att utbetala ersättning. Kriminalvården har dock valt att låta en särskild
      funktion inom myndighetens rättsenhet, efter begäran, ompröva verksamhets-
      ställenas ställningstaganden i frågor om skadestånd. Denna ordning – som är
      ägnad att garantera en korrekt och rättssäker prövning i ärendena – kan endast
      anses vara till fördel för den som framställer ett anspråk mot myndigheten. AA
      har redan genom besluten den 5 november 2020 samt den 29 april 2021 mottagit
      besked vad avser Kriminalvårdens inställning till anspråken, och han har inte på
      något sätt under handläggningen varit hindrad att tillvarata sina rättigheter och i
      stället låta tvisten prövas i civilrättslig ordning i allmän domstol. Enligt
      Kriminalvårdens mening kan det med beaktande av detta rimligtvis inte ställas
      lika höga krav på skyndsam handläggning, särskilt inte när det är fråga om ett
      ärende som handläggs enligt skaderegleringsförordningen samt i vilket ett
      partsbesked om myndighetens inställning redan har lämnats.
      Sammantaget anser Kriminalvården att AA:s skadeståndsanspråk har hanterats
      korrekt. Några andra brister i myndighetens handläggning har inte heller
      uppmärksammats.

AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

JO tog därefter del av bl.a. anstalten Borås beslut den 18 augusti 2021 att ersätta
AA för den försvunna mobiltelefonen (dnr KV …), utdrag från Kriminalvårdens
diarium och huvudkontorets beslut den 1 september 2021 att avskriva
omprövningsärendet (dnr KV …).

Bedömning
Inledning
Ärendet avser Kriminalvårdens handläggning av två ärenden om ersättning för
försvunnen egendom.

Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering. Som framgått är
myndighetens besked beträffande frågor av det aktuella slaget att anse som ett
s.k. partsbesked. Det är positivt att Kriminalvården ändå har valt att tillämpa en
ordning med möjlighet till omprövning av ställningstaganden till ersättnings-
                                                                  Dnr 4736-2021      Sid 5 (6)




krav som enskilda verksamhetsställen har gjort, inte minst då detta är ägnat att
öka rättssäkerheten i processen.

Lika med myndigheten kan jag även konstatera att det framgår av förarbetena
till 9 § första stycket förvaltningslagen (2017:900), FL, att skyndsamhetskravet
inte är begränsat till att gälla ärenden där någon enskild är part och att de
grundläggande reglerna för ärendehanteringen inte bör kunna frångås i något
sammanhang (se prop. 2016/17:180 s. 74). Kriminalvården ska alltså handlägga
den nu aktuella typen av ersättningsärenden så snabbt och enkelt som möjligt
utan att rättssäkerheten eftersätts.

Handläggningen av ersättningsärendena
Min granskning beträffande ärendet om ersättning för en förlorad mobiltelefon
syftade till att klarlägga om AA:s begäran om omprövning (benämnd över-
klagande) av anstalten Borås beslut den 29 april 2021 diariefördes och
överlämnades till huvudkontoret. Det har framgått att så skedde.

När det gäller omprövningsärendet om ersättning för två förlorade tröjor avsåg
utredningen frågan om långsam handläggning vid huvudkontoret. Det har
kommit fram att myndighetens totala handläggningstid av ersättningsfrågan
uppgick till mer än nio månader. Det tog huvudkontoret sex månader att fatta
beslut i omprövningsärendet. Kriminalvården har förklarat huvudkontorets
handläggningstid med att kompletterande utredningsåtgärder vidtogs och att
andra ärenden var prioriterade.

Min bedömning av om det har varit fråga om långsam handläggning har
försvårats av att Kriminalvården inte har förklarat vilka åtgärder det ska ha rört
sig om. Det framgår inte heller av de rekvirerade utdragen från myndighetens
diarium att några sådana gjordes. Detsamma gäller beträffande de utrednings-
åtgärder som enligt Kriminalvården ska ha vidtagits i omprövningsärendet om
ersättning för den förlorade mobiltelefonen.

Även om handläggaren vid huvudkontoret inledningsvis vidtog vissa
kompletterande utredningsåtgärder i ärendet om ersättning för förlorade tröjor
framstår därmed handläggningstiden av omprövningsärendet som allt för lång.
För detta kan Kriminalvården inte undgå kritik.

Jag vill med anledning av vad som framkommit i utredningen hos JO framhålla
att ett av syftena med dokumentation om vidtagna åtgärder i ett ärende är att det
i efterhand ska gå att se vad som har inträffat och bedöma om myndigheten har
agerat korrekt. Sådan dokumentation är en förutsättning för insyn och för såväl
intern som extern kontroll i verksamheten. Det är från rättssäkerhetssynpunkt
viktigt att den typen av dokumentation sker. Jag nöjer mig i denna del med att
påminna Kriminalvården om detta.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte skäl till några ytterligare uttalanden
från min sida.
                                                            Dnr 4736-2021   Sid 6 (6)




Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Ärendet har föredragits av Nathalie Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman
har deltagit i beredningen.
