# Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

JO 2007-01-15 dnr 4752-2005

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2007-01-15              4752-2005              1 (8)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Socialnämndens handläggning av ett ärende rörande utseende av ny
                        vårdnadshavare; fråga bl.a. om nämndens utredning var bristfällig

## Bakgrund

AA bodde tillsammans med BB och BB:s dotter CC, född 1989. BB hade ensam
                        vårdnaden om CC. I juli 2003 avled BB.

                        I augusti 2003 gav DD, CC:s far, in en ansökan hos Vänersborgs tingsrätt om att
                        bli förordnad till vårdnadshavare för CC. I oktober 2003 kontaktade tingsrätten
                        Socialnämnden i Bengtsfors kommun med anledning av att DD:s ansökan var
                        ofullständig och inte hade kunnat prövas. Socialnämnden anmälde då själv, enligt 5
                        kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937), frågan om vårdnadshavare till
                        tingsrätten. Till nämndens anmälan fogades en utredning rörande saken, i vilken
                        anfördes bl.a. följande.

                                  Såväl CC, hennes pappa DD som hennes styvfar AA vill och är överens om att CC
                                  ska bo kvar med sin styvfar och halvsyster. Socialnämnden finner inga skäl till att
                                  motsätta sig detta. CC:s behov av tillgång till sina biologiska rötter med släktingar
                                  på såväl moderns som faderns sida bedömer socialnämnden att AA är mån om att
                                  CC får behålla. AA bedöms kunna tillgodose CC:s behov av vård och fostran.
                        Efter ett kompletteringsföreläggande från tingsrätten anförde socialnämnden som
                        sin uppfattning att DD borde utses till vårdnadshavare för CC med i huvudsak
                        följande motivering.

                                  Socialnämnden anser att CC:s biologiska far, DD, [personuppgifter], skall förordnas
                                  som vårdnadshavare för sin dotter. Av anmälan framkommer att såväl CC som
                                  hennes styvfar vill detta. Utredarna har endast haft telefonkontakt med DD eftersom
                                  han tillhör Trollhättans kommun. Utredarnas bedömning är att det är viktigt att
                                  fadern även fortsättningsvis tar ett ansvar för CC genom att han förordnas som
                                  vårdnadshavare för henne.
                        Vänersborgs tingsrätt förordnade i ett beslut den 11 december 2003 med stöd av 6
                        kap. 9 § andra stycket föräldrabalken att DD skulle ha vårdnaden om CC.

                        Socialnämnden lämnade den 9 december 2003 ett medgivande enligt 6 kap. 6 §
                        socialtjänstlagen (2001:453) till AA att CC skulle få vistas i hans hem för
                        stadigvarande vård och fostran.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 4752-2005     Sid 2 (8)




Anmälan
I en anmälan, som kom in till JO den 1 november 2005, gjorde AA gällande att han
borde ha utsetts till vårdnadshavare för CC. Han anförde därvid bl.a. följande.

      Jag anser att socialtjänsten i Bengtsfors kommun helt felaktigt och oansvarigt utsåg
      flickans biologiska far till vårdnadshavare då han saknar praktisk och ekonomisk
      möjlighet att ansvara för flickan. Han bor 11 mil härifrån och har aldrig bott
      tillsammans med CC. CC:s vilja är att bo tillsammans med mig och sin lillasyster
      och min vilja är också att hon bor kvar här hos oss. Det gjordes aldrig någon
      utredning om fadern var en lämplig vårdnadshavare.
      Vidare anser jag att socialtjänsten inte tagit sitt ansvar för att se till att CC har en
      försörjning. Underhållsbidraget skall ses som en statlig garanti för att barn som inte
      bor med sina föräldrar ska ha en försörjning. Detta bidrag betalas inte ut eftersom
      fadern har vårdnaden och ingen annan vårdnadshavare finns. Socialtjänsten är
      mycket väl medveten om detta och har inte gjort någonting för att lösa detta
      ekonomiska problem. Perioden augusti 2003 till januari 2004 betalade socialtjänsten
      ut bidraget men drog in det i februari 2004 då de ansåg att det var felaktigt. Sedan
      dess har inte CC haft den försörjning hon enligt den statliga garantin skall ha rätt till.
      Socialtjänsten har gjort en utredning där de funnit att mitt hem är ett bra hem för CC
      för stadigvarande vård och fostran och jag har sedan februari 2004 försökt få
      socialtjänsten att göra en vårdnadsöverflyttning. Fadern och jag har bra kontakt och
      han motsätter sig inte en överflyttning.

Utredning
AA:s anmälan rörande handläggningen av frågan om utseende av vårdnadshavare
föranledde två ärenden hos JO, ett angående handläggningen vid Vänersborgs
tingsrätt (JO:s dnr 57-2006) samt det nu aktuella ärendet avseende Socialnämnden i
Bengtsfors kommun (JO:s dnr 4752-2005).

Inledningsvis inhämtades kopior av socialförvaltningens handlingar i ärendet.

Det kom fram att Länsstyrelsen i Västra Götalands län hade granskat delar av
socialnämndens handläggning. Länsstyrelsen anförde i ett beslut den 3 mars 2004
(dnr 701-86161-2003) bl.a. följande.

      När en förälder som är ensam vårdnadshavare dör står barnet under en period utan
      vårdnadshavare. Länsstyrelsen anser att socialnämnden i sådana fall måste agera
      skyndsamt. Socialnämnden tog visserligen omgående kontakt med DD som lovade
      att ansöka om vårdnaden men som sedan inte fullföljde ärendet. Länsstyrelsen anser
      att socialnämnden redan när den fick vetskap om att barnet saknade vårdnadshavare
      själv skulle ha gjort framställan om detta hos tingsrätten. Barnet saknade
      vårdnadshavare under nära fem månader.
JO fann inte skäl att utreda den fråga som hade varit föremål för länsstyrelsens
prövning. AA:s anmälan till JO föranledde dock vissa andra frågor som inte hade
omfattats av länsstyrelsens granskning. Därför anmodades socialnämnden att
inkomma med yttrande i följande avseenden.

      1. Socialnämnden lämnade den 9 december 2003 ett medgivande enligt 6 kap. 6 §
      socialtjänstlagen (2001:453) för AA att ta emot CC i sitt hem för stadigvarande vård
      och fostran. Har nämnden därefter, i enlighet med reglerna i 6 kap. 8 §
      socialtjänstlagen, löpande övervägt om vården fortfarande behövs?
      2. Vilka överväganden har socialnämnden gjort i fråga om CC:s försörjning?
                                                                    Dnr 4752-2005    Sid 3 (8)




Socialnämnden lämnade som sitt remissvar en tjänsteskrivelse, undertecknad av
verksamhetschefen EE, i vilken anfördes i huvudsak följande.

Bakgrund
CC:s moder avled 03-07-25. Modern var ensam vårdnadshavare. CC har sedan
1994, då hon var 5 år, bott tillsammans med AA som modern var sambo med.

03-08-12 kontaktar AA per telefon socialtjänsten i Bengtsfors och talar med
handläggare FF om den uppkomna situationen. Vid detta tillfälle, enligt
journalanteckning, uppger AA att CC ska fortsätta bo hos honom och att han och
CC:s biologiske fader DD är överens om detta samt att de vill att DD ska bli
vårdnadshavare. AA informeras om att DD ska lämna in ansökan om att bli
vårdnadshavare till tingsrätten. I detta skede öppnas inte något ärende formellt.

03-08-29 inkommer från AA brev med bifogad ansökan från DD som denne sänt
till tingsrätten om att han vill bli vårdnadshavare. I brevet skriver AA samtidigt, att
han vill ansöka om att bli särskilt förordnad vårdnadshavare. Eftersom biologisk
fader ansökt om vårdnaden för CC lämnas AA:s framställan i detta skede utan
åtgärd. AA har vid olika kontakter vitsordat, att han och DD har ett bra samarbete.

03-10-21 tar handläggare vid tingsrätten kontakt angående att DD lämnat in
ansökan om att bli vårdnadshavare, men inte betalat den avgift som han vid flera
tillfällen anmodats göra. Därför har inte något avgörande fattats.
      Socialnämnden lämnar härefter in anmälan till tingsrätten om förordnande om
      vårdnadshavare och föreslår DD som vårdnadshavare för CC. Någon utredning
      angående DD:s förmåga att vara vårdnadshavare har inte utförts av Bengtsfors
      socialnämnd, eftersom han är boende i Trollhättans kommun. Kontakterna med DD
      har hållits per telefon.
      Med hänsyn till att det dragit ut på tiden med förordnande om vårdnadshavare inleds
      utredning 03-10-28 att i enlighet med 6 kap. 6 § socialtjänstlagen lämna medgivande
      för AA att i sitt hem ta emot CC för stadigvarande vård och fostran.
      03-12-09 lämnar socialnämndens utskott sådant medgivande.
      Något beslut om placering av CC hos AA har inte fattats av socialnämnden i
      Bengtsfors, eftersom hennes fortsatta boende hos AA har gjorts upp mellan honom
      och vårdnadshavaren och därmed är en privatplacering.
03-12-11 fattar tingsrätten i Vänersborg beslut om att DD förordnats till
vårdnadshavare för CC. Vid kontakt med DD samma dag förklarar han sig nöjd
med detta beslut.

      Yttrande över fråga 1
      Enligt socialtjänstlagens 6 kap. 9 § ska socialnämnden i vårdnadshavarens
      hemkommun meddela beslut om medgivande enligt 6 §. Med hänsyn till att CC stod
      utan vårdnadshavare och det på grund av omständigheter som redogjorts för ovan,
      fattade socialnämnden i Bengtsfors beslut om att lämna medgivande enligt 6 kap. 6
      § SoL för AA.
      Länsstyrelsen påtalade i efterhand att detta var felaktigt, men godtagbart utifrån
      situationen. Det skulle ha varit Trollhättans kommun/socialnämnd som beslutat om
      att lämna medgivande, utifrån att fadern DD blev vårdnadshavare. På grund av detta
                                                                  Dnr 4752-2005     Sid 4 (8)




blev AA, vid de kontakter han tog under år 2004, hänvisad till Trollhättans kommun,
vilken är vårdnadshavarens hemkommun.
Familjerätten i Trollhättans kommun har i februari/mars -05 helt frånsagt sig ansvar
i ärendet, hänvisat till att Bengtsfors socialnämnd lämnat medgivande och därmed
har ansvaret enligt lagstiftningen.
Enligt 6 kap. 9 § socialtjänstlagen ska den socialnämnd som lämnat medgivande
enligt 6 § fullgöra de uppgifter som finns angivna i 7 §, lämna råd och stöd till den
som vårdar barnet, medverka till att det får god vård och fostran, gynnsamma
uppväxtförhållanden och lämplig utbildning. Eftersom AA haft flera kontakter med
socialtjänsten i Bengtsfors, både vid besök på socialkontoret, brevledes och vid
telefonsamtal, är bedömningen att uppgifterna enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen
delvis har fullgjorts. Socialnämnden har på så sätt fått information om aktuella
förhållanden i familjen. AA har vid varje kontakt framfört och lagt tonvikt på att det
är den ekonomiska situationen som han vill ha hjälp med.
Då det gäller bestämmelsen i 6 kap. 8 § socialtjänstlagen att socialnämnden minst
var sjätte månad ska överväga om vården fortfarande behövs har detta inte skett
lagenligt. Någon skriftlig rapportering till nämnden har inte gjorts efter beslutet om
medgivande.
Samtal med CC har endast skett vid hembesök 03-10-28 i samband med utredning
för medgivande samt vid hembesök 05-10-05 i samband med ansökan om särskilt
förordnad vårdnadshavare för henne. Bedömningen har varit, utifrån de kontakter
som skett med AA, att CC får en god omsorg och fostran i hemmet hos honom samt
att CC haft ett fortsatt behov att bo kvar där med hänsyn till att hennes
vårdnadshavare inte tagit det ansvar som han borde.
Efter att AA på nytt framställt om hjälp 05-04-06 angående att CC:s vårdnadshavare
inte tar sitt ansvar, särskilt vad gäller underhållsstöd, fattar socialnämnden i
Bengtsfors 05-04-19 beslut om att göra en framställan till tingsrätten om att åtgärder
bör vidtagas i fråga om vårdnad för CC. Denna framställan blir dock inte behandlad
av tingsrätten förrän socialtjänsten i Bengtsfors i mitten av september -05 efterfrågar
ärendet. Efter muntlig förberedelse i tingsrätten 05-10-19 överlämnas fortsatt
handläggning av stämningsansökan mot vårdnadshavaren till advokatfirman
Kjällgren, advokat GG, Trollhättan. Tingsrätten i Vänersborg har i dom meddelad
06-02-10 förordnat AA till särskilt förordnad vårdnadshavare för CC. Domen har
vunnit laga kraft 06-03-03.

Yttrande över fråga 2
Samtidigt som AA 03-08-12 anmäler förhållandena om att CC står utan
vårdnadshavare efter sin moders död, ansöker han om att få underhållsstöd och
barnbidrag förskotterat via socialtjänsten i väntan på att vårdnadsfrågan är utredd.
Vid kontakt med Försäkringskassan 03-08-18 bekräftas att vare sig beslut om
underhållsstöd, barnbidrag eller efterlevandestöd kan fattas innan det är klart vem
som är vårdnadshavare.
Socialnämndens handläggare fattar 03-08-22 beslut om att bevilja ekonomiskt
bistånd som förskott på förmån enligt 4 kap. 1 § och 9 kap. 2 § socialtjänstlagen 2
123:- i avvaktan på att underhållsstöd och barnbidrag kommer att utbetalas från FK.
Samma summa beviljas sedan enligt ovan 03-09-16, 03-10-16 och 03-11-14.
AA tar åter kontakt med handläggare 04-02-26 och framställer om att även
innevarande månad få förskotterat underhållsstöd och barnbidrag, eftersom detta
ännu inte är klart. Vidare berättar han att barnpension/efterlevandestöd börjat betalas
ut.
Vid kontakt med Försäkringskassan framkommer att retroaktivt efterlevandestöd
avseende period juli -03–januari -04, 10 319:- har betalats ut till AA 04-01-12. För
februari månad har efterlevandestöd utbetalats med 1310:- 04-02-18.
                                                                        Dnr 4752-2005     Sid 5 (8)




      Barnbidraget kommer enligt uppgift från FK att börja utbetalas från och med mars
      månad. Vad gäller underhållsstöd beviljas detta inte, varför socialnämnden inte
      erhåller någon ersättning för förskotterat underhållsstöd från FK. Socialnämnden
      beviljar och förskotterar 04-03-02 enligt framställan barnbidraget, 950:- avseende
      februari månad till AA.
      I upprepade kontakter med socialkonsulent vid länsstyrelsen utifrån AA:s kontakter
      med socialtjänsten angående det uteblivna underhållsstödet har besked givits, att det
      är vårdnadshavaren som har det ekonomiska ansvaret. Om vårdnadshavaren inte kan
      tillgodose sin dotters behov, får denne ansöka om ekonomiskt bistånd i sin
      hemkommun, i detta fall Trollhättans. AA har informerats om detta samt om
      möjligheten att själv ansöka om kompletterande ekonomiskt bistånd. Han har enligt
      egen uppgift inkomster överstigande norm för försörjningsstöd och har fått avslag på
      ansökan om bostadsbidrag.
      AA har i stället hävdat att han har rätt till ”den statliga garantin” vad gäller
      underhållsstöd och att han kan erhålla underhållsstöd om han blir förordnad som
      särskilt förordnad vårdnadshavare.
      Bengtsfors socialnämnd har åtgärdat detta genom framställan till tingsrätten om att
      åtgärder behöver vidtagas i fråga om vårdnad för CC. Se fråga 1.
      I frågan om CC:s försörjning har AA:s eget ansvar vägts in. Han har under nio år
      levt tillsammans med CC:s moder och under den tiden tagit på sig ett ansvar även
      för CC:s försörjning, vilket inte bör upphöra i och med hennes moders död.
      Bedömningen är att CC haft försörjning via efterlevandestöd och barn/studiebidrag
      som utbetalats till AA. Detta har enligt AA inte varit tillfyllest för hennes behov och
      han har menat att socialnämnden ska kompensera honom för det underhållsstöd som
      vårdnadshavaren inte betalat.
AA yttrade sig över remissvaret. Han anförde bl.a. följande. När han kontaktade
socialtjänsten den 12 augusti 2003 var det enbart för att han visste att CC måste ha
en vårdnadshavare. Skälet till att han och DD dessförinnan hade kommit överens
om att DD skulle ”ta” vårdnaden var att AA inte kände till att det fanns en
möjlighet för honom att utses till särskilt förordnad vårdnadshavare.

Vänersborgs tingsrätts handläggning hade granskats av chefsJO Mats Melin, som
har tillsyn över de allmänna domstolarna (JO:s dnr 57-2006, beslut den 25 januari
2006). I det ärendet lånade JO in handlingarna i tingsrättens ärende nr Ä 1056-03
och mål nr T 912-05. Vad som kom fram föranledde inte någon kritik mot
tingsrätten från JO:s sida.

I ett beslut den 15 januari 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
Vissa iakttagelser beträffande socialnämndens handläggning av frågan om
vårdnadshavare för CC
I 6 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken anges följande. Om barnet står under
vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, skall rätten på ansökan
av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt
den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare.
                                                                   Dnr 4752-2005    Sid 6 (8)




I 2 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) stadgas att kommunen har
det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp
som de behöver.

Av 5 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937) framgår att om socialnämnden
får veta att någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad eller förmynderskap för
ett barn, skall nämnden göra framställning eller ansökan om det hos den domstol
till vilket ärendet hör.

Efter moderns bortgång stod CC utan vårdnadshavare. I enlighet med
huvudprincipen i 2 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen om vistelsekommunens
ansvar får det anses ha varit Socialnämnden i Bengtsfors kommun som enligt 5
kap. 2 § socialtjänstförordningen hade att se till att frågan om vårdnadshavare för
CC blev löst. Nämnden valde emellertid inledningsvis att inte anmäla frågan hos
tingsrätten eftersom nämnden hade fått uppgift om att DD, CC:s biologiska far,
avsåg att ansöka om att bli flickans vårdnadshavare. Som framgått ovan har
Länsstyrelsen i Västra Götalands län kritiserat socialnämndens handläggning i
denna del och ansett att nämnden, redan när den fick vetskap om att CC saknade
vårdnadshavare, själv borde ha gjort framställan om saken hos tingsrätten.

Jag vill i denna del tillägga följande.

Om ett barn står under vårdnad av den ena föräldern och den föräldern dör, skall
enligt huvudregeln den andra föräldern utses till barnets vårdnadshavare. Det är
emellertid inte självklart att en förälder, som inte är vårdnadshavare, skall anförtros
vårdnaden i denna situation. Det kan tänkas fall då denne förälder endast har haft
sporadisk kontakt med barnet och barnet har rotat sig hos någon annan som är
beredd att bli vårdnadshavare. I sådana fall är det oftast lämpligare – sett med
utgångspunkt från vad som är bäst för barnet – att vårdnaden anförtros denna
person.

Den 21 oktober 2003 anmälde nämnden hos tingsrätten att CC behövde en
vårdnadshavare. Till anmälan fogades en utredning. Av den framgick bl.a. att CC
hade bott med sin mor hos AA sedan fem års ålder. Hon hade haft umgänge med
sin biologiska far DD under hela sin uppväxt, men hade aldrig bott hos honom.
AA, DD och CC själv var överens om att hon skulle fortsätta att bo hos AA. De
faktiska förhållandena var sådana att det med hänsyn till CC:s bästa borde ha legat
nära till hands för socialnämnden att överväga frågan om AA borde utses till
särskilt förordnad vårdnadshavare, inte minst som AA hade tagit upp detta i ett
brev till nämnden den 29 augusti 2003. Några sådana överväganden synes inte ha
gjorts under arbetet med utredningen. Nämnden föreslog att DD skulle förordnas
som flickans vårdnadshavare. Detta blev också tingsrättens beslut. Jag vill rent
allmänt uttrycka en viss förvåning över att nämndens utredning inte till någon del
omfattade DD:s förhållanden eller frågan om hans lämplighet som vårdnadshavare.
Eftersom tingsrätten ansåg att ett beslut i vårdnadsfrågan kunde fattas på grundval
av nämndens utredning finner jag dock inte skäl att gå närmare in på den saken.
                                                                    Dnr 4752-2005   Sid 7 (8)




I sammanhanget kan nämnas att Socialstyrelsen nyligen har gett ut en handbok,
”Om barnet behöver ny vårdnadshavare”, i syfte att ge vägledning vid
socialtjänstens utredningar när barn står utan vårdnadshavare eller av andra skäl
behöver en ny vårdnadshavare.

Socialnämndens handläggning efter medgivandet enligt 6 kap. 6 §
socialtjänstlagen
I 6 kap. socialtjänstlagen finns bestämmelser om vård i familjehem och i hem för
vård eller boende. Enligt 6 § får ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas
emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av
föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. I 7 §
anges att socialnämnden i fråga om de barn som anges i 6 § bl.a. skall medverka till
att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. När
ett barn vårdas med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna skall
socialnämnden enligt 8 § första stycket minst en gång var sjätte månad överväga
om vården fortfarande behövs. I 9 § stadgas att ett medgivande enligt 6 § att ta
emot ett barn för stadigvarande vård och fostran meddelas av socialnämnden i
vårdnadshavarens hemkommun. Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 6 §
fullgör skyldigheterna enligt 7 §.

Den 9 december 2003 lämnade Socialnämnden i Bengtsfors kommun ett
medgivande enligt 6 kap. 6 § socialtjänstlagen för AA att ta emot CC i sitt hem för
stadigvarande vård och fostran. Oavsett om Bengtsfors socialnämnd kan anses ha
varit behörig att lämna medgivandet eller inte ankom det därefter på den nämnden
att formellt överväga vården minst en gång var sjätte månad (6 kap. 8 §
socialtjänstlagen). Att nämnden inte har gjort det är givetvis inte tillfredsställande.

Frågan om vilka överväganden socialnämnden gjorde beträffande flickans
försörjning
I 7 kap. föräldrabalken regleras frågor om underhållsskyldighet. Av 2 § första
stycket framgår att en förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att
betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern (1) inte har vårdnaden om barnet
och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller (2) har vårdnaden om
barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans
med endast den andra föräldern. Av andra stycket framgår att underhållsbidrag
fastställs genom dom eller avtal. I 2 a § anges att en förälder som är
återbetalningsskyldig enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd anses ha fullgjort
sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet.

I 2 § lagen om underhållsstöd, USL, anges att i denna lag avses med bidragsskyldig
den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin
underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Enligt 3 § första stycket USL har ett barn rätt till underhållsstöd, om föräldrarna
inte bor tillsammans. Det krävs dessutom att barnet varaktigt bor hos endast en av
föräldrarna och är folkbokfört hos den föräldern (boföräldern) samt att boföräldern
                                                                  Dnr 4752-2005   Sid 8 (8)




bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare för barnet. Enligt
tredje stycket i samma bestämmelse har ett barn också rätt till underhållsstöd, om
det varaktigt bor och är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade
vårdnadshavare som bor här i landet. Vad som i lagen sägs om boförälder gäller då
den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Efter modern BB:s bortgång hade CC rätt till s.k. barnpension och efterlevandestöd
enligt regler om detta i lagen (2000:461) om efterlevandepension och
efterlevandestöd. Ett barn som får sådant ekonomiskt stöd efter en avliden förälder
kan även få underhållsstöd i förhållande till den andra föräldern. Förutsättningen är
i så fall att barnet bor hos en särskilt förordnad vårdnadshavare (prop. 1995/96:208
s. 84).

Av utredningen framgår att socialnämnden vid ett antal tillfällen under hösten 2003
beviljade AA ekonomiskt bistånd som förskott på förmån enligt 4 kap. 1 § och 9
kap. 2 § socialtjänstlagen i avvaktan på att bl.a. underhållsstöd skulle komma att
utbetalas från Försäkringskassan. Nämnden förordade emellertid vid samma tid att
DD skulle utses till flickans vårdnadshavare. Dessa omständigheter talar för att
nämndens handläggare inte kände till vilka förutsättningar som gällde för att AA
skulle ha möjlighet att få underhållsstöd för flickan.

Det framgår inte huruvida BB, i egenskap av vårdnadshavare och boförälder,
uppbar underhållsstöd för CC från Försäkringskassan eller om DD betalade
underhållsbidrag direkt till BB. Det står emellertid klart att AA:s hushåll, efter
BB:s bortgång och förordnandet av DD som ensam vårdnadshavare, inte längre
hade någon möjlighet att med stöd av föräldrabalken eller USL kräva ekonomiskt
underhåll för CC från vare sig DD eller Försäkringskassan. Detta trots att CC även
fortsättningsvis bodde hos AA. Denna situation hade möjligen kunnat undvikas om
handläggningen från socialnämndens sida hade varit mer förutseende och
konsekvent.

Nämnden har dock i sitt yttrande anfört att CC har haft sin försörjning tillgodosedd
genom bl.a. det efterlevandestöd och barn-/studiebidrag som har betalats ut till AA.
Vad som kommit fram i denna del föranleder mot den bakgrunden inte något
ytterligare uttalande från min sida när det gäller nämndens ansvar för CC:s
försörjning.
